RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar



Relevanta dokument
Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata. Inledning

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Gröna klimatskal - fuktförhållanden, energianvändning och erfarenheter

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson PX (3) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.se.

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

SBUF Stomskydd utvärdering med Wufi 5.1 och Wufi Bio 3

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Riskacceptans relaterad till mögelpåväxt i klimatskärmen Hur säkert bör fuktsäkert vara?

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson PX (3) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.se.

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

fukttillstånd med mätdata

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Termisk beräkning mellan fönsterkarm och yttervägg enligt detalj: Detalj 1 Fönster - stdmassivvägg med iso (sidoanslutning)

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Sara Jensen P07096 B 1 (3) Energiteknik Sara.Jensen@sp.se

Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkerhet för takkonstruktion med variabel ångspärr

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

Invändig isolering med vakuumpaneler

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Thermoground 1.0 LTH Manual

Gröna klimatskal - fuktförhållanden, energianvändning och erfarenheter

Byggelements andningsförmåga

Referensvärden för olika byggmaterial

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Tätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Leveransdeklaration Fritid LD 2011Fritid 52 Reviderad:

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.

Fuktskador på vindar - kondensskador

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P April 2014

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Bengt-Åke Andersson PX22168B Rev 1 1 (2) SP Trä bengt-ake.andersson@sp.

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Vindsutrymmen Allmänna råd

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Maria Rådemar F (4) SP Kemi, Material och Ytor

Undersökning av TRP tak med PIR isolering utan plastfolie

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik

Användande av diffusionsspärr vid tilläggsisolering av äldre byggnader med trästomme

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Fukt. Diagram 1: Månadsmedelvärden över året för ånghalten i utomhusluften i Sturup, Bromma och Kiruna. Källa: Fukthandboken.

En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt varierande klimatförhållanden. Stephen Burke Jesper Arfvidsson Johan Claesson

Analys av fuktomlagring i välisolerade parallelltak

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Tak utan ventilationsspalt en riskkonstruktion?

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Thomas Henderson P (2) Byggteknik

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Inverkan av skruvhål i PE-folie i vägg med WarmFiber cellulosa lösullsisolering

Fördelar och Försäljningsargument

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Fuktproblem i oventilerade vindar hos nybyggda flerbostadshus

Fuktbelastning i takkonstruktioner med perforerad ångspärr

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav. Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik

Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL

Invändig tilläggsisolering. flerbostadshus Förstudie. Jesper Arfvidsson, Lars-Erik Harderup, Sven Fristedt

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

Resultat från Um-beräkning

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Klimatskalets yttre lufttäthet - energieffektivitet och fuktsäkerhet

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

Studie av kondensrisk i ett mekaniskt ventilerat golv

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade

Transkript:

Kontaktperson Carl-Magnus Capener 2013-06-20 3P04862 1 (3) Energiteknik 010-516 58 52 Carl-Magnus.Capener@sp.se Foamking Sweden AB Peter Nilsson Sjöviksvägen 4 SE-231 62 TRELLEBORG Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund SP Energiteknik har av Foamking Sweden AB fått i uppdrag att utföra endimensionella fuktberäkningar av vindsbjälklag med och utan deras produkt FL 2000 samt kommentera resultaten. Syftet med beräkningarna är att redovisa förväntat klimat för vindsutrymme/råspont. Konstruktionsritning med detaljer redovisas i Bilaga 2. Beräkningar och förutsättningar Beräkningar har utförts med programmet WUFI Pro 5.2 (endimensionell beräkning) för att studera konstruktionens hygrotermiska förhållanden. Materialdata har valts enligt Tabell B3.1 i Bilaga 3 och andra relevanta förutsättningar redovisas nedan. Övriga data som använts i beräkningarna är hämtade ur WUFI s materialdatabas. Nedanstående förutsättningar gäller för beräkningarna om inte annat anges. Uteklimat; klimatort är Oslo (NBI/NTNU Data). Nordlig riktning har studerats då den förväntas vara mest utsatt. Inneklimat enligt EN15026, Normal moisture load. (Treat as indoor surface). Min innetemperatur är då 20 grader men kan öka periodvis beroende på uteklimat. Vid utomhustemperaturer upp till 10 grader hålls en min temperatur av 20 grader inomhus, från 10 till 20 grader utomhus ökar inomhustemperaturen linjärt från 20 grader till 25 grader för att därefter stanna vid 25 grader. Även den relativa fuktigheten inomhus påverkas av utomhusklimatet enligt en algoritm som specificeras i EN15026. Värmeöverföringskoefficienter; heat transfer coefficients, utsida 0,0588 [m 2 K/W] vindberoende, insida 0,125 [m 2 K/W]. Strålning; Short-Wave Radiation Absorptivity, 0.67 [-], Long-Wave Radiation Emissivity, 0.9 [-] för tak med röd kulör. Absorptionstal för regnvatten har uteslutits från beräkning. Luftomsättning i luftspalt vindsutrymme: 0-2 luftomsättningar per timma (ACH) beroende på tid på dygn, 0 ACH mellan kl. 19-07 och 2 ACH övrig tid. Beräkningstid motsvarande 2 års simulering. Begynnelsetemperatur och fukt i konstruktionen, 20 grader och 70 % relativ fuktighet. För den ursprungliga konstruktionen, Fall 1 samt för Fall 3 har ett luftläckage simulerats motsvarande ett q50 värde på 10 m 3 /m 2 h för att visa på effekten av en otät plast/ångspärr. Luftläckaget simuleras enligt Fraunhofers Air infiltration model IBP (Stack Height 5 m). Läckaget har placerats vid den Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte SP i förväg SP Box 857 501 15 BORÅS Västeråsen Brinellgatan 4 504 62 BORÅS 010-516 50 00 033-13 55 02 info@sp.se skriftligen godkänt annat.

2013-06-20 3P04862 2 (3) kallaste delen av konstruktionen, vid råsponten i vindsutrymmet, i beräknat fall 10 cm ovanför fiberisolering. Genomförande och resultat Beräkningarnas resultat redovisas i Bilaga 1. Bilaga 2 visar konstruktionsuppbyggnad. Tre fall har studerats för att undersöka konstruktionslösningens hygrotermiska egenskaper under klimatpåverkan; med och utan ytterligare isolering i vindsbjälklag. Endast höststart av beräkningar har simulerats, med beräkningsstart 1 oktober. Fall 1. Fall 2. Fall 3. Ursprunglig konstruktion; Vindsbjälklag: Gips/ (glespanel)/ råspont/ plast (intorkad, bidrar ej till lufttäthet)/ fiberisolering (mineralull) ca 20 cm. Med 7 cm FL 2000; Vindsbjälklag: Gips/ (glespanel)/ råspont/ plast (intorkad, bidrar ej till lufttäthet)/ FL 2000 7 cm /fiberisolering ca 20 cm. Med ytterligare fiberisolering, motsvarande samma U-värde som fall 2; Vindsbjälklag: Gips/ (glespanel)/ råspont/ plast (intorkad, bidrar ej till lufttäthet)/ fiberisolering (mineralull) ca 20 cm + 11.2 cm fiberisolering. I resultaten redovisas fukt- och temperaturförhållanden för råspontens inre del, d.v.s. den del som är närmast luftspalten. Position för mätpunkt redovisas även i Bilaga 2. Kommentarer Resultaten visar hur den relativa fuktigheten varierar i råsponten under den simulerade tiden. Konstruktionen utsätts för temperatur- och fuktvariationer under året och detta påverkar även mätpunktens fukttillstånd. Beräkningarna visar att råsponten utsätts för olika relativa fuktigheter under året. Beräknat fall motsvarar nödvändigtvis inte extremår, d.v.s. vissa år kan fuktbelastningen öka ytterligare mot vad beräkningarna visar. Med 7 cm FL 2000 fås en lägre relativ fuktighet i vindsutrymmet och råsponten jämfört med Fall 1 och även Fall 3. Den fuktiga luft som tidigare tog sig upp till råsponten via otät plast/ångspärr (konvektion) hindras nu av det lufttäta materialet FL 2000 och ett torrare klimat i vindsutrymmet uppnås. Genom en bättre lufttäthet fås även mindre energiförluster genom takkonstruktionen. Detta har dock inte studerats här. Nedan sammanfattas resultaten från beräkningarna för de olika fallen. Fall 1. Fall 2. Fall 3. Med luftläckage. Här fås periodvis relativa fuktigheter som överstiger 80 %. Utan läckage. Den relativa fuktigheten i råsponten minskar jämfört med Fall 1 och även Fall 3 under simuleringen. Det här beror på att det tidigare fukttillskottet genom konvektion nu försvunnit. Med ytterligare fiberisolering och fortsatt luftläckage. Här fås något högre relativa fuktigheter i råsponten genom att isoleringen sänker temperaturen ytterligare i vindsutrymmet utan att förbättra lufttätheten.

2013-06-20 3P04862 3 (3) Energiteknik - Byggnadsfysik och innemiljö Utfört av Granskat av Carl-Magnus Capener Ingemar Nilsson Bilagor Bilaga 1. Redovisning av beräkningsresultat Bilaga 2. Konstruktionsritning med detaljer Bilaga 3. Materialdata för ingående komponenter

2013-06-20 3P04862 1 (3) Bilaga 1 Redovisning av beräkningsresultat I resultaten nedan presenteras relativa fuktigheter och temperaturer för råsponten. Fall 1. Ursprunglig konstruktion; Vindsbjälklag: Gips/ (glespanel)/ råspont/ plast (intorkad, bidrar ej till lufttäthet)/ fiberisolering (mineralull) ca 20 cm. B1.1. Råspont, fall 1 Figur B1.1. Temperatur och relativ fuktighet för råspont. Den gröna kurvan visar relativ fuktighet i råspontens ytterkant under 2 års simulering. Den röda kurvan visar temperatur.

2013-06-20 3P04862 2 (3) Bilaga 1 Fall 2. Med 7 cm FL 2000; Vindsbjälklag: Gips/ (glespanel)/ råspont/ plast (intorkad, bidrar ej till lufttäthet)/ FL 2000 7 cm /fiberisolering ca 20 cm. B1.2. Råspont, fall 2 Figur B1.2. Temperatur och relativ fuktighet för råspont. Den gröna kurvan visar relativ fuktighet i råspontens ytterkant under 2 års simulering. Den röda kurvan visar temperatur.

2013-06-20 3P04862 3 (3) Bilaga 1 Fall 3. Med ytterligare fiberisolering, motsvarande samma U-värde som fall 2; Vindsbjälklag: Gips/ (glespanel)/ råspont/ plast (intorkad, bidrar ej till lufttäthet)/ fiberisolering (mineralull) ca 20 cm + 11.2 cm fiberisolering. B1.3. Råspont, fall 3 Figur B1.3. Temperatur och relativ fuktighet för råspont. Den gröna kurvan visar relativ fuktighet i råspontens ytterkant under 2 års simulering. Den röda kurvan visar temperatur.

2013-06-20 3P04862 1 (2) Bilaga 2 Konstruktionsritning med detaljer Konstruktionsuppbyggnad redovisas i figurer nedan. Den rödmarkerade mätpunkten är den vars resultat redovisas i Bilaga 1. Figur B2.1. Konstruktionsuppbyggnad av vindsbjälklag med FL 2000 i WUFI Pro, motsvarande Fall 2. I Fall 1 har FL 2000 utelämnats och i Fall 3 har mineralullen utökats med ytterligare 112 mm, vilket ger totalt 312 mm isolering och samma teoretiska U-värde som i Fall 2 med 70 mm FL 2000.

2013-06-20 3P04862 2 (2) Bilaga 2 Figur B2.2. Ingående material för Vindsbjälklag, motsvarande Fall 2.

2013-06-20 3P04862 1 (1) Bilaga 3 Materialdata för ingående komponenter Tabell B3.1. Redovisning av materialegenskaper hos ingående material. Material Densitet, Porositet Värmekonduktivitet, Diffusionsmotståndsfaktor, ρ [kg/m 3 ] [-] λ [W/mK] μ [-] Underlagspapp [1] 2400 0,001 0,5 100000 Scandinavian spruce [2] 430 0,73 0,14 83,3 Air layer 30 mm [3] 1,3 0,999 0,59 0,15 Mineral Wool [4] 60 0,95 0,040 1,3 Foamking FOAM-LOK 32 0,99 0,025 74,28 FL 2000 [5] PE-membran [6] 130 0,001 2,3 50000 Gypsumboard [7] 625 0,73 0,2 8,33 [1]. Motsvarar Z = 4 000 000. Skapat från Roof Membrane V13 bituminous felt, sd=100m, d=2 mm, membrane has to be inserted in component assembly using thickness of 1 mm! Default value for thermal-dependent thermal conductivity supplement. [2]. Gran, tangentiell. Gran från södra Sverige Ref: Hedenblad, G., 1996, Materialdata för fukttransportberäkningar, T19:1996, ISBN 91-540-5766-3, Byggforskningsrådet, Stockholm. [3]. Materialdata hämtat ur WUFI s materialdatabas för generiska material, Air layer 100 mm; without additional moisture capacity. Effective basic material data include effect of convection and radiation. Air layer has to be inserted in component assembly using real thickness. För andra storlekar på luftspalter gäller andra värden. [4]. Materialdata hämtat ur WUFI s och Fraunhofer IBP s materialdatabas, referens IEA Annex 24. [5]. Based on Sprayed Polyurethane Foam; closed cell (North America Database). Data för lambda, densitet och ångmotstånd från tillverkare. Lambda: 0,0209 W/mK (ASTM C518), 0,025 W/mK (SITAC-typgodkännandebevis SC0705-11). Water vapor permeance: ASTM E- 96; 53 ng/pa.s.m2 @ 2" (motsvarar my=62,62), 120 ng/pa.s.m2 @ 1" (motsvarar my=74,28) [6]. Från WUFI Generic material database. [7]. Gipsskiva invändig. Ref: Hedenblad, G., 1996, Materialdata för fukttransportberäkningar, T19:1996, ISBN 91-540-5766-3, Byggforskningsrådet, Stockholm. Default value for thermaldependent thermal conductivity supplement