Val i Sverige Så går det till!
Foto på framsidan: Röstning i Sofiebergsskolan, Tyresö. Bertil Ericson/Scanpix. 2
Innehåll 1 Val och folkomröstningar 3 2 Rösträtt, röstlängd och valbarhet 4 3 Valmyndigheter 5 4 Valdistrikt och lokaler 5 5 Valkretsar och mandat 6 6 Partier och valsedlar 7 7 Röstning 9 8 Rösta på parti och person 11 9 Rösträkning på valnatten 11 10 Slutlig rösträkning 12 11 Mandatfördelning 13 12 Ledamöter och ersättare utses 16 13 Överklagande 18 14 Valdeltagande 18 Mer information 18 Ordinarie val till Europaparlamentet hålls i alla medlemsstaterna i den europeiska unionen i juni vart femte år. I Sverige hålls valet alltid på en söndag. Extra val till riksdagen genomförs om riksdagen beslutar om detta. I princip gäller samma regler som för ett ordinarie val till riksdagen. Ett extra val ska enligt regeringsformen genomföras inom tre månader från beslutet. Därför är t.ex. tider för förtidsröstning kortare vid extra val än vid ordinarie val till riksdagen. Folkomröstningar I Sverige finns två slag av folkomröstningar som gäller hela landet: rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i en grundlagsfråga. Det är riksdagen som beslutar om en landsomfattande folkomröstning ska genomföras. Riksdagen fattar också beslut om vilka som ska vara röstberättigade och vilka svarsalternativen ska vara. 1 Val och folkomröstningar I det svenska valsystemet ingår val och folkomröstningar. Vallagen, folkomröstningslagen, valförordningen och ett antal andra lagar styr hur val och folkomröstningar ska genomföras. Allmänna val Det finns fyra typer av allmänna val: till riksdagen, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet. Väljarna röstar på ett parti och kan samtidigt personrösta på en av kandidaterna på valsedeln genom att kryssa i rutan framför kandidaten. Valsystemet är proportionellt. Det innebär att antalet ledamöter som partierna får invalda i t.ex. riksdagen är i proportion till det antal röster som partierna fått. Ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige hålls tredje söndagen i september vart fjärde år. 1955 var det folkomröstning om Sverige skulle ha fortsatt vänstertrafik eller om vi skulle byta till högertrafik. 82,9% av svenska folket röstade för att behålla vänstertrafiken. Foto: SVT bild. Vid folkomröstningar för hela landet gäller i princip samma regler som vid riksdagsval om bl.a. valdistrikt och röstning inom och utom Sverige. En folkomröstning i en kommun eller ett landsting är alltid rådgivande. Det är kommunerna och landstingen som fattar beslut om sådana folkomröstningar ska genomföras. 3
2 Rösträtt, röstlängd och valbarhet Rösträtt Rösträtt vid val till riksdagen och till Europaparlamentet har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång varit folkbokförda i Sverige. Rösträtt vid val till Europaparlamentet har också medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som fyller 18 år senast på valdagen. En förutsättning är att de är folkbokförda i Sverige och att de har anmält sig till röstlängden. De får då inte rösta i någon annan medlemsstat. Rösträtt vid val till landstings- och kommun-fullmäktige har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda inom landstinget respektive kommunen. Också unionsmedborgare och medborgare i Island och Norge har rösträtt under samma förutsättningar. Övriga utländska medborgare har rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Det är uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen som avgör vem som har rätt att rösta och var. Det innebär att väljare bosatta i Sverige tas upp som röstberätti gade i det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen. Röstlängd För att få rösta måste man finnas i en röstlängd. Röstlängderna upprättas inför varje val och innehål ler endast de personer som har rösträtt vid det aktuella valet. När flera val hålls samtidigt är röstlängden gemensam för alla val. En röstlängd upprättas för varje valdistrikt och används i val lokalerna. De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem måste skriftligen begära att uppgifterna rättas. Begäran ska ha kommit in till länsstyrelsen senast 12 dagar före valdagen. valdagen anmält till Skatteverket att de vill tas upp i röstlängden. Anmälan görs genom att en adressuppgift sänds in till Skatteverket. Det finns en särskild blankett för utlandssvenskar som vill anmäla sig till röstlängden. Röstkort Inför ett val skickar Valmyndigheten röstkort till alla röstberättigade. Röstkortet skickas till den adress som finns registrerad i Skatteverkets folkbokföringsregister. När förtidsröstningen börjar 18 dagar innan valet ska röstkorten ha nått alla väljare. Röstkortet innehåller adress och öppettider för väljarens vallokal, namnet på valdistriktet och uppgift om vilka val väljaren har rösträtt i. Den som tappat bort sitt röstkort kan få ett nytt hos valnämnden, länsstyrelsen eller Val myndigheten. Valbarhet Den som har rösträtt är också valbar. Valbarheten grundar sig på uppgifterna i folkbokföringsregistret på valdagen. För att vara valbar i en kommun eller ett landsting måste personen vara folkbokförd där. För valbarhet till riksdagen finns det däremot inga krav på bostadsort. Man kan vara skriven var som helst inom eller utanför Sverige. Utvandrade svenska medborgare (utlandssvens-kar) tas med i röstlängden om de utvandrat under de senaste tio åren eller om de senast 30 dagar före 4
3 Valmyndigheter Valmyndigheten ansvarar för att planera och samordna ge nomförandet av val och folkomröstningar. Valmyndigheten utvecklar och underhåller också IT-stödet för hela valadministrationen. Valmyndigheten framställer röstlängder, röstkort, valsedlar och annat valmaterial. Efter valen fördelar Valmyndigheten mandaten mellan partierna och fastställer vilka ledamöter och ersättare som blivit valda vid riksdagsval och val till Europaparlamentet. Länsstyrelsen är regional valmyndighet. Läns-styrelsen beslutar om valdistrikt, svarar för den slutliga rösträkningen i alla val och fastställer resultaten vid landstings- och kommunfullmäk tigvalen. Valnämnden i varje kommun är lokal valmyndighet. Valnämnden utser röstmottagare, ser till att det finns vallokaler i kommunen, och har hela ansvaret för förtidsröstningen där. Valnämnden svarar också för den prelimi nära räkningen av rösterna dels på valkvällen, dels på onsdagen i veckan efter valdagen. Kommunen svarar för kostnaderna för röstmottagare och vallokaler. Valprövningsnämnden avgör beslut som överklagats. Nämnden består av sju ledamöter. Ord föranden ska vara eller ha varit ordinarie domare och får inte samtidigt vara riksdagsledamot. Riksdagen utser ledamöterna. 4 Valdistrikt och lokaler Valdistrikt Varje kommun är indelad i valdistrikt. Valdistriktens storlek varierar men som regel omfattar de 1 000-2 000 personer som har rösträtt. Det finns ingen absolut undre eller övre gräns för hur stora valdistrikten kan vara. De minsta omfattar bara något hundratal röstberättigade och de största över 2 000. Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige. Senast den 1 december året före valåret ska länsstyrelsen besluta om indelningen. VAL LOKAL KOMMUNEN Varje kommun är indelad i valdistrikt. I varje valdistrikt finns en vallokal där de personer som bor i distriktet kan rösta. Vallokaler I varje valdistrikt finns en vallokal. I en vallokal kan de som bor i distriktet rösta på valdagen. Valnämnden i respektive kommun bestämmer vilka lokaler som är mest lämpliga. Valnämnden utser dessutom minst fyra personer att vara röstmottagare i varje vallokal. I vallokalen måste minst tre röstmottagare vara närvarande när väljarna röstar. 5
Röstningslokaler Förtidsröstningen kallades tidigare poströstning eftersom Posten AB hade ansvaret. Från och med valet 2006 har valnämnden i varje kommun det totala ansvaret för all röstning i kommunen, även förtidsröstningen. En lokal som väljare kan förtidsrösta i kallas röstningslokal. Det kan t.ex. vara kommunhuset, ett bibliotek, en skola eller ett postkontor. Valnämnden ansvarar också för att ordna röstmottagare i röstningslokalerna. Håll utkik efter denna symbol om du ska förtidsrösta! Alla val- och röstningslokaler ska vara tillgängliga för alla. Om valnämnden vill använda en lo kal som inte är tillgänglig för fysiskt funktions hindrade måste valnämnden lämna över frågan till länsstyrelsen för beslut. Valnämnden måste då kunna visa att det inte finns någon annan lokal som är lämplig. 5 Valkretsar och mandat En valkrets är ett geografiskt område varifrån mandaten (platserna) fördelas mellan partierna. Antal mandat motsvarar antal ledamöter som kan bli invalda. Det finns både fasta mandat och utjämningsmandat. Hur många fasta mandat som en valkrets ska ha bestäms innan valet. Utjämningsmandaten fördelas mellan valkretsarna när mandatfördelningen mellan partierna görs. Fördelning av fasta mandat inför riksdagsvalet 2006 (förändring jämfört med 2002 års val) Riksdagsvalkrets Antal mandat Stockholms kommun 588 147 27 Stockholms län 795 597 36 +1 Uppsala län 240 236 11 +1 Södermanlands län 197 152 9 Östergötlands län 319 589 14-1 Jönköpings län 249 337 11 Kronobergs län 136 644 6 Kalmar län 182 201 8 Gotlands län 44 972 2 Blekinge län 117 195 5 Malmö kommun 202 283 9 Skåne läns v 204 129 9 Skåne läns s 252 207 11 Skåne läns n och ö 226 071 10 Hallands län 217 038 10 Göteborgs kommun 371 497 17 Västra Götalands läns v 251 159 11 Västra Götalands läns n 198 538 9 Västra Götalands läns s 139 577 6 Västra Götalands läns ö 195 907 9 Värmlands län 210 643 10 Örebro län 210 059 10 Västmanlands län 186 584 8-1 Dalarnas län 214 014 10 Gävleborgs län 215 075 10 Västernorrlands län 190 515 9 Jämtlands län 99 768 5 Västerbottens län 199 196 9 Norrbottens län 193 003 9 Summa 6 848 333 310 Antal röstberättigade +/- 6
Riksdagen Riksdagsval Vid riksdagsval är landet indelat i 29 valkretsar. I regel utgör länet en valkrets. Av riksdagens 349 mandat är 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Senast den 30 april valåret ska Valmyndigheten ha beslutat hur många fasta mandat varje valkrets ska ha. Fördelningen grun dar sig på antalet röstberättigade i valkretsarna. Utjämningsmandaten fördelas på grundval av valresultatet. Val till landstingsfullmäktige I val till landstingsfullmäktige omfattar en val krets som regel en eller flera kommuner. Lands tingsfullmäktige beslutar hur många mandat fullmäktige ska ha totalt. Länsstyrelsen beslutar senast den 30 april valåret hur många fasta man dat varje valkrets ska ha. I landstingsfullmäktige är 9/10 av mandaten fasta mandat och 1/10 utjämningsmandat. Val till kommunfullmäktige Vid kommunfullmäktigval ska stora kommuner delas in i valkretsar. Kommunfullmäktige beslu tar hur många mandat fullmäktige ska ha. Det finns bara fasta mandat. Länsstyrelsen beslutar senast den 30 april valåret om fördelningen av mandaten mellan valkretsarna Val till Europaparlamentet Vid val till Europaparlamentet består landet av en valkrets. Europaparlamentet har 732 fasta mandat. Antal mandat som varje medlemsland får beror på hur stor folkmängden i landet är. Sverige hade 19 mandat vid valet år 2004 och kommer år 2009 att få 18. 6 Partier och valsedlar Det finns inga regler om hur man bildar ett parti. Ett parti är en grupp av väljare som går till val under ett gemensamt partinamn. Ett parti räknas som en ideell förening. Registrering av partibeteckning Ett parti kan registrera sin partibeteckning (partiets namn på valsedeln) hos Valmyndigheten och anmäla kandidater inför ett val. På det sättet skyddar partiet sin beteckning och sina valsedlar. Om någon väljare på valsedeln skriver till namn på kandidater som inte är anmälda, kommer namnen vid rösträkningen att anses som obefintliga. Reglerna har tillkommit bl.a. för att det inte ska vara möjligt att vilseleda väljarna genom att under en etablerad partibeteckning föra upp kandidater som inte har någon anknytning till partiet. Ett parti behöver dock inte ha sin partibeteckning registrerad för att få ställa upp i ett val. För att Valmyndigheten ska kunna registrera en partibeteckning måste anmälan stödjas av ett visst antal väljare. Beteckningen får inte vara så lik en annan registrerad partibeteckning att de kan antas bli förväxlade. Det krävs också att partiet visar att stadgar antagits och att man valt en styrelse. Anmälan om att registrera en partibeteckning ska ha kommit in till Valmyndigheten senast den sista februari valåret för att registreringen ska gälla i valet samma år. Partiets namn Adress ANMÄLAN Registrering av partibeteckning... De namnunderskrifter som lämnas in till Va lmyndigheten blir offentliga handlingar. Partiet kan istället vända sig till notarius publicus och begära ett intyg om att sådana namnunderskrifter visats upp. NAMNUNDERSKRIFTER Stöd för anmälan om registrering av partibeteckning Va lmyndigheten Box 4210 171 04 SOLNA Jag stöder partiets anmälan om registrering av partibeteckningen Partibeteckning V a l till Anmälan avser partibeteckningen Landstingsfullmäktige i Kommunfullmäktige i Europaparlamentet landsting kommun Registrering anmäls för val till Riksdagen Landstingsfullmäktige i Kommunfullmäktige i Europaparlamentet T e lefonnummer landsting kommun Övriga uppgifter om partiet (för publicering på V a lmyndighetens webbplats www.val.se) T e lefaxnummer E-postadress Webbplats (Underskrift) (Namnförtydligande) Till anmälan bifogas Utdrag ur protokoll som visar att partiet antagit stadgar och utsett styrelse att partiet beslutat anmäla sin partibeteckning för registrering vilken partibeteckning som önskas registrerad för vilket val anmälan gäller och vem som utsetts att göra anmälan. Postadress Besöksadress T e lefon Telefax E-postadress Webbplats Box 4210 171 04 SOLNA Valmyndigheten 202 utg 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag är folkbokförd i (kommun) Jag är folkbokförd i (kommun) Jag är folkbokförd i (kommun) Jag är folkbokförd i (kommun) Jag är folkbokförd i (kommun) Jag är folkbokförd i (kommun) Jag är folkbokförd i (kommun) Jag är folkbokförd i (kommun) Jag är folkbokförd i (kommun) Jag är folkbokförd i (kommun) Namnteckning Namnteckning Namnteckning Namnteckning Namnteckning Namnteckning Namnteckning Namnunderskrifter av föreskrivet antal personer att de biträder anmälan eller intyg om att sådana namnunderskrifter visats upp för notarius publicus. Namnunderskrifter behövs inte om partiet är representerat i den beslutande församling som anmälan avser. Namnteckning Namnteckning Namnteckning Solna strandväg 78 08-505 291 00 08-505 291 30 valet@val.se www.val.se Personnummer Personnummer Personnummer Personnummer Personnummer Personnummer Personnummer Personnummer Personnummer Personnummer Fortsättning på baksidan! Valmyndigheten 201 utg 2 Blankett för anmälan och blankett för namnunderskrifter. 7
Du får bara markera en av dessa anmälda kandidater. Om en partibeteckning registrerats för val till riksdagen, gäller registreringen också för val till landstings- och kommunfullmäktige i hela landet samt för val till Europaparlamentet. Registreras en partibeteckning för val till lands tingsfullmäktige, gäller den val i det landstinget och val till kommunfullmäktige i de kommuner som finns inom landstinget. En registrering för val till Europaparlamentet gäller endast för val till Europaparlamentet. Anmälan av kandidater Partierna ska senast ett visst datum anmäla sina kandidater. Det är Valmyndigheten som bestämmer datum. Kandidaterna kan bara anmälas av par tiets behöriga företrädare. Kandidaterna ska också skriftligen förklara att de gett partiet till stånd att anmäla dem. Personer som vill kandidera vid val till Europaparlamentet för ett parti i Sverige men som är medborgare i något av de andra EU-länderna ska lämna in en försäkran till Valmyndigheten att de inte kandiderar i något annat land. Tre typer av valsedlar förekommer i valen: Namnvalsedlar med partibeteckning och kandidatnamn som har en ruta ( ) fram för varje namn där väljaren kan göra en markering (kryss). På så sätt lämnas en särskild personröst. Partivalsedlar med partibeteckning men utan kandidatnamn. Med en sådan valsedel lägger väljaren en röst på partiet men avstår från att personrösta. Blanka valsedlar där partinamn kan skri vas in. VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Partinamn VAL TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Partinamn 1 Lena Karlsson, Konsult, A-köping 2 Sten Arvidsson, Redare, S-stad 3 Dagmar Ekström, Sekreterare, S-köping 4 Svea Hagström, Musiker, S-stad 5 Clark Holmfors, Köpman, G-stad 6 Sofie Berglund, Tandtekniker, S-köping 7 Claes Eriksson, Miljötekniker, R-köping 8 Anna Saarinen, Dagbarnvårdare, G-stad 9 Stig Lennartsson, Timmerman, V-köping 10 Anders Karlström, Expert, M-boda 11 Pernilla Josefsson, Bilförsäljare, K-holm 12 Oskar Johansson, Utredare, G-borg 13 Nisse Holmgren, Jurist, S-holm 14 Christina Nilsson, Administratör, S-holm 15 Mats Grundström, Jurist, S-stad 16 Calle Ottosson, Fastighetsägare, S-stad Du får bara markera en av dessa anmälda kandidater. 1 Anna Saarinen, Dagbarnvårdare, G-stad 2 Stig Lennartsson, Timmerman, V-köping 3 Anders Karlström, Expert, M-boda 4 Pernilla Josefsson, Bilförsäljare, K-holm 5 Oskar Johansson, Utredare, G-borg 6 Nisse Holmgren, Jurist, S-holm 7 Christina Nilsson, Administratör, S-holm 8 Mats Grundström, Jurist, S-stad 9 Calle Ottosson, Fastighetsägare, S-stad 10 Anna Rudolfsson, Riksdagsledamot, R-köping 11 Bertil Oskarsson, Byggmästare, B-köping 12 Vera Gustafsson, Frisör, G-stad 13 Adam Svensson, Affärsbiträde, S-stad 14 Lena Karlsson, Konsult, A-köping 15 Sten Arvidsson, Redare, S-stad 16 Dagmar Ekström, Sekreterare, S-köping 17 Svea Hagström, Musiker, S-stad 18 Clark Holmfors, Köpman, G-stad 19 Sofie Berglund, Tandtekniker, S-köping 20 Claes Eriksson, Miljötekniker, R-köping 21 Niklas Persson, Nattvakt, A-köping 22 Signe Mattson, Läkare, A-köping 23 Tore Karlström, Journalist, G-stad 24 Eva Ljungqvist, Ekonom, A-köping Umeå kommun Västerbottens län 0488 00355 0488 00355 VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Partinamn VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE VAL TILL RIKSDAGEN Partinamn Du får bara markera en av dessa anmälda kandidater. 1 Anna Rudolfsson, Riksdagsledamot, R-köping 2 Bertil Oskarsson, Byggmästare, B-köping 3 Vera Gustafsson, Frisör, G-stad 4 Adam Svensson, Affärsbiträde, S-stad 5 Niklas Persson, Nattvakt, A-köping 6 Signe Mattson, Läkare, A-köping 7 Tore Karlström, Journalist, G-stad 8 Eva Ljungqvist, Ekonom, A-köping 9 Tyra Magnusson, Pensionär, S-köping 10 Urban Eriksson, Urmakare, G-stad 11 Lena Karlsson, Konsult, A-köping 12 Sten Arvidsson, Redare, S-stad 13 Dagmar Ekström, Sekreterare, S-köping 14 Svea Hagström, Musiker, S-stad 15 Clark Holmfors, Köpman, G-stad 16 Sofie Berglund, Tandtekniker, S-köping 17 Claes Eriksson, Miljötekniker, R-köping 18 Anna Saarinen, Dagbarnvårdare, G-stad 19 Stig Lennartsson, Timmerman, V-köping 20 Anders Karlström, Expert, M-boda 21 Pernilla Josefsson, Bilförsäljare, K-holm 22 Oskar Johansson, Utredare, G-borg 23 Nisse Holmgren, Jurist, S-holm 24 Christina Nilsson, Administratör, S-holm 25 Mats Grundström, Jurist, S-stad 26 Calle Ottosson, Fastighetsägare, S-stad Västerbottens läns valkrets 0488 00355 VAL TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Partinamn 0488 00355 0488 00355 VAL TILL RIKSDAGEN Partinamn 0488 00355 VAL TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 90000 90000 90000 VAL TILL RIKSDAGEN Valsedlar Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till landstings fullmäktige och vita för val till kommunfullmäk tige och för val till Europaparlamentet. Valsedlarna ska vara lika till storlek och material. Beställning av valsedlar Partierna måste beställa valsedlar före en viss tidpunkt för att dessa med säkerhet ska kunna levereras senast 45 dagar före valdagen. Valsedlar kan beställas även efter den fastställda tidpunkten, men då lämnas ingen garanti om leveranstid. De partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått minst en procent av rös terna i hela landet har rätt till gratis tryckning av namnvalsedlar. Den s.k. fria kvoten gratis valsedlar är tre gånger antalet röstberättigade. Vid val till landstings- och kommunfullmäktige är ett parti berättigat till fria valsedlar om partiet är representerat. Efter att ett val genomförts får de partier som fått mer än 1% av rösterna i riksdagsvalet eller blivit representerade i landstings- eller kommunfullmäktige tillbaka sina kostnader för valsedlar. Reglerna för fria valsedlar gäller även val till Europaparlamentet. Valsedlar beställs hos länsstyrelsen. Vid val till Europaparlamentet beställs de dock hos Valmyndigheten. Valmyndigheten presenterar på sin webbplats www.val.se alla valsedlar som tryckts. På valsedeln framgår om partiet har anmälda kandidater. Utläggning av valsedlar För de partier som fått mer än en procent av rösterna i riksdagsvalet ansvarar röstmottagarna för att partivalsedlar läggs ut i vallokalerna och röstningslokalerna. Det gäller för såväl riksdagsval som kommun- och landstings val. Partierna måste viss tid före valet själva begära att valsedlarna ska läggas ut. 8
Vid val till kommun- och landstingsfullmäktige har partier som är representerade rätt att få partivalsedlar utlagda i vallokalerna och röstningslokalerna i kommunen eller landstinget. Röstmottagarna lägger också ut blanka valsedlar för alla val på alla ställen där man kan rösta. Namnvalsedlar får däremot partierna själva lägga ut. Vid val till Europaparlamentet svarar staten för att namnvalsedlar läggs ut på alla ställen där man kan rösta, om partiet har endast en namnvalsedel. 7 Röstning Id-kontroll Vid all röstning ska en väljare som inte är känd av röstmottagarna legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. Röstmottagarna ska också dokumentera hur de har kontrollerat väljarnas identitet. Valskärmar I alla lokaler där man kan rösta ska det finnas skärmar där väljarna i avskildhet kan stoppa ner en valsedel för respektive val i valkuvert. Detta för att ingen ska se vad man röstar på. Väljaren lämnar däref ter sitt/sina valkuvert till röstmottagarna. Röstning i vallokal Väljarna ska på valdagen rösta i vallokalen i det distrikt där de finns i röstlängden. Vallokaler ska som regel vara tillgängliga även för personer med fy siska funktionshinder. Om en väljare på grund av fysiskt funktionshinder ändå inte kan ta sig in i vallokalen, kan röstmottagarna hämta upp rösten utanför vallokalen. Sedan ordföranden i valdistriktet kontrollerat att väljaren finns i röstlängden för distriktet och att en valsedel har lagts i respektive kuvert, lägger han eller hon ner valkuverten i respektive valurna. Samtidigt markeras i röstlängden att väljaren har röstat. Partierna lägger själva ut sina namnvalsedlar där väljarna kan rösta. Med en namnvalsedel kan väljaren personrösta genom att sätta ett kryss framför en kandidat. Foto: Leif Engberg/ Scanpix. Vallokaler är i regel öppna kl. 08.00-20.00 (vid val till Europaparlamentet till kl. 21.00). Val nämnden kan efter samråd med länsstyrelsen besluta om kortare öppettider. I varje vallokal finns en urna för varje val. 2/3 av väljarna röstar i sin vallokal. Foto: Fredrik Persson/Scanpix. 9
Förtidsröstning inom landet Väljare som av någon anledning inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förväg i en röstningslokal var som helst i landet. En röstningslokal kan t.ex. vara kommunkontoret, ett bibliotek, en skola eller ett postkontor. Förtidsröstningen börjar 18 dagar före valdagen och pågår fram till valet. För ytterligare service till väljarna finns dessutom minst en röstningslokal i varje kommun som är öppen även på valdagen. Brevröstning från utlandet De som är röstberätti gade och vistas utomlands kan brevrösta från vilket land de än befinner sig i. Sjömän på fartyg i utrikes fart kan också brevrösta. Brevrösten får inte skickas tidigare än 45 da gar före valdagen och inte senare än valdagen. Det behövs särskilt material för att kunna brevrösta. Materialet kan beställas från Valmyndigheten eller från en utlandsmyndighet. På vissa sjukhus och andra vårdinrätt ningar ordnar valnämnden röstmottagning för de väljare som vill rösta där, t.ex. patienter, personal och besökande. Vid förtidsröstning tar röstmottagarna hand om rös terna och skickar dem i speciella fönsterkuvert till valnämnden. Den som röstar i en röstningslokal måste ha sitt röstkort med sig och kunna visa legitimation eller på annat sätt kunna styrka sin identitet. Budröstning Den som på grund av sjukdom, funktionshinder eller ålder inte personligen kan komma till en vallokal eller röstningslokal kan låta ett bud lämna fram rösten. Släktingar och vårdare kan vara bud. Det kan också lantbrevbärare vara. Dessutom kan kommunens valnämnd utse särskilda personer att vara bud, som kan hämta upp väljarnas röster. Ångerröstning Den som röstat i förväg (i Sverige eller från utlandet) kan ångerrösta. Då ska man rösta i vallokalen på valdagen. Rösten i vallokalen blir då godkänd och förtidsrösten förklaras ogiltig. Intagna på häkten eller kriminalvårdsansan stalter kan också budrösta. Röstning på utlandsmyndigheter Alla som är utomlands vid tiden för röstningen kan rösta på en utlandsmyndighet. Valmyndigheten beslutar, efter förslag från Utri kesdepartementet, om vilka svenska utlandsmyndigheter som ska ha röstmottagning. Röstningen börjar 24 dagar före valdagen och pågår på vissa orter bara en kort tid. Röst ningen måste avbrytas i så god tid före valet att rösterna har nått Valmyndigheten senast da gen före valdagen. Alla röster från utlandsmyndigheterna sänds till Val myndigheten som sorterar dem och sänder dem vidare till respektive valnämnd. 10
8 Rösta på parti och person Väljarna röstar på ett parti och kan samtidigt på valsedeln markera vilken kandidat de helst vill se vald. Det kallas att personrösta. Väl jaren avger personrösten genom att kryssa för en av kandidaterna på valsedeln. Bara en kandidat får markeras. Markeringen ska göras i rutan framför kandidatnamnet. 26% av väljarna personröstade i riksdagsvalet 2002 och 59% personröstade i valet till Europaparlamentet 2004. Om väljaren strukit över ett eller flera namn på valsedeln saknar det betydelse vid rösträk ningen. Om ett parti har registrerat partibeteck ning och anmält sina kandidater, kan väljaren inte heller lägga till kandidatnamn på valsedlarna. Vid rösträkningen bortses från namn som skri vits till på sådana partiers valsedlar. Det framgår längst upp på valsedeln, ovanför kandidatnam nen, om kandidaterna är anmälda. 9 Rösträkning på valnatten Efter att röstmottagningen avslutats på valdagen ska röstmottagarna i respektive valdistrikt räkna de röster som tagits emot. Men först läggs de godkända förtidsrösterna (från röstningslokalerna inom landet, från utlandet och brevrösterna) ner i respektive valurna. Där efter töms urnorna och rösterna i respektive val räknas. Riksdagsvalet räknas först, sedan kom munfullmäktigvalet och sist landstingsfullmäktigvalet. När ett valdistrikt på valkvällen räknat rösterna rings resultaten in till rapportmottagare som regi strerar resultaten i Valmyndighetens valdatasys tem. På det sättet kan Valmyndigheten redan på valkvällen räkna fram ett preliminärt valresultat, och senare på natten räknas en preliminär mandatfördelning fram. Samtidigt som resultaten för valdistrikten registreras in görs de direkt tillgängliga för media och allmänheten på Valmyndighetens webbplats. Det kan verka enkelt - men rösträkning och mandatfördelning är komplicerat! När räkningen är klar läggs valsedlarna in i speci ella säkerhetspåsar som förseglas och överlämnas till valnämnden. Valnämnden svarar för att rös terna från vallokalerna så snart som möjligt transporteras till länsstyrelsen. När väljaren gjort sitt val ska valsedeln läggas ner i valkuvertet och valkuvertet ska förslutas innan det lämnas över till röstmottagarna. Foto: Mark Earthy/Scanpix. Onsdagsräkning Onsdagen efter valdagen räknar valnämnderna de förtidsröster som vallokalerna inte hunnit få under valdagen. Dessa är främst röster från utlandet och förtidsröster som avlagts i andra kommuner på valdagen. När valnämndernas räkning är klar transporteras även dessa röster till länsstyrel sen. 11
10 Slutlig rösträkning Måndagen efter valdagen börjar den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen. Där räknas alla röster ännu en gång. Länsstyrelsen bedömer valsedlarna och räknar antalet röster för varje parti. De räknar även antalet personröster för varje kandidat inom partierna. Riksdagsvalet räknas först, därefter kommunfullmäktigvalet och sist landstingsfullmäktigvalet. Riksdagsvalet beräknas vara sluträknat och klart på onsdagen efter valdagen. Cirka tio dagar efter valdagen brukar det sista resultatet för valet till landstingsfullmäktige kunna publiceras. Länsstyrelsens bedömning av valsedlar Enbart giltiga röster får vara med och bidra till att vissa partier får konkurrera om mandaten. Därför måste länsstyrelsen fastställa vilka valsedlar som är giltiga respektive ogiltiga. Samma granskning måste göras för kandidaterna, dvs endast giltiga personröster räknas, och endast giltiga kandidater kan bli valda. Ogiltiga valsedlar En valsedel som saknar partibe teckning (blank valsedel) räknas som en ogiltig valsedel. Detsamma gäller om en valsedel har fler än en partibe teckning eller är försedd med kännetecken som uppenbart satts dit med avsikt att identifiera väljaren. De allra flesta ogiltiga valsedlar är blanka. Om det ligger två (eller flera) valsedlar i samma kuvert och de har olika partibeteckningar blir de också ogiltiga. giltig men räknas bara som en röst för partiet på samma sätt som en partivalsedel, t.ex i dessa fall: om väljaren kryssat för två eller flera kandidater om personröstkrysset kan ha gjorts maskinellt, om ordningen mellan namnen inte framgår klart, om det ligger flera valsedlar i samma kuvert med samma partibeteck ning men med olika kandidatuppsätt ningar eller kryss på olika kandidater, om det för ett parti med anmälda kandidater i riksdagsvalet använts en av partiets valsedlar med kandidater som är anmälda i en an nan krets. Ett visst kandidatnamn räknas inte Valsedeln är giltig men vid rösträkningen bortses från ett eller flera kandidatnamn på val sedeln: om en kandidat inte är valbar (det kon trolleras mot uppgifterna i folkbokföringen på valdagen), om ett namn skrivits till på en valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater, om ett kandidatnamn som inte är anmält tryckts på en valsedel för ett parti som registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater. Överstrukna kandidatnamn Även om ett kandidatnamn strukits över på en valsedel räknas namnet. Strykningar påverkar alltså inte ordningen mellan kandidaterna på en valsedel. Inga kan didatnamn räknas I vissa fall ska länsstyrelsen bortse från alla kandidatnamn på valsedeln. Valsedeln är fortfarande Sammanräkning pågår hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Foto: Länsstyrelsen i Stockholms län. 12
11 Mandatfördelning När länsstyrelsen räknat klart alla röster kan mandatfördelningen mellan partierna börja. Spärrar för partier I valsystemet finns spärrar mot småpartier. För att få delta i mandatfördelningen vid riksdagsva let och vid valet till Europaparlamentet måste ett parti ha fått minst 4 procent av antalet röster i hela landet. Har ett parti totalt fått färre röster i riksdagsvalet, kan det ändå delta i fördel ningen av de fasta mandaten i en valkrets om det där fått minst 12 procent av rösterna i valkret sen. Vid landstingsfullmäktigvalet måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget för att få delta i mandatfördelningen. Vid kom munfullmäktigval finns ingen spärr. Mandatfördelning mellan partier Först fördelas de fasta mandaten och sedan utjämningsmandaten. Den beräkningsmetod som används för att fördela de fast mandaten heter den jämkade uddatalsmetoden, se faktaruta 1 (sid 14). Riksdagsval När de fasta mandaten fördelats mellan partierna inom varje valkrets, summeras antalet fasta man dat från alla valkretsar för varje parti (totalt 310 mandat). Därefter fördelas mandaten med samma metod med partiernas totala röstetal i landet som underlag. Då fördelas 349 mandat och hela lan det räknas som en valkrets. Resultaten av de båda mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti fått fler mandat vid fördel ningen med hela landet som en valkrets har partiet rätt till utjämningsmandat. Ett parti får utjämningsmandat i den valkrets där partiets jämförelsetal är störst efter fördelningen av de fasta mandaten. Om ett parti inte fått fasta mandat i alla valkretsar används partiets röstetal som jämförelsetal i de valkretsar där partiet ännu inte fått mandat, när utjämnings mandaten fördelas. Ledamöterna på sina platser i riksdagen. Foto: Holger Staffansson Val till landstingsfullmäktige I landstingsfullmäktige är 9/10 av mandaten fasta mandat och 1/10 utjämningsmandat. Man daten fördelas på samma sätt som i riksdagsvalet. Först fördelas de fasta mandaten i varje valkrets. Därefter görs en fördelning av landstingets samtliga mandat med partiernas röstetal i hela landstinget som grund. Därmed kan man be stämma vilka partier som har rätt till utjäm ningsmandat. Utjämningsmandaten fördelas efter samma regler som vid riksdagsvalet. Val till kommunfullmäktige Vid val till kommunfullmäktige är alla mandat fasta och antalet mandat för varje valkrets har tidigare fastställts av länsstyrelsen. Val till Europaparlamentet Vid val till Europaparlamentet är alla mandat fasta och hela landet en valkrets. 13
Faktaruta 1: Den jämkade uddatalsmetoden De fasta mandaten fördelas på grundval av det antal röster som partierna fått i respektive val krets. För de partier som får delta i mandatför delningen i valkretsen räknas jämförelsetal fram. Det första jämförelsetalet får man genom att varje partis röstetal delas med 1,4. Det parti som har högst jämförelsetal får det första mandatet i valkretsen. Det partiet får då ett nytt jämförelse tal genom att partiets röstetal delas med 3. Övriga partier behåller och konkurrerar med sina ursprungliga jämförelsetal tills de fått mandat. När ett parti får sitt andra mandat delas röstetalet med 5 och då får man fram nästa jämförel setal. Vid tredje mandatet delas röstetalet med 7 o.s.v. Denna beräkning fortsätter tills alla mandat är utdelade. EXEMPEL: Fördelning av de fasta mandaten i Kronobergs län vid 2002 års riksdagsval 1. Alla partiers röstetal delas med 1,4. Röstetal = antalet röster partiet fick totalt i valkretsen. 3. Röstetalet för det parti som fick högst jämförelsetal (dvs S) delas nu med nästa delningstal, dvs 3. 6. Röstetalet för det parti som fick högst jämförelsetal (dvs M) delas nu med nästa delningstal, dvs 3. Övriga partier konkurrererar fortfarande med samma ursprungliga jämförelsetal, förutom S som ju redan har delats med 3 och 5. Parti Röstetal Mandat 1 Mandat 2 Mandat 3 Mandat 4 M 15 200 10 857,14 10 857,14 10 857,14 5 066,66 S 43 696 31 211,42 14 565,33 8 739,20 8 739,20 Fp 10 538 7 527,14 7 527,14 7 527,14 7 527,14 C 11 746 8 390,00 8 390,00 8 390,00 8 390,00 V 7 864 5 617,14 5 617,14 5 617,14 5 617,14 Mp 4 354 3 110,00 3 110,00 3 110,00 3 110,00 Kd 11 695 8 353,57 8 353,57 8 353,57 8 353,57 7. Det parti som då har högst jämförelsetal är S och S får därmed mandat nr 4. 5. Det parti som då har högst jämförelsetal är M och M får därmed mandat nr 3. 2. Det parti som då har högst jämförelsetal är S, och S får därmed det första mandatet. 4. Det parti som då har högst jämförelsetal är fortfarande S och S får därmed mandat nr 2. Partiets röstetal delas med 5 för att få fram nästa jämförelsetal 14
EXEMPEL: Fördelning av utjämningsmandaten i 1998 års val till Uppsala läns landstingsfullmäktige Uppsala läns landsting har tre valkretsar. Lands tinget hade vid valet 1998 totalt 71 mandat. De fasta mandaten var 63 och utjämningsmandaten 8. De 63 mandaten fördelades på Södra kret sen 11, Mellersta kretsen 41 och Norra kretsen 11. Partier som fått mindre än 3 procent av rösterna får inte delta i mandatfördelningen. De fasta mandaten fördelades mellan partierna inom de tre valkretsarna enligt följande: För Moderata samlingspartiet skulle två utjämningsmandat placeras. Efter fördelningen av de fasta mandaten hade partiet följande jämförelsetal i de tre kretsarna: Jämförelsetal Södra Mellersta Norra M 1213,85 1265,71 810 De två utjämningsmandaten fick partiet i Mellersta och Södra kretsen. Parti Södra Mellersta Norra Totalt M 3 10 2 15 S 5 13 6 24 Fp - 4-4 C 1 2 1 4 V 1 5 1 7 Mp - 3-3 Kd 1 4 1 6 Totalt 11 41 11 63 Kretsfördelningen jämfördes sedan med en total fördelning av de 71 mandaten i landstinget. Parti Totalfördelning av 71 mandat Summa valkretsmandat Skillnad Utjämningsmandat M 17 15 2 S 25 24 1 Fp 6 4 2 C 5 4 1 V 7 7 0 Mp 4 3 1 Kd 7 6 1 71 63 8 Med samma metod placerades utjämningsmanda ten för de övriga partierna så att den slutliga mandatfördelningen för de tre valkretsarna blev följande: Parti Södra * Mellersta * Norra * M 4 (1) 11 (1) 2 S 5 14 (1) 6 Fp 1 (1) 4 1 (1) C 1 2 2 (1) V 1 5 1 Mp 3 1 (1) Kd 1 5 (1) 1 Totalt 13 (2) 44 (3) 14 (3) * Antalet utjämningsmandat för varje parti i respektive krets anges inom parentes. 15
12 Ledamöter och ersättare utses När mandatfördelningen mellan partierna är klar fastställs vilka kandidater som blir ledamöter och ersättare. Först kontrolleras om reglerna om personröst ning kan tillämpas. Det personliga röstetalet är antalet personröster för en viss kandidat i en valkrets under en och samma partibeteckning. Om kandidatnamnet finns på olika listtyper, räknas personrösterna samman från alla de olika listorna. Spärregler för personröster För att bli invald på personligt röstetal måste kandidaten ha fått ett antal personröster som motsvarar minst: 8 procent av partiets röster i valkretsen i riks dagsvalet, 5 procent av partiets röster i hela landet vid valet till Europaparlamentet och 5 procent av partiets röster vid val till lands tingsoch kommunfullmäktige. Vid val till landstingsfullmäktige måste dock kandidaten ha fått minst 100 röster och vid val till kommunfullmäktige minst 50 röster. Finns det fler än en kandidat som klarat spärren, tar de plats efter antalet personröster. Om flera kandidater fått lika många röster dras lott om vem av dem som ska få platsen. Kan inte alla ledamöter utses med ledning av personrös terna, fortsätter den slutliga rösträkningen i stället med den s.k. heltalsmetoden, se faktaruta 2 och exemplet här bredvid. EXEMPEL: Så utses ledamöterna I kommunen Valstad har Lokalpartiet fått 621 röster och fyra platser i kommunfullmäktige. Partiets valsedel ser ut på följande sätt och kan didaterna har fått personröster enligt följande: 1 Anna 70 11,27 % 2 Niklas 49 7,89 % 3 Signe 113 18,19 % 4 Adam 18 2,89 % 5 Urban 10 1,61 % 6 Claes 22 3,54 % Signe och Anna väljs in med personröster. De har klarat spärren 5 procent av rösterna dock minst 50. Niklas som fått 7,89 procent av rösterna kan inte ta mandat med hjälp av personröster eftersom han bara fått 49 personröster. Partiets återstående två mandat måste tillsättas med hjälp av heltalsmetoden. Man bortser nu från de kandidater som redan tagit plats. Niklas står som första namn på valsedeln. Hans jämfö relsetal blir lika med röstetalet 621/1= 621,00. När Niklas tagit plats får Adam alla 621 valsedlarna. Adams jämförelsetal blir 621/2= 310,50. Partiets kandidater tar således plats i följande ordning: Signe 113 personröster Anna 70 personröster Niklas 621,00 jämförelsetal Adam 310,50 jämförelsetal Faktaruta 2: Heltalsmetoden Heltalsmetoden innebär att valsedlarna ordnas i grupper med samma kandidatnamn som första namn. Man bortser från kandidater som har fått plats med hjälp av personröster. Antalet valsedlar med en viss kandidat som förs ta namn är den kandidatens jämförelsetal. Den kandidat som har största jämförelsetalet, d.v.s. rösteta let, får partiets första mandat. Därefter bortses från den kandidatens namn och valsedlarna sorteras om i nya grupper efter dem som nu är första namn på valsedlarna. Jämförelsetalet för kandidaterna fås nu genom att röstetalet för gruppen delas med 2. Om partiet enbart har en lista d.v.s. samma kandidat finns som nummer ett, två, tre osv på alla valsedlar så tillsätts platserna i praktiken i listans turordning. Beräkningen görs dock ändå enligt heltalsmetoden. Se exemplet ovan. 16
Om en kandidat blir vald i flera kretsar eller för flera partier Om en kandidat tar plats i mer än en valkrets, tar han eller hon mandatet i den valkrets där han eller hon i första hand har den största andelen per sonröster i förhållande till partiets röster i valkretsen (om platsen har tillsatts enligt personröstningsreglerna) eller i andra hand har det största jämförelseta let (om platsen tillsatts enligt hel talsmetoden). Kandidaten ska då ersättas i den andra valkretsen. Ersättare blir i första hand den kandidat som har den högsta andelen personröster och ännu inte tagit plats och i andra hand den första lediga kan didaten på den lista som har fått flest antal röster av de listor som gällde för den ursprungligt valde ledamoten. Om platser i flera valkretsar blir lediga tillsätts de en efter en, efter storleken på i förs ta hand an delen personröster och i andra hand jämförel setalen i valkretsarna. Om någon kandidat blir vald som ledamot för mer än ett parti, ska han eller hon tillträda en av platserna. På de andra mandaten utses på samma sätt någon annan som ledamot. Det är däremot möjligt att samtidigt vara ersättare för olika partier. Så utses ersättare Ersättarna utses i ord ning efter det antal personröster de fått. Det förutsätter att partiets alla ledamöter har utsetts med hjälp av personröster och att det därefter fortfarande finns kandidater som har personröster över spärren. Inga jämförelsetal behöver beräknas eftersom röste talen används. Om röstetalen för två kandidater skulle vara lika stora, drar man lott om vem som ska utses till ersättare. Samma ersättare kan utses i mer än en valkrets. Val till riksdagen, landstingsfullmäktige och Europa-parlamentet För varje ledamot utses lika många ersättare som partiet har fått mandat, dock alltid minst tre. Val till kommunfullmäktige An delen ersättare får vara högst hälften av det antal platser som varje parti får i kommunen. Kommunfullmäktige bestämmer före valet hur stor andelen ska vara. Det mest van liga är att fullmäktige beslutat att andelen ersätta re ska vara hälften. Ett parti som får fyra mandat får då i normalfallet två ersättare. För partier som bara fått ett eller två mandat ska ändå två ersät tare utses. När ledamöter från ett parti valts in från mer än en lista, kan antalet ersättare komma att överstiga den andel som kommunfullmäktige har bestämt. KLART! När alla ledamöter och ersättare är utsedda är valet klart. Valmyndigheten tar det officiella beslutet om att fastställa utgången av riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet. Respektive länsstyrelse gör motsvarande för valen till kommun- och landstingfullmäktige. För varje ledamot görs en sammanräkning för att utse ersättare. I första hand utses den kandidat som inte redan tagit plats men som klarat spär ren för personröster. När det inte finns fler kandidater med person röster som kan komma i fråga som ersättare, fortsätter sammanräkningen genom att endast de valsedlar som gällde för den ordinarie le damoten när denne fick plats beaktas. Sam manräkningen görs alltid med utgångspunkt från den ursprung liga namnordningen. 17
13 Överklagande Vissa beslut i valärenden kan överklagas hos Valprövningsnämnden. Det gäller beslut om fördelning av fasta valkrets mandat, beslut om indelning i valkretsar och valdistrikt, beslut om bl.a. registrering av partibeteckning och beslut om anmälan av kandidater, beslut där Valmyndigheten eller länssty relsen fastställt utgången av ett val. 14 Valdeltagande Statistiska centralbyrån, SCB, publicerar efter varje val den officiella statistiken. Resultaten från de senaste valen finns också på Valmyndighetens webbplats. Av tabellerna nedan framgår hur många väljare (i procent) som har deltagit i de senaste valen och folkomröstningarna: Val till: 1994 1998 2002 Riksdag 86,8% 81,4% 80,1% Landsting 84,4% 78,6% 77,9% Kommun 84,3% 78,1% 77,5% Val till: 1995 1999 2004 Europaparlamentet 41,6% 38,8% 37,9% Både enskilda personer och partier kan överklaga valresultatet, om de anser att Valmyndigheten eller någon annan myndighet handlat felaktigt. Överklagandet ska ha kommit in till den myndighet som fattade beslutet inom tio dagar efter att valresultatet kungjorts. Valmyndig heten kungör resultatet av riksdagsvalet genom annons i Post- och Inrikes Tidningar. Resultaten i kommun- och landstingsfullmäktigvalen räknas som kungjorda när länsstyrelsens protokoll över slutliga rösträkningen är klara. Valprövningsnämnden kan upphäva ett val och besluta om omval i ett visst val eller i en viss valkrets om en avvikelse kan antas ha inverkat på valutgången. Om felaktigheterna kan rättas till genom ny rösträkning eller annan mindre åtgärd kan Valprövningsnämnden i stället uppdra åt be slutsmyndigheten att rätta felet. Folkomröstningar: EU 1994 83,3% EURO 2003 82,6% Mer information På Valmyndighetens webbplats www.val.se finns mer att läsa om val och folkomröstningar. Där finns bl.a. instruktioner för hur ett parti anmäler registrering av partibeteckning räkneexempel på mandatfördelningen mellan partier och hur ledamöter och ersättare utses. Materialet går också att beställa från Valmyndigheten. 18
19
Valmyndigheten 704 Utgåva 2 Postadress/Postal address: Box 4210, 171 04 Solna Besöksadress/Visiting address: Solna Strandväg 78 Telefon/Phone: +46 8 635 69 00 Fax/Telefax: +46 8 635 69 20 E-postadress/E-mail: valet@val.se Webbplats/Web site: www.val.se