Bergsbruk gruvor metallframställning
Sjöar, vattendrag avrinningsområden Tillgången till vattenkraft var god på de flesta platser. Nätet av älvar, åar större bäckar är mycket mera finmaskigt är vad Sverigekartans skala kan visa. Exempel på mängden småsjöar, bäckar åar illustreras av kartan över Kolbäcksåns avrinningsområde på nästa sida. Sjöar, vattendrag avrinningsområden :5 4 :5 4 Huvudvattendelare Vattendelare för biflödenas 2 avrinningsområden > km Område som dräneras till Norge Område som dräneras till Sverige Isbeläggning på sjöar :5 75 Umeå 5 Östersund :5 Medeltal dagar/år Sundsvall 75 5 25 75 25 Uppgift saknas 75 lb ån Sag n kså äc Gävle Falun Ko 25 5 75 75 Kartan grundar sig på SMHI:s observationer av isbeläggning under minst 2 år före 95 vid nära 5 mätstationer. Vattenföringen i Kolbäcksån Jönköping Visby Månadsmedelvattenföring m3/s 2 6 Max arealer tillföll kronan. Allt detta kom att förändra ägobilden dramatiskt på flera håll. Vid sekelskiftet 2 ägdes skogen till över 5 % av enskilda privatpersoner. Skogsbolagen innehade ca 25 % resten tillhörde staten eller andra allmänna ägare. Vattnet som lokaliseringsfaktor Före ångmaskinens senare elektricitetens tidevarv var direkt kraftöverföring från de rinnande vattendragen en helt avgörande kraftkälla för lokaliseringen av gruvor järnbruk. Eftersom vattenhjul drev pumpar, uppfordringsverk stampar, bälgar blåsmaskiner, hammare valsverk måste verksamheterna ligga nära vattendragen. Även möjligheterna att utnyttja vattnet som transportled var viktig för brukens lokalisering. Vattenkraftens storlek bestäms av vattenflödet fallhöjden. Minsta vattenflöde kunde därför ha betydelse, även om det bara kunde utnyttjas under några veckor under våren. För att driva anläggningarna vid hyttor smedjor krävdes ett vattenflöde på omkring 2 l/s en fallhöjd på 2 m, vilket gav en effekt på 5 hästkrafter, eller i moderna termer ca kw. Stora fallhöjder kraftiga vattenflöden var till en början inte möjliga att utnyttja, beroende på begränsad teknisk kapacitet hos vattenhjul dammar. De vertikala vattenhjulen var i bruk från medeltiden fram till slutet av 8-talet. Deras diameter var,5 m de hade hög verkningsgrad upp till 65 %. De större vattenhjulen utnyttjades framför allt vid gruvorna, medan de mindre var anslutna till hyttor hammare. Betraktar vi kartan över avrinningsåk2/622 områden i Sverige ser vi att det nästan överallt finns goda förutsättningar att tillgodose de tidiga industriernas krav på energi i form av vattenkraft. Avrinningsområdena varierar i storlek från några få till flera hundra kvadratkilometer. Dräneringstakten är beroende av vattenmagasinens (sjöar, mossar etc.) areal, men också på hur stor öppen eller uppodlad yta somåk2/622 före- 2 Kalmar 8 4 Medel Min Malmö 26 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Månad Förutsättningarna för att utnyttja vattenkraften i våra bergslagsområden är i allmänhet god. Problemet har varit säsongsvariationerna i vattendragen, med höga flöden under senhösten otillräckliga flöden under den tidiga hösten. Diagrammet visar årstidsvariationerna vid Ramnäs kraftverk i Kolbäcksån. malm, skog vatten 8-27_jen.indd 26 2-7-4 9.58
Järnbruk längs Kolbäcksån Väsman Smedjebacken Ludvika N. Barken Järnbruk längs Kolbäcksån :75 S. Barken Fagersta Gräns för Kolbäcksåns avrinningsområde Bruk i drift Åmänningen Nedlagt bruk Virsbo n ckså lbä Ko ÅK23/KH/24 Den varsamt renoverade bogserbåten Rex, med Hallstahammar som hemmahamn, var under 92-, 3-4-talen en flitig pråmdragare på Strömsholmskanalen. Bogserbåtarnas långa pråmsläp var då en vanlig syn. Till stora delar svarade dessa pråmar för järnbrukens tunga transporter innan landsvägarna fick kapacitet att ta över. :2 Surahammar Hallstahammar Strömsholm Folkärna Folkärna 67 Sjöar dammar kring Sala 822 :2 Fördämning Stensjön ÅK24/KH/26 59 59 57 8-27_jen.indd 27 Kumla kyrkby 27 malm, skog vatten För att tillgodose de stora brukens behov av vattenkraft i det flacka landskapet i norra Uppland angränsande trakter anlades i början av 8-talet omfattande system av dammar. Ett illustrativt exempel är dammarna runt Sala silvergruva, som här jämförs med dagens karta. I Sagåns vattensystem genomfördes en av de märkligaste landskapsomvandlingar som ägt rum i vårt land. Vattenmagasinet uppströms industriområdet omfattade som mest 35 sjöar dammar med en sammanlagd vattenareal om ca 4 ha, varav 2 8 åstadkommits på konstgjord väg. Varmsätra Sätra brunn Kila Fläckebo ån Sag Sala silvergruva Fläcksjön Sala Sala hytta Långforsen kommer inom avrinningsområdet. Vatten finns i de flesta områden i överflöd åtminstone under vår höst. Från slutet av november till slutet av mars är normalt alla sjöar vattendrag i de mellansvenska bergslagsområdena isbelagda. Detta hindrade inte transporterna på vattenlederna, men försvårade själva arbetet vid industrierna. Torra år kunde också medföra problem med vattenförsörjningen, särskilt i de östra landskapen, som har mindre nederbörd högre avdunstning än de västliga. Problemet kunde lösas genom att bygga dammar eller andra vattenkonster i form av kanaler, trärännor stånggångar. Med ångmaskinen kunde kraftförsörjningen ordnas oavsett vattenkraften med elektriciteten kunde kraften flyttas över stora avstånd, vilket medgav annan lokalisering. Västerfärnebo Silvköparen Olof-Jons damm Järndammen Klasbomyran Ingborgbo Helgonmossen Jugansbo Dofte grav Vallsjön Enåker 9 9 Storljusen Hede Hällsjön Österbo Sjö 56 Våtmark Forneby 6 Öppen mark Skog Storsjön Möklinta Utökad sjöyta efter utbyggnaden 89-22 Kölfors Brovallen Hallarsbo Skräddarbo Gåddarbo n Ramnäs Lil lå Kolbäcksån tillhör Mälarens vattensystem sträcker sig från gränstrakterna mellan Dalarna Västmanland ner mot Strömsholm. Ett stort antal smärre bäckar vattendrag letar sig ner mot huvudströmmen. Tankar på en kanalisering framfördes redan 765 realiserades sedermera under namnet Strömsholms kanal. Få vattendrag i Sverige kan mäta sig med Kolbäcksån när det gäller kraftförsörjning till ett stort antal bruk, hyttor hamrar i hjärtat av Bergslagen. Betydelsen för Sveriges ekonomi var stor för att minna om denna ekonomiska glansperiod har hembygdsföreningar andra kulturvårdande institutioner tagit på sig uppgiften att renovera en del av de kvarvarande anläggningarna, t.ex. lancashiresmedjan i Trångfors med sin utrustning sitt stora vattenhjul. 2-7-4 9.58
,, - 2, 2, - 3, Stålindustrins metallurgiska Stålindustrins 3, -anläggningar 4, ÅK628 metallurgiska anläggningar Anställda inom inom stålstål- metallanställda industrin 25 ställda inom stålmetallindustrin 25 :5 5 5 :5 h metallindustri 25 : : Järnsvampsanläggning Stålindustri 5 Masugn LD Övrig metallindustri, Gjuterier, - 2,Järnsvampsanläggning Anställda per kommun Ljusbågsugn Pulveranläggning 2, - 3, > Produktion, ton 5 999 3, - 4, 499 > Kalix 5 99 49 Ljusbågsugn, 5, - 2, Skellefteå 5 5 2, - 3, Sandviken Hofors Smedjebacken Söderfors Avesta 3, - 4, Hagfors Björneborg Örnsköldsvik Hallstahammar Masugn Masugnar som framställer råjärn, finns bara i. Råjärnet förädlas vidare- 2, till råstål i, syrgaskonvertrar (LD). Övriga stålverk alla i Bergslagen framställer sitt 2, - 3, stål genom att smälta skrot i elektriska ljusbågsugnar. I det gamla järnverket i Halmstad tillverkas stålpulver i Höganäs järnsvamp, som används för att 3, - 4, genom högtryckspressning framställa produkter med komplicerad form. Timrå Ånge Sundsvall STOCKHOLM GÖTEBORG Stålin metall Halmstad Höganäs : MALMÖ Masugn o Pulveranläggning Mora Sandviken Hedemora Borlänge Hagfors Filipstad Munkfors Storfors Arvika Tierp Hofors Östhammar Smedjebacken Avesta Fagersta Surahammar Hallstahammar LindesHälle- berg fors Västerås Köping Finspång Mariestad Lidköping Vadstena Jönköping Gnosjö Ljungby Värnamo Marka- Älmhult ryd Hässleholm Perstorp Vimmerby Hultsfred Vetlanda Växjö Halmstad Helsingborg Eksjö Västervik Lessebo Anställda, -tal 5 8 Stål I utländska företag 3 Gjuteri 2 4 I svenska företag Annat legerat stål 2 Trelleborg Järn- stålindustrin har i den här kartan definierats i vid bemärkelse, dvs. även annan primärbearbetning av järn stål har medtagits såsom kallvalsning, profilering, tråddragning m.m. 98 Olegerat stål 6 Övrig Ronneby Sölvesborg Råstålsproduktionen Råstålsproduktionen 99 28 99 28 Procent 4 Malmö 78 Antalklass 6 Kalmar Landskrona Stålproduktionen i Sverige har alltmer inriktats på högvärdiga kvaliteter, t.ex. legerade stål. Anställda i stålindustrin 98 2 Mönsterås Uppvidinge Järnsvam är integrerade med varmvalsverken. Det Pulveran finns emellertid gamla järnverk, som lagt ner såväl stålverk som varmvalsverk Produktio nu helt ägnar sig åt kallbearbetning, t.ex. kallvalsning av band eller kalldragning av stång tråd. De betraktas ofta kollegialt som fortfarande tillhörande järnhanteringen. Någon helt entydig definition av vad järn- stålindustrin omfattar finns således inte, vilket återspeglas i kartorna. ak6_kommuner Valdemarsvik Tranemo Vaggeryd Laholm Legend Kinda Borås Gislaved Höganäs, Sammanlagt finns det varmvalsverk, på tolv orter, också- 2, de belägna i Bergslagen. Därutöver finns på sju platser 2, - 3, grova smidespressar vilka kan hantera mycket stora göt eller ämnen. Den vidare bearbetningen av stålet sker i kall 3, form - 4, kan göras effektiv även i mindre skala. Företag i detta förädlingsled brukar inte räknas till stålindustrin, med undantag av kallvalsverk för breda band, eftersom dessa normalt Alingsås Mölndal Sigtuna Eskilstuna Degerfors Norrtälje Kristinehamn Vänersborg Gävle Ljusbågs -85-9 -95 2-5 - År Rostfritt stål 99-92 -94-96 -98 - -2-4 -6-8 År en specialiserad kunskapsintensiv industri 72-2_jen.indd 78 2-7-4 2.56
Nyköping Järnverkens huvudprodukter 2 :2 Halmstad Höganäs Malmö 5. Hagfors 2. Munkfors 8. Storfors 2. Björneborg. Hallstahammar 2.Karlskoga Järnverkens ägare 2 6. Halmstad 6. Höganäs 9. Hällefors 7. Degerfors 3. 9. Smedjebacken 9 3. Borlänge 5. Garphyttan Hagfors 9. Hofors 7 Munkfors Borlänge 5 km Storfors 7. Avesta 4. Fagersta. Björneborg Virsbo 3 Långshyttan 3. Vikmanshyttan Halmstad Höganäs Malmö 4. Surahammar 8 5. Hagfors 2. Munkfors 8. Storfors 2. Björneborg. Sandviken Västerås 7 Torshälla Hällefors 3 Söderfors Karlskoga Garphyttan Uppsala Degerfors 7. Degerfors Falun Teckenförklaring # x, Fagersta Surahammar Långshyttan Smedjebacken Vikmanshyttan Hallstahammar Hofors Avesta Virsbo Både; Rostfritt; Övriga Övriga 9. Hällefors 9 3. Borlänge 5. Garphyttan Sandviken Västerås Torshälla Gävle Söderfors Teckenförklaring # x, Uppsala Nyköping Järnverkens produkter 2 Järnverken är nu starkt specialiserade har Produkt ofta bara en typ av produkt. Med många dimensioner kvaliteter blir ändå antalet produktvarian- Band/plåt Stång/tråd ter stort. I Långshyttan, Söderfors, Torshälla finns två järnverk per ort. Rör 9. Hofors Pulver Smide Stålsort 5 km 3 Långshyttan 3. Vikmanshyttan 9. Smedjebacken 2.Karlskoga. Stål AB (Tyskland) 2. Böhler Uddeholm Precision Strip (Österrike) 3. Erasteel Kloster AB (Frankrike) 4. Fagersta Stainless AB (Sverige, Finland) 5. Suzuki Garphyttan AB (Japan) 2 3. 7 Ämnen Både; Rostfritt; Övriga Uppsala Övriga 5 km. Rostfritt Sandviken 7. Avesta 4. Fagersta. Virsbo 4. Surahammar :2. Hallstahammar Västerås 85 Finland Storbritannien Rostfritt övriga stålsorter Övriga stålsorter 7 Torshälla 3 2 Söderfors Järnverkens ägare 2 Antal anställda 3. 5 km ÅK63 5 km Japan Järnverkens produkter 2 Produkt Band/plåt Stång/tråd Rör :2 Antal anställda ÅK64 Pulver Totalt har Smide ett tiotal svenska stålföretag köpts upp ingår nu i internationella koncerner. Ämnen Särskilt i början av 99-talet, efter nedläggningsperioden Stålsortpå 98-talet, var de utländska köpen många. År 2 övertog då tyskägda Ovako Rostfritt av ett svenskt riskkapitalbolag. Det innebar att den andel av Rostfritt de anställda övriga i stålsorter svensk stålindustri som arbetar i Övriga företag stålsorter med utländska ägare sjönk från ca 4 % till ca 3 %. Järnverkens ägare 2 e n specialiserad kunskapsintensiv industri :2 Antal anställda 3. 3 72-2_jen.indd 79 2-7-4 2.56 3 5 Majoritetsägarnas nationalitet Sverige Norge Frankrike Österrike Japan Tyskland 6. Höganäs AB (Sverige) 7. Outokumpu Stainless AB (Finland) 8. Outokumpu Stainless Tubular Products AB (Finland) 9. Ovako (Sverige). Ruukki Sverige AB (Finland) ÅK64 Järnverkens produkte Produkt Band/plåt Stång/tråd. AB Sandvik Materials Technology (Sverige) 2. Scana Steel (Norge) 3. SSAB EMEA (Sverige) 4. Surahammars Bruks AB (Storbritannien) 5. Uddeholms AB (Österrike) Rör Pulver Smide Ämnen Stålsort Rostfritt Rostfritt övriga stålsorter Övriga stålsorter Järnverkens ägare 2 3 5 5 Majoritetsägarnas nationalitet Sverige Norge Finland Storbritannien Frankrike Österrike Tyskland 79
Kiruna Malmberget gruvsamhällen under förvandling Konjunkturerna för malmbrytningen i Kiruna Malmberget har varierat, men den stora efterfrågan på malmpellets på världsmarknaden, särskilt från den expanderande i Kina, gör att LKAB nu vill utnyttja de delar av den stora malmkroppen som sträcker sig under själva stadsbebyggelsen. Marken ovanför brytningsområdet spricker i takt med Kirunas berömda kyrka, ritad av Gustaf Wickman, invigdes 92 har blivit framröstad som Sveriges mest omtyckta byggnad. Om planerna på ökad malmbrytning blir verklighet måste kyrkan flyttas. att malmen bryts. Detta deformationsområde kommer att omfatta stora delar av staden, bl.a. kyrkan stadshuset. I en första fas berörs bostadsområdet närmast, där också Lundbohmsgården, Bolagshotellet Stadshuset ligger. En gruvstadspark planeras på marken efter att byggnaderna flyttats eller rivits. En omläggning av den så viktiga järnvägen till exporthamnen i Narvik började redan på 99-talet väntas vara färdig 24. Riksintressena för naturvård kulturmiljövård väger lättare än riksintresset för mineraltillgångar. Stora ansträngningar görs nu för att analysera framtiden i Kiruna. Den Övriga fyndigheter LUOSSAVAARA Lappmalmen Rektorn Luossavaara Haukivaara PETSAMO LUOSSAVAARA MATOJÄRVI Luossajärvi NORRMALM Dagens brytningsnivå Tuolluvaara Folkets Hus ÖSTERMALM Järnvägsstation Stadshuset Kyrka Sjukhus LKAB KIRUNA MALMKROPP K I I R U N AVA A R A Hjalmar Lundbohmsgården Förädlingsverken Brandstation LOMBOLO Deformationsprognos för huvudnivån 365 AlaLombolo Kiruna kyrka I dag L MA Nivå 365 P RO MK 4 km lång, 8 m bred, minst 2 km djup PEN en specialiserad kunskapsintensiv fördjupade områdesplan för området i nordväst som kommunen antagit är inte längre aktuell. Nu planeras istället ett nytt centrum öster om det nuvarande. Osäkerheten är dock stor de konkreta frågorna om hur man skall gå till väga är ännu obesvarade. Kirunas bebyggelse från etableringsskedet i början av 9-talet, inklusive kyrkan, är ett bolagssamhälle av internationellt värde. Nu krävs extraordinära insatser för att genom flyttning bevara delar av det gamla bolagssamhället i det moderna samhälle som skall byggas. Deformationernas utbredning vid fortsatt framtida brytning Malmkroppen på nivå 365 Malmkroppen lutar 6 grader, vilket gör att staden kommer att påverkas när brytningen går djupare. 86 Det har blivit en het politisk debatt om åt vilket håll staden skall flyttas. Bilden visar det nordvästra alternativet, fotograferat från Luossavaara, som förordats av LKAB eftersom det ligger utanför malmkroppens sträckning. Ett nu aktuellt alternativ är området mellan begravningsplatsen det nedlagda gruvområdet Tuolluvaara i sydost. Malmkroppen i Kiruna är omkring fyra kilometer lång, har en genomsnittlig bredd på industri 8 meter ett bedömt djup på minst två kilometer. 5 m 72-2_jen.indd 86 SVENSKA GRAFIKBYRÅN 2-7-4 2.57
ÅK7 5 km HargshamnNarvik 95 Oxelö- sund ÅK7 Järnmalms955 exporten 95 955, 974 Exporthamnar 2 transportvägar för järnmalm 95 Hargs-Narvik hamn 5 milj. ton 5 milj. ton < milj. ton Narvik 974 974 Hargs-Narvik hamn ÅK7 Hargs-Narvik hamn 974 5 km > milj. ton Oxelö- sund Hargshamn > milj. ton Exporthamnar större del av produktionen exportejärnmalmsexport transportvägar för järnmalm rades. Rik magnetitmalm, rationella satsningar utomlands storskaliga metoder, nya processer, Fram till 96 låg världens Svestora utbyggnader, rationaliseringar 5 milj. ton riges stålverk för det mesta så nära kundanpassning var är förexporthamnar 5 milj. ton råvarukällorna kol järnmalm som utsättningar för att klara den interna< milj. ton transportvägar för järnmalm möjligt. Denna förutsättning förändrationella konkurrensen. LKABs gruvor des radikalt när >stålindustrin, med börär de enda återstående järnmalmsgru milj. ton jan i Japan på 96-talet, byggde stora vorna som bryts under jord. De stora 5 milj. ton kustnära verk, som baserades på import konkurrenterna i Brasilien, Australien Exporthamnar 5 milj. ton av järnmalm kol. Detta medförde Afrika Kanada bryter alla sin malm < milj. ton transportvägar för järnmalm att nya stora järnmalmsförekomster i dagbrott. > milj. ton började exploateras i olika delar av Den svenska satsningen Lamco i Livärlden storskaliga malmjärnvägar beria i början av 96-talet, med en ka5 milj. ton hamnar byggdes bl.a. Brasilien, pacitet av närmare miljoner ton järn 5 milj.iton Afrika, Kanada Australien. malm, var hundra gånger större än vad < milj. ton Även svenska LKAB blev en del en normal bergslagsgruva levererade per av denna utveckling genom att en allt år. Men även Lamcos gruvsatsning blev för liten stängdes 99. De stora australiska brasilianska gruvorna 957 levererar idag hundratals miljoner ton. Oxelö- sund Järnvägen från malmfälten i Norrbotten till hamnarna i Narvik har under årens lopp moderniserats för att kunna ta större laster längre tåg. Likaså har malmhamnarna byggts ut rationaliserats. I Narvik kan idag världens största malmfartyg lasta pellets för export över hela världen. Hargshamn 974 2 För att minska transportkostnaderna byggdes det allt större malmfartyg. De transoceana bulkfartygens storlek har ökat med en faktor 25 under efterkrigstiden vilket öppnat för en global export av järnmalm. Bilden visar olika fartygsgenerationers maximala storlek i förhållande till s slott. Siffrorna anger fartygslängd, tonnage i dödviktston samt djupgående. 2 års fartygsgeneration är obetydlig längre än 97-talets, men är bredare har mindre djupgående. Narvik Malmfälten i Norrbotten är den enda betydande råvarukällan för europeisk stålindustri. Närheten till marknaden har länge varit en fördel på grund av lägre transportkostnader, men i takt med att transportkostnaderna minskat har betydelsen av närhet minskat. Narvik Narvik s slott 5 km Det globala försörjningsmönstret av järnmalm genomgick en radikal förändring från 957, då Sverige fortfarande var en ledande järnmalmexportör, till 973 då de största råvaruflödena gick från ÅK7 Australien Brasilien. 944 Längd 45 m 2 tdw Djup m 973 957 Transocean järnmalmsexport 957 973 957 954 Längd 93 m 26 tdw Djup 4 m 964 Längd 237 m 66 tdw Djup 6 m 974 Längd 335 m 27 tdw Djup 28 m 2 Längd 34 m 365 tdw Djup 23 m 973 en specialiserad kunskapsintensiv industri 72-2_jen.indd 87 5 km 5 87 km 2-7-4 2.57