FÖRSLAG 2004:63 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:44 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om ökad tid för patientarbete för sjuksköterskor och läkare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna föreslår att arbetstidens fördelning mellan direkt patientarbete och andra arbetsuppgifter för sjuksköterskor och läkare gås genom samt att åtgärder föreslås för att öka tiden för patientarbete. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Motionärernas krav på att kartlägga arbetsfördelningen mellan sjukvårdens olika personalgrupper är genomförd i en mängd studier. Det står klart att det finns möjligheter att inom sjukvården förbättra och rationalisera fördelningen av arbetsuppgifter så att tillgängligheten för patienterna ökar. Den rationalisering som skall ske i sjukvården bör i huvudsak ske lokalt där kännedom om verksamheternas specifika förutsättningar finns. På ett mer övergripande plan finns det förstås anledning för landstinget att uppmuntra den typen av arbete. Ett exempel på att detta sker är genom den så kallade tillgänglighetssatsningen som startar hösten 2004 inom primärvården. Bilagor 1 Motion 2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2003-10-22
FÖRSLAG 2004:63 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 5 maj 2004. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 18 maj 2004. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till m-, fp- och kd-ledamöternas förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. M-, fp- och kd-ledamöterna reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att rekommendera att varje arbetsgivare inom sjukvården gör en genomgång av arbetstidens fördelning mellan direkt patientarbete och administrativa sysslor för läkare och sjuksköterskor, att varje arbetsgivare utifrån resultatet av denna kartläggning genomför åtgärder som väsentligt ökar tiden för direkt patientarbete. Ett flertal undersökningar under senare år visar att såväl läkare som sjuksköterskor ägnar en allt större del av sin arbetstid åt andra aktiviteter än direkt patientarbete. Den tid som ägnas åt andra aktiviteter har dessutom ökat under senare år. Det har konstateras i flera olika undersökningar. Orsakerna uppges vara en förändrad bemanningsstruktur, ökade krav på dokumentation, ökade krav på dokumentation p g a ersättningssystem och kvalitetssystem m m. För läkare varierar tiden för administrativt mellan olika medicinska specialiteter. För sjuksköterskor har konstaterats i en studie av IHE att en stor dela av arbetstiden upptas av administrativa sysslor som att svara i telefon, kopiera handlingar, faxa recept, fylla på förråd m m. Vi anser att det är viktigt att varje arbetsgivare inom sjukvården gör en genomgång av arbetstidens fördelning mellan direkt patientarbete och andra arbetsuppgifter för sjuksköterskor och läkare. Utifrån denna genomgång måste varje arbetsgivare genomföra åtgärder som innebär att tiden för patientarbete för sjuksköterskor och läkare ökar väsentligt. Bra IT-lösningar kan minska tiden administrativa arbete för läkare och sjuksköterskor. En gemensam vårddokumentation kan öka tiden för patientarbete. Det finns
FÖRSLAG 2004:63 3 också exempel där man genom annorlunda arbetssätt kan tiden för direkt patientarbete. I Nacka kommun har nyligen ett projekt genomförts inom äldreomsorgen som medförde att antalet omsorgstimmar ökade med 30% och tiden som kunde ägnas åt hembesök ökade med 27%. Ärendet och dess beredning Birgitta Rydberg m.fl. (fp) har i en motion (bilaga), väckt den 10 juni 2003, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att göra en genomgång av arbetstidens fördelning mellan direkt patientarbete och andra arbetsuppgifter för sjuksköterskor och läkare samt att föreslå åtgärder som innebär att tiden för patientarbete för sjuksköterskor och läkare snarast ökar väsentligt. Utskottsbehandling Hälso- och sjukvårdsutskottet har den 27 januari 2004, enligt landstingsdirektörens förslag, föreslagit landstingsstyrelsen att avge yttrande enligt direktörens synpunkter i tjänsteutlåtandet. M-, fp- och kd-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. Ärendet har behandlats i personalberedningen den 18 november 2003. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 22 oktober 2003 bifogas (bilaga).
FÖRSLAG 2004:63 4 Bilagor Motionen Sjuksköterskor lägger ned halva sin arbetstid på arbetsuppgifter som andra personalgrupper med fördel skulle kunna sköta. Det avser att fylla på förråd, städa, transportera patienter och journalhantering. Dessa uppgifter kan undersköterskor och läkarsekreterare hantera lika bra. En tredjedel av arbetstiden läggs ned på administration och omvårdnadsdokumentation. Sjuksköterskorna använder cirka 40 procent av sin tid åt direkt patientarbete. Med en annan arbetsorganisation skulle sjuksköterskorna få mer tid att utföra arbetsuppgifter som är unika för deras kompetens. Det skulle gå att dubbla sjuksköterskornas produktion med befintlig organisation. Detta har kommit fram vid en undersökning som Komrev gjort bland 730 sjuksköterskor inom landstingen i Örebro och i Västmanland. På motsvarande sätt har Komrev studerat läkares arbetssituation. Man har då kommit fram till att läkare använder nästan lika stor del av sin arbetstid på administration som på patientarbete. Komrev har granskat arbetssituationen vid elva akutkliniker. Studien genomfördes under åren 2001 och 2002. En orsak är att det saknas fungerande tekniska lösningar och administrativa rutiner. Det visar sig också att klinikerna saknar gemensamma arbetsflöden. Tidsåtgången för administrativt arbete har dessutom ökat under senare år. Tidigare har socialstyrelsen konstaterat att ungefär 25% av läkarnas arbetstid ägnas åt administration. Det finns även andra saker att se över. Det kan vara rutiner och utnyttjande av lokaler m.m. När det gäller lokaler kan det gälla att dessa utnyttjas så att t ex läkaren får mycket ställtid och vänta i onödan. Landstingsfullmäktige föreslås besluta att göra en genomgång av arbetstidens fördelning mellan direkt patientarbete och andra arbetsuppgifter för sjuksköterskor och läkare. att föreslå åtgärder som innebär att tiden för patientarbete för sjuksköterskor och läkare snarast ökar väsentligt. Stockholm den 10 juni 2003 Birgitta Rydberg Andres Käärik Carl-Anders Ifvarsson Margaretha Herthelius Bo Lagerquist
FÖRSLAG 2004:63 5 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter Ett flertal undersökningar från de senaste åren visar på att såväl sjuksköterskor som läkare ägnar en allt större del av sin tid till andra aktiviteter än direkt patientarbete. Såväl Socialstyrelsen (2002) som Institutet för hälsooch sjukvårdsekonomi (2002) har kartlagt läkarnas arbete. I en ny undersökning utförd av Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (2003), har sjuksköterskor och läkares arbetsuppgifter studerats. I samtliga studier framkommer att den arbetstid som dessa personalgrupper lägger ner på andra aktiviteter än direkt patientarbete har ökat under senare år. Det finns ett flertal orsaker till detta, såsom förändrade bemanningsstrukturer och därmed förändrade uppgiftsfördelning mellan yrkesgrupper ökat krav på utökad dokumentation ökade krav på registrering av uppgifter relaterade till ersättningssystem och olika kvalitetssystem. I IHEs studie (IHE arbetsrapport 2000:1 Vad gör läkarna?) konstateras att den tid som ägnas åt direkt patientarbete för läkare varierar kraftigt mellan olika discipliner. Om man däremot inkluderar det administrativa arbete som är direkt patientrelaterat blir skillnaden relativt liten och ca 2/3 av tiden är då direkt patientarbete och patientrelaterad administration. När det gäller sjuksköterskearbetet är bilden något annorlunda. Under 90-talet skedde en successiv uppgradering av kompetensnivån inom vården. Sjukvårdsbiträden ersattes av undersköterskor, undersköterskor av sjuksköterskor och arbetsuppgifter som således lika väl kan utföras av andra personalgrupper överfördes till sjuksköterskor. I Öhrlings studie uppskattas det att 50 % av sjuksköterskornas arbetsuppgifter idag antingen redan har utförts av läkare eller är möjliga att utföras av andra personalgrupper. I en attitydundersökning (IHE arbetsrapport 1998:2 Sjuksköterskeroll i förändring)uppfattar 90 % av sjuksköterskorna att de ibland utför arbetsuppgifter som ligger utanför deras ansvarsområde. I samma studie påvisar att sjuksköterskans genomsnittliga arbetstid till stor del upptas av administrativa sysslor. Exempel på sådana arbetsuppgifter är t.ex. att svara i telefon, kopiera handlingar, faxa recept, köksarbete, påfyllnad av förråd etc. I samband med kompetenshöjningen minskades också antalet vårdarbetare per enhet samtidigt som vårdtiden har förkortats och patienten fått en större vårdtyngd. Det innebär således att avsevärt fler arbetsuppgifter ska klaras av på kortare tid samtidigt som kraven på dokumentation har ökat.
FÖRSLAG 2004:63 6 Lokalt på sjukhus och vårdcentraler pågår ett omfattande utvecklingsarbete. T.ex. har på Karolinska sjukhuset studier på sjuksköterskornas arbetsinnehåll gjorts i samband med införandet av Beakta. Vidare pågår också en stor analys av arbetsinnehållet under jourtid på Karolinska sjukhuset. Lokala projekt av denna typ är nödvändiga för att kunna förändra arbetets innehåll. Det blir alltmer uppenbart att det är nödvändigt att lokalt analysera fördelningen av arbetsuppgifter inom arbetsteamet. En uppluckring av stela strukturer är på gång. En återgång till anställning av personal som kan sköta uppgifter som inte kräver direkt medicinsk eller omvårdnadsmässig kompetens blir allt vanligare. Det är väsentligt att lokala erfarenheter och lyckade förändringar förmedlas vidare inom organisationen. Ett viktigt komplement till det lokala arbetet är en förbättrad IT-struktur. Det är nödvändigt att arbetet med en landstingsövergripande IT-lösning för informationsutbyte påskyndas. Sammanfattningsvis kan konstateras att ytterligare studier av arbetstidens fördelning mellan direkt patientarbete och andra arbetsuppgifter för sjuksköterskor och läkare i nuläget inte är nödvändigt. Istället bör arbetet intensifieras på lokal nivå för att identifiera den enskilda enhetens arbetsinnehåll och i gemensam analys med de personalkategorier som finns på enheten beskriva fördelningen av arbetsuppgifterna för att undvika dubbelarbete och för att lägga arbetsuppgifterna på rätt kompetensnivå.