Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter



Relevanta dokument
Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Utökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet

Förslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd om laser och intensivt pulserande ljus Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet

Ny luftfartslag - supplement (Ds 2007:36) Remiss från Näringsdepartementet

Tillägg till avgifter för upplåtelse av offentlig plats avseende tillfälliga bostäder

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring

Föredragande borgarrådet Joakim Larsson anför följande.

Utlåtande 2009: RII (Dnr /2008)

Ett rökfritt Slussen Motion av Åsa Hagelstedt (v) (2009:4)

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet

Överföring av dagvattenanläggningar och VAhuvudmannaskap (vatten och avlopp) till Stockholm Vatten VA AB

Överklagande av Kammarrätten i Stockholms dom angående beslut att avbryta upphandling av drift av Katarinagården

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Norra Smedjegatan Gatan som försvann Motion av Birgit Marklund Beijer (s) (2009:49)

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Hotellsituationen i Stockholm. Lägesrapport 2005 Redovisning av rapport från marknämnden

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017

Hearing om hur Stockholm kan arbeta för att minska ungas utanförskap Skrivelse av Yvonne Ruwaida (mp)

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

Prolongering av färdtjänstavtalet

REMISSVAR. Inledning. 2 maj I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt:

Trafikutredning avseende pendeltåg och regionaltåg. Etapp 1: trafikupplägg år 2017/2018

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Stadgeändring för bostadsrättsföreningen Nybodaberget

Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare (Ds 2007:2) Remiss från Justitiedepartementet

Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet

Ingå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD)

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Energieffektivisering ja Ineffektiva mätningar - nej. Therese Rydstedt, SABO

Centralupphandling av drift och förvaltning av ITsystem, fast och mobil telefoni samt serverdrift i stadsnätet

Utlåtande 2004:105 RII (Dnr /2004) Förvärv av Mälarhöjdens ishall (Wallenstamhallen)

Kommuncentral motfinansiering av investeringsstöd till solceller

Justering av köavgifter, Bostadsförmedlingen i Stockholm AB

Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Bostäder för elallergiker Motion av Ann-Marie Strömberg och Dick Urban Vestbro (båda v) (2001:11)

Torrkonservering av hushållsavfall Motion (2013:32) av Malte Sigemalm (S)

Försöksverksamhet med schablonbeskattning av vissa kontantnäringar Motion av Hardy Hedman (kd) (2005:4)

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Användande av plankonsult vid upprättande av tilläggsplan Motion (2015:24) av Henrik Sjölander m.fl. (M)

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen översändes denna promemoria.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)

Utlåtande 2003:59 RIII (Dnr /2003)

Underrättsorganisationen i Stockholms län - förslag till förändringar (Domstolsverkets rapport ) Remiss från Domstolsverket

Kartläggning av islamism Motion (2015:37) av Maria Danielsson (-)

Utlåtande 2013:107 RI (Dnr /2013)

Sänkta förmedlingsavgifter för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB

Tilläggsavtal nr 1 till genomförandeavtal med Trafikverket för anläggande av tunnel kring Värtabanan vid Norra Station

Genomförandebeslut gällande AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder inom kv. Golvläggaren och kv. Syllen, i Årstadal

Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 11 april 2008

Föredragande borgarrådet Ewa Samuelsson anför följande.

Utbildningsmodul 5. för avancerade EPC-marknader

YTTRANDE Ärendenr NV Regionförbundet Uppsala län Via mail:

Inrättande av vidareutbildning för vårdpersonal Motion av Mirja Räihä Järvinen (s) (2007:27)

Underlagsdokument till jävsregler

AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder i kv. Hornslandet (tidigare kv. N15) i DP Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden. Genomförandebeslut

Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86) Remiss från Jordbruksdepartementet Remisstid 1 maj 2003, förlängd tid till 5 maj 2003

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet

SL-kort som löneförmån till stadens anställda Motion av Mehdi Oguzsoy (v) (2007:22)

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13

Upprustning av fullriggaren af Chapman, inriktningsbeslut

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015

Konstutställning med stadens konst och utställning med stadens presenter Motion av Viviann Gunnarsson (mp) (2006:33)

Simulering av koldioxidutsläpp

AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder i kv. Hornslandet (tidigare kv. N15) i DP Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden. Genomförandebeslut

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet

Avknoppningar Skrivelse av Carin Jämtin (s)

Utveckling av läxhjälp och föräldrastöd Skrivelse av Erik Nilsson och Kersti Py Börjeson (båda s)

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Baywatch som sommarjobb Skrivelse av Cristopher Ödmann (mp) och Viviann Gunnarsson (mp)

Bidrag till SL-kort för äldre med försörjningsstöd Skrivelse av Leif Rönngren (s)

Möjliggör för företag inom vård, skola och omsorg att hyra momsade lokaler

Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller Remiss från Banverket

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Uppdatering av finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad

Öronmärkning av invandrarelevers pengar Motion av Fahri Ölcer (fp) (2003:31)

Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Remiss från Justitiedepartementet

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Motion 2014:2 av Tomas Eriksson m.fl (MP) om halverad energiförbrukning i Stockholms läns landsting

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10)

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Utlåtande 2007: RVI (Dnr /2007)

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Rådslag mellan politiker och medborgare Motion av Lennart Johansson och Rebwar Hassan (båda mp) (2006:36)

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande (SOU 2011:11) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 7 juni 2011

Transkript:

PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets promemoria Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige- ekonometriska skattningar av priselasticiteter Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 22 maj 2013 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som svar på remissen Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar samt Finansdepartementets promemoria Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter hänvisas till stadens promemoria. 2. Beslutet i ärendet justeras omedelbart. Föredragande borgarrådet Per Ankersjö anför följande. Ärendet Statens energimyndighet har på uppdrag av regeringen utarbetat förslag till hur artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet ska genomföras i Sverige. Artikeln innehåller krav på medlemsstaterna att anta styrmedel som säkerställer att ett mål om ackumulerad energibesparing i slutanvändarledet nås senast den 31 december 2020. Målet ska åtminstone motsvara nya besparingar varje år från den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 på 1,5 procent av den energi som säljs årligen till slutanvändare som genomsnitt under åren 2010-2012. Finansdepartementets promemoria syftar till att redovisa empiriska skattningar av efterfrågeelasticiteter för bensin och diesel i Sverige, samt redogöra för resultaten av simuleringar avseende bensin och dieselförbrukning fram till 2020 för givna prisbanor på bensin och diesel. Remissen av Energimyndighetens rapport finns att läsa i sin helhet på Energimyndighetens hemsida: http://www.energimyndigheten.se/pagefiles/24219/2012-4057%20implementering%20av%20artikel%207.pdf Remissen av Finansdepartementets promemoria finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/38/38/7f6056a9.pdf 1

Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt trafik- och renhållningsnämnden. På grund av kort remisstid har nämnderna valt att svara i form av kontorsyttranden. Stadsledningskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret har därtill valt att svara med ett gemensamt tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret konstaterar att stadens mål angående energieffektiviseringar, prestandakrav och upphandling av förnybar el harmoniserar väl med energidirektivets och lagstiftarens intentioner. Kontoren lämnar därutöver ett antal detaljerade synpunkter på energimyndighetens rapport och finansdepartementets promemoria. Trafikkontoret bedömer inte att remissen påverkar kontorets verksamhet i dagsläget eftersom transporter är undantagna och hanteras i andra sammanhang. Kontoret anser dock att förslagen som kan komma att beröra kommuner och landsting behöver bearbetas vidare. Mina synpunkter Stockholm har likt Sverige och EU ambitiösa målsättningar när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och energieffektiviseringar har en central roll i detta arbete. För att nå dessa målsättningar är det av stor vikt att kommunerna ges tillräcklig möjlighet och stöd att arbeta med frågan inom sin rådighet. Det handlar inte minst om att renovera och bygga om byggnader med synnerligen hög energianvändning. En nära besläktad fråga är givetvis att kommunerna även fortsättningsvis måste ha rätt att ställa krav på energianvändningen vid nyproduktion på kommunens mark. Med anledning av att energimyndigheten lyfter energirådgivning som instrument för att minska energianvändningen vill jag också särskilt betona kontorens påpekande att myndighetens rådande fördelningsnyckel för kommunal energirådgivning kraftigt missgynnar staden. Avseende Finansdepartementets promemoria konstaterar jag att skatterna på drivmedel jämförelsevis visat sig vara effektivt för att hålla drivmedelsförbrukningen nere. Detta visar att en aktiv skattepolitik som gynnar förnyelsebara drivmedel på fossila bränslens bekostnad är ett av flera styrmedel för att nå en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets, exploateringskontorets, miljöförvaltningens och stadsbyggnadskontorets gemensamma tjänsteutlåtande. Jag föreslår att borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som svar på remissen Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar samt Finansdepartementets promemoria Bensinoch dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter hänvisas till stadens promemoria. 2. Beslutet i ärendet justeras omedelbart. 2

Stockholm den 15 maj 2013 PER ANKERSJÖ Bilagor 1. Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar, sammanfattning 2. Finansdepartementets promemoria Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter, sammanfattning Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Det antecknades till förteckningen att Miljöpartiet avstår från att delta i beslutet. 3

ÄRENDET Energimyndigheten utreder i rapporten hur artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet ska genomföras i Sverige. Bedömningar av enskilda styrmedel liksom beräkningsmetoderna relaterar endast till artikel 7 i EED och följaktligen kan de inte som sådana överföras på tillämpningsområden utanför direktivet. Energimyndigheten bedömer att beräkningen av Sveriges beting för energieffektivisering enligt artikel 7 bör bestämmas utgående från den sålda volymen energi inom sektorerna bebyggelse och industri, dvs. transportsektorn bör undantas vid fastställandet av betinget. Sverige bör dessutom utnyttja möjligheten att ersätta 25 procent av betinget för nya åtgärder genom att räkna sig tillgodo åtgärder för energieffektivisering gjorda under perioden 2009-2013. Energimyndigheten föreslår därför att det kumulativa betinget för energieffektivisering för perioden 2014-2020 fastställs till 75,6 TWh i enlighet med Energimyndighetens beräkningar. Utöver detta ska åtgärder gjorda 2009-2013 resultera i effektiviseringar på minst 25,2 TWh. Enligt utredningen täcker befintliga styrmedel för energieffektivisering ungefär halva betinget. Enligt förslaget uppnås resterande del av betinget genom att i första hand utgå ifrån befintliga styrmedel, vilket bedöms vara det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet, eftersom man på så sätt kan utnyttja redan gjorda lärdomar och erfarenheter Ett nytt styrmedel föreslås i form av frivilliga avtal som riktar sig till energibolagen, vilka på detta sätt kan främja åtgärder i småhus och eventuellt i lägenheter. Avsikten med detta styrmedel är bland annat att räkna in och intensifiera åtgärder för energieffektivisering som redan förekommer i dagsläget. Finansdepartementets promemoria syftar till att redovisa empiriska skattningar av efterfrågeelasticiteter för bensin och diesel i Sverige, samt redogöra för resultaten av simuleringar avseende bensin och dieselförbrukning fram till 2020 för givna prisbanor på bensin och diesel. Promemorian visar att om den svenska skatten hade varit lika med EU:s miniminivå så hade drivmedelsförbrukningen i Sverige varit 57 TWh högre än vad den är idag; med andra ord att den svenska skatten bidragit med en energieffektivisering på 57 TWh, vilket motsvarar knappt 10 procent. BEREDNING Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt trafik- och renhållningsnämnden. På grund av kort remisstid har nämnderna valt att svara i form av kontorsyttranden. Stadsledningskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret har därtill valt att svara med ett gemensamt tjänsteutlåtande. 4

Stadsledningskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret Stadsledningskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontorets gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 12 april 2013 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningarna konstaterar att stadens mål angående energieffektiviseringar, prestandakrav och upphandling av förnybar el harmoniserar väl med energidirektivets och lagstiftarens intentioner. Stockholms stad har utvecklat och utvecklar strategier för att styra verksamheten i direktivets riktning. Staden agerar exempelvis för energieffektivt byggande, långtgående energieffektiviseringar i av staden ägda byggnader samt upphandlar förnybar el. Synpunkter på artikel 7 Förvaltningarna finner det högst osannolikt att energibesparingen på grund av energirådgivning blir så stor som antagits. Konstateras kan att Energimyndigheten själv beräknar att olika former av energirådgivning står för 17 procent av hittills gjorda besparingar. Störst effekt har energi- och koldioxidskatter gett (58procent) samt energieffektiviseringar inom industrin (25 procent). I praktiken sker energieffektiviseringar på grund av många olika orsaker. Den starkast drivande orsaken är troligen prisutvecklingen på energi. Inom bebyggelsesektorn (förvaltning och drift av byggnader) kan dock konstateras att energikostnaden utgör en mindre del av den totala driftkostnaden. Dessutom kan hyresvärden kompensera sig för ökade energikostnader med höjning av hyran. Däremot är kostnader för energieffektiviserande ombyggnader inte grund till hyreshöjning. I samband med standardhöjande ombyggnader kan energieffektiviseringar göras och därmed ges en mer gynnsam ekonomi. Detta leder dock till höjda hyror. För bostadsrätter och ägare av småhus är finansieringsmöjligheterna och kapitalkostnaderna helt avgörande för om det över huvud taget kan göras några investeringar. Förvaltningarna är av uppfattningen att energirådgivning till fastighetsägare, verksamhetsutövare och hushåll är mycket viktig, men ifrågasätter om det verkligen kan få så stor effekt som Energimyndighetens beräkningar gör gällande med den nuvarande utformningen. Fördelningen av medel från Energimyndigheten till kommunal energirådgivning missgynnar för närvarande Stockholms stad. Till energirådgivning erhåller staden 0,49 kronor per invånare. Som jämförelse kan nämnas att snittet för kommunerna i Stockholms län är 8,64 kronor per invånare. Med tillgänglig energistatistik från Energimyndigheten som underlag finns inget belägg för att energianvändningen har, eller kommer att minska med 5 procent mellan åren 2009 och 2013 (25 procent av betinget motsvarar en total minskning med 5 procent). Mellan åren 2009 och 2010 ökade energianvändningen inom industrin med 11 procent, bostäder och service med 7 procent och transporter med 2 procent. Totalt ökade energianvändningen med 7 procent enligt Energimyndighetens statistik. Ska målet om en minskning på 20 procent till 2020 och framför allt målet om en minskning på 50 procent till 2050 kunna uppnås, måste arbetet med långtgående energieffektiviseringar börja göras omgående i byggnadsbeståndet där det går. Eftersom det troligen blir mycket svårt att energieffektivisera alla byggnader med 50 procent p.g.a. bland annat bevarandeskäl måste insatser styra mot byggnader där stora effektiviseringar kan komma till stånd. Det berör dels byggnader som har behov av omfattande renoveringar och dels byggnader som har synnerligen hög energianvändning. Förvaltningarna anser att om energieffektiviseringar på 20 procent till 2020 och som dessutom siktar mot målet 50 procent till 2050, ska komma till stånd krävs, utöver energirådgivning, någon form av finansiella instrument. Företagsekonomiskt är det många gånger 5

inte möjligt att investera så mycket som fordras för att uppnå energieffektiviseringar med 50 procent. Däremot finns det studier som pekar på att det kan vara lönsamt sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det motiverar möjligen att statsmakten är med och stimulerar omfattande ombyggnader av framför allt bostäder i det så kallade miljonprogrammet. Stimulanser skulle kunna ske med hjälp av exempelvis garantin för lån med långa avskrivningstider. Synpunkter på Finansdepartementets promemoria Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter Finansdepartementet konstaterar i sin promemoria att om den svenska skatten hade varit lika med EU:s miniminivå så hade drivmedelsförbrukningen i Sverige varit 57 TWh högre än vad den är idag. Det innebär att den svenska skatten bidragit med en energieffektivisering på 57 TWh, vilket motsvarar knappt 10 procent. Förvaltningarna vill därför understryka vikten av att behålla och vid behov kunna skärpa beskattningen av fossila drivmedel som ett styrmedel för att nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och därmed minska energianvändningen inom transportsektorn. Synpunkter på möjligheten att nå 50 procent energieffektivisering till 2050 Förvaltningarna anser att om målet om en halvering av energianvändningen fram till 2050 ska kunna ske, måste omfattande åtgärder börja vidtas omgående. Med strategin att först enbart se till hur målet till 2020 ska uppnås, finns en risk att enbart mindre energieffektiviseringar kommer att göras fram till dess. Då återstår ett betydligt svårare beting som ska klaras av under de resterande trettio åren. Trafikkontoret Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 25 april 2013 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret ser det som positivt att energibesparing står högt på agendan inom EU. Kontoret ser framför sig att det kommer skärpta krav vid kommande upphandlingar av energi. I remissen uttalas dock att detta bör utredas vidare, och vid en vidare utredning skall konkreta förslag komma ut på remiss. 6