Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Retorik Fastställd av historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2014-04-08 1. Mål för utbildningen För doktorsexamen och licentiatexamen ska, enligt examensordningen, doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av ämnet retorik, visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med retorikvetenskapliga metoder i synnerhet, visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till den retorikvetenskapliga kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i vetenskapliga sammanhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare forskning, visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 1 2. Behörighet och förkunskapskrav För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. (Jfr SFS 2010:1064, HF 7 kap. 35 ). Historisk-filosofiska fakultetsnämnden fattar beslut om föreskrifter om särskild behörighet (AFUU 2. RUF 4 ). 2.1. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (Jfr SFS 2010:1064, HF 7 kap 39.) Beslut om undantag från krav på grundläggande behörighet fattas av Historiskfilosofiska fakultetsnämnden (AFUU 2 ). Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. (Jfr SFS 2006:1053, HF 12 kap 11 st2.2. Särskild behörighet.) 2.2. Särskild behörighet Särskild behörighet för att bli antagen till utbildning på forskarnivå i retorik har: a) den som före den 1 juli 2007 har minst 80 poäng i retorik med godkänt resultat i C- och D-kursen (eller magisterkursen), b) den som efter den 1 juli 2007 har en examen på avancerad nivå med retorik som huvudområde.
Särskild behörighet har också den som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper så att samtliga de krav som ovan nämnts kan anses uppfyllda. Undervisningsspråket på kurser och seminarier är i regel svenska. För att genomgå utbildningen krävs mycket goda kunskaper i svenska och engelska. 3. Antagning och urval 3.1. Information och utlysning Utlysning av platser inom utbildning på forskarnivå sker på institutionens webbplats www.littvet.uu.se och på www.uu.se minst tre veckor före ansökningstidens utgång. Vidare återfinns på institutionens webbplats information om hur antagningen till utbildning på forskarnivå går till, tidpunkt för utannonsering av platser i forskarutbildningen, de handlingar som ska bifogas ansökan, utbildningens uppläggning och dess finansieringsformer. En preliminär avhandlingsplan på 36 sidor ska bifogas ansökan. Avhandlingsplanen ska innehålla en preliminär avhandlingstitel, problemformulering, ämnesavgränsning, presentation av material, teori och metod, forskningsöversikt (även gällande eventuell pågående forskning) och en preliminär arbetsplan för de fyra år utbildningen omfattar. Ansökningsförfarandet presenteras utförligare i dokumentet Att söka till forskarutbildningen i retorik, på institutionens hemsida, www.littvet.uu.se/digitalassets/36/36056_ansokan-forskarutbildningretorik.pdf. 2 3.2. Antagning Antagning till utbildning på forskarnivå och fördelning av studiestöd sker med öppenhet och i konkurrens. Antagning sker i normalfallet en gång per år. Ansökan om antagning ska ställas till litteraturvetenskapliga institutionen och inlämnas till prefekten för institutionen på särskild blankett. Ansökningarna bereds av Forskarutbildningsnämnden. 3.3. Urval Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven görs med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen och baseras på följande bedömningsgrunder: tidigare studieresultat och andra meriter kvaliteten på det föreslagna projektet självständighet och originalitet möjligheten att genomföra projektet på den tid som står till buds förmågan att uttrycka sig effektivt och klart i skriftlig form institutionens möjlighet att ge handledning i det valda ämnet. Samråd med tidigare lärare och då särskilt uppsatshandledare, samt intervjuer med den sökande kan också komma i fråga. Enbart det förhållande att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande (jfr SFS 2010:64, HF 7 kap. 41 ).
4. Utbildningens innehåll och uppläggning 4.1. Utbildningens uppläggning Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen ska omfatta 240 högskolepoäng för doktorsexamen och 120 högskolepoäng för licentiatexamen. En doktorand som antagits till forskarutbildning som ska avslutas med doktorsexamen kan, om han/hon så önskar, avlägga licentiatexamen som ett etappmål. En sökande kan också, om han/hon så önskar och fakultetsnämnden bedömer det som lämpligt, bli antagen till utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng som avslutas med licentiatexamen. För deltidsdoktorander förlängs studietiden i proportion till studieinsatsen. En lägsta aktivitetsgrad är 50 % (30 högskolepoäng årligen). För doktorsexamen består utbildningen av ett antal kurser omfattande sammanlagt 60 högskolepoäng samt författande av en vetenskaplig avhandling motsvarande 180 högskolepoäng. Därtill finns möjlighet att avlägga licentiatexamen när doktoranden har uppnått 30 högskolepoäng i kurser och har författat en vetenskaplig avhandling motsvarande 90 högskolepoäng. Undervisning meddelas i mån av resurser i form av föreläsningar och seminarieövningar. Därtill kommer handledarens undervisning, enskild eller i grupp, i form av samtal eller seminarier. Kursläsningen och avhandlingsarbetet ska bedrivas parallellt. Doktoranden ska tidigt påbörja sitt avhandlingsarbete. Detta arbete avrapporteras normalt vid institutionens seminarier. Handledarna ska med sina doktorander fortlöpande diskutera hur utbildningen fortskrider. 3 4.2. Handledning För varje doktorand ska utses två handledare, varav en huvudhandledare med huvudansvar för utbildningen inklusive avhandlingsarbetet och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet. Handledarna ska ha doktorsexamen/ motsv. och åtminstone en av handledarna ska vara professorskompetent och fungera som examinator. (Jfr UFV 2006/1135, 1 AFUU.) Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte rektor med stöd av HF 6 kap. 37 beslutar något annat. Doktorander erhåller handledning på det sätt som bäst tillgodoser de individuella behoven. Handledningen meddelas enskilt och/eller i form av gruppsamtal. En doktorand har rätt till handledning under två år för licentiatexamen och under fyra år för doktorsexamen. Deltidsdoktorander har rätt till handledning i motsvarande omfattning. En doktorand som begär det ska få byta handledare. (Jfr SFS 2010:1064, HF 6 kap 28.) Ansökan om detta görs hos Forskarutbildningsnämnden som behandlar ärendet. Minst en av handledarna för en doktorand ska ha genomgått en handledarutbildning eller av Forskarutbildningsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. 4.3. Individuell studieplan För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. På delegation av fakultetsnämnden ska den fastställas av institutionens prefekt, efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad, en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden (d.v.s. institutionen) har under utbildningstiden, och vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Av studieplanen ska framgå hur forskarutbildningen ska fortskrida terminsvis, vilka kurser som ska ingå i utbildningen och när de ska tenteras, preliminär avhandlingstitel och planerad tid för disputation. Den individuella studieplanen följs upp minst en gång per år. Vid uppföljningen ska doktoranden och huvudhandledaren informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vid något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs ska doktorand och handledarna ges möjlighet att yttra sig.
Doktoranden, huvudhandledaren och prefekt ska skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. (Jfr SFS 2010:1064, HF 6 kap. 29.) Blankett för individuell studieplan hämtas på fakultetens webbplats. 5. Kurser Utbildningen på forskarnivå består av en kursdel omfattande 60 högskolepoäng. Kurser för filosofie doktorsexamen 1. Obligatorisk fakultetsgemensam kurs Professional Training in the Arts and Humanities (7,5 högskolepoäng). 2. Forskarseminarier (7,5 högskolepoäng) 3. Fördjupningskurs i retorikvetenskaplig teori och metod (7,5 högskolepoäng) 4. Retorikhistorisk specialkurs (7,5 högskolepoäng) Kursen ägnas fördjupade studier av en epok, ett författar-/retorskap eller en specifik historisk retorisk situation. 5 8. Valfria kurser (30 högskolepoäng) Fördjupningskurser på valfritt retorikvetenskapligt område. Kurserna kan ha inriktning mot avhandlingens ämnesområde. I examen kan universitetets centralt anordnade pedagogiska kurs för universitetslärare ingå, eventuellt med kompletteringar för uppnående av en arbetsinsats motsvarande 7,5 högskolepoäng. 4 Kurserna 1 4 är obligatoriska. Kurs 1 ges på engelska, över två terminer, och undervisas av lärare från fakulteten samt inbjudna gästföreläsare med internationellt renommé. Tonvikten i kursen är genomgående på professionen: att doktorera inom historisk-filosofisk fakultet är att utbilda sig till forskare inom vetenskapsområdet humaniora. Studenter läser kursen under sitt första år i forskarutbildningen, om inga särskilda skäl föreligger. Kurs 2 fullgörs under första hälften av utbildningen genom aktivt deltagande i seminarierna (4 terminer heltid). Närvarokravet för kurs 2 är samtliga seminarier i ämnet (dvs. obligatorisk närvaro). För kurserna 3 8 gäller att motsvarande stoff kan anses ha inhämtats genom studier av kurserna på masternivå eller motsvarande kurs vid annan institution. Beslut om detta fattas av examinator efter ansökan från doktoranden. Beslutet kan antingen ske i form av tillgodoräknande eller i form av en ekvivalering (vilket innebär att kursinnehållet anses inhämtat, men inga kurspoäng för detta räknas inom forskarutbildningen). Examinator har rätt att besluta att en doktorand under utbildningen får läsa en eller flera kurser vid annan institution. Beslut om godkännande/tillgodoräknande av kurs fattas av examinator efter ansökan från doktoranden. Kurser för filosofie licentiatexamen I examen ska ingå kurser enligt ovan omfattande 30 högskolepoäng, varav minst en av kurserna i retorisk teori och metodik och minst en av de retorikhistoriska specialkurserna. Handledarna och doktoranden planerar gemensamt i vilken ordning och på vilket sätt kurserna ska genomföras. 5.1. Seminarier De studerande förväntas kontinuerligt och aktivt delta i institutionens forskarseminarier i retorik. I utbildningen ingår att doktoranden inom dessa seminarier varje termin fullgör något uppdrag som opponent vid slutventileringar, inledare el. dyl. 5.2. Kunskapsprov Varje kurs inom utbildning på forskarnivå avslutas med skriftligt eller muntligt prov. Proven bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyget ska bestämmas av examinator. 5.3. Kurser före disputation Alla kurser ska vara avklarade före disputationen. Undantag från detta kan inte beviljas, såvida inte
särskilda omständigheter föreligger. 5.4. Tillgodoräknande Examinator har rätt att besluta att en doktorand under utbildningen får läsa en eller flera kurser vid annan institution. En doktorand som vid annan högskola inom landet har gått igenom en del av forskarutbildningen med godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig denna. Doktorand får också medges rätt att tillgodoräkna sig utbildning vid en utländsk läroanstalt. Prövning om en tidigare utbildning ska tillgodoräknas ska göras av examinator. Sökande med masterexamen eller utbildning som överskrider den grundläggande behörigheten kan ansöka om tillgodoräknande av kurser inom utbildningen. Tillgodoräknandet sker efter överenskommelse med examinator. 6. Avhandling och disputation 6.1. Avhandling Doktorsavhandlingen ska utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en kort sammanfattning ramberättelse, kappa av vetenskapliga uppsatser, vilka doktoranden har författat ensam eller gemensamt med annan person (sammanläggningsavhandling). Doktorsavhandlingen, eller i förekommande fall de vetenskapliga uppsatserna/ artiklarna, ska ha sådan kvalitet att den/de uppfyller rimligt ställda krav för att antas till publicering i ett vetenskapligt forum. Avhandlingar och uppsatser inom sammanläggningsavhandlingar som författas av flera personer kan tillgodoräknas i licentiat- eller doktorsexamen enbart om det i huvudsak går att särskilja författarnas insatser. (Jfr UFV 2010/472, 6 AFUU.) Ämnet för avhandlingen och avhandlingens språk bestäms tillsammans med handledarna. Till varje avhandling ska fogas ett kortfattat engelskspråkigt referat (abstract). Avhandlingsmanuskripten ska läggas fram vid ett eller flera forskningsseminarier eller genomgå motsvarande granskning genom institutionens försorg. Anslag av statsmedel till tryckning av doktorsavhandling utgår enligt av fakultetsnämnden bestämda regler. Ovanstående gäller, i tillämpliga delar, även licentiatavhandlingar. 5 6.2. Disputation Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligen vid en offentlig disputation. Tid och plats för disputationen beslutas av dekanus. Tidpunkten ska vara inom terminstid. Beslut om disputation på annan ort fattas av dekanus efter särskild anhållan. Disputationen ska tillkännages i god tid (minst tre veckor) genom elektronisk spikning. Förkortad tillgänglighetstid får medges av dekanus endast om det finns synnerliga skäl. (Jfr UFV 2009/1993, 9 RUF.) De s.k. spikbladen ska publiceras digitalt, men kan också anslås på anslagstavlan i Universitetshuset. För sammanläggningsavhandlingar gäller även obligatorisk digital publicering av ramberättelsen. Vid spikningstillfället ska doktorsavhandlingen finnas tillgänglig vid universitetet i ett tillräckligt antal exemplar för att det ska vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen. Fakultetsnämnden beslutar om en minimiupplaga av monografiavhandlingar samt fullständiga sammanläggningsavhandlingar (ramberättelsen plus ingående delarbeten) i särskild ordning. Därutöver ansvarar institutionerna för tryckning samt distribution av avhandlingar till handledare, betygsnämnd, ordförande vid disputationen, opponent samt ansvarar för att avhandlingar finns för granskning/distribution vid disputationen. Disputationen ska ledas av en ordförande. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Beslut om ordförande vid disputationen, opponent samt betygsnämnd fattas av dekanus efter ansökan på särskild blankett som kan hämtas på fakultetens webbplats. Blanketten ska fyllas i på dator (ej för hand) och ska undertecknas av studierektor för forskarutbildning innan den skickas in. Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot. Normalt består en betygsnämnd av tre ledamöter, varav en ska väljas till ordförande. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden ska utse ordförande inom sig.
En doktorsavhandling ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Någon motivering till beslutet godkänd ska ej anges i beviset eller i betygsnämndens protokoll. En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i protokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna avvikande mening. Vid betygsättningen ska hänsyn tagas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av avhandlingen. Betyg för en doktorsavhandling ska beslutas av betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. 6.3. Licentiatseminarium Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid offentligt seminarium. Den bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen ska hänsyn tas till innehållet i uppsatsen och till försvaret av den. Betyget sätts av en särskild betygsnämnd, utsedd av institutionsstyrelsen. I betygsnämnden ska minst en professor inom ämnesområdet ingå. Dessutom ska handledaren alltid ingå. Ett exemplar av avhandlingen ska arkiveras genom institutionens försorg, och förtecknas i institutionens diarium över ventilerade avhandlingar. Alla kurspoäng bör vara avklarade innan seminariet äger rum. Innan seminariet ska licentiatavhandlingen hållas tillgänglig under minst tre veckor på institutionen. Meddelande om uppsatsens utläggande ska vara anslaget på institutionen under motsvarande tid samt bekantgöras för övriga ämnesinstitutioner i landet. 6 7. Examen Doktorsexamen i retorik uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng inom Retorik och därvid har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i utbildningen samt författat och vid en offentlig disputation försvarat en doktorsavhandling, som godkänts av betygsnämnden. Licentiatexamen i retorik uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng och därvid har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i utbildningen samt författat och vid ett seminarium försvarat en licentiatavhandling, som godkänts av examinator. Examensbevis utfärdas av rektor efter ansökan till Examensenheten. 8. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Föreliggande studieplan trädde i kraft 2007-05-07 och har uppdaterats med avseende på hänvisningar till överordnade bestämmelser 2012-18-12, samt reviderats 2014-04-08. Tidigare studieplan upphör att gälla doktorander som antagits till forskarutbildning efter 2014-04-08. Doktorander som antagits före detta datum kan välja att antingen följa tidigare gällande studieplan eller övergå till den föreliggande. 9. Övriga anvisningar Gällande författningsbestämmelser om forskarutbildning framgår av: Högskoleförordningen, kap. 5 (anställning som doktorand), kap. 6 (utbildningen) och kap. 7 (tillträde till utbildningen). Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU), UFV 2010/472 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (RUF), UFV 2009/1993