Hälsoatlas 2013 Ale kommun

Hälsoatlas 2013 Ale kommun Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan är så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället (WHO, 2008) Information om Alebornas hälsotillstånd Delaktighet och inflytande Ekonomiska förutsättningar Uppväxtvillkor Vanligaste dödsorsakerna Övervikt och fetma bland barn Utbildning Sociala förutsättningar Hälsa i arbetslivet Fysisk aktivitet Barn och ungas psykiska hälsa

Ale har en relativt ung befolkning Ale har 27 842 invånare (2012-12-31) och medelåldern är 39,4 år medan snittet i riket är 41 år. Ale har således en något yngre befolkning än riksgenomsnittet. 71 % utgörs av familjer utan barn (78 % i riket) medan familjer med ett och med två barn överstiger riksgenomsnittet med 6 %. Ale hade 13 709 kvinnor och 14 133 män. Bland aleborna är drygt en av fyra i åldern 0-20 år. Bara Härryda och Lerum har fler unga. Ale har 13 % kvinnor och 12 % män som är utrikes födda. Öckerö är den kommun i regionen som har lägst andel utrikes födda, 5 % kvinnor och 4 % män. Riksgenomsnittet är drygt 15 % för kvinnor och knappa 15 % för män. Kvinnorna i Ale har en något kortare medellivslängd än riksgenomsnittet. De lever i 82,7 år och motsvarande siffra för hela landet är i snitt 83,4 år. Männen däremot blir ett drygt halvår äldre än riksgenomsnittet. Män i Ale blir 79,5 år. Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagandet för samtliga val över riksgenomsnittet i Ale Delaktighet och inflytande i samhället är indikatorer som har effekter på hälsa och välbefinnande. Det mäts bland annat genom röstdeltagande och för Ales invånare ligger röstdeltagandet för alla tre valen ca 1 2 % över riksgenomsnittet. I Ale är det för kommunvalet 83 %, regionvalet 82 % och riksdagsvalet 85 %. Utbildning Kvinnors utbildningsnivå har ökat med 5 % Utbildning är en faktor som visat sig påverkar hälsan i hög grad. Den eftergymnasiala utbildningsnivån för kvinnor (25-44 år) har höjts med fem procent sedan föregående mätning men ligger fortfarande sex procent under riksgenomsnittet. Kvinnor i Ale med eftergymnasial utbildning ligger nu på 42 % (48 % i riket). 28 % av männen i Ale har eftergymnasial utbildning och det är 10 % lägre än riksgenomsnittet på 38 %. Drygt hälften, 52 % av Ales förskolepersonal är högskoleutbildade (56 % i riket och 60 % i regionen) och det går 5,8 barn på varje årsarbetare i Ale mot 5,4 i riket. Alltså har vi fler barn per anställd i Ale och personal med lägre utbildningsnivå jämfört med riket. 2

Eftergymnasial utbildning bland kvinnor 25-44 år är 50 % i regionen men 42 % bland Ales kvinnor. I genomsnitt har 39 % av männen i riket och regionen en eftergymnasial utbildning medan männen i Ale till 28 % har en eftergymnasial utbildning. Lägst siffror har männen i Dals Ed och Gullspång medan det är kvinnor i Färgelanda, Essunga, Gullspång, Lilla Edet. Strömstad, Sotenäs, Tidaholm och Töreboda som har lägst procentandel eftergymnasial utbildning i regionen. Ekonomiska och sociala förutsättningar Fler förvärvsarbetar jämfört med riksgenomsnittet Ale har fler i befolkningen som förvärvsarbetar än riksgenomsnittet. 79 % av kvinnor i Ale förvärvsarbetar och 85 % av män, vilket kan jämföras med 75 % respektive 79 % som är ett riksgenomsnitt. 9 % av Ales kvinnor tillhör gruppen höginkomsttagare och det kan jämföras med riksgenomsnittet på 12 %. Männen med hög inkomst ligger på 29 % i Ale, en procent högre än rikssnittet. Ale har färre låginkomsttagare och det gäller både kvinnor och män. 16 % kvinnor (21 % riket) och 12 % män (19 % i riket). Medelinkomst per år för åldrarna 20-64 år Ale 265.100 kronor Riket 262.500 kronor Vanligaste yrken för kvinnor i länet Vård och omsorgspersonal 21 % Försäljare, detaljhandel m m 6 % Förskollärare och fritidspedagoger samt kontorspersonal 4 % Vad gäller säljare, inköpare, mäklare m fl, sjuksköterskor, grundskollärare, städare, företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 3 % Vanligaste yrken för män i länet Ingenjörer och tekniker 6 % Säljare, inköpare, mäklare samt byggnads- och anläggningsarbetare 5 % Byggnadshantverkare, fordonsförare civilingenjörer, arkitekter 4 % Barns och ungas uppväxtvillkor Barns födelsevikt har minskat Barn med låg födelsevikt är en indikator som redovisas och i kommunala basfakta mäter man antal per 1 000 som föds med en vikt under 2 500 gram. Betydligt fler Alekvinnor föder barn med låg födelsevikt i den nu aktuella mätningen en förändring från 23,6 % (2007-2009) till 29,9 % (2009-2011). Riksgenomsnittet är 29,5 %. 3

Klar förbättring av flickors behörighet till gymnasieskolan Att ha behörighet till gymnasieskolan har visat sig vara en framgångsfaktor för hälsa. Resultatet för flickor i 9:an i Ale visar en klar förbättring med hela 7 % sedan 2011 och ligger nu på 90 %, en procent högre än såväl regionen som riket. Dessvärre har resultatet för pojkar försämrats med 7 % under motsvarande tid. 79 % av pojkarna i Ale har behörighet till gymnasieskolan och i regionen och riket som snitt ligger siffran på 86 %. Låga siffror för barnfattigdom i Ale Barnfattigdomen som idag diskuteras mycket i landet redovisas och vad gäller procentandel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll har Ale en siffra på 6 % medan såväl regionen i stort och riket ligger både på 12 %. Även vad gäller övriga siffror som finns under rubriken barnfattigdom ligger Ale klart bättre än såväl regionen som riket. Hälsa i arbetslivet Stadig förbättring av ohälsotalen bland kvinnor En glädjande utveckling kan vi se de senaste tre-fyra åren vad gäller ohälsotalen för Ales kvinnor. De har sjunkit från 47-48 dagar för några år sedan till att 2012 vara 37 dagar för kvinnor mellan 20-64 år. Männen har bättre siffror för ohälsa, 23 dagar och det och ligger 2 3 dagar under riksgenomsnittet. Trots att Ales kvinnor har förbättrad hälsa har de således fler dagar än männen. Ohälsotalen har ytterligare minskat mellan 2011 till 2012. I alla kommuner i regionen har en minskning av antal utbetalade dagar skett mellan 2005 och 2012. Noteras bör att Ale har tillsammans med Kungälv, Tjörn och Stenungssund och Öckerö, haft den största minskningen i jämförelse med de andra kommunerna i regionen. Även sjuk/aktivitetsersättningen har minskat i samtliga ovanstående kommuner i hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Ohälsotalen mäts i antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadepenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Skydd mot smittspridning Vaccinationer I Ale hade 99 % av barnen som föddes 2009 fått vaccination (dec 2011) mot stelkramp och kikhosta och 98 % mot mässling, påssjuka och röda hund. Riket och regionen visar något lägre siffror. Sexuell och reproduktiv hälsa Något fler tonårsaborter än riksgenomsnittet Vi ser att antalet aborter för unga Alekvinnor är något högre än i övriga Sverige. Antal aborter mäts per 1000 kvinnor i olika åldersgrupper för tiden 2007-2011. För den yngsta gruppen 15-19 år så ligger Ales kvinnor på 24 och medelvärdet för riket är 23. 4

Tobaksrökning Stadig nedgång av rökning bland gravida och spädbarnsmammor Rökning ökar kraftigt risken att insjukna i ett stort antal sjukdomar. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning, bl a olika cancerformer, hjärtinfarkt, kärlkramp, slaganfall, benskörhet och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Tobak beräknas svara för 10 % av sjukdomsbördan i Sverige. För 10 år sedan toppade Ale statistiken vad gällde rökande blivande mödrar med att ha sämst siffror i landet med ca 15 %. Denna siffra har glädjande nog halverats till att för Ales del vara 7,7 % men den ligger över rikssnittet som är 6,2 %. En annan stor förbättring är att de rökande spädbarnsmammorna har minskat från 12.3 % 2009 till 6,2 % 2010-2011. Det är mammor till barn 0-4 veckor som är födda 2010. Betydligt fler nyblivna pappor än mammor röker. Bland Alepapporna är det 10 %, något färre än regionen och riket. Mycket låg amningsfrekvens Av statistik över amningsfrekvensen för mammor till barn födda 2010 ser vi att knappt hälften av Ales kvinnor ammar helt eller delvis vid 6 månaders ålder. 49 % i Ale jämfört med regionens genomsnitt på 59 % och riksgenomsnittet på 63 %. Vanligaste dödlighetsorsakerna Höga tal för dödlighet i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Med högre ålder visar sig konsekvenserna av rökning. Vi ser att dödligheten i KOL ligger högre än i riksgenomsnittet för såväl kvinnor som män i Ale. 4,2 är siffran för kvinnor där KOL är dödsorsak medan rikssnittet är 2,7. Även män i Ale dör i högra utsträckning av KOL jämfört med riksgenomsnittet, 4,9 i Ale jämfört med 3,5 i riket. Siffrorna är beräknade på antal döda/10 000 i en medelbefolkning över 15 år. Dödligheten i lungcancer ligger dock i paritet med riket för såväl kvinnor som män. Kvinnor ligger något bättre än snittet för riket. Kvinnors dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hög 2007-2011 är dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar för kvinnor i Ale 19,7 och det är 5 fler än i hela Västra Götalandsregionen och i landet. För männen i Ale är situationen den omvända; 22,9 som kan jämföras med rikets 26,1 och regionens 27,2. Mäts i antal döda/10 000 invånare från 15 års ålder. Matvanor och livsmedel Frukt och grönt En markör på gruppnivå för att man gör bra livsmedelsval är att se hur väl vi följer rekommendationen för frukt och grönsaker. I Ale är det 23% av kvinnorna och 40% av männen som inte gör det. Motsvarande siffror i regionen är 17% respektive 33%. 5

Fysisk aktivitet Mer fysiskt aktiva än tidigare Något mer rörliga har Aleborna blivit på fritiden jämfört med förra mätningen, 15 % Alekvinnor sitter stilla medan männen bara till 11 % är stillasittande, d v s att Alemännen till och med rör sig några procent mer än genomsnittsmannen i landet. 30 minuter om dagen ger mycket Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som gen ökad energiomsättning. Det omfattar alla typ av muskelaktivitet t ex städning, trädgårdsarbete, cykling och motionsgymnastik. För att man ska uppnå en mätbar hälsoeffekt av fysisk aktivitet rekommenderas minst 30 minuters daglig aktivitet motsvarande en snabb promenad. Övervikt och fetma bland barn Ökar i hela världen Övervikt och fetma bland barn ökar i hela världen. Sedan mitten av 80-talet till början av 2000-talet har förekomsten av fetma bland barn i Göteborgsområdet nästan femdubblats och mer än fördubblats vad gäller övervikt. Den viktigaste orsaken är att vår livsmiljö förändrats där samhället gynnar konsumtion av lättillgänglig energität föda, inaktivitet och orsakar stress. Detta ger många negativa hälsoeffekter med ex belastningsskador, rubbade blodfetter, högt blodtryck och pubertetsstörningar som följd. Unga individer med fetma har oftare en låg självkänsla och dålig livskvalité. Barn från 4 års ålder med fetma förblir feta i mycket stor utsträckning om inga åtgärder vidtas. Fetma och övervikt åtföljs av en rad hälsoproblem med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer, bland annat tjocktarmscancer. Barns och ungas psykiska hälsa Tvärvetenskaplig studie Socialstyrelsen genomförde 2010 den första stora enkäten någonsin om barns och ungas psykiska hälsa i årskurs 6 och 9. År 2010 presenterade Kungliga Vetenskapsakademiens hälsoutskott en systematisk genomgång av artiklar och rapporter om trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En tvärvetenskaplig expertpanel gjorde bedömningen att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet. Andelen flickor med sådana problem har i vissa fall dubblerats eller trefaldigats. Pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre har angett att de känner nedstämdhet och oro. Mobbning bland unga kännedom om att minst en i klassen mobbas Det finns ett samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar. Att vara mobbad innebär en tredubblad risk att ha minst två psykosomatiska besvär, till exempel huvudvärk och magont. Även att känna till mobbning i klassen innebär en fördubblad risk att ha två eller fler psykosomatiska besvär. Siffrorna för mobbning i klassen i årskurs 9 är relativt höga i Ale 16,7 % och något sämre i Stenungssund, 18,2 % Tjörn, 19,7 % och Lilla Edet med 23,3 %. Bäst bland grannkommunerna är Kungälv med 12 %. 6

Den internationella studien Skolbarns hälsovanor, som omfattar 11-, 13- och 15- åringar, visar att förekomsten av mobbning är mycket låg i Sverige jämfört med i övriga länder. Mobbning förekommer betydligt oftare bland 11- och 13-åringar i exempelvis Norge, Danmark och Finland än i Sverige (WHO, 2008). Rökning bland unga röker nästan varje eller varje dag Rökning är ett av de viktigaste riskbeteendena som har betydelse för hälsan i vuxen ålder. Sedan 1970-talet har rökningen bland elever i årskurs 9 i landet minskat. Den största minskningen av andelen rökare i årskurs 9 ägde rum under senare delen av 1970- talet, men även i början av 2000-talet skedde en kraftig minskning bland både flickor och pojkar. Mellan 2004 och 2009 skedde en svag ökning av rökning bland pojkarna i årskurs 9, medan andelen rökare bland flickorna i årskurs 9 var relativt oförändrad. Under 2010 och 2011 minskade rökningen bland såväl flickor som pojkar i årskurs 9. I Ale anger 12,2 % att de röker nästan varje dag eller varje dag. Siffrorna för Lilla Edet är 13,1 % och bäst i Göteborgsregionens 13 kommuner är Partille med 6,3 %. Alkoholbruk Vad gäller omfattande alkoholbruk ligger Ales ungdomar i mitten av regionen. Såväl Tjörn som Lilla Edet, Kungsbacka, Lerum och Härryda har sämre siffror. Problemens påverkan i vardagslivet De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra. Men under de senaste årtiondena har flera undersökningar och rapporter pekat på att det har blivit vanligare att ungdomar känner sig nedstämda, oroliga, har svårt att sova eller har värk (SOU 2010:80). 16,8 % av eleverna i årskurs 9 i 2010 års mätning sade sig ha problem som påverkade vardagslivet. Motsvarande siffror för Lilla Edet var 26,5 och för Partille som ligger bäst till i Göteborgsregionen med 10,4 %. I studien om barns och ungas psykiska hälsa som gjordes 2010 bland alla elever i årskurs 6 och nio kan vi se att bland Göteborgsregionens 13 kommuner har Lilla Edet röda siffror i stor omfattning och de följs av Ale vad gäller bristande välbefinnande och koncentrationssvårigheter. Den internationella studien Skolbarns hälsovanor gör det möjligt att jämföra förekomsten av psykosomatiska besvär bland ungdomar i Sverige med ungdomar i de andra deltagande länderna, vilket är ett fyrtiotal. Sverige hamnar långt ned på rangordningen när man jämför förekomsten av multipla psykosomatiska besvär hos 11- och 13-åringar. Däremot förekommer multipla psykosomatiska besvär betydligt oftare hos 15-åringar i Sverige än hos 15-åringar i exempelvis Finland, Norge och Danmark (WHO, 2008). 7

För att få ökad kunskap om människors hälsa för att bättre kunna förebygga ohälsa tar Statens Folkhälsoinstitut (www.fhi.se) regelbundet fram statistikuppgifter från olika källor och lämnar sammanställningar för landets kommuner på sin hemsida, Jämställdhetsdata lämnas av Länsstyrelsens i boken Om kvinnor och män i Götalands län. Dessa båda publikationer ligger till grund för redogörelsen för Ale kommun i denna folder. Hälsoatlas 2013 är sammanställd av folkhälsoplanerare Birgitta Fredén och dietisterna Jenny Sallander och Kristine Arhage. Nödinge augusti 2013 8