Gymnasiet - vad ska jag tänka på?

2013-09-2 - För dig som har eller som kommer att ta en gymnasieexamen Gymnasiet - vad ska jag tänka på?

Högskoleförberedande program a) Möjlighet att söka högskola/ universitet b) Vilka utbildningar du kan söka beror på vilket gymnasieprogram du gått c) Högskoleförberedande examen; Lägst betyget E i 2250p av dina 2500p - lägst betyget E i Sv1-3, Eng5-6, samt Ma1b - godkänt Gymnasiearbete - inga streck Reducerat program räcker inte! 2

Yrkesprogram; a) kan ej söka högskola/ universitet b) söka till yrkeshögskola c) yrkesexamen; lägst betyget E i 2250p av 2500p - lägst betyget E i Sv1, Eng5 och Ma1a - 400p programgemensamma ämnen - godkänt Gymnasiearbete - inga streck Grundläggande behörighet; läs till Sv2-3 samt Eng6 Reducerat program räcker inte! 3

Du behöver ha rätt förkunskaper = särskild behörighet Den som börjar en högskoleutbildning behöver vissa förkunskaper för att kunna följa utbildningen. Om du har de förkunskaper som krävs för den utbildning du vill söka, har du också behörighet till utbildningen. = särskild behörighet 4

Behörighetskraven delas in i: Grundläggande behörighet Krävs till alla kurser och program på högskolans grundnivå Särskild behörighet Varierar mellan utbildningarna På Estetiska programmet får du viss särskild behörighet (Hi1b; Sh1b, Na1b etc) På Hantverksprogrammet får du ingen särskild behörighet - kan välja att läsa Sh1a2 eller Na1a2 5

Grundläggande behörighet Du som går gymnasiet har grundläggande behörighet med en: Examen från ett högskoleförberedande program eller Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen) och har godkänt betyg i Svenska 2 och 3 och i Engelska 6. 6 10/18/13

Särskild behörighet De särskilda behörighetskraven är kopplade till utbildningens innehåll eller inriktning. För varje utbildningsområde (juridik, arkitektur, vård med mera) har man bestämt vilka särskilda förkunskaper som är nödvändiga för att en student ska kunna följa utbildningar som ges inom just det området. De särskilda förkunskapskraven = behörighetskurser. Alla områdesbehörigheter samlade (till pdf på Antagning.se) 7 10/18/13

Så här beskrivs kraven på Antagning.se Juristprogrammet Grundläggande behörighet + lägst betyget E i Hi 1 b (alt 1a1 + 1a2), Sh 1b (alt 1a1 + 1a2) (Områdesbehörighet A1) Sjuksköterskeprogrammet Grundläggande behörighet + lägst betyget E i Ma 2a/2b/2c, Nk 2 eller motsvarande kunskaper, Sh 1b (alt 1a1 + 1a2) (Områdesbehörighet A14) 8

Det viktiga är att du; a) får betyg i alla dina kurser b) får så höga betyg som möjligt c) väljer kurser som ger särskild behörighet d) väljer kursen som kan ge meritpoäng e) då får du ett högre meritvärde vilket innebär att du har större möjlighet att komma in på högskola/universitet = högre meritvärde 9

Vägen till meritvärdet går via din gymnasieexamen När det finns fler sökande till en utbildning än det finns platser, måste man göra ett urval bland dem som söker. Den med ett högre meritvärde får då en plats före den med lägre meritvärde. Du som ska ta en gymnasieexamen har möjlighet att få max 22,5 i meritvärde, men till många utbildningar räcker ett lägre meritvärde för en plats. 10

Vägen till meritvärdet går via din gymnasieexamen 1. För att få fram ett meritvärde måste du börja med att räkna om bokstavsbetygen till sifferbetyg. 2. Gå igenom hela betyget och multiplicera siffervärdet med kurspoängen. Gymnasiearbetet ska inte räknas med. 3. Lägg sedan ihop alla kurspoäng. Du får då och den fram den sammanlagda gymnasiepoängen. 4. Lägg ihop alla betygsvärden. Du får då fram det sammanlagda betygsvärdet. 5. Dividera det sammanlagda betygsvärdet med den 11 sammanlagda gymnasiepoängen.

Jämförelsetalet är en bit på vägen Det värde som du får fram när du delat det sammanlagda betygsvärdet med den sammanlagda gymnasiepoängen kallas jämförelsetal. Om du inte får lägga till några meritpoäng är jämförelsetalet = meritvärdet. 12 10/18/13

Kolla om du får lägga till meritpoäng Oavsett vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik = meritkurser. För att få meritpoäng krävs att du har lägst betyget E i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng. 13

Du kan få maximalt 2,5 meritpoäng Meritkurser Moderna språk ger högst 1,5 meritpoäng* Engelska ger högst 1,0 meritpoäng Matematik ger högst 1,5 meritpoäng Man måste ha lägst betyget E Betygsvärdet för meritkursen räknas in i meritvärdet * Kurser i modersmål ger inte meritpoäng som modernt språk 14 10/18/13

Meritpoäng för moderna språk max 1,5 Språk 1 Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng Språk 2 Lägst moderna språk 2 ger 0,5 meritpoäng om sökande redan har 1,0 poäng från Språk 1. 15 10/18/13

Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng 16

Meritpoäng för matematik max 1, 5 Har du betyg i en kurs som ligger en nivå över behörighets-kravet får du 0,5 meritpoäng. Exempel: Till en utbildning krävs bara grundläggande behörighet (Ma 1a).Eftersom du har betyg i Matematik 2b får du 0,5 meritpoäng. Skiljer det mer än två nivåer mellan behörighetskravet och det betyg du har får du 1,0 meritpoäng: Exempel: Till en utbildning krävs Matematik 2a/ 2b/2c. Du har läst och fått betyg i Matematik 4 (=två nivåer över 2) och får då 1,0 meritpoäng. 17 10/18/13

Meritpoäng för matematik, fortsättning Matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng Matematik 5 ger 1,0 meritpoäng Exempel: Om Matematik 4 krävs för behörighet och du har betyg i Matematik 5 får du 1,0 meritpoäng. Exempel: Om Matematik 3 krävs för behörighet och du har betyg i Matematik 4 och Matematik 5 får du 1,5 meritpoäng : Ma 4 = 0,5 och Ma 5 = 1,0. 18 10/18/13

Skilj på behörighetskurser och meritkurser Behörighetskurser Krävs för särskild behörighet Gäller alla sökande Varierar mellan utbildningar Meritpoäng för meritkurser Kurser i matematik, moderna språk och engelska kan ge meritpoäng Vilka kurser som räknas beror på vad som krävs för behörighet Gäller all utbildning på grundnivå 19

Jämförelsetal + meritpoäng = meritvärde När du har räknat fram ditt jämförelsetal, kan du lägga på meritpoängen Värdet du får fram då = meritvärdet 20 10/18/13

Urval och antagning Du kan delta i flera urvalsgrupper 21

När det finns fler sökande än platser till en utbildning gör man ett urval Om det är fler sökande än det finns platser till en utbildning måste man göra ett urval bland dem som sökt. Urvalet är alltså själva antagningen. Alla behöriga sökande deltar i urvalet till varje utbildning. Du konkurrerar med ditt meritvärde. Till många utbildningar kommer alla behöriga sökande in. 22 10/18/13

Så här fördelas platserna 23 10/18/13

Så här fördelas platserna Betygsurval Minst en tredjedel av platserna på en utbildning går till sökande med betyg. 23 10/18/13

Så här fördelas platserna Betygsurval Minst en tredjedel av platserna på en utbildning går till sökande med betyg. Provurval Minst en tredjedel av platserna går till sökande som gjort högskoleprovet. 23 10/18/13

Så här fördelas platserna Betygsurval Minst en tredjedel av platserna på en utbildning går till sökande med betyg. Provurval Minst en tredjedel av platserna går till sökande som gjort högskoleprovet. Andra urvalsgrunder Högst en tredjedel av platserna går till sökande som prövas utifrån de kriterier högskolan beslutat om för en viss utbildning. Kan vara högskolepoäng, 23 10/18/13 intervjuer mm.

Betygsurvalet görs i fyra olika grupper Betygsgrupp I, BI: gymnasiebetyg utan komplettering max 22,5 Examensgruppen BIex: enbart sökande med gymnasieexamen utan kompletteringar max 22,5 Betygsgrupp I, BII: gymnasiebetyg med komplettering max 22,5 Folkhögskolegruppen, BF: studie-omdöme från folkhögskola max 4,0 24

Du som söker på din examen från gymnasiet utan kompletteringar prövas i betygsgrupp 1 (BI) och i examensgruppen (BIex) när urvalet görs. Du som kompletterar din examen för att bli särskilt behörig eller för att förbättra ditt meritvärde prövas i betygsgrupp 2 (BII). Du som dessutom väljer att göra högskoleprovet prövas också i grupp HP, provurvalsgruppen. Görs i april, måste anmäla, kostar 300kr 25

Genom att titta på statistik för tidigare terminer kan du få en ungefärlig bild av vilket meritvärde som brukar krävas till en viss utbildning På Sök och jämför utbildning hittar du senaste antagningsstatistiken vid varje utbildning Du kan också gå direkt till UHR:s statistikdatabas för att söka fram flera olika terminer 26

Folkhögskola Finns ca. 150 st Annorlunda skolform Söker fritt hela landet Vara över 18 år Varje skola eget urval samt blankett Rätt till CSN Inge betyg utan studieomdömen i 4 steg 2 olika kurser; 1) Allmänna kurser (gymnasiekurser) 2) Särskilda kurser - musik, teater, turism etc. 27

Yrkeshögskola Eftergymnasial utbildning Efterfrågad kompetens Kombination teori & praktik (LIA) LIA - tillämpa de kunskaper du fått under utbildningen i verklig situation Ofta 1-2 år Behörighet; 1) Examen GY11 2) Praktisk erfarenhet 3) Urval - prov, betyg, erfarenhet etc. CSN Minst 1 år = examen 28

Kanonbra webbplatser www.studera.nu - jättebra info om utbildningar samt annan info www.antagning.se - här söker du till högskolan/universitet www.allastudier.se - info om högskolor i Sverige samt utomlands www.vhs.se - info om antagning och regler till högskola www.yhguiden.se - info om yrkeshögskola www.folkhogskola.nu - alla folkhögskolor i Sverige www.csn.se - studieekonomi 29

Läs mer på Antagning.se 30