BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. I) TELEGRAFVÄSENDET. NY FÖLJD 40. TELEGRAF-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1900.

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, 1862-1911. Täckningsår: 1861-1910. 1909 ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafoch telefonväsendet. Efterföljare: Telefon och telegraf / av Kungl. Telegrafstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, 1912-1943. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1942. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 82: Tab. 52. Telegraf och telefon 1855-1886/1890. S. 83: Tab. 53. Telefon 1890-1950/1951. S. 84: Tab. 54. Telegraf 1890-1950/1951. BISOS I digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-i0-0001_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. I) TELEGRAFVÄSENDET. NY FÖLJD 40. TELEGRAF-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1900. STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1901.

Innehållsförteckning. Table des matières. A. Berättelse för år 1900: Sid. I. Linier och ledningar VI. II. Stationer XIV. III. Personal XVI. IV. Apparater, Förråd och Verkstad» V. Trafik XVII. VI. Ekonomi XXI. VII. Kapital XXV. VIII. Reglementariska föreskrifter m. m.» IX. Hos Styrelsen handlagda mål XXVI. X. Tekniska anordningar och undersökningar m. m....» XI. Undervisningsväsendet» XII. Pensionsväsendet XXVII. A. Rapport pour l'année 1900: Pag. I. Lignes et circuits VI. II. Bureaux.. XIV. III. Personnel XVI. IV. Appareils, dépôt de matériel et atelier» V. Mouvement des correspondances XVII. VI. Résultats financiers XXI. VII. Valeur en total.. XXV. VIII. Dispositions réglementaires etc.» IX. Dossiers de l'administration Centrale XXVI. X. Dispositifs techniques et recherches etc. >> XI. L'école de télégraphie» XII. Pensions XXVII. B. Bilagor: Tab. 1. Öfversigt af telegramantal, telegramporto och utgifter vid telegrafstationerna 3.» 2.»» telegramvexling och inkomster vid kontrollstationerna 7.» 3.»» telegramvexling och telegramafgifter..»» 4.»» telegramvexling med utlandet 8.» 5.»» månatligen afsända, taxerade telegrammer 12.» 6. Telefonapparater, telefonerade telegrammer, samtal och telefonafgifter 16.» 7. Öfversigt af telegrafväsendet i Europa m. m. 20. B. Annexes: 1. Tableau du nombre des télégrammes, des recettes et des dépenses des bureaux télégraphiques 3. 2.» du mouvement des télégrammes et des recettes dans les bureaux de contrôle 7. 3.» du mouvement des télégrammes et des taxes» 4.» des correspondances terminales échangées avec l'étranger 8. 5.» du nombre des télégrammes taxés, expédiés par mois 12. 6.» des appareils téléphoniques, des télégrammes téléphonés et des conversations et recettes téléphoniques des différents bureaux 16. 7.» statistique de la télégraphie européenne etc.... 20.

TILL KONUNGEN. Jemlikt föreskriften i den för Telegrafstyrelsen gällande nådiga instruktion får Styrelsen härmed i underdånighet afgifva berättelse om telegrafverkets förvaltning under år 1900 och dervid under särskilda afdelningar redogöra för: I linier och ledningar, II stationer, III personal, IV apparater, förråd och verkstad, V trafik, VI ekonomi, VII kapital, VIII reglementariska föreskrifter m. m., IX hos Styrelsen handlagda mål, X tekniska anordningar och undersökningar ni. ni., XI undervisningsväsendet och XII pensionsväsendet.

VI I. Linier och ledningar. Nätens omfattning. Statstelegrafnätet. Efter det telografnätet under år 1900 genom ny- och ombyggnader ökats med 393-5 km. linier och kablar samt l,650o km. trådledningar, omfattade detsamma vid årets slut: i linier och kablar 9,202o km. i trådledningar 27,992-o» Uti förestående summa af liniornas längd äro äfven inbegripna de linier, å hvilka telegrafverkets ledningstrådar äro upplagda på vare sig statens eller enskilda jernvägar tillhöriga stolpar. Statstelegrafnätet omfattar följande hufviulgrupper: linion Stockholm Gofle med utgreningar 185o km.» Gefle Sundsvall»» 611-o»» Sundsvall Umeå»» 368o»» Umeå ryska gränsen»» 707-5»» Upsala Mora»» 407 o»» Sundsvall norska gränsen»» 483's»» Bräcke Vännäs»» 452-5»» Stockholm Elfkarleö»» 375o»» Stockholm Vostorås Hallsborg» 588-5»» Stockholm Katrineholm Hallsberg» 803o»» Hallsberg Göteborg med» 432o»» Katrineholm Nässjö»» 334-5»» Nässjö Malmö»» 561-o»» Norrköping Kalmar»» 631 o»» Kalmar Malmö»» 601s»» Laxå norska gränsen»» 473-o»» Falköping Oskarshamn»» 219s»» Götoborg Malmö»» 565-5»» Göteborg norska gränsen»» 403-o» Summa 9,292 o km. Af dessa linier äro använda 2,203-5 km. uteslutande för telografledningar samt 6,998-5 km. för både telegraf- och telefonledningar. Tolegrafnätet var vid 1900 års slut sålunda fördeladt: Liniernas längd. Kilometer. utefter landsväg 2,777o 6,200-s jernväg 6,033-s 21,017-5 TELEGRAF- OCH TELEFONNÄTENS OMFATTNING. Ledningarnes längd. Kilometor. kabelledningar 391-5 774-0 eller tillhopa 9,292^ 27,992 ö Vkl 1899 års slut 8,8085 26,342-0 Bland ofvannämnda kabelledningar är inräknad don andel, eller hälften, som Sverige eger i de med Danmark och Tyskland gemensamma kablarno, hvilka inalles omfatta 229'ac km. kabellängd mod 838«km. ledning. i linier, som icke voro gemensamma med telegrafverkets 6,016 km. i ledningar 20,764» Hela längden af landets telegrafnät utgjorde således vid årets slut: i linior 15,218-o km. i ledningar 48,756-o» Vid 1899 års utgång voro respektive längder 14,571'5 och 45,521o km. Statstelefonnätet. Efter att under året hafva genom ny- och ombyggnader samt genom inköp ökats med 948-5 km. förbindelselinier, 5,602-o km. dubbeltrâdiga förbindelseiedningar samt 10,900' km. dubbeltrâdiga abonnentledningar, men genom ombyggnader och gamla liniers rasering minskats med 873o km. enkeltrådiga förbindelseledningar samt l,336o km. enkeltrådiga abonnentledningar, omfattade statstelefonnätet vid 1900 års utgång: i förbindelselinier (häruti ej inräknade för telegraf- och telefonledningar gemensamma linier): utefter landsväg 7,562-o km.» jernväg 4,192-5» kabel 78-5» Summa ll,833o km. Enkeltrådiga. Dubbeltrâdiga. Summa. i förbindelseledningar.. l,764o 46,631o 47,395-o km. i abonnentledningar 4,755-9 58,835-4 63,591-3» 6,519-9 105,466-r 110,986-3 km. Med impregnerade eller särskildt till skydd mot röta beredda stolpar funnos vid 1900 års utgång telegraf- och telefonlinier anlagda till en längd af 11,377 km. eller 54 procent af hela linienätet; de öfriga 9,658 km. eller 46 procent voro uppförda med oimpregnorade stolpar. Antalet abonnentledningar utgjorde vid samma tid 42,734 deraf 1,571 enkeltrådiga och 41,163 dubbeltrâdiga, och var således medellängden af hvarje abonnentledning omkring 1-s km. Tillväxten af linier och ledningar under tioårsperioden 1891 1900 svnes af nedanstående tabell: Jernvägarnes telegrafnät. Enligt lemnade uppgifter omfattade statsbanornas och de enskilda jernvägarnes telegrafledningar vid 1900 års slut: ) Deri inbcräknadc 22 stationer för allmänheten.»)»» 23»»» «)»» 27

STOLPAR. OMBYGGNAD OCH FÖRÄNDRING AF TELEGRAF- OCH TELEFONLINIER SAMT TELEFONNÄT. VII Enskilda telefonnät och ledningar. Enligt uppgifter från de enskilda tolefonföreningarne och bolagen utgjorde vid 1900 års slut de enskilda lodningarnes sammanlagda längd omkring 50,000 km. Stolpar. Af under år 1900 inköpta 73,945 stolpar hafva 43,069 impregnerats, deraf 13,479 vid Mariedams impregneringsanstalt med användande af kopparvitriol och 13,225 vid Östavall medelst zinkvitriol; återstoden har impregnerats med kopparvitriol vid ambulatoriska impregneringsanstalter vid Alnö, Bollnäs, Bolmen, Korsträsk och Köpmannabro. Eran statens skogar hafva under året genom Domänstyrelsen till telegrafverket försålts inalles 7,061 stolpar. Sammanlagda kostnaden för inköp, impregnering och karbolinering af stolpar har under året uppgått till kr. 310,575-60. Ombyggnad och förändring af telegraflinier. Telegraflinion mellan Krylbo och Hedemora har under året blifvit ornbygd med impregnerade stolpar. Fotbesigtning eller reparation med insättande, der så erfordrats, af nya stolpar har egt rum å följande liniesträckor : Borgholm Ölands norra fyr, Engelholm Båstad, Eskilstuna Strengnäs, Eslöf Landskrona, Falköping Tenhult, Flen Laxå, ï'ien Nyköping, Frövi Arboga Valskog, Frövi Stora, Göteborg Borås, Göteborg Varberg, Hallsberg Äsbro, Helsingborg Landskrona, Hessleholm Örtofta, Hör Hörby, Jordfallet Tjufkilshufvud Marstrand, Kristianstad Efveröd, Kristianstad Tollarp, Ludvika Smedjebacken, Luleå Boden, Lund Eslöf, Lund Kjeflinge, Lödöse Lilla Edet, Malmö Ystad, Nora Bofors, Norberg Strömsnäs, Norrköping Mjölby, Norrköping Söderköping, Nässjö Frinnaryd, Sala Tillberga, Skräppekärr Jordfallet, Stockholm Sandhamn, Tomelilla Brösarp, Tomelilla Simrishamn, Tomelilla Ystad, Uddevalla Strömstad, Voxiö Alfvesta, Ystad Köpingebro, Örebro Frövi samt Örebro Hallsberg. Tjärning eller karbolinering af stolparne har under året verkstälts å följande liniesträckor: Elfkarleby Östhammar, Enköping Tillberga, Landskrona Eslöf, Svedala Fstad, Söderhamn Kilafors, Tillberga Valskog och Vaxholm Sandhamn. A bangärdarne vid Arlöf, Aska, Bredåkra, Charlottenlund, Efveröd, Engelsberg, Eslöf, Evodal, Finja, Fridhem, Gemla, Genevad, Göteborg, Härnäs, Hedsjön, Herrljunga, Hofors, Hörby, Kärrgrufvan, Laxå, Lerbäck, Lombergct, Ludvika, Lund, Mjölby, Mörarp, Qvidinge, Ramlösa brunn, Skrea, Stripåsen, Sölvesborg, Teckomatorp, Tyringe, Vernamo, Ystad och Akarp hafva under året telegrafverkets linier blifvit flyttade på derom af vederbörarde jemvägsförvaltningar framstäld begäran. I och för spåranordningar vid Helsingborgs hamn har telegrafverkets stolplinie från Helsingborg norrut på en sträcka af l - s kilometer blifvit flyttad. För anordnande af dubbelspår å jernvägssträckorna Huddinge Tumba och Lund Eslöf har flyttning af tolografverkets så väl telegraf- som telefonlinier längs sagde bansträckor under året verkstälts. I sammanhang med uppförande af ny stolplinie för telefonledningen Haparanda Pajala hafva de internationela telegrafledningarne n:ris 1 och 2, Stockholm ryska gränsen, â sträckan Haparanda Mattila öfverflyttats till denna nya stolplinie ifrån den gamla telegrafstolplinien. Längs statens och enskilda jernvägar har säkerhetsstagning af telegrafverkets stolplinier på åtskilliga sträckor under året utförts, och har Styrelsen för afsigt att, till förebyggande af olyckor och trafikhinder genom stolpars kulifallando öfvcr jernvägon, under nästkommande år ytterligare låta i större utsträckning verkställa sådan stagning. Ombyggnad och förändring af telefonlinier och telefonnät. I samband med förut omnämnda ombyggnader och reparationer af telegraflinier hafva motsvarande arbeten egt rum med telefonledningar i de fall, då dylika varit å telegrafstolplinien upplagda. Med impregnerade stolpar har under året telofonlinien Liljeholmen Saltskog blifvit ombygd. Med oimpregnerade stolpar hafva ombygts linierna Hammerdal Gåxsjö, Kristianstad Karpalund samt Lit Byom. Reparation eller fotbesigtning. har egt rum å följande linier: Börringe Anderslöf, Eskilstuna Jäderön.Flen Hâllsta, Gnosta Svärdsbro, Hudiksvall Ljusdal, Hurfva Löberöd, Hörby Sjöbo,Kolbäck Rekarne, Köpingebro Löderup Borrby, Luleå Boden, Lund Svedala, Löberöd Bjersjölagard, Löfvestad Vollsjö, Malmö Ystad, Norberg Ramnäs, Norberg Smedjebacken, Norrköping Mjölby, Sala Vesterfernebo, Saltsjöbaden Elgö, Skräppekärr Jordfallet, Tollarp Hörby, Tomelilla Löfvestad, Tomelilla Sjöbo, Örebro Frövi och Öregrund Forsmark. Tjärning eller karbolinering af stolparne har under aret verkstälts å följande liniesträckor: Anderslöf Klagstorp, Börringe Anderslöf, Rimbo Ösby, Stockholm Sånga, Söderfors Hedesunda, Söderhamn Kilafors, Tierp Månkarbo, Torsåker Gammelstilla, Upsala Rimbo, Vestorås Östan bro och Östhammar Broby. Såsom obehöfliga och mindre användbara hafva under år 1900 följande enkeltrådiga telefonledningar raserats: Borås Kiuna, Haparanda Matarengi, Kristinehamn Filipstad, Linköping Gamleby, Linköping Ringstorp, Linköping Svinstad, Lit Ström, Norrköping Linköping (4 ledningar), Piteå Elfsbyn, Skeninge Skeppsås och Vadstena Rogslösa. Landsvägslinien mellan Örebro och Pålsboda har under året raserats, hvarvid de telefonledningar, som varit upplagda å densamma, öfverflyttats till nyuppförd stolplinie längs Örebro Pålsboda jernvag. Landsvägslinien mellan Hallstahammar och Ramnäs har flyttats till jernvägen mellan sagde orter. Till dubbeltrådiga hafva näten i Fyras, Hammordal, Lit, Mörsil och Qvitsle helt ellor delvis ombygts.

VIII TELEFONLINIER OCH TELEFONNÄT. LINIEFEL. ANLÄGGNINGSARBETEN. Följande telefonnät hafva under året undergått mera betydande reparationer och tillbyggnader: Avesta, Boden, Bollnäs, Borås, Dingtuna, Engelsberg, Eslöf, Falun, Forssa, Gellivaro, Hallstahammar, Hudiksvall, Jönköping, Karlstad, Kungsgården, Lingbo, Luleå, Nederkalix, Norberg, Ockelbo, Rindö, Sala, Smedjebacken, Strömstad, Svedvi, Söderköping, Uddevalla, Valdemarsvik och Vaxholm. Under året hafva såväl de förut befintliga underjordiska kabelnäten tillökats som ock nya sådana anlagts. Sammanlagda längden af för dubboltelefonering anordnade förbindelser utgjorde vid 1900 års slut 2,354-5 km. Anordningar för samtidig telegrafering och telefonering voro vid årets slut vidtagna å följande telefonförbindelseledningar: n:r 201 Stockholm Göteborg,» 202 Götoborg Örebro,» 205 Stockholm Vestorås,» 208 Falun Hedemora,» 220 Stockholm Malmö,» 223 Stockholm Norrköping,» 224 Stockholm Nyköping,» 239 Stockholm Norrtelj o,» 260 Stockholm Sundsvall,» 279 Malmö Lund,» 328 Stockholm Örebro,» 329 Stockholm Linköping,» 410 Göteborg Falköping,» 463 Gefle Falun,» 467 Malmön-Landskrona,» 471 Norrköping Katrineholm,» 538 Umeå Lycksele, 547 Vestervik Gamleby,» 563 Venersborg Vara,» 577 Norrköping Linköping,» 604 Karlstad Kristinehamn,» 679 Göteborg Venersborg,» 695 Stockholm Djursholm,» '700 Göteborg Karlstad,» 701 Karlstad Arvika,»( 825 Sollefteå (Näsåker)»11396 (Näsåker) Junsele,» 848 Sköfde Tidaholm,» 862 Åmål Seffle,» 919 Sundsvall Hernösand,» 938 Östhammar Öregrund,» 977 Karlstad Katrineberg,» 980 Kristianstad Ahns,» 999 Götoborg Nässjö,» 1000 Stockholm Göteborg,» 1460 Nyköping Oxelösund,...j Göteborg Borås,, > Sköfde Karlsborg, motsvarande 4,992-o km. telegrafledning. Liniefel. Äfvon under år 1900 hafva rubbningar i telegraf- och telefonkorrospondcnsen förorsakats af gonom snöstormar och isbark m. m. uppkomna liniofel. Sålunda blefvo den 3 januari genom grof isbark samtligo vestkustlinier mellan Engelholm och Båstad på en sträcka af omkring 3-5 km. totalt ramponerade, hvarvid äfvon näten i Engelholm, Båstad och Teckomatorp ledo betydlig skada. Genom orkanartad storm, som den 20, 21 och 22 januari rasade i södra Sverige, blefvo mellan Malmö och Eslöf äfvensom mellan Hurfva och Löberöd de flesta ledningar afbrutna. En svår snöstorm åstadkom den 16 februari betydande trafikrubbningar till följd af liniefel mellan Lund och Åkarp. Särskildt skadades ledningarne genom den snöplogning, som efter stormen för jernvägens räkning måste företagas. Den 27 februari inträffade öfver hela Skåne en häftig snöstorm i förening med stark isbildning å trådarne, hvilken särskildt i sydöstra delen af provinsen anstälde en synnerligen stor förödelse. All trafik inom detta område blef för ett par dagar omöjliggjord, och trots det mest forcerade reparationsarbete voro de uppkomna skadorna först efter en veckas tid provisoriskt afhjelpta. Å liniorna Helsingborg Raus och Lund Svedala blefvo samtidigt den 26 september samtliga telegraf- och telefonledningar genom storm svårt ramponerade. A den förra kullblåste 4 och å den senare 9 stolpar. Natten mellan den 4 och 5 december blefvo på grund af isbeläggning å ledningarne och derpå följande ymnigt snöfall alla längs jernvägen mellan Alfvesta och Vislanda befintliga telegraf- och telefonledningar afbrutna, samtidigt hvarmed näten i Vexiö, Alfvesta och Ljungby svårt skadades. Af samma anledning förorsakades i Blekinge den 28 och 29 december en liknande förödelse; Karlskrona, Karlshamn och Ronneby voro för en dag afstängda från all telegraf- och telofontrafik med öfriga orter, hvarjomto ett stort antal abonnontledningar blefvo obrukbara. Anläggningsarbeten. Telegrafväsendet. Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 21 september 1900 har Telegrafstyrelsen bemyndigats att af telegrafverkets disponibla öfverskottsmedel från föregående år för nedanstående anläggningar använda följande belopp: till inredning af telegrafstationer i Oxelösund, Boden och Klippan kr. 3,900» en ny telegrafledning Stockholm Malmö» 99,400»»»» Ockelbo Sala ï isfi7fi»»»» Sollefteå Luleå i '»»»» Stockholm Sala ï munn»»»» Ockelbo Söderhamn.../ '» nedläggning af en telografkabel Huddinge Tumba» 40,000

till en ny telegrafledning Stockholm Norrköping»»»»» Vesterås n..., T., onona \ kr. 30,200»»»» Göteborg Boras '»»»» Bofors Kristinehamn...» kabelanläggning inom näten i Stockholm, Norrköping, Geflo, Luleå och Hernösand» 200,000» inköp och impregnering af stolpar» 80,000 Summa kr. 485,675 Af dessa arbeten hafva ledningarne Sollefteå Luleå och Bofors Kristinehamn icke hunnit fullbordas nnder året, men komma de delar af desamma, som återstå, under år 1901 till utförande. Kabelnedläggningen mellan Huddinge och Tumba har på grund af pågående dubbelspårbyggnad ännu icke kunnat företagas, men är afsedd att verkställas, så snart nyss nämnda jernvägsarbote det tillåter. 1 öfrigt äro såväl samtliga nämnda arbeten som ock stolpinköp Under året verkstälda. Telefonväsendet. Den nya telefonledningen Malmö Svinesund, som till största delen utfördes under 1899, har under året fullbordats. Af telefonledningen Haparanda Pajala, för hvilkens utförande Telegrafstyrelsen genom nådiga brefvet den 27 maj 1898 bemyndigats disponera dorför af Riksdagen anvisadt belopp, har delen Haparanda Svanstein under året hunnit utföras, och är ledningen i sin helhet afsedd att fullbordas under år 1901. Den under år 1899 påbörjade telefonledningen Stockholm Malmö är under året färdigbygd. För anläggning af nedanstående nya telefonledningar har 1899 års riksdag anvisat på extra stat för åren 1900 1902 ett belopp af 2,994,000 kronor, deraf för år 1900 ett belopp af 600,000 kr., nämligen: ANLÄGGNINGSARBETEN. Norrköping Örebro,» Nässjö,» Göteborg,» Sköfde, Nässjö Malmö,» Vexiö Karlshamn, Halmstad Nässjö,» Vexiö, Borås Varberg, Göteborg Skara, Oskarshamn Ystad och Linköping Hultsfred. Af dessa hafva under året följande ledningar blifvit fullbordade: Stockholm Norberg, Stockholm Örebro, Sundsvall Ragunda, Örebro Karlstad, Norrköping Örebro, Halmstad Vexiö, Göteborg Skara samt af ledningen Nässjö Karlshamn delen Nässjö Vexiö och af ledningen Oskarshamn Ystad delen Kalmar Karlskrona. Dessutom har Eders Kongl. Maj:t genom nådiga brefvet den 7 december 1900 för utförande faststält följande af sagda ledningar: Stockholm Luleå, Stockholm Söderhamn, Stockholm Vesterås, Stockholm Eskilstuna, Stockholm Norrköping, Stockholm Nyköping, Luleå Gellivare, Sundsvall norska gränsen, Örebro Karlstad, Örebro Falun, Örebro Nässjö, Örebro - Göteborg, Mora Bollnäs Söderhamn, Norrköping Nässjö, Norrköping Göteborg, Norrköping Sköfde, Nässjö Malmö, Halmstad Nässjö och Linköping Hultsfred. Under året hafva följande dubbeltrådiga förbindelseledningar blifvit uppförda: IX Stockholm Luleå,» Sundsvall,» Söderhamn,» Norberg,» Vesterås,» Eskilstuna,» Örebro,» Norrköping, > Nyköping, Luleå Gellivare, Östersund Storlien, Hudiksvall S veg, Sundsvall Ragunda, norska gränsen, Örebro Karlstad,» Falun,» Söderhamn, J> Nässjö,» Göteborg, Karlstad Filipstad Mora, Mora Bollnäs Söderhamn, ii

X ANLÄGGNINGSARBETEN.

ANLÄGGNINGSARBETEN. XI Genom nådiga brefven don 11 maj och 21 september 1900 har Edors Kongl. Maj:t bcfalt Telegrafstyrelsen att för förbindelse med statens telefonnät låta uppsätta telefonapparater hos Nedre Justitierevisionen å Strömsborg i Stockholm äfvensom i länsresidenset i Luleå, och hafva dessa förbindelser under året utförts. Under det gångna året hafva genom anläggning af nya abonnentledningar följande telefonnät utvidgats med nedanstående antal apparater: Gonom telegrafverkets försorg hafva nya telefonnät blifvit anlagda eller påbörjade:

XII ANLÄGGNINGSARBETEN.

ANLÄGGNINGSARBETEN. XIII

XIV STATIONER. Telegrafstationernas klassindelning. II. Stationer. Telegrafstationer. Statstelegrafstationer och rikstelefonstationer. Sedan Telegrafstyrelsen genom Eders Kongl. Maj-.ts nådiga bref den 23 mars, 14 juli och 24 november 1899 erhållit bemyndigande att vid lämpliga tidpunkter inrätta fullständiga telegrafstationer i Oxelösund, Arvika och Boden, hafva sådana stationer under år 1900 å nämnda orter blifvit inrättade. Jemlikt bemyndigando uti nådigt bref den 5 oktober 1894 har telegrafstationen i Näsåker från och med don 1 september 1900 indragits, och har derstädes från samma tid anordnats telefonexpedition af telegrammer på svenska språket från och till orter inom Sverige, Norge och Danmark. För uppförande af ett stationshus i Nässjö har Eders Kongl. Maj:t den 19 maj 1899 anvisat ett belopp af kr. 24,000, och har under det förflutna året en tomt derstädes för ändamålet blifvit inköpt, hvarjemte förberedelser träffats för uppgörande af entreprenadaftal rörande byggnadens uppförande. Ett nytt förrådsmagasin vid stationen i Gefle, hvartill Eders Kongl. Maj:t gonom nådigt bref den 25 november 1898 anvisat nödiga medel, har under året till större delen uppförts. Den del af arbetet, som vid årsskiftet återstod, kommer att omedelbart i början af år 1901 fullbordas. Vid 1900 års utgång voro stationerna efter tjenstgöringstiden indelade i klasser sålunda: Första klassen, med oafbruten tjenstgöring dag oeh natt: Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall 1 ), eller 4 stationer. Andra klassen, med hel dagstjenst: Arboga, Arvika, Askersund, Backe, Boden, Bofors, Borås, Byske, Djursholm, Engelholm, Eskilstuna, Eslöf, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Gefle, Gellivare, Grebbestad, Halmstad, Haparanda, Helsingborg, Hernösand, Hessleholm, Hudiksvall, Höganäs, Hörby, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Katrineberg, Katrineholm, Kolbäck, Kopparberg, Kramfors, Kristianstad, Kristinehamn, Köping, Landskrona, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad, Marstrand, Motala, Nederkalix, Norberg, Nordmaling, Norrköping, Norrtelgo, Nyköping, Nyland, Nässjö, Oskarshamn, Oxelösund, Piteå, Kamsele, Bonneby, Sala, Simrishamn, Skara, Skellefteå, Sköfde, Sollefteå, Strömstad, Söderhamn, Södertelje, Sölvesborg, Trelleborg, Trollhättan, Uddovalla, Umeå, Upsala, Yarberg, Varekil, Venersborg, Vestervik, Vesterås, Vexiö, Vinga, Visby, Ystad, Ahus, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund, eller tillhopa 90 stationer. Tredje klassen, med inskränkt dagstjenst: Arholma, Bergqvara, Bjästa, Bollnäs, Borgholm 2 ), Dalarö, Drottningholm, Eksjö, Enköping, Finspong, Fjellbacka, Gamleby, Gunnebo, Hedemora, Hjo, Holmsund 2 ), Hultsfred, Husum, Iggesund, Junsele, Landsort, Leksand, Lilla Edet, Lindesberg, Ljusdal, Ljusne, Lycksele, Mariefred, Mjölby, Mora, Munkedal, Mönsterås, Mörbylånga, Nora, Råneå, Saltsjöbaden 2 ), Sandhamn, Seffle, Sikeå, Skönvik, Slite, Smedjebacken, Srnögen 3 ), Sofiero, Strengnäs, Stugsund 2 ), Sunne, Surahammar, Svartvik, Sveg, Söderköping, Tullgarn, Törefors, Ullånger, Ulricehamn, Ulriksdal, Vadstena, Valdemarsvik, Vara, Vaxholms fästning, Vifstavarf, Åmål, Ange, Örogrund och Östhammar, eller tillhopa 65 stationer. Till dessa sammanlagdt 159 telegrafstationer komma de i Stockholm särskildt inrättade tio filialstationer för allmän telografering, nämligen tre å Norrmalm, två å Östermalm, en ä Södermalm, en å Kungsholmen, en i riksdagshuset, en å börsen och en i Grand Hôtel, samt tre filialstationer i Götoborg, en vid Viktoriagatan, en vid Stigbergstorget och en vid Drottningtorget, ellor tillhopa 13 filialtelegrafstationer. Dessutom egor fullständig telegramexpodition rum å rikstelefonstationerna Fiskebäckskil, Flen, Furusund, Gnosta, Karlsborg, Kionekulle och Tidaholm. Telegramexpeditioner och telegraminlemningsställen. Vid 1900 års utgång funnos telegramoxpeditioner inrättade å 461 vexelstationer samt hos 75 abonnenter jemte 71 telegraminlemningsställen. 1 ) Denna station stänges dock i regel kl. 12 midnatt. 2 ) Sommartiden hel dagstjenst. 3 ) Under sillfisket hel dagstjenst.

Jernvägstelegrafstationer. Under året hafva, enligt till Styrelsen inkomna anmälningar, för telografering inrättade jernvägsstationer blifvit satta i förbindelse med telegrafnätet: vid statens jernvägar 12» Dala Helsinglands jernväg 4» Gotlands» 2» Hönsbylte Qvarnamåla» 2» Karlshamn Vislanda» 2» Mora Elfdalens» 7» Nora Karlskoga» 1» Sala Gysinge Gefle» 14» Stockholm Testeras Bergslagens» 4» Uddevalla Lolångens» 1» Östra Skånes» 12 eller tillhopa 61 Telefonstationer. Statstelefonstationer. Vid 1900 års utgång funnos statstelefonstationer af följande slag till nedanstående antal: STATIONER. Transport 1,510 Telegrafverkets telegramexpeditioner: å vexeltolefonstationor 461 hos telefonabonnenter 75 verkets telegraminlemningsställen 71 607 Summa telegrafstationer, telegramexpeditioner och telegraminlemningsställen 2,117 Telefonstationer : a) stationer för ledningarnes vexling: statens centraltelefonstationer 150» vexeltelefonstationer 927 enskilda telefonstationer 227 1304 h) samtalsstationer för allmänheten: XV samtalsstationer å centralstationer 150»» filialtelegrafstationer 13»» vexelstationer 592» hos abonnenter 592 1347 a) stationer för ledningarnes veœling: 150 centralstationer, deraf 143 å orter med telegrafstation och 7 å orter med endast telefonförbindelse; 927 vexelstationer, sorterande under centralstationerna. b) samtalsstationer för allmänheten: å samtliga 150 centralstationer,»» 13 filialtelegrafstationer,»» 592 vexelstationer samt dessutom hos 592 abonnenter. Enskilda telefonstationer. Enligt från de enskilda telefonbolagen leranade uppgifter funnos vid 1900 års utgång enskilda central- och vexelstationer till ett antal af 227. Sammanfattning: Telegrafstationer : telegrafstationer, tillhörande verket 166 filialtelegrafstationer»» 13 179 jernvägstelegrafstationcr, tillhörande staten... 343»» enskilda bolag 986 1,329 privatstatiwier i Voxna och Schebo ^ 2 1 ; 510 Transport 1,510 Stationernas underhåll. Telegrafstationerna. Stationerna i Hultsfred, Karlshamn och Nederkalix hafva under året blifvit flyttade till andra lokaler. Telegrafstationerna i Hernösand, Karlshamn och Vexiö hafva blifvit till sin inredning förbättrade. För åstadkommande af snabbare och beqvämaro telegrambefordran har en telegrafförbindelse anordnats mellan telegrafverkets och jernvägens stationer i Boden. Telefonstationerna. Följande stationer hafva under året flyttats till andra lokaler, nämligen: Asby, Bankekind, Boden, Bollnäs, Brännö, Fiskebäckskil, Fridhem, Fristad, Grästorp, Harg, Hernösand, Hyssna, Hållsta, Jularbo, Karlshamn, Klagstorp, Nederkalix, Odensbacken, Skultuna, Tierp,' Tjörnarp, Torshälla, Tygelsjö och Töreboda. I Anundsjö, Arbrå, Asarum, Avesta, Billdal, Bjursele, Blidö, Borgholm, Braås, Byske, Båstad, Dufnäs, Eldsberga, Elfsala, Engelsberg, Falkenberg, Falköping, Gellivare, Hasseludden, Helsingborg, Hjerpen, Huddinge, Hör, Karlstad, Klågerup, Kärrbo, Laholm, Lillsjöhögen, Lindholmen, Lingbo, Mora, Mönsterås, Närtuna, Pilkrog, Refsund, Resarö, Rinkaby, Rådom, Rö, Sandarne, Sandviken, Soffle, Skultuna, Skuru, Smögen,

XVI PERSONAL. APPARATER. Storvik, Stråtjära, Strömstad, Sundbyberg, Svedala, Svenstavik, Söderhamn, Sölvesborg, Tafnäs, Teckomatorp, Täby, Töreboda, Uddevalla, Umeå, Uttersberg, Vagnhärad, Vesterås, Vinslöf, Akorsberg, Ängsösund, Ösmo Nynäs, Österunda och Östuna hafva nya vexelbord insatts, i do flesta fall på grund af otillräckligt utrymme i de förut befintliga. III. Personal. Don ordinarie personalen utgjordes vid 1900 års utgång af 396 personer, deraf 14 tjenstgjorde i Styrelsen och 382 vid stationerna; den extra ordinarie personalen samt personer, använda såsom biträden och arbetare vid telegrafverket, utgjordes af omkring 3,900 och uppgick således hela antalet personer, som under 1900 syeselsattes vid telegrafverket, till omkring 4,300. Styrelsens ordinarie personal utgjordes af 1 generaldirektör och chef för telegrafverket, 2 byråchefer, 1 för trafikbyrån och 1 för den administrativa byrån, 2 tjenstomän af andra lönegraden, nämligen 1 sekretorare och ombudsman och 1 öfveringeniör, samt 9 tjenstemän af första lönegraden, nämligen å liniebyrån 1 förrådsförvaltare och 1 notarie, å administrativa byrån 1 kassör och bokhållare, 1 bokhållare, 1 statistiker och 3 revisorer, samt å kansliet 1 registrator och aktuarie, eller tillsammans, såsom ofvan blifvit nämndt, 14 embets- och tjenstemän. Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 24 november 1899 behagat dels medgifva, att under år 1900 Styrelsens tekniska byrå provisionelt fördelades i två byråer, liniebyrån och trafikbyrån, samt i sammanhang härmed anslå nödiga medel till arvode ät 6 extra tjenstemän och dels bemyndiga Styrelsen att hos sig under år 1900 anställa en adjungerad ledamot, bestod Styrelsens extra ordinarie personal med ofvannämnde adjungerade ledamot af 7 tjenstemän, deraf å liniebyrån 1 byråchef, likstäld med tredje gradens tjenstemän, a administrativa byrån 1 kamrorare och å liniebyrån 1 byråingeniör, likstälda med andra gradens tjenstemän, samt 3 tjenstemän af första graden, nämligen å trafikbyrån 1 notarie och 1 aktuario samt å administrativa byrån 1 revisor. Föreståndarebefattningen vid verkets undervisningsanstalt har uppehållits af en assistent vid Stockholms centralstation, tillika utexaminerad civilingeniör. Dessutom voro såsom biträden anstälda 14 amanuenser, 12 andra extra biträden och 2 t. f. biträdande ingeniörer. Den ordinarie stationspersonalen utgjordes enligt stat af 4 direktörer, 66 kommissarier, 102 assistenter och 210 telegralister, eller tillsammans 382 personer, hvilka befattningar under året uppehöllos, 177 af manliga och 205 af qvinliga tjenstemän. Den extra ordinarie stationspersonalen utgjordes vid årets slut af 57 e. o. assistenter och 343 e. o. telegrafister, eller sammanräknadt 400 personer; af dessa hafva 212 varit förordnade vid telegraftjenstgöring året om, 84 såsom telegrafförstärkning under minst tre månader, 16 användts uteslutande för telefontjenstgöring, 42 icke innehaft något förordnande vid verket samt de återstående i mån af behof anlitats för tillfällig tjenstgöring vid telegraf- eller telefonstation. Den ordinarie och extra ordinarie stationspersonalen uppgick alltså till ett antal af 782. Af den ordinarie personalen hafva under året 6 aflidit, samt efter erhållet afsked afgått 7, deraf 6 med åtnjutande af pension. Till ordinarie befattning hafva befordrats 20, hvaraf till direktör 1, till kommissarier 11 (5 af första, 3 af andra och 3 af tredje klassen), till assistenter 5 och till telegrafister 3. Antalet telegrambärare och vaktmästare vid stationerna uppgick till sammanlagdt 316. För tjenstgöring vid vexelborden samt för tillsyn m. m. â telefonstationerna användes förutom en del af ofvannämuda telegrafpersonal omkring 2,000 personer. Vid de sex teiiedistrikten, som förestås hvart och ett af en distriktsingeniör, hafva varit anstälde 22 biträdande ingeniörer förutom erforderliga skrifbiträden. Vid liniearbetena samt vid arbeten inom telefonnäten sysselsattes under vintermånaderna omkring 781, under sommaren omkring 831 man. Vid hufvudverkstaden, som förestås af en ingeniör med erforderliga biträden, har arbetspersonalen vid årets slut stigit till 300. IV. Apparater, Förråd och Verkstad. Apparater. För befordring af telegrammet i riket hafva under året varit i bruk: Telegrafapparater. Telefonapparater. å statstelegrafstationerna 561 160 å rikstelefonstationerna 7 å vexelstationer i telegrafverkets nät 461 â öfriga telegramexpeditioner och telegraminlcmningsställen 146 å jernvägstelegrafstationer 2,089 -^^_^ Summa 2,650 774 Antalet i telegrafverkets telefonnät uppsatta telefonapparater (utom vexelapparater) utgjorde 51,998, deri inberäknade ofvanstående telefonapparater. Antalet apparater, uppsatta inom de enskilda bolagens och föreningarnes nät, var omkring 29,000. Hela antalet i bruk inom landet varande telefonapparater var således omkring 81,000.

Vid statens telefonstationer voro vid årets slut i bruk 1,559 vexelapparater för dubbeltrådiga ledningar med tillsammans 68,192 ledningsnummer. A staten tillhöriga stationer funnos dessutom vid årets slut ett 50-tal enkellednings vexelbord med omkring 1,300 nummer. Antalet ledningsnummer i voxelapparaterna var vid årets början 51,680, hvadan alltså en ökning under året af 16,512 ledningsnummer eller 31-95 procent egt rum. Förråd. 1 likhet med hvad förhållandet varit under de senare åren finnas, förutom hufvudförrådet i Stockholm, filialförråd inrättade vid distriktsbyråerna i Sundsvall, Gefle, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Värdet af de vid 1900 års slut i hufvudförrådet befintliga inventarier redovisas sålunda: Debet: Behållning vid 1900 års början.. kr. 278,351-56 Tillkommet under året» 3,299,066-71 y 577 418-27 Kredit: Afgånget under året kr. 3,054,415-6 9 Behållning till år 1900» 523,002 58 3 577 41R. Inköp af inventarier. För att visa i hvad mån inhemsk eller utländsk industri blifvit anlitad för anskaffandet af inköpta varor eller effekter moddelas här nedan en uppgift öfver några af de vigtigaste artiklarne och de för dem utgifna belopp: FÖRRÅD. VERKSTAD. TELEGRAFTRAFIK. Verkstad. XVII Värdet af verkstadens tillgångar, hvilkot den 31 december 1899 utgjorde kr. 616,663-67, har under året stigit med kr. 262,938-95 och utgjorde sålunda don 31 december 1900 kr. 879,602-62. Af detta under året tillkomna värdetillskott faller största delen eller kr. 252,210'0 9 på rörelsekapitalet. Under året nedlagda omkostnader för förbättring och omändring af verkstadsinredningen samt ökandet af inventariet uppgingo till kr. 37,728-86. De mera betydande förändringar, som vidtagits beträffande inventariot bestå i utbytandet af on af do äldre gasmotorerna samt en äldre 3-fas-dynamo mot större sådana maskiner af resp. 90 och 100 hästkrafter. För öfrigt har maskin uppsättningen dessutom kompletterats genom anskaffandet af 011 del nya arbetsmaskiner, hvaraf de vigtigaste utgöras af 2 elektriska motorer, 2 fräsmaskiner, 2 skrufskårmaskinor, 1 rovolversvarf, 1 kuggskärningsmaskin, 10 gängmaskiner, 2 polermaskiner, 1 trådriktningsmaskin, 1 slipmaskin 1 justeringsmaskin för smergelskifvor, 2 Häktar och 1 lödässja. En sammanräkning af verkstadens tillgångar den 31 december 1900 gestaltar sig sålunda: Värdet af inventarier kr. 186,876-7 9.» >; verkstadsinredningen (krafttransmissioner, elektriska ledningar m. m.)» 74,182-54.»» rörelsekapital (oanvändt tillverkningsmaterial, pågående arbeten, levererade obetalda arbeten och kontanta tillgångar)» 618,543-29. Summa kr. 879,602-62. Värdet af vid verkstaden under året utförda tillverkningar uppgick till kr. 1,025,092 3 7 mot kr. 740,28994 under år 1899, hvilket sålunda utvisar en ökning af kr. 284,802-43 eller öfver 38 procent af sistnämnda summa. Arbetsstyrkan, hvilken vid årets början utgjorde 270 man, har vid dess slut stigit till omkring 300 man. V. Trafik. Telegraftrafiken. Telegramvexling. Af tabellbilagan 3 inhemtas, att antalet taxerade telegrammor utgjort 2,506,319, deri inberäknade 331,997, som bofordrats dels â direkt ledning Kristiania Köpenhamn, dels å Store Nord. Bolagets direkta linier, se Tab. 3 not 2, samt tjenstetolegraramer och meteorologiska expeditioner 243,164 eller sammanlagdt 2,749,483. ni

XVIII TELEGRAFTRAFIK. A. Taxerade telegrammer. 1. Inländska 1,252,848 2. Utländska: a) terminal-: från Sverige till utlandet 417,051 till Sverige från utlandet 472,^5 216 b) transit- 364,255 10r5<i7i ' J^MR 2,506,319 B. Afgiftsfria telegrammer och meteorologiska expeditioner. 1. Tjenstetelegrammer och cirkulär: inländska ocli utländska, afgångna 71,965»»» ankomna 109,675 -luirân 2. Meteorologiska expeditioner: inländska och utländska 61,524 0431(54 Summa befordrade telegrammer 2,749,483. Antalet repetitioner ejler sådana telegrammer, som icke kunna direkt befordras från inlemnings- till adresstationen, utan måste af en eller flera mellanliggande stationer till repetition upptagas, har utgjort 2,588,847. Bland de taxerade telegrammerna hafva förekommit: Inländska. Utländska. Samma. Afsända, Ankomna, Summa. In- och utländska. stats- 17,051 3,547 1,573 5,120 22,171 med betaldt svar 68,519 9,428 6,493 15,921 84,440» postanvisning 7,825 604 443 1,047 8,872 il- 18,858 6,771 5,874 12,645 31,S03 kollationerade 1,734 87 44 131 1,865 med mottagningsbevis 594 58 35 93 687 press- 3,718 723 1,732 2,455 6,173 lokala 59,294 59,294 jernvägs- (befordrade sam fäldt med både stats- och jernvägstelegraf) 163,337 7,485 8,947 16,432 179,769. Af de utländska presstelegram merna hafva 1,052 utvexlats med Norge och 1,403 med Danmark. De utländska telegrammernas fördelning på särskilda länder. Tabellbilagan 4 innehåller en öfversigt af Sveriges taxering underkastade telegramvexling med Norge och utlandet under år 1900 sålunda, att för hvarje station finnes angifvet, dels antalet derifrån till utlandet afsända telegrammer, med fördelning af dessa på särskilda adressländer eller grupper af adressländer, dels summan af de till stationen från utlandet i dess helhet ankomna telegrammer. Denna terminalkorrespondens utvisas, med något fullständigare fördelning pä de skilda länderna, af följande siffror: Af hela antalet mellan Sverige och utlandet direkt vexlade, taxerade telegrammer belöpte på: Tyskland 27'3, Storbritannien 25i, Danmark 12-7, Norge 12 - o, Frankrike 5-8, Finland 4-8, öfriga Ryssland 3-7, Nederländerna 2'4, Belgien 1-6, öfriga europeiska länder 34 samt utomeuropeiska länder 17 procent. Medelantalet ord i utländska telegrammer. Medelantalet ord i telegrammer till och från de särskilda länderna äfvensom vid terminalkorrespondensen i dess helhet har varit följande: Från Sverige. Till Sverige. Norge ') 12-8 13-4 Belgien 12-s 11-3 Danmark'), vanliga 15-7 15-7»,sunds 12o 12-9 Frankrike 13s 12-1 Italien 12o 10G Nederländerna 11-3 10-9 l ) Beträffande Norge och Danmark äro vid beräkning af medelantalet ord presstelegrammerna icke medtagna, varo sig med hänsyn till de begge länderna livart for sig eller till den europeiska korrespondensen i sin helhet. Medelantalet ord i dessa telegrammer har utgjort: i de afsända till Norge 84'i och till Danmark 90s samt i de från dessa länder ankomna 108 3 resp. 60'6.

Från Sverige. Till Sverige. Portugal 12-1 12-1.Ryssland, Finland 14-6 12-8 Ofriga europeiska Ryssland och Kaukasus 12-2 11-1 Schweiz 12-2 10-7 Spanien 11-5 10-2 Storbritannien 11-2 10-7 Turkiet 17-6 13-7 Tyskland 11-s 11-5 Österrike-Ungern Ils 12i Andra europeiska länder Il-o 104 i" medeltal: Samtliga europeiska länder (med undantag af presstelegrammer) 12-3 12o Utomeuropeiska länder 7-9 6'7 Medelordantalet år 1899: Samtliga europeiska länder (med undantag af presstelegrammer) 12-2 12i Utomeuropeiska länder ^ 8o 7o TELEGRAFTRAFIK. De inländska telegrammernas antal har år 1900 ökats med 48,617 eller 4-0 procent; deremot hafva de utländska tcrminaltelegrammerna under samma tid minskats med 29,187 eller 3-2 procent samt transittelegrammerna likaledes minskats med 2,388 eller 0-6 5 procent. Qvarliggande telegrammer. Af samtliga ankomna in- och utländska telegrammer hafva i följd af otydlig adress 6,935 eller något öfver OM o procent icke kunnat tillställas adressaterne, hvadan dossa telegrammer förblifvit å stationerna qvarliggande för att efter förloppet af den i telegrafreglementet bestämda tid förstöras. Telegrammer under åren 1891 1900. XIX Förhållandet med hänseende till de befordrade, taxering underkastade telegrammernas antal under ofvannämnda tioårsperiod har varit följande: Telegramvexlingen under årets särskilda månader. Tabellbilagan 5 utvisar for hvarje station de afsända taxerade telegrammernas antal under årets särskilda månader. Deraf framgår, att korrespondensen var minst under februari och störst under september. Jemförelse med år 1899. Jemföres hela det ofvan uppgifna antalet under år 1900 befordrade, taxerade telegrammer, eller 2,506,319 med motsvarande antal år 1899, hvilket utgjorde 2,489,277, visar sig år 1900 en ökning af 17,042 telegrammer eller med 0-7 procent. Om åter de båda åren jemföras med hänsyn till de särskilda slagen af taxerad telegramvexling, den inländska, den utländska terminala der antingen afgångs- eller ankomststationen är svensk och den utländska transiterande, framgå följande sifferförhållanden : Felaktig expedition. Framställningar att i anledning af felaktig expedition åtcrbekomma erlagda portoafgifter hafva dels af inländska, dels af utländska korrespondenter under år 1900 blifvit gjorda i afseende å 137 telegrammer. Af anstälda undersökningar härom har framgått, att af dessa telegrammer 47 expedierats felaktigt inom riket och 54 i utlandet, samt att i 36 fall framställningarna varit obefogade. De telegrammer, för hvilka befogade framställningar om felaktig expedition blifvit gjorda, utgöra sålunda omkring OO<H procent af hela telegramantalet. Telegramtrafik, som icke berört statstelegrafledningen. Antalet betalda telegrammer, som uteslutande passerat jernvägarnes telegrafledningar, uppgick under 1900 till 161,765.

xx TELEFONTRAFIK. Hela antalet betalda telegrammer år 1900 utgjorde således 2,303,829, hvartill komma de 364,255 telegrammer, hvilka via Sverige utvcxlats mellan främmande länder. Telefontrafiken. Såsom tabellbilagan 6 utvisar, uppgingo de medelst telefon befordrade samtal och telegrammer vid telegrafverkets stationer till nedannämnda antal: Telefonsamtal: mot abonnementsafgift 131,261,200» särskild samtalsafgift (perioder) 4,087,551 13g M 8 7-j Med telefon upptagna afgångna telegrammer 399,523 Aftelefonerade ankomna telegrammer 285,911 685 434 Ilsamtalen hafva utgjort 266,690. Summa 136,034,185. Vid jemförelse med föregående år visar sig ökningen utgöra för telefonsamtal mot abonnementsafgift 14-8 procent, för telefonsamtal mot särskild samtalsafgift 24'8 procent och för telefonerade telegrammer 9'8 procent. Telefontrafiken i sin helhet har under året ökats med 150 procent. Dessa siffror kunna likväl ej anses såsom fullt exakt uttryck för ökningen, alldenstnnd de särskildt betalda interurbana samtalen under år 1900 beräknats i perioder mot antal samtal föregående år. Fördelas hela antalet samtal på abonnenter, komma omkring 2,603 samtal på hvarje abonnent mot 2,550 under föregaendeår. Freqvensen är dock mycket olika på olika platser, hvilket i första rummet torde bero pä olika förhållanden mellan antalet affärstelefoner och antalet bostadstelefoner i de olika samhällena, då antalet affärsmeddelanden per telefon öfverstiger antalet samtal af rent enskild natur. 1 nedanstående tabell äro de flesta af centraltclefonstationerna mod underlydande vexolstationer ordnade efter antalet samtal per apparat under 1900.

EKONOMISKA UPPGIFTER. XXI VI. Ekonomi. Tabell öfver telefonsamtal och med telefon telegram mer. befordrade Telegrafväsendet. Inkomster : 1) portomedel: a) uppburne inom rikot 1,946,925G5 b) enligt afriikningar: med norska telegrafverket 46,092-4 0 y- danska» 81,409oo» ryska» 798-62» tyska» 26,017-90» stora nordiska telegrafsällskapot 410,179-88 5(54497-80 Afdragas hiirifrån följande belopp, hvilka skolat åter utgifvas, nämligen: a) för telegrammers vidarebefordring inom landet med jernvägstelegraf, gång- eller ilbud m. m 25,474-54 b) enligt afräkningar: med norska telegrafverket 10,609-28» danska» 34,154-2 1» ryska» 542-ro» tyska» 47,355-8 8» stora nordiska telegrafsällskapet : andel i Sveriges terminal- och transitporto 192,717-81 för befordring â främmande telegraflillier J55MËË2 3 592.373-34fiQr,AQr,,, S:gr 2,511,423-4 5. Samtrafik. Antalet samtal, som under 1900 utvexlades mellan rikstelefonabonnenter i Stockholm och abonnenter i Stockholms allmänna telefonbolag och i Bollbolagot, för hvilka tamtrafiksafgift orlados, uppgick till 916,881. Transittrafik öfver Sverige. Direkt tolefontrafik mellan Norge och Danmark via Sverige eger rum frän den 1 oktober 1900. så uppgår Sveriges behållna portoinkomst för året till 1,800,913-50 2) registrering af telegramadresser 24,250-00 3) anmärkningsmedel 147-41 4) särskilda bidrag till underhållet för år 1899 af vissa mindre telegrafstationer 5,075-77 5) hyresbidrag för åtskilliga stationslokaler 8,131-25 6) försålda effekter 3,755-62 7) ersättning för begagnande af telegrafverkets stolpar 2,048-oo 8) telegrafverkets fastighet i Göteborg-. 1,212-02 9) d:o d:o i Haparanda 336-50 10) d.o d.o i Malmö 79-07 11) d:o d:o i Varekil 152-50 12) räntemedel 205-95 13) divorse inkomster 466-50 S:gr inkomster 1,846,774-09.

XXII 14) anslag till ny telegrafkabel mellan Sverige och Tyskland 220,000oo 15) anslag till nya telegrafledningar Ockelbo Sala, Sollefteå Luleå och Jörn Glommenträsk 39,400-QQ Summa kronor2,106,17409. EKONOMISKA UPPGIFTER. 27) öfverskott: a) å anslaget till nya telegrafledningar Ockelbo Sala, Sollefteå Luleå och Jörn Glommenträsk 16,730-83 b) i öfrigt - 333,302.8 7 350,033-70 Summa kronor 2,106,174-09. Utgifter: 1) aflöning till den ordinarie personalen vid Styrelsen och stationerna ålderstillägg, hyresersättning och öfriga särskilda lönetillägg inberäknade äfvensom arvoden till de hos Styrelsen anstäldo ingeniörer, extra biträden m. fl 721,239-97 2) arvoden för extra biträden och vikariat vid stationerna: i följd af semester för ordinarie tjenstemän 19,477-7 0 i öfrigt 159,699-n 179176-81. 3) telegrambäring och uppassning 145,251-26 4) arvoden för kontroll öfver den utländska telegramvexlingen 3,000oo 5) telegrafverkets undervisningsanstalt 11,881-63 6) pensionsväsendet: a) pensioner och understöd, enligt särskilda kongl. bref. 3,880-00 b) bidrag till pensionsinrättningen 90,045-6 7 c)»» enke-och pupillkassan 5,000-00 d) fyllnadspensioner 39,284-84 138 210 51 7) telografliniernas öfvervakande, besigtning och underhåll 125,270-62 8) resekostnads- och traktamentsersättningar 15,08291 9) inköp af telegrafinventarier 3,49037 10) telegrafinventariers underhåll 9,977-15 11) böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter, pappersremsor m. m 46,909-26 12) skrifmaterialier 9,784-81 13) batteriförnödonheter 2,886-66 14) hyror, 26,06581 15) bränsle 20,984-23 16) lyshållning 20,72354 17) postporto 8,409-89 18) frakt- och transportkostnad 3,134-50 19) diverse utgifter 16,17478 20) kostnad för en teknisk cirkulärbilaga 21271 21) understöd under sjukdom åt arbetare vid telegrafverket 587-93 22) underhåll af telegrafverkets byggnader 3,511-30 23) Sveriges bidrag till underhållet af internationela telegrafbyrån i Bern 1,464-08 24) anmärkningsprovision 40-49' S:gr utgifter 1,513,471-22 25) ny telegrafkabel mellan Sverigo och Tyskland 220,00000 26) nya telegrafledningar Ockelbo Sala, Sollefteå Luleå och Jörn Glommenträsk 22,669i7 Inkomst- och utgiftsummorna återfinnas i tabellbilagan I. Jemföres nyssnämnda utgiftsbelopp, 1,513,471-22, med summan å de af Eders Kongl. Maj:t i nåder faststälda utgiftsstater för år 1900, 1,476,932 kronor, visar sig, att kostnaden för telegrafrörelsens drift och underhåll under ifrågavarande år öfverstigit den beräknade med 36,539 kronor 22 öre, under det att å andra sidan telegramportoinkomsten, kr. 1,800,913-50, öfverstigit den beräknade, 1,510,000 kronor, med icke mindre än 290,913 kronor 50 öre. Under år 1899 utgjorde inkomsterna kr. 1,841,578-42 och utgifterna kr. 1,434,406-8 8 och således öfverskottet 407,171 kronor 54 öre. Ökningen i inkomster för år 1900 utgjorde kr. 5,195-67 och i utgifter kr. 79.064-34, hvadan öfverskottet minskats med skilnaden mellan dessa belopp, kr. 73,868-6 7 eller till kr. 333,302-87. Reserverade telegrafmedel. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år 1899 upptager å sid. XXIII telegrafmedlens vid samma års slut befintliga tillgång utöfver skuld till ett belopp af kr. 800,876-76. Af dessa reserverade medel hafva, med stöd af erhållna nådiga bemyndigandon, under året vid utförandet af följande arbeten användts: nya telegrafledningar Stockholm- Norrköping, Stockholm Vesteräs, " Göteborg Borås och Bofors Kristinehamn 19,165-44 telegrafkabel mellan Huddinge och Tumba 50-00 ny telegrafledning mellan Stockholm och Malmö 53,592-23 inredning af telegrafstationerna i Oxelösund, Boden och Klippan 1,512-75 nya telegrafledningar Ockelbo Sala och Sollefteå Luleå 7,627-05 nya telegrafledningar Stockholm Sala och Ockelbo Söderhamn 264-59 utvidgning af telefonstationerna i Stockholm och Göteborg 75,000oo kabelanläggningar inom telefonnäten i Stockholm, Norrköping, Gefle, Luleå och Hernösand.. 169,463-39 anskaffning och impregnering af telegrafstolpar 80,000-00 kr 406)67 5. 45. Från år 1899 och föregående år återstodo således öfvorskottsmedel vid 1900 års slut kr. 394,201-31. Om till detta belopp lägges det ofvan uppgifna belopp, hvarmed under år 1900 telegraf-

väsendets inkomster öfverskjutit utgifterna för dess drift och underhall eller kr. 333,302-87, så befinnes telegrafmedlens tillgång utöfver skuld vid 1900 ärs slut utgöra kr. 727,504-18. Af denna summa är emellertid ett belopp af omkring 200,000 kronor bundet vid hufvudkassan och hos redogörare såsom erforderligt kassaförlag till bestridande af löpande utgifter. Till öfversigt af de ekonomiska resultaten af telegrafverksambeten under de senaste tio åren har här nedan upprättats en tabell, deruti äro sammanstälda dels inkomster och driftkostnader samt utgifter för pensionsväsendet, dessa sista undantagna från öfriga driftkostnader för att möjliggöra en jemförelse med tolefonväsendet, der pensionering ännu icke ifrågakommer, dels skilnaden mellan inkomst och utgift, hvilken skilnad hufvudsakligen användts för telegrafverksamhetens vidare utvidgning och fulländning. EKONOMISKA UPPGIFTER. XXIII förra med 33,546 kr. 27 öre eller 4-i procent, men deremot minskats af den senare med 31,003 kr. 64 öre eller med 3-8 procent. Jemföres den portoinkomst, som den inländska och den utländska telegrafkorrespondensen år 1900 hvar för sig tillfört telegrafverket, visar det sig, att för 1,252,848 inländska telegrammer influtit 842,837 kr. 44 öre ellor i medeltal för telegram kr. 0-67 och för 1,253,471 utländska telegrammor 949,718 kr. 90 öre eller i medeltal för telegram kr. 0-76; hvartill komma förenämnda 8,357 kr. 16 öre för sjöfartstelegrammer m. m. Beträffande Sveriges utländska telegramvexling, fördelad i terminal- (från och till Sverige) och transitkorrespondons, har modelportot per telegram för den förstnämnda, omfattande 889,216 telegrammer mod en inkomst af 849,834 kr. 74 öro, uppgått till kr. 0-96 och för den sistnämnda 364,255 telegrammer med en inkomst af 99,884 kr. 16 öre till kr. 02 7. Hvad terminalkorrespondensen angår, har medelportot för telegrammer till utlandet 417,051 med en inkomst af 612,854 kr. 89 öre utgjort 1 kr. 47 öre och för tologrammer från utlandet 472,165 med en inkomst af 236,979 kr. 85 öre uppgått till kr. D-50. Portoinkomsten under åren 1891 1900: Portoinkomst. Enligt tabellbilagan 3 utgör summan af debiterade portooch andra afgifter för 1900 års telegramvexling 2,511,423 kr. 45 öre, deri inberäknadt ett belopp af 8,357 kr. 16 öre, ersättning på grund af särskild öfverenskommelse för befordran af vissa sjöfarts- och väderlekstelegrammer m. m. Från förstnämnda summa böra dock afräknas de belopp, som blifvit utbetalda: dels för telegrammers vidarebefordring inom landet med jernvägstelegraf, post- samt gång- och ilbud m. m., dels för telegrambefordring i utlandet, dels ock såsom stora nordiska telegrafsällskapets andel i Sveriges terminal- och transitporto. Dessa belopp hafva sammanräknade uppgått till 710,509 kr. 95 öre, så att återstoden 1,800,913 kr. 50 öre utgör telegrafverkets behållna portoinkomst för året. Motsvarande inkomst år 1899 uppgick till 1,798,370 kr. 87 öre, hvadan en ökning för det sist förflutna året uppstått till ett belopp af 2,542 kr. 63 öre eller 0-14 procent. Betraktas detta resultat med hänsyn till dels in- och dels utländsk korrespondens, framgår, att inkomsten ökats af den Telefonväsendet. Inkomster: 1) af Riksdagen anvisade anslag kr.1,263,386-27 2) kommunens bidrag till ny telefonledning Grenna Visingsö» 4,200 00 3) från myndigheter, bolag eller enskilde influtna ersättningsbelopp för anläggningsarbeten (ej ökande anläggningens värde)» 221,013-64 4) abonnementsafgifter» 2,703,629-41 5) betalda telefonsamtal» 1,258,323-70 6) samtrafiksafgifter» 92,856-so 7) försålda effekter» 20,877-46