DATAPRODUKTSPECIFIKATION 1 (17) Upphovsman Dokumentnummer Beteckning Fredrik Ekström Diarienummer Dokumentansvarig Dokumentdatum Version Anna Gabrielsson 2012-08-01 2.02(1.0) Dataproduktspecifikation Bank Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1 Översikt 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten 1.1.1 Innehåll i dataprodukten Denna dataprodukt tillhör produktslaget järnvägsdata och produktgruppen BIS-data. Produkten är en objekttyp. Objekttypen Bank ska vara en visualisering av de banker som finns som en del av det fysiska järnvägsspåret. En bank är en anlagd vall varpå järnvägsspåret är lagt, även kallat banvall eller järnvägsbank. Banken är en del av järnvägsspårets Underbyggnad. Underbyggnad kan även vara en trumma, en tunnel eller en bro. Dataprodukten innehåller inte information om det yt som sedan lagt på vallen. För mer information om detta hänvisas till Dataproduktspecifikation Ballast.Produkten är knuten till Det svenska järnvägsnätet 1.1.2 Syftet med dataprodukten Dataprodukten Bank ska hålla information om de banker som finns i järnvägsnätet. Dataprodukten tillhandahåller information om bankens placering, storlek samt utformning och materielfakta. Vissa viktiga datum är också angivna. 1.1.3 Kunder och användning Interna kunder Trafikverkets besiktningsmän, besiktningsledare, förvaltare och tekniker ska kunna använda dataprodukten för att skapa besiktningsunderlag att genomföra besiktningar att rapportera felaktigheter på järnvägsdata Dataproduktspecifikation BankDataproduktspecifikation Bank
att avrapportera åtgärdade fel Trafikverkets UH-personal ska kunna använda dataprodukten för Externa kunder IT-system att genomföra en integrerad analys av anläggningar, spårlägesmätningar, besiktningar, felrapporter och tågföring som underlag för att initiera underhållsåtgärder - Lista på IT-system som konsumerar dataprodukten: Bessy, Duvan och Optram. 1.1.4 Omfattning i tid o rum Avgränsning i data: produkten ska finnas och ajourhållas på Det svenska järnvägsnätets statliga järnvägar. De statliga järnvägarna motsvaras av indelningstypen Statens spåranläggning. Geografisk utsträckning: Sverige. Omfattning i tid: produkten ska innehålla aktuella data. 1.2 Referenser till aktuella standarder, ramverk o dylikt 1.2.1 Referenser giltiga för alla BIS relaterade dataprodukter Ref Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Kommentar # [1] Geographic information Data product specifications SS-ISO 19 131:2007 Specifikationen ansluter till denna standard. [1b] Geographic information - Data quality principles SS-ISO 19 113:2002 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår 2012. [1c] Geographic information - Quality evaluation procedures SS-ISO 19 114:2004 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår 2012. [1d] Geographic information - Data quality measures SS-ISO 19138:2007 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår 2012. [2] Geographic information Data quality SS ISO 19 157 Under 2012 ersätter denna standard 19138, 19113 och 19114. (Specifikationen ansluter till denna standard.) [3] Banverkets Anläggningsstruktur BVS811 I de fall Dataproduktspecifikationen avviker från BVS811 är det Dataproduktspecifikationen som gäller. [4] Föreskrift förvaltningsdata järnväg BVF1584.300 [5] Dataproduktspecifikation Det svenska järnvägsnätet [6] Besiktningsklasser BVF 807.2 Se kvalitetsklasser [7] Förseningarnas samhällsekonomiska kostnader, konsekvenser samt utgifter för DoU fördelat på olika bandelar och bantyper 2009-11-27 RAPPORT 2009:4 Se kvalitetsklasser för Bantyper [8] Geographic information - Metadata SS-ISO 19115: 2003 För betydelsen av ordet metadata
Ref Dokumentnamn # [9] BIS - Informationskrav, Ajourhållningsansvar [10] Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur [11] Förvaltningsdata järnväg arbetsmetodik mellan förvaltning och anläggningsprojekt Standard/Dokumentnummer Kommentar BVF 810.0 BVR 2165 BVH1584.301 1.2.2 Referenser specifika för denna dataprodukt Ref # Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Kommentar [101] TK Geo BVS 1585.001 [102] Typsektioner för banan BVH 585.31 1.3 Termer, begrepp, förkortningar Namn på dataprodukter, BIS objekttyper, attribut, komponenter och namn på organisatoriska enheter skrivs med kursiv stil. Exempel: Kilometertavla Referenser till kapitel eller avsnitt i dataproduktspecifikationen skrivs med citationstecken. Exempel: Se Termer, begrepp och förkortningar. Referenser skrivs enligt: Se referens [8]. Term/Förkortning Anläggningsstruktur Attribut BIS Indelningstyp Beskrivning I BIS-systemet delas objekttyperna in i olika anläggningsstrukturer efter var objekten finns i anläggningen. De olika strukturerna är: Banöverbyggnad, Banunderbyggnad, Bangårdsanläggning, Elkraftsanläggning, Signalanläggning, Teleanläggning, Övriga anläggningar samt Övriga objekttyper (ej anläggningsstruktur). Hur objekttypen beskrivs i databasen anges i Tabell Attribut. Varje objekttyp innehåller ett antal attribut. Attributen beskriver objektets egenskaper såsom höjd, längd, bredd, typ av material, leverantör mm. Ett attribut har ett bestämt format/datatyp t e x integer, text eller värdelista. Hur många tecken man kan använda för att beskriva anges i kolumnen antal tecken. Datatypen värdelista har ett antal fördefinierade giltiga värden som man kan välja mellan. Attribut refereras ibland till som objektattribut. Även komponenter har beskrivande attribut. BanInformationsSystem för de svenska järnvägar som förvaltas av Trafikverket. Notera att det även upplåtits för Inlandsbanan, Öresundsbanan och Arlandabanan som inte förvaltas av Trafikverket. Beskriver en egenskap på en referenslänk. Indelningen kan omfatta hela referenslänken eller delar av den. Kännetecknande för en indelning är att den endast beskriver en (1) egenskap (attribut). En indelning är också giltig i båda riktningarna för referenslänken. Indelningar delas in i administrativa indelningar och funktionella indelningar. Exempel på administrativ indelning är kommun, region, spårnummer och spårägare. Funktionella indelningar beskriver funktionella och tekniska egenskaper på referenslänken som t.ex.
Term/Förkortning Beskrivning elektrifiering, linjeklass, trafikstyrningssystem och besiktningsklass. Komponent Objektinstans Objekttyp Produktgrupp Produktslag Spårlänk En del av ett objekt som kan ha ett ett till flera förhållande till objektet. En komponent beskriver t.ex. bomdrivet på en vägskyddsanläggning eller reläer i ett signalställverk. Komponenterna kan ha ett antal nivåer som i sin tur kan ha ett antal attribut (komponentattribut). Benämningen av komponenter och nivåer i strukturen baseras på referens [3]. Varje enskilt anläggningsobjekt beskrivs m h a en objektinstans av motsvarande objekttyp. Exempel: Varje spårväxel beskrivs med en objektinstans av objekttypen spårväxel. Objektinstans refereras ibland till som instans eller objekt. Objekttyp är en förekomst i eller vid sidan av en spårlänk som är en del av järnvägsinfrastrukturen. Objekttypen representerar oftast en fysisk förekomst såsom räl, sliper, ballast, trumma, signal eller tavla men kan också representera fiktiva objekt såsom STH A/B/S-tåg och LÖ-spåravstånd. Tematisk indelning av dataprodukter inom ett produktslag. För järnvägsdata är BIS-data ett exempel på representation av en produktgrupp. Tematisk indelning av dataprodukter. Vägdata, järnvägsdata, trafikslagsnät är exempel på representation av olika produktslag. Spårlänk är länken (spåret) mellan två referensnoder. På makronivån utgör det förbindelsen mellan två trafikplatser (förutom driftsplatsdelar och hållställen) och på mikronivån utgör detta alla spår, t.ex. spåret mellan två spårväxlar. 2 Produktspecifikationens omfattning Dataproduktspecifikationen omfattar BIS objekttypen Bank kopplad till Det svenska järnvägsnäte referens [5]. 3 Identifiering av dataprodukten Titel Ev. alternativa namn Sammanfattning Syfte med produkten Geometrisk representation Bank Objektet beskriver banvall, ligger över omgivande markyta Används för besiktningar. Beskriver anläggningsmängd Vektordata Ämnesområde Transportation = 018 enligt SS ISO 19115 Geografisk utsträckning Objektens placering begränsas till Sverige 4 Dataproduktens innehåll och struktur Dataprodukten består av objekttypen Bank knuten till det svenska statliga järnvägsnätet. Banken är den del av järnvägsspåret som ligger allra underst. Banken har även termen Banunderbyggnad. På banunderbyggnaden ligger sedan Banöverbyggnaden som består av Ballast,
Sliper och Räl. För mer information om de delar som utgör Banöverbyggnad, hänvisas till respektive Dataproduktspecifikation. Banken är det understa lagret i uppbyggnaden av järnvägsspåret och är det som ska bära upp hela tyngden av banöverbyggnad samt tåglast. I nybyggda järnvägar är banunderbyggnaden ofta fast berggrund eller grovt krossad sten. Bärkraft och dräneringsmöjligheter är oerhört viktigt för att banan ska bli hållbar och säker. I vissa fall ersätts banken aven bro, vägport, tunnel eller skärning i jord eller berg. Skärningar beskrivs närmare i Dataproduktspecifikation Skärning. Dataprodukten Bank beskriver bankens höjd och bredd, som det material som använts för fyllning och för åtskiljning av de olika materiallagren. Hänvisningar till specifik ritning kan också utläsas. Objekttypen Bank ingår i följande grupper: Anläggningsstrukturgrupp Banunderbyggnad Objekttypsgrupp Övriga objekttyper Term Antal Datatyp tecken Giltiga värden Förklaring Datum för senaste ändring, Senast ändrad Text 8 <ååååmmdd> fylls i automatiskt Senast ändrad av Text 20 Gnr Text 3 <Namn på person> Person som utförde senaste ändring, fylls i automatiskt Geotekniskt bandelsnummer som stämmer med geotekniskt arkiv. 001 Göteborg Torp 002 Göteborg - Strömstad
003 Göteborg Fjärås 004 Norrköping - Mjölby 005 Järna - Norrköping 006 Stockholm - Mölnbo 007 Hallsberg - Örebro 008 Tranås - Aneby 009 Forsmo - Hoting 010 Stockholm - Uppsala 011 Vilhelmina - Storuman 012 Mölnbo - Katrineholm 013 Uppsala - Sala 014 Kristinehamn - Mora 016 Vansbro - Särna 017 Kristinehamn - Kil 018 Kil - Charlottenberg 019 Laxå - Kristinehamn 020 Katrineholm - Åby 021 Katrineholm - Hallsberg 022 Hallsberg - Laxå 023 Laxå - Falköping 024 Skövde - Karlsborg 025 Falköping - Torp 026 Falköping - Nässjö 027 Hallsberg - Mjölby 028 Mjölby - Tranås 029 Aneby - Nässjö 030 Nässjö - Vislanda 031 Vislanda - Hässleholm 032 Hässleholm - Lund 033 Lund - Malmö 034 Malmö - Trelleborg 035 Fjärås - Varberg 036 Varberg - Halmstad 037 Halmstad - Ängelholm 038 Ängelholm - Kävlinge 039 Åstorp - Mölle 040 Ängelholm - Hälsingborg 041 Billesholm - Landskrona 042 Kävlinge - Arlöv 043 Örebro - Svartå 044 Örebro - Avesta-Krylbo 045 Sala - Avesta-Krylbo 046 Avesta-Krylbo - Kilafors 047 Kilafors - Söderhamn 048 Kilafors - Ljusdal 049 Ljusdal - Hudiksvall
050 Ljusdal - Bräcke 051 Ånge - Sundsvall 052 Bräcke - Långsele 053 Långsele - Vännäs 054 Mellansel - Örnsköldsvik 055 Vännäs - Holmsund 056 Vännäs - Jörn 057 Hällnäs - Storuman 058 Bastuträsk - Rönnskär 059 Jörn - Boden 060 Älvsbyn - Piteå 061 Boden - Luleå - Svartön 062 Boden - Haparanda 063 Karungi - Övertorneå 064 Boden - Gällivare 065 Gällivare - Riksgränsen 066 Mora - Sveg 067 Bollnäs - Orsa 069 Sveg - Brunflo Östersund - Storlien - Norska 070 gränsen 071 Östersund - Vilhelmina 072 Jokkmokk - Gällivare 073 Storuman - Sorsele 075 Sala - Gävle 076 Bräcke - Östersund 077 Jörn - Arvidsjaur 078 Barsebäckshamn - Sjöbo 079 Sorsele - Arvidsjaur 080 Veinge - Hässleholm 081 Södertälje - Eskilstuna 082 Härnösand - Långsele 083 Sundsvall - Härnösand 084 Hudiksvall - Sundsvall 085 Söderhamn - Hudiksvall 086 Gävle - Söderhamn 087 Uppsala - Gävle 088 Arvidsjaur - Jokkmokk 089 Landskrona - Lund 090 Landskrona - Eslöv 091 Hässleholm - Helsingborg 092 Ängelholm - Klippan - Eslöv 093 Ramlösa - Billeberga 094 Uppsala - Enköping 095 Linköping - Hultsfred 096 Nässjö - Kalmar 097 Värnamo - Kärreberga
098 Smedberg - Lysekil Mjölby - Hästholmen - 099 Ödeshög 100 Borås - Alvesta 106 Herrljunga - Varberg 107 Uddevalla - Herrljunga 111 Mönsterås - Fagerhult 112 Kalmar V - Berga 113 Almedal - Borås 114 Gävle - Ockelbo 115 Alvesta - Karlskrona 116 Älmhult - Sölvesborg 117 Kristianstad - Karlskrona 118 Trelleborg - Rydsgård 120 Malmö - Ystad 122 Östervärn - Simrishamn 123 Dalby - Bjärsjölagård 124 Eslöv - Ystad 126 Kristanstad - Köpingebro 127 Karlshamn - Halmstad 132 Växjö - Hultsfred 133 Älmhult - Kristianstad - Eslöv 134 Hästveda - Karpalund Hässleholm - Kristianstad - 135 Åhus 136 Nässjö - Värnamo - Halmstad 137 Karlberg - Tillberga - Köping 138 Tillberga - Vansbro 139 Tillberga - Sala 140 Falköping - Landeryd 142 Nässjö - Oskarshamn 143 Sävsjö - Målilla 146 Göteborg - Skara - Gårdsjö Tumleberg - Lidköping - 147 Stenstorp - Hjo 148 Gävle - Älvdalen 149 Falun - Kil 150 Kil - Göteborg 151 Mellerud - Arvika 152 Kil - Torsby 153 Avesta-Krylbo - Rättvik Norsholm - Västervik - 154 Hultsfred 158 Norrköping Ö - Örebro S 160 Nynäshamn - Älvsjö 161 Stockholm Ö - Hallstavik 162 Uppsala Ö - Norrtälje
Banktyp Text 8 Fyllningsmaterial Text 10 Bredd <=3.25 m (fr spm) Text 1 Släntlutn. br. än 1:1.5 Text 1 Örbyhus - Hargshamn - 163 Hallstavik 164 Nora - Otterbäcken 165 Jönköping - Vaggeryd 167 Oxelösund - Rekarne - Valskog 168 Rekarne - Kolbäck 169 Frövi - Köping 170 Frövi - Ludvika 171 Flemingsberg - Järna 172 Karlberg - Hovsta 174 Södertälje Syd - Valskog 175 Norrköping-Gistad 176 Sia-Gripenberg 177 Järna-Nyköping-Åby 178 Helsingborg-Kävlinge 181 Göteborgs hamnbana 182 Öresundsbanan 183 Citytunneln 201 (Västeraspby)-(Örnsköldsvik C) 202 Örnsköldsvik C-(Gimonäs) 203 (Husum norra)-rågön Beskriver tre olika grundtyper baserat på höjd bank Bank ca 2-10 m (u ruk) hög bank Hög bank > ca 10 m (u ruk) Låg bank/skärning 0 - ca 2 m låg b/sk (u ruk) Innehåll i bankropp, grovlek på material block Block friktion Friktionsjord kohesion Kohesionsjord silt Silt spr.sten Sprängsten övrigt Övriga material Om mått från spårmitt understiger visst värde. Fältet lämnas blankt j Ja n Nej Om lutning överstiger olämpligt värde. Fältet lämnas blankt
j n Släntskydd, material Text 10 Typ av erosionsskydd på slänt Fältet lämnas blankt krossmtl Krossmaterial naturmtl Naturmaterial sprängsten Sprängsten Släntskydd, utfört år Heltal 4 Året när slänt anlades 0 MIN 9999 MAX Sep på u.ballastyta Text 20 Sep på terassyta Text 20 Sep i fyllning Text 20 Sep under fyllning Text 20 Ja Nej Duk mellan u-ballast och Makadamballast geokomposit Materialskiljande geotextil Materialskiljande ingen uppgift saknas Materialskiljande duk på bankfyllnads översida. geokomposit Materialskiljande geotextil Materialskiljande ingen uppgift saknas Ev. materialskiljande i bankfyllning geokomp. ett Materialskiljande geokomp. fl. Materialskiljande geotextil ett Materialskiljande geotextil fl. Materialskiljande ingen uppgift saknas Materialskiljande duk på bankfyllnads undersida
geokomposit Materialskiljande geotextil Materialskiljande ingen uppgift saknas Drän i fyllning Text 20 Typ av dränerande material i bankfyllnad frik.jord ett sand, grus, krossmtrl Horis. drän. sand, grus, krossmtrl Horis. frik.jord fl. drän. geodrän ett Horisontellt dränerings geodrän flera Horisontellt dränerings geokomp. ett Horisontellt dränerings geokomp. flera Horisontellt dränerings geotextil ett Horisontellt dränerings geotextil fl. Horisontellt dränerings ingen uppgift saknas Typ av dränerande Drän under fyllning Text 20 material under bankfyllnad Sand, grus, krossmtrl Horis. friktionsjord drän. geodrän Horisontellt dränerings geokomposit Horisontellt dränerings geotextil Horisontellt dränerings ingen krossmaterial Horisontellt dränerings uppgift saknas Breddn.år Heltal 4 Årtal för åtgärd, bankbreddning, ej nybyggnad Utförd av Text 20 Entreprenör företag Besiktningsklass Text 10 Anges endast vid avvikelse från spårets. Bes.klass sätts = banan vid Spara B1 Bes.klass 1 (skild från banan) b1 MIN bes.klass = banan B2 Bes.klass 2 (skild från banan) B3 Bes.klass 3 (skild från banan)
B4 Bes.klass 4 (skild från banan) B5 Bes.klass 5 (skild från banan) b5 MAX bes.klass = banan Ej Besiktas ej (skild från banan) ej besiktas ej = banan Notering Text 25 <notering> Valfri textkommentar Utförd år Heltal 4 <åååå> Datum när signifikant förändring genomförts Notering Text 25 <notering> Beskrivning av signifikant förändring Ritningstyp Text 8 <ritningstyp> Ritningsnr Text 10 <ritningsnr> Dokumenttyp Text 8 <dokumenttyp> Dokumentnr Text 10 <dokumentnr> 5 Referenssystem Spatialt referenssystem för järnvägsnätet är ett linjärt referenssystem (LRS) beskrivet med topologi, noder och spårlänkar(länkar). Järnvägsnätets geografi (läge) beskrivs enligt lägesreferenssystemet SWEREF 99 TM. Referenssystem för tid är UTC +1. Vid mätning av storheter används SI-systemet som standard för måttenheter. 6 Krav på datakvalitet 6.1 Allmänt om krav på datakvalitet Dataprodukten förekommer i 3 kvalitetsklasser (Q1-Q3). Kvalitetsklasserna bygger på att det inte är rimligt att ställa samma krav på data för en lågt trafikerad järnväg inom ett industriområde som på en starkt trafikerad järnväg i storstadsområden. Därför kommer de viktigaste järnvägarna ha höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga järnvägarna ha låga kvalitetskrav (Q3) och förbättringsarbetet kommer att prioriteras i kvalitetsklassordning. Kvalitetsklasserna är en kombination av Besiktningsklasser (se referens [6] och Bantyp (se referens [7], det är även en indelningstyp i BIS) enligt nedanstående bild. Bantyp * 5 4 3 Q3 Q2 2 1 Q1 ej b1 b2 b3 b4 b5 Besiktnings-
klass Bantyp går från bantyp 1 med banor i transportcentrum som t ex Stockholm med intensiv trafik till bantyp 5 för banor med låg trafik. * avser banor som saknar klassificering. Besiktningsklass går från besiktningsklass b5 som gäller banor med högsta hastighet och högsta trafikintensitet till besiktningsklass b1 som gäller banor med lägsta hastighet. Ej avser banor/spår som ej besiktigas. 6.2 Krav specifika för dataprodukten Krav per datakvalitetselement Mått enligt referens [2] Nivå för godkänn. per kvalitetsklass Aktualitet Vid ajourhållning av objekt gäller följande: Maximal ledtid från förändring i fält tills data är uppdaterat i databasen är 14 dagar Namn: Aktualitetskravet, grad av uppfyllande Definition: Antal uppdateringar som inte uppfyller kraven/totala antalet uppdateringar. Värdetyp: Avvikelsekvot % Q1 Q2 Q3 % % % x% x% x% Lägesnoggrannhet Kravet på lägesnoggrannhet gentemot referenssystemet är +/- 5.0 meter (i spårets längdriktning), se referens [9], vid 95 % konfidensnivå. Fullständighet objektinstanser Grundkravet är att fysiska objekt i järnvägsanläggningen också ska representeras av en motsvarande objektinstans i BIS dvs. 100 % fullständighet. Namn: Mätosäkerhet vid 95 % konfidensnivå Definition: Halva längden av intervallet som definieras av en övre och en nedre gräns, inom vilket man med 95 % sannolikhet finner det sanna värdet. Värdetyp: Mått i meter Jfr mått nr 36 i referens [2 ] Namn: Fullständighet, brist Definition: Antal saknade objektinstanser i datamängden i relation till den totala mängden som borde ha funnits. Värdetyp : Avvikelsekvot % x% x% x% x% x% x% Fullständighet objektattribut Kravet är att alla attribut ska vara fullständigt ifyllda med uppgifter om objektet. Möjlighet finns dock att markera att värdet är okänt (dvs. attributet är ofullständigt ifyllt) genom att använda markörer för okänt värde:?, blank eller numeriskt 0. Jfr mått nr 7 i referens [2] Namn: Fullständighet, brist Definition: Antal objektinstanser med markörer för okänt värde i något attribut i relation till den totala mängden objektinstanser. Värdetyp : Avvikelsekvot % Jfr mått nr 7 i referens [2] x% x% x% Lista på attribut med markörer för okänt värde: -
Krav per datakvalitetselement Mått enligt referens [2] Nivå för godkänn. per kvalitetsklass Fullständighet komponentinstanser Kravet är att ett objekts alla eventuella komponentinstanser ska registreras. Namn: Fullständighet, brist Definition: Antal saknade komponentinstanser i datamängden i relation till den totala mängden som borde ha funnits. Värdetyp : Avvikelsekvot % Q1 Q2 Q3 % % % - - - Klassificering av attribut (Tematisk noggrannhet i klassning av attribut) Kravet är att attributen ska vara rätt klassade, enligt vad som sägs i förklaringstext i attributlistor ovan eller referensdokument. Logisk konsistens Logiska fel ska inte få förekomma. Arbete pågår för att säkra att produktens data endast sätts samman på ett giltigt sätt. Skulle det uppstå logiska fel ska de korrigeras omgående. Jfr mått nr 7 i referens [2] Namn: Andel felaktiga attributvärden Definition: Antal felaktiga attributvärden i relation till det totala antalet attributvärden. Värdetyp: Avvikelsekvot % Jfr mått nr 67 i referens [2] Namn: Andel objekt med logiska fel för format, domän samt konceptuellt Definition: Antal objekt i datamängden som bryter mot uppsatta logiska regler i relation till det totala antalet objekt i datamängden Värdetyp: Avvikelsekvot x% x% x% x% x% x% Jfr mått 12, 16, 20 i referens [2] 7 Metadata Det finns inga rutiner för leverans av metadata enligt referens [8] vid dataleveranser. Specifikationer av data inklusive kvalitetsuppföljning av data finns för hela objekttypens datamängd i detta dokument, som tillhandahålls på www.trafikverket.se. 8 Datafångst 8.1 Datakällor 8.1.1 Initiala datakällor Insamling av data har skett genom att järnvägsdata samlats in, främst från ritningar, i samband med nybyggnationer och ombyggnationer av järnvägsnätet från hela 1900-talet. Järnvägsdata har initialt laddats i BIS för det statliga svenska järnvägsnätet år 1991. Vissa objekttyper har tillkommit senare. 8.1.2 Datakällor för ajourhållning Underlag för ajourhållning av förvaltningsdata fångas i samband med nybyggnationer och ombyggnationer, se referens [4], [9], [10] och [11]. Listade dataleverantörer/datakällor:
dataunderlag som projektledare av nybyggnads-/investeringsprojekten levererar dataunderlag från underhållsentreprenörer när underhållsarbete resulterar i dataförändringar 8.2 Krav på spårbarhet Spårbarhet för tillkomst och ursprung ska tillgodoses genom att BIS objekten ska ha attribut som beskriver vilken användare som senast gjorde en förändring av ett aktuellt BIS objekt och när. Endast den senaste förändringen loggas på detta sätt. Det finns idag inga krav på spårbarhet i dataproduktionsprocessen. Det finns idag inga krav på spårbarhet av vilka tillämpningar som använder sig av dataprodukten. 9 Underhåll av data Ajourhållning av data Ajourhållning av data sker kontinuerligt vid förändring i den fysiska anläggningen eller dess egenskaper. Ajourhållning kan ske genom att underlag från respektive dataleverantör levereras till Trafikverkets verksamhet för förvaltningsdata järnväg för beredning, registrering och lagring enligt uppgjorda avtal och produktionsprocess, se referens [4], [9], [10] och [11]. Alternativt genom att vissa investeringsprojekt och underhållsentreprenörer ajourhåller direkt i BIS med hjälp av certifierade ajourhållare. Övergripande förvaltningsansvar Ansvarig för underhåll av dataprodukten (ajourhållning, kontroll och uppföljning samt regelverk, rutiner och dokumentation) är Trafikverkets verksamhet för förvaltningsdata järnväg. Produkten produceras enligt processen Tillhandahålla grunddata om transportsystemet som finns beskriven i Trafikverkets ledningssystem. Hantering av avvikelser ska ske enligt processbeskrivning och rutiner. Avvikelser i data upptäcks främst i samband med de olika former av besiktningar av järnvägsanläggningarna som genomförs enligt fastlagda intervall. Avvikelser identifierade vid besiktningar ska rapporteras till Trafikverkets verksamhet för förvaltningsdata järnväg. 10 Tillhandahållande av data 10.1 Tillhandahållandesätt Data från BIS kan tillhandahållas på tre olika sätt: Direkt som visualisering eller rapporter i BIS systemet Som exporter av data från BIS systemet Via automatiska dataöverföringar till andra IT-system Interna användare söker åtkomst till BIS via systemet Berit. Externa kunder med legitim anledning att läsa eller exportera data m h a IT-systemet BIS ska ansöka via Kundservice Järnväg via Trafikverkets växel eller kundservice.jarnvag@trafikverket.se. IT-system inom Trafikverket kan erhålla automatiska dataöverföringar med olika tidsintervall. För regelbundna dataöverföringar krävs att ett informationssambandsavtal upprättas.
10.2 Tillhandahållandeformat Data kan levereras i följande filformat: *.xls Det format som används för uttag av listor från BIS egen rapportgenerator. Kräver Microsoft Excel eller motsvarande. Vissa data kan även fås i förädlad form via Trafikverkets TNE-miljö. Data kan då levereras i följande filformat: *.xml - svensk standard SS637004:2009 (gäller vägnätet), SS637006 (gäller företeelser) och SS637007 (gäller definitioner för transaktionell uppdatering). Kräver specialiserad importfunktionalitet. *.shp- shape, ett filformat som idag får anses vara bransch-standard. Fungerar i flertalet GIS-verktyg. Formatet är enkelt för dem som exempelvis behöver ögonblicksbilder för kartframställning eller för enklare analyser. *.mdb personlig geodatabas. Kräver ESRI-verktyg. Ger möjlighet till komplexa analyser. Har dock en begränsning i storlek 2 GB. 10.3 Information om begränsningar För att data ska kunna tillhandahållas krävs ibland att avtal om leveranser först tecknas med Trafikverket. Avtalen reglerar rättigheter och skyldigheter för leverantören Trafikverket och för användaren. Avtalen kan vara förenade med kostnader beroende på kund och avtalsmodell. Avgifterna som kan tas ut är uttagsavgift, nyttjanderättsavgift eller avgifter för specialpreparering och följer Trafikverkets modell för prissättning. 11 Datakvalitetsdeklaration 11.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Kvalitetsstyrning av produktionen sker genom att systemet använder sig av fastställda värdemängder och datatyper. Övrig kvalitetsstyrning görs genom att: Certifiering krävs för att få registrera i BIS. Certifieringen måste förnyas regelbundet för att man ska få behålla behörigheten. Speciell behörighet krävs för att få ajourhålla referenssystemet. Excelmallar används som stöd vid ajourhållning. 11.2 Uppföljning av kravuppfyllelse Uppföljning av kraven på fullständighet i objektattribut görs månatligen genom uttag av rapporter i databasen. BIS databasen kontrolleras m h a ett antal färdiga rapporter som söker igenom BIS databasen för vissa prioriterade objekttyper och rapporterar kvalitetsstatus och kvalitetsavvikelser. Fullständighet på indelningar och logisk konsistens enligt definierade sambandsregler kontrolleras. 11.3 Överensstämmelse med ställda krav
Tabellen visar kvalitetsläget för det över en längre tid rådande läget för dataprodukten i hela databasen. Det kan råda överensstämmelse eller ej med i kapitel 6 ställda krav samt att måttet avvikelsekvot för det rådande läget kan vara uppskattat eller uppmätt. Förklaring: Överensstämmer = Överensstämmelse med kraven som finns i kapitel 6 Överensstämmer ej Uppmätt till x% = Uppmätt till betyder att uppföljning har skett och procentsiffran beskriver mätetalet för avvikelsekvoten för det rådande läget för alla objektinstanser. Uppskattat till x% = Uppskattat till betyder att ingen uppföljning har skett utan värdet på avvikelsekvoten är uppskattad. Procentsiffran beskriver ett uppskattat mätetal för avvikelsekvoten för det rådande läget för alla objektinstanser. o Uppskattat till innebär att medarbetare med insikt i verksamheten har gjort en uppskattning/bedömning av det rådande läget. Avvikelsekvoten kan alltså endast ge en viss ledning till det rådande läget. Ingen uppgift = Ingen uppföljning och ingen uppskattning finns. Ej relevant = Datakvalitetselementet inte relevant för objekttypen Överensstämmelse med ställda krav per datakvalitetselement Aktualitet Lägesnoggrannhet Fullständighet objektinstanser Fullständighet objektattribut Fullständighet komponenter Klassificering av attribut (Tematisk noggrannhet i klassning av attribut) Logisk konsistens konceptuellt Q1 Q2 Q3 Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ej relevant Ingen uppgift Ingen uppgift 11.4 Redovisning av spårbarhet Det finns ingen spårbarhet för dataprodukten: Spårbarhet bakåt (tillkomst och ursprung) finns inte för BIS objekt. Spårbarhet för ledtid från att förändring har skett i verkligheten tills uppgiften finns tillgänglig i databasen finns inte. Spårbarhet i process/processhistorik finns inte. Spårbarhet framåt (tillämpningsspårbarhet) finns inte. En registrering av tidpunkt och användare görs vid varje förändring av en objektinstans. Endast en registrering sparas. 12 Övrig information Det finns ingen övrig information.