Kristina Magnusdotter 64:3 T.v. Tinnskuran var Horjaättens sigill.- T.h. Vinstorpaättens halv lilja och sparrar Innehåll: Vällersten- - Tovaryd- - Horjaätten... 2 Kristina Magnusdotter... 3 Vällersten... 3 Magnus Gislason... 3 Johan Gislason... 4 Tyke Gislason... 4 Tovaryd... 4 Katarina Jönsdotter... 4 Kristina Magnusdotter... 4 Ingegerd Magnusdotter... 4 Nils Magnusson... 4 Hemming Jönsson Djäken... 5 Anund Hemmingsson... 5 Horja-ätten... 5 Gøte de Horghum... 6 Ulf Götason... 6 Harald Ulfsson... 6 Arvid Ulfsson... 7 Herr Ulf... 7 Arvid Götason... 8 Ulf Arvidsson... 8 Henrik Jönssons mor?... 8 Ragnhild Olofsdotter (Kase)... 9 Ragnhilds släkt från Birger Jarl till Gustav I 9 Olof Kase... 10 Harald kase... 11 Olof Olofsson (Kase)... 11 Magnus (Olofsson) Kase... 11 Ragnhild Olofsdotter (Kase)... 12 Nils Gustavsson... 12 Esbjörn Blåpanna... 13 Sigge Djäkn... 14 Vinstorpa- och Kärlingsläkterna... 15 Kristina Siggesdotter... 15 Ragnhild Siggesdotter... 15 Vinstorpaätten... 15 Kärlingsläkten... 16 Margareta Tomasdotter... 16 Folkungar... 16 Gamla ätten Grip... 16 <tonnquist.se> Sidan 1 2015-01-05
Vällersten- - Tovaryd- - Horjaätten Kristina Magnusdotter Vällersten Tovaryd Horja värnamo Bredaryd Värnamo ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sibbe NN ( i Vällersten) n.1238 Göte de Horghum Geniutus Jacob? nämnd 1286 kh Fryele de Horghum NN Ulf Arvid? Jöns Götason Götason Gisle (i Vällersten) (i Tovaryd) (tinnskura) (tinnskura) n.1310 & NN n.1342 1355 n.1355 1367?Tyke Johan Magnus Hemming Katarina Arvid Harald NN Ulf Arvidsson G i s l a s ö n e r Jönsson Djäkn Jönsdotter Ulfsson Ulfsson Ulfsdotter & Kristina & Kristina (en bjälke) i Tovaryd (Villstad) dekan Linkpg & Torsten (tinnskura) ~1320 (tinnskura) <1355 n.1317 1357 Göre Ulfsson Ingemar &1_ &2 &1 NN ========== Magnus Torstensson Jon Nils Ingegerd Kristina Anund herr ulf Johan? Magnusson M a g n u s d o t t e r Hemmingsson kh Långaryd i Tovaryd >1383 <=1377 (tinnskura) 1371 Nils känd 1424? & Jöns & Katarina ========= Jonsson Abjörnsson Ebbadotter (&2 Ragnhild Olofsdotter) Gyrid Anundsdotter ( & Arvid Svan lagman Tiohärad) Vällersten och Maramö (t.v.) i norra delen av Värnamo socken. T.h, syns ett mindre (äldre?) Vällersten vid Lagan, strax söder om det gamla Hörle bruk. <tonnquist.se> Sidan 2 2015-01-05
Kristina Magnusdotter Jöns Abjörnssons första hustru Kristina Magnusdotter (en bjälke) hade anor från Vällersten i Värnamo socken och Tovaryd i Bredaryds socken samt en styvfar från Horja i Värnamo. Jöns hade två myndiga söner i december 1377, varför äktenskapet kan ha ingåtts under 1350-talet. Vällersten Vällersten nämns redan år 1238 1, då kung Erik III (d.v.s. Erik läspe och halte ) stadfäste förlikningen mellan Nydala kloster och Sibbe i Vällersten (föt bönderna i Östbo). År 1310 företrädde Gisle i Vällersten abboten i Nydala som skiljeman i en gränstvist mellan klostret och häradshövdingen i Östbo 2 3. Inget är känt om Gisle som möjlig ättling till Sibbe, men han hade sannolik sönerna Magnus, Johan och Tyke. Magnus Gislason Magnus Gislason 4 (en bjälke) gifte sig (1340?) med Katarina Jönsdotter (tinnskura) i Tovaryd, Bredaryd sn och kallades sedan Magnus i Tovaryd. Vid Östbo ting 1370 5 vittnade häradshövdingen Björn i Mjäryd om Magnus morgongåva: Västhorja (vid pilen), nu inom Värnamo tätort, Vällersten i norr och Mossle i söder. Vällersten i Värnamos norra del var på medeltiden en by med flera gårdar. Ett äldre (?) Vällersten finns i socknens nordöstra del, nära Karlsfors bruk vid Lagan. Björn i Mjäryd (troligen i Södra Ljunga socken), hövitsman på Trolleborg, tillkännager att han sett och hört framlidne Magnus Gislessons i Tovaryd morgongåvobrev till dennes hustru Katarina Jönsdotter, förutom av Magnus själv beseglat även av kyrkoherdarna herr Nils, då i Bredaryd, och herr Anders i Forsheda. I detta brev skänker Magnus Gislesson till Katarina Jönsdotter allt sitt fäderneärvda gods i Vällersten (i Värnamo socken), vilket hennes bror Hemming (Jönsson) Djäken, såväl i gården med grannars vittnesbörd som inför tingsmenigheten på tinget lagligen gjort anspråk på, något som ställföreträdande häradshövdingen (i Östbo härad) herr Atte i Värnamo vittnade om. Björn tilldömer därför Katarina och Hemming på hennes vägnar godset till evärdelig ägo. Med åberopande av kunglig rätt förbjuder han vid 40 marks böter var och en att under innevarande år besvära dem ifråga om landgillet eller någon del av godset. Han förbjuder vidare landborna att betala utskylder till någon annan än Katarina eller hennes rätta förmyndare.- Utfärdaren och herr Atte beseglar. 1 SDHK 515. Numreringen gäller endast Erikska ätten. I svenska regentlängdeen Erik XI. 2 SDHK 2384; Härenstam, sid 394. 3 År 2012 blev Vällersten känt som bostad för Centerpartiets ledare Annie Johansson Lööf. 4 I SAÄ (I:190) felaktigt kallad Magnus Nilsson. 5 SDHK 9637-1370-02-10 - <tonnquist.se> Sidan 3 2015-01-05
Johan Gislason Johan Gislason synes ha varit den av Gisles söner som tog över som brukare i Vallersten. Den 6 juli 1348 6 sålde han sin del av en gård till Nydala kloster. Herr Ulf i Långaryd och dennes farfar Ulf Götason beseglade. Uppgifter om ev. familj saknas. Tyke Gislason Tyke Gislason är postumt nämnd den 21 juni 1371 7, då häradshövdingen Karle Tjälvason 8 kungör att Tykes änka Kristina ger en gård i Västhorja ( Vesthorghum ), hälften till sonsonen Jon Ingemarsson och hälften till Värnamo kyrka. Flera gårdar i Vällersten ärvdes av barn och barnbarn till Kristina Magnusdotter. Även personer utan känd koppling till Gislasönerna ägde gårdar i Vällersten, och herr Ulf (se nedan) förvärvade sitt änklingssäte där. Tovaryd Tovaryds gård ligger vid en sjö med samma namn i Bredaryds socken, Västbo härad. Där bodde vid 1300-talets början Jöns, känd endast genom sonen Hemmilng Djäken och dottern Katarina, vilka båda förde en vågrät tinnskura i sigillet. Tovaryd (pilen), nära Jöns Abjörnssons sätesgård i Vä, Reftele. 6 SDHK 5642-1348-06-06 7 SDHK 9959, 9960 1371-06-21 - Utfärdare: Karl 8 Tjälvason, hhvd i Östbo. möjligen en frände (Härenstam), kanske bror till herr Ulfs testamentsexekutor Gunne Tjälvesson. Katarina Jönsdotter Dottern till Jöns i Tovaryd gifte sig (före 1340?) med Magnus Gislason från Vällersten, Värnamo, som då flyttade till Tovaryd, där Katarina tydligen hade ärvt en bostad. I äktenskapet föddes tre kända barn: döttrarna Kristina och Ingegerd samt sonen Nils, vilka alla förde faderns vapen (en bjälke) i sigillet. Efter Magnus död (senast 1370) gifte Katarina om sig med Arvid Ulfsson av Horjaätten,. Detta äktenskap blev barnlöst. Horjaättens sigill en horisontell tinnskura användes sedan av Katarina som änka och av hennes bror Hemming. Kristina Magnusdotter Troligen född på 1330-talet och före 1360 gift med Jöns Abjörnsson i Vä (sexuddig stjärna, kap.64:1). I äktenskapet föddes sönerna Arvid, Nisse (64:4-5), Knut, Lindorm (64:6), Tord och Abjörn (64:7) samt kanske Henrik (64:8), dessutom tre döttrar, alla dock ej kända till namnet. Kristina var död i december 1377, då änklingen Jöns Abjönrsson gifte om sig. Ingegerd Magnusdotter Ingegerd är endast känd från ett brev den 22 februari 1383 9, då hon till sin systerson Arvid Jönsson i Källunda, Kärda socken, sitt gods "Hambrunge" i Bredaryds socken. Var Ingegerd en barnlös änka som lämnade sitt mödernearv till sin frände? Nils Magnusson Den Nils Magnusson med sigillet en bjälke, som år 1424 brukade Tovaryd 10, kan vara en son till Magnus Gislason, i så fall vid hög ålder. Flera ägor i Tovaryd och övriga Bredaryd kan återfinnas hos barn och barnbarn 11. År 1412 pantsatte Kristinas sonson 9 SDHK 12360-1383-02-22 10 Härenstam sid. 394 11 Härenstam sid 404 <tonnquist.se> Sidan 4 2015-01-05
t.ex. Peter Nilsson en gård där till farbrodern Tord Jönsson. Hemming Jönsson Djäken Björn i Mjäryd nämnde i sitt ovan nämnda intyg 1370 12 Hemming Jönsson Djäken som Katarina Jönsdotters bror. Han ägde flera gårdar i Värnamo: bl.a. Mossle och Hov 13 vid Östhorja. Horja-ätten Ätten har av tidiga smålandshistoriker som Peter Wieselgren 14 och Lindstam 15 kallats släkten från Horja, medan Härenstam, som beskrivit släkten 16 med tonvikt på dess mest kände medlem, dekanen vid Linköpings domkyrka Harald Ulfsson från Värnamo, kallade den Västhorjaätten. I Värnamos östra del ligger Hov,t Norrhorja och Östhorja vid vägen mot Nydala kloster. Hemming Djäken avled 1396. 1367-03-11 _ SDHK 9055 Hemming Djäken kungör att han pantsatt sin gård i Hov i Värnamo socken till Peter Knoppa, vilken gård Peter och hans arvingar får behålla till evärdelig ägo, om den inte återlöses före 12/3 1368 med goda nöt, ko för 12 öre, god oxe för 3 mark och tunna smör för 5 mark. Sigill: utfärdaren samt Bengt Bruddsson, Karl Knutsson, Knut Bengtsson Hemming Djäken pantsätter Hov. Anund Hemmingsson Hemmings son Anund var konungsdomhavande 1414 och levde ännu 1433. En redan 1415 avliden dotter Gyrid var gift med Arvid Svan, sedermera lagman i Tiohärad med Hammar (nu Liljenäs) i Torskinge som sätesgård. Västhorja är nu en del av Värnamo tätort, men var fordom en by med många gårdar. Vesthorghum nämns inte förrän 1371 i två gåvobrev, som utfärdats av Karl Tjälvesson på uppdrag av (sin frände?) Tyke Gislasons änka Kristina. Dessförinnan kallades gården Horghum, men har i Riksarkivets översättningar fått prefixet Väst-. Idag ligger Västhorja i nordvästra delen av centralortens stadsbebyggelse. Östhorja och Hov ligger i en fortfarande lantlig omgivning öster om E4. Det gamla Horghum torde liksom Vällersten - ha varit en by med många gårdar och stora ägor, som succesivt splittrats genom arvskiften och försäljningar. Enligt Härenstam (sid 395) ägde både herr Arvid Trolle och det danska riksrådet herr Abraham Brodersson gårdar i Västhorja, bl.a. genom Arvid Jönssons pantsättning av arvegods. 12 SDHK 9637 13 Hov ligger på dagens karta intill Östhorja (öster om E4), och kan därför ha varit en del av det gamla Horghum, se nedan. 14 P Wieselgren, Ny Smålands beskrifning III, sid 58 15 Lindstam, Series pastorum, sid 115, 117f, 123ff 16 C. Härenstam, Finnveden under medeltiden, sid 307-316. <tonnquist.se> Sidan 5 2015-01-05
Gøte de Horghum 17 Gøte de Horghum (Göte i Horja) bevittnade den 14 maj 1286ett testamente 18 och räknas som stamfar för ätten, vars sköld delades av en vågrät s.k. tinnskura. Göte hade två bröder: Jacob i Horghum och prästen Geniutus i Fryele, som i sitt testamente gav brodern Göte 1 gris, medan prästkollegan i Tånnö fick nöja sig med 3 öre! Göte i Horja hade sönerna Ulf och Arvid: Ulf Götason Ulf Götason (tinnskura) hade sönerna Harald och Arvid samt en måg Magnus Torstensson. Harald Ulfsson Horjaättens mest betydande medlem var kyrkomannen Haraldus Ulphonis de Uernamo d.v.s. Harald Ulfsson (Djäken). Denne nämns den 26 mars 1324 19 som kanik i Linköping och den 14 februari 1328 tillika kyrkoherde/prebendant? i Värnamo. I februari 1328 blev han medhjälpare åt de påvliga nuntierna för att i Växjö hålla uppbörd av tiondemedel och peterspenningen. Redovisningen skedde i Jönköping. I januari 1333 överlämnade han till den påvlige nuntien P. Gervasius tvåårsannaterna för Linköpings stift. Han var en av de kaniker, vilka tidvis vistades vid kurian i Avignon 20, där han vann påvens bevågenhet. 17 Två herr Göte i Värnamo utan band till Horja: 1) dominus Gœte presbiter de Uernamo 1230, 2) herr Göte i Värnamo, död 1341 44. 18 SDHK 1338 19 Linköpings stifts herdaminnen Konkurrensen om tjänsterna vid domkapitlet var stor och biskoparna ville gärna utöva egen makt. SDHK-nr 4221-1336-02-09 Biskop Karl i Linköping förordnar att kaniken Harald i Värnamo, som vid kurian åt sig utverkat det vid Linköpings domkyrka lediga dekanatet, vilket han på kungens begäran avsagt sig, skall årligen av Linköpings domkyrkas byggnadskassa uppbära 80 mark penningar, intill dess han erhåller en befattning som lämnar lika stort överskott utöver vad hans nuvarande tjänst giver. Utfärdaren och Linköpings domkapitel beseglar. Den 7 november 1342 ålade påven Klemens VI biskop Karl i Linköping och dekanen där Vemund Åkesson 21 att insätta Harald Ulfsson som kanik i Lund. I december 1340 var han närvarande, då linköpingskaniken Arvid Carlsson i Avignon upprättade sitt testamente. SDHK 41179 1342-11-07 _ Avignon Påven Clemens VI ålägger biskopen i Linköping samt dekanen Vemund Åkesson, kanik i Linköping, att insätta Harald Ulfsson som kanik i Lund. Den 8 april 1343 utnämndes slutligen Haraldus de Uernamo till dekan (motsv. domprost?) i Lindköpings domkyrka. Den 12 mars 1353 skrev Harald Ulfsson sitt testamente, beseglat av brorsonen herr Ulf i Långaryd, vilken även utpekades som närmaste arvinge. Den 27 juli 1355 var Harald Ulfsson död; han begravdes sannollikt i Nydala. En arvstvist uppstod mellan herr Ulf och Haralds farbror Arvid Götason med sonen Ulf Arvidsson; parterna förliktes först 1360 22. Elina Ambjörnsdotter gav den 8 sept. 1359 gav själagåva för Harald Ulfsson 23. 20 SDHK 2799 1317 - kaniken Haraldus i Linköping (utan födelseort) vistas i Paris.. 21 Sannolikt den Vemund i Bolmsö, som 1339 överlät jord i Sporryda till Kristina Lindormsdotter. 22 SDHK 7697 SDHK 4221 9/2 1336 Biskop Karl i Linköping nämner kaniken Harald Ulfsson i Värnamo. 23 SDHK 7594 1359-09-08 - <tonnquist.se> Sidan 6 2015-01-05
Arvid Ulfsson Haralds bror Arvid är mindre känd men var gift två gånger. Under det första äktenskapet (med en okänd hustru) bodde han i Villstads socken. Efter hustruns död gifte Arvid om sig med Magnus Gislasons änka Katarina Jönsdotter i Tovaryd, där familjen därefter bodde. Inga barn är kända i detta gifte. Arvid Ulfsson var troligen död i mars 1353, då sonen nämndes som Harald Ulfssons närmaste arvinge. Herr Ulf Arvid Ulfssons i Villstad födde son är aldrig nämnd med patronymikon. Han var redan kyrkoherden herr Ulf i Långaryd, när han den 6 juli 1348 24 sigillerade med tinnskuran åt Johan Gislason (i Vällerstn?). Farbrodern, dekanen Harald Ulfsson, som kallade honon nepos och närmaste arvinge, avled år 1357. Arvet möjliggjorde förvärv av en gård i Vällersten. I brev den 1 febr. 1365 25, den 30 nov. 1368 26 samt därefter kallas han fordom kyrkoherde. Skälet att lämna sin tjänst kan ha varit, att arvet efter farbrodern inte endast bör ha gjort honom ekonomiskt oberoende utan även till ägare av ett för tiden osedvanligt rikt bibliotek, som lockade till studier. Herr Ulf bosatte sig i Vällersten, där han den 15 augusti 1371 skrev sitt testamente 27, liksom flera andra av hans brev bevittnat av Ulf Arvidsson (Arvid Götasons son?) men även av fogden Peter Knoppe. SDHK 9994-1371-08-15 Förre kyrkoherden Ulf i Långaryd upprättar sitt testamente. Till Nydala kloster, där han väljer sin gravplats, ger han 100 mark penningar, för vilken summa han pantsätter sin gård i Vällersten (i Värnamo socken) med rätt för arvingarna att inom ett år från hans dödsdag inlösa den för samma belopp. Klostrets abbot får en fux, en silverbägare och tre alnar kläde, vidare en mark korn till att bestrida herr Ulfs begravning med, ett antal bin samt det smör som testator har i klostret och i Horja (i Värnamo socken), att utbytas mot andra lämpliga varor. Till kyrkoherden Atte i Värnamo gives en Summa i kanonisk rätt, kyrkoherden Håkan i Åkers kyrka får åtta alnar kläde, o.s.v. (Se vidare DS X 80) Ur herr Ulfs testamente I testamentet blev kyrkor och ämbetsbröder i Finnveden ihågkomna med legat; även ur det förnämliga biblioteket. Personliga gåvor utgick i form av angivna antal alnar kläde. Samma höst, före den 19 nov. 1371, avled herr Ulf., två månader efter testamentets upprättande, hade herr Ulfs frände och testamentsexekutor Gunne Tjälvason påbörjat arvskiftet 28. Gunne behöll för egen räkning (Väst)horja i Värnamo som sin sätesgård. Med faderns giftermål i Tovaryd hade Magnus Gislasons barn med Katarina Jönsdotter blivit herr Ulfs (styv)syskonbarn, som kunde kalla honom morbror 29. Jöns Abjörnsson var hans svåger, och Kristinas barn fick del av arvet efter morbrodern i form av kläde, som de vid arvegodshandeln på Bjärkaholm den 23 juni 1380 sålde till den mecklenburgske ridda- 24 SDHK 5642 25 SDHK 8655 1365-02-01 26 SDHK 9373 27 SDHK 9994 28 SDHK 10087 Gunne Tjälvesson Nydala kloster 29 Detta med dem tidens tänjbara släktbegrepp. Med nutida juridiskt språk var Ulf och Krisina sammanbragta barn ; Kristinas mor var Ulfs styvmor, Ulfss far var Kristinas styvfar. <tonnquist.se> Sidan 7 2015-01-05
ren Gise van Helpten 30. Men i brevet, som idag endast finns i en avskrift från 1400- talet, har morbrodern fått namnet Hans Ulv, ett läsfel, som lett till att Kristinas familj i många genealogier fått det felaktiga släktnamnet Ulv. Magnus Torstensson Ulf Götason hade även en till namnet okänd dotter, gift med Torsten och mor till Magnus Torstennson. Denne nämns den 27 juli 1355 av ärkebiskop Petrus på Arnö som dennes där avlidne tjänare. Ärkebiskopen intygar, att Magnus hade testamenterat sin gård i Horghum till Nydala kloster, 31 till vilken han i så fall blivit ägare genom sin hustru. Detta bestreds utan framgång - år 1453 av Sven Olofsson i Värnamo, som hävdade arvsrätt till Horja efter herr Ulf i dennes egenskap av arvinge till herr Harald Djäken (Ulfsson) i Linköping 32. Arvid Götason Son till Göte i Horja, bror till Ulf Götason och farbror till Harald Ulfsson. Den 13 okt 1355 gav han och sonen Ulf Arvidsson själagåvor för farföräldrarna Ulf och Ingegerd samt Arvids brorson Arvid Ulfsson. Ulf Arvidsson Arvid Götasons son Ulf Arvidsson uppträdde ofta som sigillant av släktingarnas, inte minst herr Ulfs, brev, ofta ihop med Arvid Pik. Henrik Jönssons mor? Jöns Abjörnsson och Kristina Magnusdotter är i ett själagiftsbrev 33 från Magnus Jönsson nämnda som dennes föräldrar. I breven av 1380 och 1417 nämns sex äldre bröder med Magnus som den sjunde. 30 SDHK 11701 Bjärkaholm. Se även kap 64:8 Abjörn Gisasons ätt. 31 SDHK 6879 Men var i turordningen mellan bröderna fanns den senast 1417 avlidne Henrik, som endast är indirekt belagd genom sin son Jöns Henriksson - vilken i flera brev kallade Abjörn och Magnus faderbroder? Var Henrik äldre än några av sina bröder, eller var han Jöns Abjörnssons yngste och åttonde son? Eftersom namnet Henrik saknarr känd förebild i släkten, har man menat, att Jöns efter Kristinas död kan ha haft en okänd hustru, som var Henriks moräven hon död före bröllopet i Svansö i december 1377. Ett sådant scenario är ine omöjligt; men belägg saknas. - - - - Ett annat hypotetiskt äktenskap, som dock kunnat avfärdas som orimligt, angavs av Lundholm i ÄSF I:101a. Jöns Abjörnsson i Vä skulle omkring år 1400 ha gift sig i Skänninge med Ingrid Siggadotter (Håkan Tunasons ätt), änka efter den före 1390 avlidne Peter Porse Geet. Men Jöns sista kända hustru Ragnhild Olofsdotter (se nedan) levde ännu i mars 1401, då hon med sin bror Magnus Kaes skiftade arv efter föräldrarna och därvid företräddes av sin måg herr Nils Gustavsson (Rossvik). Det var alltså Jöns som då var död (förmodligen sedan mitten av 1390-talet). Uppgiften togs tillbaka i en rättelse av Öberg och Gillingstam (Äsf I:325b). Brudgummen i Skänninge anses numera snarare vara en Johan Abjörnsson, som var son till Abjörn Jönsson i Sjuntorp, Bjälbo socken i Östergötland. Denne kan även vara den Johan Abjörnsson, som sigillerade mellan 1412 och 1427. Den mycket gamle Jöns Abjörnsson blev nog inte äldre än mellan 65 och 70 år, och antalet vuxna barn knappast större än tolv. 32 SDHK 26367 1453-12-13 - Jönköping 33 <tonnquist.se> Sidan 8 2015-01-05
Ragnhild Olofsdotter (Kase) Ragnhilds släkt från Birger Jarl till Gustav I Magnus Minnesköld t Bjälbo 1150-1208 & Ingrid Sunesdotter Ylva Sigttygg Bengtsson (Boberg) - - & - Kristina Magnusdotter Birger Magnusson Bengt Magnusson Svea rikes jarl lagman Östergötand Gustav? Hafrid Sigtryggsdotter ========== 1210-1266 biskop i Linköping (lejon) (Boberg) Johan Filipsson (Aspenäs) 1208 ===== Katarina Ulf Ramfrid Knut Jonsson Bengtsdotter Ulvase Gustavsdotter Nils (blå,aspenäs) (Bjälbo) Sigridsson Tomas Jonsson Katarina Ulfsdotter Bo Nilsson Cecilia Knutsdotter (grip >1329) <1344 (Natt o Dag) (Aspenäs) Nocke Olof Kase Sigge Djäkn Margareta Jon Tomasson Ingeborg Bo Bosson & Ramfrid biskopsfogde (till Vinstorp) Tomasdotter (grip) Bosdotter (Natt och Dag) & Kristina k.1326-1345 (1328-1334) (Natt och Dag) 1313-1390 riddare,riksråd Jöns Abjörnsson Abjörn &1 Kristina Nockason Harald Olof Olofsson Kristina Sigges- Ragnhild Siggesdotter Bo Jonsson Grip Katarina Gise Magnusdoer & Ragnhild Kase Kase dotter & Karl Ingemundsson 1330-138 Bodfotter van Helpten Lindormsd. <1380 <1401 <1401 drots (Natt och Dag) riddare dotter Ingrid Karlsdotter &1_ _&2 Jöns Ragnhild Magnus Kase fru Ingrid i Vinstorp NN Abjörnsson Olofsdotter fogdetavastland & Udd Mattson &Anders <1401 >1401 &Bengta Bengtsdtr Cecilia Gisadootter &1 _&2 &Sven Fjällarsson Pik Gise Andersson Kristina Elin Jönsdotter Märta Ingeborg Bengt Uddsson Magnus- &Nils Gustavsson & Magnus & Gregers & Kristina Katarina Svensdtr Abjörn Gisason dotter (Rossviksätten) Trottesson Magnusson Staffansdotter & Ragv:MagnusspmJ (sparre över blad) (Eka) (Eka) (Fargalt) Gustav Erik Nilsson Puke Karl Magnusson Ing rid Bengtsdotter =========== (Eka) ~1470 & Gustav Olsson &BifgittaAndersd (Stenbock ää). Måns Karlsson (Eka) Anna Gustavsdotter & Sigrid Eskilsdtr & Arvid Knutsson ( Banér) ( sparre över stjärna) Cecilia Månsdotter (Eka) Olof Arvidsson & Erik Johansson (Vasa) & Karin Hansdotter (Lake) Gustav I Eriksson (Vasa) Gustav Olsson (Stenbock yä) &1 Katarina av Saxhsen-Lauenbg & Brita Leijonhufvud &2 Margareta Leijonhufvud &3 Katarina Gustavsdotter Stenbock Med sitt andra giftermål blev JönsAbjörnsson befryndad med både rikets drots Bo Jonsson (grep) och den gamla Folkungaätten. <tonnquist.se> Sidan 9 2015-01-05
Jöns Abjörnssons morgongåvebrev till Ragnhild Olofsdotter skrevs den 22 dec. 1377 på det av Olof Kase år 1348 av svärfadern Sigge Djäkn förvarvade Svansö, 5 km NNV Botnaryds kyrka. Svansö var sedan i Kåseättens ägo till 1407. Den 21 december 1377 hölls bröllop på Svansö i Bottnaryd, Mo härad, för änkemannen Jöns Abjörnsson i Vä och Ragnhild Olofsdotter Kase, dotter till Olof Olofsson (Kase) och Kristina Siggesdotter. Ragnhilds anor i andra generationen: Farfar: Olof Kase, biskopsfogde Morfar: Sigge Djäkn, väpnare, hhvd Mormor: Ragnhild Tomasdotter (grip) För den odubbade frälsemannen i Vä måste bröllopet i Svansö ha inneburit ett rejält kliv uppåt på den sociala rangskalan. Under 1400-talet skulle också barns och barnbarns ättlingar göra honom till stamfar för flera kända adelssläkter. Namnet Kase (eller Kasi ) kan vara ett äldre skrivsätt för Kåse, innan å ännu fanns i svensk skrift; jfr Abjörn i st.f. Åbjörn. En härstamning från någon dansk familj Kaas(e) är trolig. För en koppling till 1400-talets Kåse i Öjhult (kap. 61) saknas uppgifter omminst två släktled, dessutom är namnskicket markant olika. Olof Kase Olof Kase (d ä) var fogde på Visingsö, när han den 6 maj 1626 34 bevittnade en äldre kvinnas testamente. Den 7 oktober 1337 35 redovisade han som biskopsfogde uppburna arrenden och tionden till biskop Karl i Linköping. Den 16 maj 1345 36 gav han med sin son Harald Kase som sigillvittne - en gård till hustrun Kristina (utan känt patronymikon) som ersättning för vad två döttrars ingivande till klostret i Kalmar hade kostat. Brevets datering och bevittning innebär, att Harald var född senast 1330 och föräldrarna därför födda omkring 1310 - kanske rentav vid sekelskiftet 1300. Olof Kase och Kristina hade sönerna Harald och Olof samt två döttrar, vilka sattes i kloster. 34 SDHK 3395- Visingsö 35 SDHK 4364 - Visingsö 36 SDHK 5178; DS 3949 1345-05-16 <tonnquist.se> Sidan 10 2015-01-05
Biskopsfogden Olof Kase har i tidigare genealogier nämnts som Ragnhild Olofsdotters far, vilket dock är tämligen orimligt. Varken han eller hans hustru är nämnda i livet efter 1345, men arvet efter dem skiftades inte förrän i mars 1401. Harald kase Den 1345 sigillmyndige Harald föddes före 1330. Den 31 oktober 1352 köpte han - med riddaren Anund Sture som vittne - Botorp i Linderås socken, N. Vedbo härad, av Peter Laurensson. Botorp blev hans sätesgård 37 och ingick jämte Rashälla (nu Stenshlm) i Hakarp i morgongåvan, när Harald den 26 oktober 1362 gifte sig med riksrådet Ulf Philipssons dotter Ingeborg Ulfsdotter 38, som förut varit gift med 1) Nils Hemmingsson (lejonansikte) och 2) Magnus Nilsson (Revelstaätten). Den 24 maj 1369 befann sig Harald Kase som väpnare i Viborg, varifrån han och hövitsmannen Sten Bengtsson samt Staffan Ulfsson varskodde rådet i Reval om ett förräderi. Harald Kase avled omkring 1380, men hustru Ingeborg levde ännu 1393. Olof Olofsson (Kase) Bengt Hildebrand har beskrivit ett sigill med omskriften S OLAI OLAF SVN 39, tillhörigt en son till Olof Kase (d ä), alltså en Olof Kase d.y., mestadels dock nämnd med sitt patronymikon. Att far och son hade samma namn, har vållat förväxlingar, Ragnhild Olofsdottar har misstagits för att vara dotter till biskopsfogden Olof Kase. Före den 12 mars 1348 var Olof Olofsson gift med Kristina Siggesdotter 40. De tillbytte sig då av Katarinas far Sigge Djäkn Svansö i Bottnaryds, Mo härad. 37 Ej att förväxla med den gamla Baggesläktens sätesgård Botorp i Ljungby sn utanför Kalmar. 38 SDHK 8194 1362-10-27 - Ökna 39 Kaj Janzon, Abytarforum / Kase 40 SDHK 5577-1348-03-12 - DS 4297 Sigge Djäken bortbyter sin gård i Svansö (Bottnaryds socken, Mo härad) med undantag av torpen till sin (genero meo) svåger eller måg Olof Kase och hans hustru Kristina mot deras gård i Kättilstorp (Ljungarums socken, nu Jönköpings stad). Clemens Thyrgilsson, Karl Ingimundsson, Birger Kasa samt utfärdaren beseglar. Svansö byter ägare / SDHK 5577. Den i brevets latinska originalet använda termen genero har en allmänt vag betydelse av släkting, och översättaren har uppenbarligen garderat sig för möjligheten av den äldre Olof Kase som Siggs Djäkns motpart i ägobytet. Olof och Kristina hade sonen Magnus Kase och dottern Ragnhild Olofsdotter. Magnus (Olofsson) Kase Född omkfing 1350 nen först nämnd den 27 maj 1378 41, då han var Bo Jonssons (grip) medsvurne vid fredsförhandlingarna med Ösel. Tavastehus slott Drotsen Bo Jonsson (grip), som ägde stora delar av Finland, var Kristina Siggesdotters kusin. Hennes son Magnus Kase bkev fogde i Tavastland, med residens på Tavastehus, där dottern Märta föddes. Efter Bo Jonssons död 1386 befalldes Harald den 27 oktober 1389 av testamentsexekutorerna att ofördröjligen överlämna Tavastehus till drottning Margareta 42, men han var fortfarande fogde i Tavastland, när han den 5 januari 1390 i ett brev från Saris 41 SDHK 11231 1378-05-27 42 SDHK 13600 1389-10-27 - Stegegorg <tonnquist.se> Sidan 11 2015-01-05
gav själagift för Bo Jonsson till Åbo domkyrka 43. Magnus Kase gifte sig (före 1380?) med Bengta Bengtsdotter, dotter till riksrådet Bengt Nilsson (Ängsö) och Ingeborg Nilsdotter (sparre av Tofta). Bengta var änka den 29 september 1407 44, då hon tillsammans med dottern Ingeborg och mågen Gregers Magnusson (Eka) sålde gårdar till riddaren Knut Uddsson, vars mor fru Ingrid i Vinstorp var en kusin till Magnus Kase. Den 11 november 1408 såldes sedan Svansö och alla andra gods, som herr Knut hade köpt av Magnus Kases arvingar, vidare till brodern Bengt Uddsson 45. Med Magnus Kases utslocknade denna Kasegren på svärdssidan. Bengta levde den 29 juni 1421 46, då hon med dotter, måg och dotterson som vittnen - för sin försörjning skänkte gårdar till Vadstena kloster. Magnus och Bengta hade två döttrar: Märta Magnusdotter (Kase) blev senast 1404 riddaren Magnus Trottessons (Eka) andra hustru. Deras son Karl Magnusson (Eka), vars sondotter Cecilia Månsdotter i sitt äktenskap med Erik Johansson (Vasa) var mor till kung Gustav I Eriksson (Vasa). Ingeborg Magnusdotter (Kase) var först (1400-06) gift med Ragvald Petersson och därefter med sin systers styvson riksrådet Gregers Magnusson (Eka). Ingeborg Magnusdotter dog mellan 1423 och 1427. Gregers Magnusson gifte om sig med Jutta Valdemarsdotter, som var livet ännu 1452. 43 SDHK 13674 1390-01-05 - Saaris 44 SDHK 16928 1407-09-29 45 SDHK 17114 1408-11-11 46 SDHK 19674 1421-06-29 - Vadstena Ragnhild Olofsdotter (Kase) Magnus Kases syster, Olof Olofssons och Kristina Siggesdotters dotter, var född omkring 1350 men är inte nämnd förrän hon den 21 december 1377 gifte sig med Jöns Abjörnsson. Åldersskillnaden mellan bror och syster är stor, men flera syskon kan ha dött i späd ålder; t.ex. i digerdödens härjningar. Flera genealoger har menat 47, att Ragnhild var änka vid giftermålet 1377, och att hon själv dog barnlös före år 1400. Ett tidigare äktenskap är visserligen möjligt, men belägg saknas. Hildebrand 48 och Gillingstam 49 har med stöd av patronymikon och sigill visat, att riddaren Nils Gustavssons (båt till Rossvik) första hustru Elin Jönsdotter kan vara en dotter till Jöns Abjörnsson och Ragnhild Olofsdotter. När Magnus Kase och Ragnhild Olofsdotter den 1 mars 1401 skiftade arvet efter föräldrarna 50, uppträdde Nils Gustavsson (båt) på hustru Ragnhilds vägnar. Ragnhild överlevde alltså den på 1390- talet avlidne Jöns Abjörnsson och herr Nils hade gift sig med deras dotter. Men därefter är Ragnhild ej mera nämnd. Nils Gustavsson 51 Nils Gustavsson (båt) var son till väpnaren Gustav Folkesson (båt) och Märta Anundsdotter. Han dubbades till riddare vid Erik av Pommerns kröning 1396 och var riksråd från 1397 till 1438. Han var även lagman i Uppland och häradshövding i Österrekarne, där han hade sin sätesgård Rossvik i Husby-Rekarne.. 47 Djurklou, Elgenstierna, Lundholm, HT 1910, SAÄ I:190 resp. ÄSF I:101a 48 lhildebrand, Esbjörn Blåpanna och hans arvingar. 49 Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa, sid 64 not 349 samt ÄSF II:70. 50 SDHK 15583 1401-03-01 - Skara 51 ÄSF II:70b; Hildebrand, Esbjörn Blåpanna <tonnquist.se> Sidan 12 2015-01-05
Rossvikättens stamgård utanför Eskilstuna Nils Gustavsson hade före 1401 gift sig med Elin Jönsdotter. I äktenskapet föddes sönerna Gustav och Erik. Elin avled omkring 1427 i Stockholm och fick sin grav i Helga lekamens gille. Gustav Nilsson gifte sig 1425 med sin syssling Folke Folkessons änka Holmfrid Johansdotter men är inte känd efter 1426. Holmfrids hade i sitt första gifte sonen Jon Folkesson, svåger till Birgitta Petersdotter, dotter till Peter Nilsson (till Berga, sparre över blad) och mormor till den med Botild Krumme gifte Birger Drake (Uggleboda). Erik, kallad Erik Puke, var underhövitsman på Korsholm och Kastelholms f stmomgar,, riksråd 1435 men avrättades som upprorsmakare 1437. Han var gift med Birgitta Nilsdotter (Hammerstaätten) och hade sonen Gustav Puke, känd 1443-1451. Eriks änka Birgitta Nilsdotter vaar 1440 nunna i Vårfruberga kloster. Den 6 juli 1428 gav Nils Gustavsson vid ett magnifikt societetsbröllop på Täljehus morgongåva 52 till Birgitta Ottesdotter, dotter till Otte Peccatels och Birgitta Stensdotter (Natt och Dag). År 1434 var herr Nils i Engelbrekt Engelbrektssonss tjänst som hövitsman i Vadstena 53. Esbjörn Blåpanna Redan den 15 april 1427 hade Nils Gustavsson ingått ett sytningskontrakt 54 med (sin frände?) Esbjörn Blåpanna och dennes hustru Katarina Nilsdotter i Österby, Tumbo socken. Avtalet gav Esbjörn och Katarina, mot överenskommen ersättning, rätt till underhåll så länge de levde. Herr Nils skulle vidare hålla dem med fyra hästar och en vagn för Esbjörns resor i kronans tjänst. 1427-04-15 _ SDHK 20835 _ Österby Katarina Nilsdotter bortbyter med samtycke av sina vänner och fränder Ragvald Magnusson, dennes hustru Ramborg Bengtsdotter och Ingevald i "Dentesta" till sin make Esbjörn Blåpanna 16 örtugland jord i Rosedal och 16 örtugland i Ökna, Husby socken, Österrekarne härad, samt 2 öresland jord i " Kasta", Vadsbro socken, Oppunda härad, Strängnäs stift. Detta ger hon i gengäld för vad Esbjörn och hans arvingar givit till riddaren Nils Gustavsson för sig och så för mig, nämligen 6 öresland jord i Österby och 9 1/2 i Mällby, Tumbo socken, Västerrekarne härad, med villkor att herr Nils skulle underhålla makarna så länge de lever, hålla dem med fyra hästar och ha en redo för Esbjörn i rikets tjänst, då andra frälsemän bortresa i conona tienest". 1430 _ SDHK 21282 _ Österby Esbjörn Blåpanna säljer med samtycke av sin måg Anders Ruske till herr Nils Gustavsson, riddare, 11 örtugland jord i Hällby i Torshälla socken, Västerrekarne härad i Strängnäs stift, värda 40 mark svenska penningar stockholmsmynt (kurs 8 1/2 mark = 1 mark lödigt silver). Esbjörn Blåpannas sytningsbrev. Som betalning för sin del av avtalet överlät Hustru Katarina ett antal gårdar till Esbjörn, vilket orsakade en tvist med Ingevald i Dentesta och dennes måg Anders 52 SDHK 21018 54 SDHK 20835 1427-04-15 - Österby 53 Hildebrand, Esbjörn Blåpanna sid 81 <tonnquist.se> Sidan 13 2015-01-05
Hansson i Hålbonäs (kap. 68), vilka hövdade arvsrätt efter Katarina. Tvisten avhandlades efter Katarinas död, dels den 26 juni 1437 55 inför biskop Tomas och herr Nils Gustavsson i Strängnäs domkyrkas sakristia, dels den 10 oktober samma år inför Nils Röd i Kjulås (häradsdomhanvande på herr Nils Gustavssons vägnar). 56 Ingevald och hans fränder erkändes som Katarinas arvingar, men de måste avstå från vad hon lagligen avyttrat. Men hur såg släktskapen ut? Sigge Djäkn Ragnhild Olofsdotters morfar, väpnaren och underhäradshövdingen i Frökind Sigge (Peterson) Djäkn (Vinstorp) med patronymikon endast i sigillet - var sannolikt son till Peter Kärling och bror till Nils 57. Den 3 augusti 1323 58 köpte Sigge Djäkn en del av sätesgården Vinstorp (Vinsarp) i Böne socken, Redvägs härad (Vgl). Brud Bänason Anund Dansson NN Brudsdotter Folke Peter Gustav Märta Cecilia F o l k e s s ö n e r A n u n d s d ä t t r a r (Mörbylånga) & Karl Öra & Hafrid Glysingsdotter Nils Gustavsson (båt till Rossvik) Folke Petersson &1 Elin Jönsdotter & Kristina Jonsdtr &2 Birgitta Ottesdtr Asle Sunesson Folke Folkesson 1. Gustav Erik Puke Ture Aslesson _&1 Holmfrid Joh.dtr &2_ &Kerstin Larsdtr 1. Kristina Jon Karin Nils Folkesson Turesdotter Turesson (balk av Billa) &Brita Persdtr (till Berga) Ingeborg Nilsdotter &Magnus Birgersson (Uggleboda,Sunnerbo) Birger Magnusson Drake & Botild Krumme Släkten omkring Nils Gustavsson Esbjörn Blåpanna avled 1438..39 i en ålder av omkr.90 år. Även Nils Gustavsson gick ur tiden före juni 1440 och synes då ha bott i Esbjörns gamla gård Österby, Tumbo, Österrekarne. Nils överlevde båda sina söner, vilkas död tog honom hårt.. År 1323 köpte Sigge Djäkn en del av Gambla Winzatorp (=Gammelgården) i Böne sn. Bengt Uddsson byggde Nya Winzatorp (=Vinsarp) i Dalums sn på andrd sidan sjön. Den 11 november 1334 59 sålde Folke Ormsson en kvarn och ett nybygge till Sigge Djäkn. Den 12 mars 1348 60 bytte Sigge Djäkn bytte bort Svansö i Bottnaryd till mågen Olof Olofsson Kase, som gjorde den till sin Kaseättens sätesgård. Den 25 februari 1349 deltog Sigge Djäkn i en värderingsförrättning 61, varefter han inte är känd i livet. Med hustrun Margareta Tomasdotter (se nedan) hade Sigge Djäkn två kända döttrar: Kristina, gift med ovannämnde Olof Olofsson (Kase) och Ragnhild Olofsdotters mor, samt Ragnhild Siggesdotter. 57 Se Kaj Janzon, SSF årsbok 2006 s.257 ff 58 SDHK 3226 1323-08-03-59 SDHK 4091 1334-11-11 55 SDHK 22763 1437-06-28 - Strängnäs 56 SDHK 22849 1337-10-10 - Kjulås 60 SDHK 5577 1348-03-12 61 SDHK 5721 1349-02-25 <tonnquist.se> Sidan 14 2015-01-05
Vinstorpa- och Kärlingsläkterna Vinstorpa Kärling Tomas Jonsson & Kat:a Ulfsdotter Peter (Kärling)? Margareta & Sigge Djäkn Nils Tomasdotter 1323-1349 Lars Ulf Ingeborg Anders dotter Helf Torsten (Nilsson) Ragnhild Siggesdotter Kristina Siggesdotter Kärling Kärling Kärling Kärling Kärling & Karl Ingemundsson &Olof Olofsson (Kase) riddare n.1356-66 & Katarina Pet:dtr fru Ingrid i Vinstorp Ragnhild Olofsson (Kase) & Udd Matsspm (1364-1371) & Jöns Abjörnsson Torberg Kärling n.1401-1437 Karl Uddsson Sigge Uddsson Knut Uddsson Ragnhild Uddsdotter Bengt Uddsson hhvd Vartofta kanik Skara 1390 kanik Skara 1405 1390-1433 1419-1441 1407-1436 >1419 kyrkom.konstanz riddare,riksråd &Johan Laurensson riksråd 1417-18 & Kristina &1 Elin Magnusdtr(Röd) Staffansdotter(Ulv) &2 Ingeborg Magnusdtr Ingrid Staffan Karl Märta Birgitta Ingeborg Bengtsdtr & Karin & Karl (Vinstorp) Lagadotter Ormsson &11444 Tomas (gumsehuvud ) Bengttsson (pipa) Anna Örjan &21448 Gustav Olsson &1Erik Karlsson(Vasa) Stenbock yä &2 Erik Eriksson Gyllenstierna Katarina Stenbock & Gustav I Eriksson (Vasa) Kristina Siggesdotter var gift med Olof Olofsson (Kase), se ovan; hsfr donrn Magnus Kase och dottern Ragnhild Olofsdotter, gm Jöns Abjörnsson. Ragnhild Siggesdotter Sigge Djäkns och Margareta Tomasdotters dotter Ragnhild Siggesdotter ärvde faderns del i Vinstorp. I sitt äktenskap med Karl Ingemundsson (bjälke) hade Ragnhild dottern Ingrid Karlsdotter, genom vilken Vinstrop blev sätesgård för hennes make Udd Mattsson. Vinstorpaätten 62 Udd Mattsson var son till Matts Uddsson (= Mattias Oddsson) och Ingeborg Knutsdotter (Aspenäsätten), som var dotter tilll Knut Abjörnsson i Hallatorp. Udd Mattsson gjorde Vinstorp till sin sätesgård och blev stamfar för den s k Vinstorpaätten. Ingrid karlsdotter blev känd som fru Ingrid i Vinstorp. Vinstorpaätten förde en delad skäld med en halv lilja och två sparrar. Matts Uddsson och Ingrid Karlsdotter hade sönerna Karl, Sigge, Knut och Bengt samt dottern Ragnhild Riddaren och riksrådet Knut Uddsson var först gift med Elin Magnusdotter, vars far Magnus Nilsson (Röde) vars hustru Helena dotter till Jon Kristinaeson. 62 K-G Lundbom, ÄSF I:102-105 <tonnquist.se> Sidan 15 2015-01-05
Knuts bror Bengt Uddsson (1382-1437) var riksråd och häradshövding i Redvägs härad. Han uppförde säteriet Nya Winztorpa i Dalums socken på andra sidan Vinstorpasjön. 63 Han var gift med Kristina Staffansdotter (ulv). Dottern Ingrid var först gift med riddaren Tomas Bengtsson (pipa), därefter med riddaren och riksrådet Gustav Olsson i Toftaholm, med vilken den äldre Stenbockätten utgick på manssidan. Dottern Anna gifte sig med Arvid Knutsson (sparre över stjärna), vars son Olof övertog moderns namn och vapen. Kärlingsläkten Av Peter Kärlings söner var det endast Nils som hade sönder blan sina barn (se släkttavlan): Lars, Ulf, Ingeborg (gm Bengt Fadersson), Abders, dotter (gm Nils Holk), Helf (gm Gislög) och Torsten. Torsten Kärling, riddare och känd 1356..66 ( <1382) var gift med Katarina Petersdotter (Balgö). Son: Torberg. Torberg Kärling (k. 1401..36) var väpnare och häradshövding i Vartofta, där han efterträddes av Jöns Abjörnssons son Magnus Jönsson i Åsaka. 64 Margareta Tomasdotter Sigge Djäkns hustru, d.v.v. Ragnhild Olofsdotters mormor, hette Margareta Tomasdotter (grip) och var dotter till ättens stamfar riddaren Tomas Jonsson (grip), känd 1296 och död före 1318, gift med Kristina Ulfsdotter. Folkungar Kristina Ulfsdotter var dotter til en man känd som Ulf Ulvase 65 och Ramfrid Gustavsdotter (lejon), dotter till lagmannen och borgaren i Skara Gustav Petersson (lejon) och Hafrid Sigtryggsdotter (bo- berg). Hafrid var dotter till Sigtrygg Bengtsson och Kristina Magnusdotter, Birger Jarls syster och dotter till Magnus Minnesköld (bjälboätten 66 ) och Ingrid Ylva. Gamla ätten Grip Margareta Tomasdotter (grip) var syster till Jon Tomasson (grip), vilken omkring 1328 gifte sig med Ingeborg Bosdotter (Natt och Dag). Deras son var den mäktige drotsen Bo Jonsson (grip), som levde 1335..86. Även Bo Jonsson hade anor i Bjälboätten genom mormodern att Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten) var dotterdotter till Birger Jarls bror Bengt Magnusson, lagman i Östergötland och biskop i Linköping. En brosdotter till Ingeborg var Katarina Bosdotter (Natt och Dag), som 1372/73 gifte sig med den mecklenburgske riddaren Gise van Helpten i dennes första gifte. Deras dotter Cecilia Gisadotter var gift med riddaren Sven Fjällarsson Pik till Herborum, S:t Anna. Deras dotterdotter Katarina Svensdotter Pik gifte sig med Magnus Ragvaldsson (Fargalt till Hedensö). Gise van Helpten kan också ha varit gift med en dotter till Jöns Abjörnsson och därmed blivit stamfar för Abjörn Gisasons ätt. Bjärkaholm, Bo Jonssons (grip) östgötaborg. Där möttes Jöns Abjörnsson och riddarengise van Helpten den 23 juni 1380. 67 63 ÄSF I:95-105 64 Kaj Janzon, SSF årsbok 2006 sid. 257-268 65 Namnets ursprung har diskuterats, min teori är, (eftersom man ännu inte kunde skriva å ), att mannen var Ulf från Ulvåsa. 66 Bjälboätten kallades tidigare Folkungaätten. Begreppet folkungar anses numera beteckna den politiska grupperingen omkring ätten. 67 Se kap. 64:9 Abjörn Gisasons ätt <tonnquist.se> Sidan 16 2015-01-05
<tonnquist.se> Sidan 17 2015-01-05