Miljösamverkan Västerbotten Riskbaserad taxa Umeå 17 okt 2013 Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se
10.00 Välkomna Lisa Redin, Miljösamverkan Västerbotten 10.10 Riskbaserad taxa att utgå från risk- och erfarenhetsbedömning vid myndighetsutövning inom miljöbalkens område 12.00 LUNCH Tove Göthner, Sveriges kommuner och landsting, SKL 13.00 14.00 Riskbaserad taxa i praktiken Exempel 1: Taxa inom miljöoch hälsoskydd Exempel 2: Riskbaserad taxa inom hälsoskydd Tove Göthner, forts. Åsa Engman Ölund, Umeå kommun Katarina Frilén, Luleå kommun 14.40 Workshop, diskussioner, fika Tove Göthner, Mikael Jonsson 15.50 Summering, hur går vi vidare? Lisa Redin
Varför riskbaserad taxa? Verksamhet enl MB ska vara avgiftsfinansieras PPP Kostnadstäckning 70-80% enl SKL, rimlig proportion till kostnader VU orsakar Kommunen utformar den egna taxan
Taxa miljöbalkstillsyn 2011, 2012 1000 900 800 700 600 500 400 Taxa MB 2011 Taxa MB 2012 300 200 100 0
Taxa livsmedelstillsyn 2011, 2012 1400 1200 1000 800 600 2011 2012 400 200 0
Enkät Timavgift, tillsyn: Kostnadstäckningsgrad miljöskydd: Kostnadstäckningsgrad hälsoskydd:
Enkät Kod C 1.20 B 10.11 B 10.20 B 20.20 C 20.30 C 39.30 C 50.10 Förklaring Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock ej inhägnad. Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter osv Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 70 000 kubikmeter per kalenderår. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än mer än 6 000 kubikmeter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 20.20. Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med osv Anläggning för tvättning av1. fler än 5 000 personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår,3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. Antal timmar som ligger till grund för den årliga tillsynsavgiften enligt fastställd grundtaxa
Kod C 50.20 C 90.20 C 90.40 C 90.60 C 90.80 Förklaring Enkät Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer än 1 000 m3 flytande motorbränsle, eller 2. mer än 1 miljon normalkubikmeter gas osv Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter men högst 2 000 personekvivalenter. Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton osv Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som utgörs av uttjänta motordrivna fordon eller om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall. Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 1 000 ton per kalenderår. Tautering, akupunktur, piercing Skolor Förskola Bassängbad Antal timmar som ligger till grund för den årliga tillsynsavgiften enligt fastställd grundtaxa
Diskussionsfrågor 1. Vilken typ av taxa har ni idag för A-, B-, C-verksamheter? Hur stor kostnadstäckningsgrad har ni (uppskattningsvis)? Hur förhåller det sig med U- verksamheter i er kommun? Tar ni ut fasta årsavgifter ut för vissa verksamheter eller debiterar ni enbart timavgift? Har ni regelbunden tillsyn (upp till vart tredje år) av U-verksamheter? 2. På vilket sätt tidsredovisar ni er verksamhet idag? Vilken kostnadstäckningsgrad har ni? 3. Ligger den grundtaxa som ni har idag i linje med de rekommendationer som finns i SKL:s modell? 4. Använder ni redan idag SKL:s modell för taxa? Vilka erfarenheter har ni utifrån införandet av modellen?
Diskussionsfrågor 5. Om ni inte använder SKL:s modell, vilket typ av system har ni? Hur tidsredovisar ni idag? 6. Vilka kostnader ligger till grund för timavgiften inom miljöbalkens område i er kommun? Personal? Administration? Lokaler? Mm.? 7. Finns planer på att förändra taxesystemet, i sådana fall på vilket sätt? Skulle SKL:s modell kunna fungera i er kommun? Styrkor, svagheter, möjligheter, hot med SKL:s modell? 8. Finns förslag på samverkansprojekt kring att införa en gemensam modell och skapa samsyn mellan de taxor som tas ut i resp. kommun?