Vi har kartlagt biokraften,

Biokraften - på tredje plats Biokraften har etablerat sig som en viktig del av svensk elproduktion. Det produceras idag nästan fem gånger så mycket biokraft som fossilkraft. Och biokraften gav 2008 sex gånger så mycket el som vindkraften. Vi har kartlagt biokraften, och letat i olika typer av statistik. Vi har hittat 114 större produktionsanläggningar för biokraft i fjärrvärmen och i industrin. Dessutom har vi hittat 33 biogasanläggningar som gör el. Totalt 147 produktionsanläggningar för biokraft spridda över hela Sverige. Det finns idag 74 kraftvärmeverk som producerar biokraft. Alla större städer har biokraftvärmeverk, som endera använder trädbränslen, torv eller avfall. I skogsindustrin finns ett antal mycket stora elproducenter. Södras tre anläggningar står för omkring 1,5 TWh, en betydande del av den svenska biokraftproduktionen. Nya stora kraftvärmeverk tillkommer, till exempel Örnsköldsvik, Södertälje och Kalmar, och en rad andra projekt är på gång. Vi har hittat 25 projekt under byggande eller planering. Biokraften betyder allt mer i Stockholmsområdet. Söderenergi i Södertälje (Igelsta) tar i drift sitt nya biokraftverk i höst och utbyggnader är på gång hos Vattenfall i Haninge (Drevviken). Fortum ska bygga ut sin Brista-anläggning i Märsta och fortsätter planeringen för ett nytt kraftvärmeverk med biobränsle i Värtan, nära centrala Stockholm. Norrenergi planerar ett kraftvärmeverk i Kymlinge. E.on fick härom året nej till en lokalisering i Kallhäll, men har inte gett upp planerna på en investering i nordvästra Storstockholm. Skogsindustrin gjorde snabbt stora investeringar i elproduktion när elcertifikaten infördes. Nu verkar man ha tagit en paus men några projekt finns i tuben. Biokraften har ökat kraftigt under senare år Under 1990-talet gavs investeringsstöd till att bygga kraftvärmeverk för biobränslen. 2003 ersattes detta stöd av elcertifikatsystemet, som innebär att alla producenter av förnybar el (utom storskalig vattenkraft) får ett extra stöd på idag omkring 30 öre/kwh. Undantagen är också elproduktion med avfall. Elcertifikatsystemet har stimulerat investeringarna i biokraftanläggningar, både i fjärrvärmen och i skogsindustrin. Det här diagrammet visar hur biokraftproduktionen ökat. Den kraftiga uppgången från 2002 till 2004 beror på att det då blev lönsamt att byta bränsle från fossila bränslen till biobränslen, för att få certifikat. Men uppgången beror också på att det tidigare av skattetekniska skäl lönade sig för energiproducenterna att bokföra de fossila bränslena på elproduktionen och biobränslena på värmeproduktionen. Nu finns regler som proportionering som gör detta omöjligt. Med en riktig proportionering skulle biokraftproduktionen före 2003 ha varit ett par TWh högre varje år. Utvecklingen till 2020 Hur mycket mer biokraft kan det bli till 2020? Regeringen föreslog i energi- och klimatpropositionen i våras att ramen för certifikaten skulle öka så att Den svenska elproduktionen 2008 fördelades så här: 70 60 50 40 30 20 10 TWh 0 Vattenkraft Kärnkraft Biokraft Fossilkraft Vindkraft Solkraft Av biokraften är 1,4 TWh avfallskraft och 0,8 TWh torvkraft. Av fossilkraften är 1,0 TWh gaskraft, 0,8 TWh oljekraft och 0,7 TWh kolkraft. Den totala elproduktionen var 145,8 TWh. Förnybar elproduktion utgjorde 56,4 procent. Källa: Svensk Energi och Elcertifikatsystemet. 14 12 10 8 6 4 2 0 68,4 61,2 Så här har biokraften ökat: 11,8 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Biokraftproduktion (TWh) 2000 2008. Siffran gäller biokraft inkl. elproduktion med torv och avfall. 2,4 2,0 (TWh) vi får fram 25 TWh ny förnybar el till 2020, jämfört med 2002, då vi hade totalt 6,5 TWh förnybar el (exkl. storskalig vattenkraft). Det betyder att den totala nya förnybara elen ska vara 31,5 TWh 2020. Energimyndigheten tror att det då kommer att finnas 16 TWh biokraft, 12,5 TWh vindkraft, 3 TWh småskalig vattenkraft och 0,0003 TWh övrigt (sol och våg). Biokraften inkluderar torv men inte avfall. Gemensamt med Norge Sveriges och Norges regeringar är överens om att skapa en gemensam marknad för elcertifikat från 2012. Det kan innebära att ny norsk vattenkraft konkurrerar ut ny svensk vindkraft och biokraft. n Text: Kjell Andersson 7 GWh 11,8 TWh 12 Nr 5 2009

i svensk elproduktion INDUSTRIANLÄGGNINGAR: (Årsproduktion av biokraft) KRAFTVÄRMEANLÄGGNINGAR: (Årsproduktion av biokraft): BIOGASANLÄGGNINGAR MED ELPRODUKTION : HAMNAR: >300 GWh >300 GWh 150-299 GWh 150-299 GWh 25-149 GWh 25-149 GWh 0-24 GWh 0-24 GWh PLANERADE ANLÄGGNINGAR: Kartan visar alla biokraftanläggningar i Sverige. Källa: Elcertifikatsystemet, Avfall Sverige, Svebio och Bioenergis egna sammanställningar. Nr 5 2009 13

Effektiv mikrogasturbin ökar intresset för att göra el med biogas Med åtta levererade anläggningar i Sverige och ungefär lika många på gång ser det ut som om marknadens intresse för mikrokraftverket från Turbec har lyft ordentligt på senare tid. Maskinen levererar 100 kw el och cirka 155 kw värme med gas som bränsle. Tekniken utvecklades av Volvo och ABB med start redan på 1980-talet. Från början var tanken att tekniken skulle användas i bilar och bussar men sedan utvecklades en stationär tillämpning. Idag ingår Turbec i italienska Ansaldo. Tidigare var elpriserna för låga men med dagens priser och elcertifikat så har intresset ökat, säger Johan Hall på Enerswede, som arbetar med marknadsföring och försäljning av Turbec T100. Maskinen klarar att använda gas av låg kvalitet och fungerar bättre än en vanlig gasmotor, eftersom endast turbinhjulet, som enda rörliga del, kommer i direktkontakt med den förbrända biogasen. Ett reningsverk som producerar biogas som bränsle för kraftverket kan göra en besparing på cirka 1 miljon kronor år genom att producera el och värme för eget behov. Med en investering på 2 miljoner kronor är investeringen avskriven på två år. Dessutom kan vi erbjuda ett fastprisavtal för reservdelar som täcker utrustningen upp En Turbec T100 vid reningsverket i Götene. till 60 000 drifttimmar. Detta avtal täcker även komponenter vid haveri, med ett serviceintervall på 6 000 timmar är kostnaden för servicemantimmar låg och mycket kan göras av kunden, förklarar Johan Hall på Enerswede. Utvecklingsarbete och numera även montering och tester av maskinerna sker på Turbec R&D i Malmö. n BIOGASANLÄGGNINGAR: GWh MW Kommentar 1 Avesta Kommun, Krylbo Reningsverk, Krylbo 0,4 0,05 Planerad driftstart 2009/2010 2 Bollnäs Reningsverk, Bollnäs 0,1 Ersatt gkolvmotor med gasturbin Turbec T100 3 Borlänge Energi, reningsverket, Borlänge 1,4 0,25 4 Econova, Häradsudden, Norrköping 2,5 0,3 Tre maskiner med deponigas som bränsle 5 Eskilstuna Energi, Vitorps gasmotor, Eskilstuna 0,8 0,645 6 Falkenbergs Vatten & Renh., Smedjeholmen, Falkenberg 0,7 0,253 7 Gryaab, Rya gasmotor, Göteborg 0,05 2,28 8 Gästrike Avfallshantering, Forsbacka 0,8 0,097 9 Götene Gårdsgas, Stora Svenstorp, Götene 0,24 0,037 10 Götene Vatten & Värme, avloppsverket, Götene 0,84 0,1 Turbec T100 11 Halmstads kommun, Västra Stranden, Halmstad 2,2 0,33 12 Hässleholms Renhållare, Vankiva 2,5 0,36 13 Hässleholms Vatten, reningsverket, Hässleholm 0,6 0,1 14 Jämtkraft, gasmotor, Torvalla, Östersund 6 1 15 Jönköping Energi, Ryhov, Jönköping 3,3 1 16 Jönköpings kommun, Huskvarna 0,5 0,09 17 Krister Andersson, Hagavik, biogasmotor, Malmö 0,7 0,1 Turbec T100 18 Mälarenergi, Gryta Gasmotor, Västerås 3,8 0,88 19 Norra Åsbro Renhållning, Hyllstofta, Klippan 2,1 0,25 20 Nyhlèns & Hugossons Kött, Alviksgården, Luleå 2,4 0,65 21 Odensviholms Lantbruk, Gamleby 1 0,26 22 Piteå Renhållning o Vatten, Sandholmen, Piteå 0,8 0,1 23 Sandviken Energi, Hedåsens avloppsreningsverk 0,5 0,08 24 Stockholm Vatten, Henriksdalsverket, Stockholm 1,7 2,8 25 SYSAV, Sjöviksverket, Trelleborg 1 0,34 26 SYSAV, gasmotor, Malmö 3,5 0,54 27 SYSAV, Måsalycke, Sankt Olof 0,5 0,06 28 Sörab, Löt, Brottby 0,7 0,21 29 Tekniska Verken, biogasmotor, Linköping 1 0,5 30 Turbec R&D, Höganäs reningsverk, Höganäs 0,27 0,1 Turbec T100 31 Västra Götalandsregionen, Sötåsen, Töreboda 0,1 0,02 32 Åmåls Kommun, Östby, Åmål 1,75 0,23 33 Öresundskraft, biogas, Helsingborg 10 1,95 14 Nr 5 2009

Dags för första revisionsstoppet i Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Vi är igång sedan ett år tillbaka, då vi tog över anläggningen i oktober 2008, berättar Lars-Olof Svanholm, projektledare på Övik Energi. Turbinen började testköras först i februari i år. Siemens hade problem med underleverantörer som bidrog till sex månaders försening. Vi missade elproduktionen under januari till mars som normalt är bra månader. Vi står nu inför vårt första revisionsstopp som kommer att ske vecka 43, då vi kommer att undersöka hur anläggningen ser ut inuti. Tiden för stoppet är valt med hänsyn till det stopp som bioraffinaderiet Domsjö Fabriker gör. Övik Energi står för en tredjedel av ångproduktionen till Domsjö. Vi har en utnyttjandegrad på anläggningen som ser helt annorlunda ut jämfört med om vi bara levererat fjärrvärme. Under sommaren går pannan med 60-70 MW effekt av maximala 130 MW. Då producerar vi el och levererar ånga med 7 bars tryck till Domsjö, förklarar Lars-Olof Svanholm. Hörneborgsverket levererar cirka 1,1 TWh energi per år i form av el, värme och ånga. Elproduktionen motsvarar cirka 300 GWh per år. Investeringen i anläggningen var 1 140 miljoner kronor. Under första året har vi ägnat oss åt att se till att anläggningen går. Mycket trimming och optimering återstår och personalen lär sig hela tiden mer och mer, och behärskar idag anläggningen bra. Den har gått fantastiskt bra, förutom en krånglande reducerventil och skraptransportör, sammanfattar Lars Olof Svanholm. n Text: Anders Haaker INDUSTRIANLÄGGNINGAR: GWh MW Kommentar 1 AarhusKarlshamn, Turbin 1, Karlshamn 5 3,4 2 Billerud, G3 Ljusfors, Skärblacka 315 50. 3 Billerud, Gruvöns Bruk, Grums 450 64. 4 Billerud, Karlsborg 240 52 5 Domsjö Fabriker, Örnsköldsvik 100 17 6 Fiskeby Board, Norrköping Ny panna för elproduktion 7 Fortum Värme, Nordic Paper, Säffle 20 5,4 8 Fortum Värme, Nynäshamn 6,5 1,4 9 Grycksbo Paper, Grycksbo Bruk, Grycksbo 10 4,2 10 Holmen, Braviken, Norrköping 55 13 11 Holmen, G4, G5, Iggesund 200 44 12 Holmen, Hallsta Pappersbruk, Hallstavik 45 50 13 Korsnäs, Frövi 187 26 14 Korsnäs, Karskär, Gävle 300 48 15 Mondi Dynäs, Frantschach, Väja 168 21 16 M-real, Husum 250 41 17 Munksjö Paper, Billingsfors 28 4,5 18 Munksjö, Aspabruk 60 25,2 19 Nordic Paper, Bäckhammar, Kristinehamn 90 17 20 Nordic Paper, Åmotsfors Bruk, Arvika Driftstart 2009 21 Nordic Sugar, Örtofta Sockerbruk, Eslöv 3,1 9,8 22 Perstorp, ångcentralen, Perstorp 30 6,2 23 SCA Graphic, Ortviken, Sundsvall 85 19 24 SCA Graphic, Östrands, Timrå 490 125 Planerar att bygga ut kapacitet 25 SCA Hygiene Products, Ångcentralen, Lilla Edet 10 2,3 26 SCA Packaging, Obbola 140 25 27 Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå 310 52 28 Stora Enso, Eleonora, Hyltebruk 100 28 29 Stora Enso, G1, G2, Nymölla 210 33 30 Stora Enso, G2, Fors 60 9,6 31 Stora Enso, G21 Kvarnsveden, Borlänge 70 15 32 Stora Enso, Norrsundet 20 25 33 Stora Enso, Skutskär 250 46 34 Stora Enso, TG8, TG9, Skogshall 200 68 35 Södra Cell, Mönsterås 960 148 36 Södra Cell, Mörrum 150 58 37 Södra Cell, Värö, Väröbacka 380 63. 38 Vallviks Bruk, Vallvik 100 17 39 Vattenfall, Cementa, G11, Slite 25 6 40 Vattenfall, SCA Munksund, Piteå 170 25 Nr 5 2009 15

Umeå Energi blir stor aktör på biobränslemarknaden Vi började elda för säsongen igen den 5 oktober och sedan startade intrimning och provdrit av Dåva 2, berättar Ulf Kullh, projektledare på Umeå Energi. Vid provkörningen av turbinen i mars hann vi bara börja värma upp turbinen innan turbinrotorn gick sönder. Det berodde inte på något som vi gjorde. Simens har tagit hand om problemet och skött det bra och vid midsommar var anläggningen klar igen, berättar Ulf Kullh, som räknar med att Umeå Energi kommer att ta över hela anläggningen kring nyår. Förutom turbinen så har det hela fungerat som det skulle. Vi går från att ha varit en liten aktör på biobränslemarknaden till att bli en stor aktör. Alla nya projekt har skapat förväntningar och lockat fram en del nya entreprenörer som tror att de kan få hur mycket som helst för bränslet, men det är rätt pris för rätt produkt som gäller, säger Ulf Kullh. Dåva 2 kommer att behöva motsvarande cirka 240 000 ton biobränsle per år och kommer att leverera 480 GWh värme och 150 GWh el. Bränslet består av f lis, bark, av verkningsrester, sågverksbiprodukter, torv samt en mindre mängd energigräs och salix. Den nya anläggningen väntas leda till att Umeå Energi gör ett bättre ekonomiskt resultat nästa år. Det viktiga är att komma bort från användningen av olja, som har stått för 15 procent av energin, och som är för dyrt, enligt Ulf Kullh. Invigningen av Dåva 2 planeras till våren 2010. n Text: Anders Haaker Ulf Kullh, projektledare för Umeå Energis nya kraftvärmeverk. KRAFTVÄRMEANLÄGGNINGAR: GWh MW Kommentar 1 ACB Laminat, ACB Kraftvärme, Brunflo 9,3 6 2 Bodens Energi, Bodens Värmeverk, Boden 19,9 5 3 Borlänge Energi, Bäckelund, KVV P7, Borlänge 35 7 Avfall, trädbränsle, driftstart feb 2009, 4 Borås Energi och Miljö, Ryaverket, Borås 112 45 5 C4 Energi, Allöverket, Kristianstad 45 15 6 E.on Värme, Händelöverket, Norrköping 240 100 7 E.on Värme, Åbyverket, Örebro 275 151 8 E.on Värme, Sakab, Kumla 10 6,1 9 Eksjö Energi, H21G1,2, Eksjö 16,2 3 10 ENA Energi, Enköping 100 23 11 Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna 180 38,7 12 Eskilstuna Energi, ORC, Vattumannen, Eskilstuna 1,5 0,4 OPCON Powerbox 13 Falu Energi, Västermalmsverket, Falun 78 18 14 Fortum Värme, Bristaverket, Sigtuna 185 44 15 Fortum Värme, Djuped, Hudiksvall 30 13,9 16 Fortum Värme, Hässelbyverket, Stockholm 275 87 17 Fortum Värme, Högdalen G1, G6, Stockholm 300 73 18 Fortum Värme, Värtan, Stockholm 40 145 19 Gällivare Värmeverk, hetvattencentralen, Gällivare 2 0,8 Utbyggnad planeras 20 Gävle Kraftvärme, Johannes, Gävle 80 23,9 21 Halmstads Energi, Kristinehedsverket, Halmstad 70 10 22 Halmstads Energi, Turbingatan, Halmstad 16 4 23 Hofors Energi, Hofors 2,5 1,5 24 Härnösand Energi, kraftvärmeverket, Härnösand 30 11,7 25 Hässleholm Miljö, Beleverket, Hässleholm 7 1,67 26 Jämtkraft, Lugnviksverket, Östersund 210 45 27 Jönköping Energi, Munksjö, Jönköping 32 9,2 28 Jönköping Energi, Torsvik, Jönköping 80 14 29 Kalmar Energi Värme, Energicentralen, Nybro 17 4,8 30 Kalmar Energi, Moskogen, Kalmar 130 32 Trädbränsle, överlämnas i dec 2009 31 Karlskoga Kraftvärmeverk, Karlskoga 50 15 32 Katrinefors Kraftvärme, Mariestad 20 9,5 Ägs av Mariestads kommun och Metsä Tissue 33 Karlstads Energi, Heden, Karlstad 70 20 34 Kraftringen Produktion, Återbruket, Lomma 20 4,5 35 Kungälv Energi, Munkegärdsverket, Kungälv 12 3,07 36 Lidköpings Värmeverk, PC Filen, Lidköping 30 8 Ny turbin togs i drift april 2008 16 Nr 5 2009

Bollnäs energi förbereder investering i kraftvärme Vi håller på att upphandla ett nytt kraftvärmeverk vid Säverstaverket i Bollnäs och får just nu in anbud på panna och turbin, berättar Mikael Strandberg, vd på Bollnäs Energi. Planen är att bygga till en befintlig anläggning med en 27 MW panna och en turbin på 6-7 MW som kan ge 30-35 GWh el per år. Investeringen beräknas bli omkring 400 miljoner kronor. Om alla kalkyler håller och vi beslutar att genomföra pro- jektet så kan anläggningen tas i drift vid årsskiftet 2011-2012. Huvudbränslet blir avfall men anläggningen ska byggas så bränsleflexibel som möjligt och kunna köras även med biobränslen. Vi eldar med avfall idag och 15-25 procent biobränsle. Det faktum att förbränningsskatten kommer att tas bort den 1 oktober 2010 gör att kalkylen blir sämre, men det kommer troligen inte att stoppa investeringen, enligt Mikael Strandberg. Turbinbyggnad Filterbyggnad Nytt Pannhus Vi har en del olja i bränslemixen som måste bort och vi behöver öka vår bränsleflexibilitet och vi vill göra el. Faktorer som påverkar kalkylerna negativt är Alt. 1 svag kronkurs mot euron. Däremot är det låg ränta och lägre stålpriser som kan påverka kalkylen positivt. Vi tror på detta, säger Mikael Strandberg. n FORTS. KRAFTVÄRMEANLÄGGNINGAR: 37 Ljungby Energi, Ljungsjöverken, Ljungby 13,2 4,6 38 Mark Kraftvärme, Assbergsverket, Skene 15 3,5 39 Mälarenergi, Arosverket, Västerås 630 323 40 Mölndal Energi, Riskullaverket, Mölndal 130 22 Trädbränsle, överlämnas i dec 2009 41 Neova AB, Myresjö Kraftvärmeverket, Vetlanda 7 1,6 42 Norrtälje Energi, Arsta, Norrtälje 35 6,3 43 Nässjö Affärsverk, Nässjö 25 9 44 Octowood AB, G1, Kälarne 0,8 0,17 45 Renova, Sävenäs, Göteborg 220 36,5 46 Sala-Heby Kraftvärme, Silververket, Sala 30 9,91 47 Sandviken Energi, Björksätra, Sandviken 15 5,2 48 Siljan Timber, Mora 8 1,4 49 Skellefteå Kraft, Biostor, Storuman 44 8 50 Skellefteå Kraft, Hedensbyn, Skellefteå 150 40,6 51 Skellefteå Kraft, Malå kraftvärmeverk, Malå 13 2,8 52 Skellefteå Kraft, Skogsbacka, Lycksele 50 15 53 Statkraft Värme, Borgås, Kungsbacka 1 0,8 54 Strängnäs Energi, Sevab, Strängnäs 50 9 55 Sundsvall Energi, Korstaverket, Sundsvall 290 77 56 SYSAV, Sjölunda, Malmö 250 41,6 Avfall, Invigde linje 4 i maj 2009 57 Söderenergi, Igelsta, Södertälje 340 85 Trädbränsle, industriavfall, torv, full drift dec 2009 58 Söderhamn Nära, Granskär, Söderhamn 40 9 59 Tekniska Verken i Kiruna, Kiruna 15 9,4 60 Tekniska Verken, Gärstadsverket, Linköping 150 69 61 Tekniska Verken, kraftvärmeverket, Linköping 215 102 62 Tekniska Verken, PC Väster, Katrineholm 28 5,4 63 Tidaholms Energi, Eldaren, Tidaholm 8 2,2 64 Tranås Energi, Södra Vakten, Tranås 9 1,8 65 Trollhättan Energi, Lextorp, Trollhättan 22 3,65 66 Uddevalla Energi, Lillesjöverket, Uddevalla 60 10 Avfall, Invigt 14 januari 2009 67 Umeå Energi, Dåva 1 och Dåva 2, Umeå 205 40 Avfall, Trädbränsle, Dåva 2 startar hösten 2009 68 Vattenfall, Bergsätterverken, Motala 24 3,75 69 Vattenfall, Idbäckverket, Nyköping 100 35 70 Vattenfall, Uppsala KVV, Uppsala 355 204 71 Växjö Energi, Sandviksverket, Växjö 150 38 72 Älvsbyns Energi, Älvsbyn 7,7 3 73 Öresundskraft, Västhamnsverket, Helsingborg 270 126 74 Övik Energi, Hörneborgsverket, Örnsköldsvik 300 41 Trädbränslen, elproduuktion startade våren 2009 Nr 5 2009 17

Bioenergiexpert sedan 1979 För framtidens miljö Senaste tekniken Högsta tillförlitligheten Bästa möjliga totalekonomin Erfarenhet - 30 år i år - Högsta kvalitet Enastående miljövärden Egen tillverkning av både mekanik samt styr & regler Kontakta oss eller besök vår hemsida www.hotab.se HOTAB Gruppen www.hotab.se Hedentorspsv. 16 SE-291 62 Kristianstad Tel +46 44 218400 Fax +46 44 218484

Avtalsfrågor viktiga för SBCA Bioenergi ställde några frågor till Elin Lydahl som är ansvarig för kansliet på SBCA, föreningen för leverantörer av förbränningsutrustning. 1. Vad är SBCA? SBCA är en branschgrupp inom Teknikföretagen för företag som levererar utrustning till bland annat fjärroch kraftvärmeanläggningar. Fokus ligger på företag som arbetar med utveckling, tillverkning och marknadsföring av utrustning för förbränning av biobränslen. Föreningen är ett forum för medlemmarna och representerar branschen vid kontakter med myndigheter och organisationer. SBCA startade 2002 och är en förkortning för Swedish Bioenergy Combustion Association. 2. Hur många företag är medlemmar? Idag är nio företag medlemmar. Det är Eldab, Hotab, Järnforsen, KLm Energi, K MW Energi, PetroETT, Saxlund, TPS och MW Power AB. Företagen levererar utrustning till framförallt mellanstora bioenergianläggningar. Tillsammans står SBCA:s medlemmar för cirka 95 av nyinstallerade bioenergieldade anläggningar i Sverige. 3. Vilka frågor är viktiga för SBCA? Generellt så arbetar SBCA för att säkra kvalité och teknikutveckling inom bioenergiområdet. En annan aktuell fråga som vi har diskuterat gäller avtal. Det finns ett antal standardavtal framtagna av olika branschföreningar. SBCA framhåller vikten av att välja rätt avtal beroende på den produkt eller tjänst som den enskilda affären gäller. Vi förordar att följande standardavtal används för medlemmarnas produkter: ABA 99 - A llmänna bestämmelser för leverans av industriella anläggningar NLM 02 - Allmänna bestämmelser för leverans med montage av maskiner samt annan mekanisk, elektrisk och elektronisk utrustning inom och mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige Orgalime SE 01 -General Conditions for the Supply and Erection of Mechanical, Electrical and Electronic Products. 4. Hur är konjunkturen för SBCA:s medlemmar just nu? I dagens situation törs man knappt säga det, men konjunkturläget på biosidan känns positivt. Företagen rapporterar att både förfrågningarna och orderingången ökar och Elin Lydahl, SBCA. att en del projekt som legat vilande i den rådande konjunkturen så sakteliga börjar vakna till liv. Det faktum att andra branscher är, och varit, hårt drabbade under en tid har dessutom lett till att tillgången av råvaror på marknaden har ökat. n Text: Anders Haaker PLANERADE ANLÄGGNINGAR: GWh MW Kommentar 1 Arctic Paper, Munkedal Har miljötillstånd 2 Bollnäs Energi, Säverstaverket, Bollnäs 35 7 Driftstart 2011/12 3 Borås Energi, Ryaverket, Borås Kombinat 4 Fortum Värme, Värtan, Stockholm Gör ny analys av storlek och tidplan 5 Gällivare Energi, Gällivare 9 Klart 2010/11, MW Power levererar 6 Gävle Energi, Gävle Diskuterar samarbete med Korsnäs 7 Jönköping Energi, Torsvik 2, Jönköping Förstudie drivmedelsproduktion med Neova 8 Karlskrona Affärsverken, Bubbetorp, Karlskrona Klart våren 2012 9 Landskrona 8 Byggstart 2010 10 Lunds Energi, Örtofta, Lund 30 Nekats miljötillstånd, överklagat 11 Mora (E.on & Siljan Timber) Diskuterar planer 12 Munksjö, Aspa Bruk Beställd en Powerbox av Opcon 13 NBE Sweden AB, Sveg Kombinat 14 NEAB, Karlshamn Ska göra el och ånga 15 Norrenergi, Kymlinge, Sundbyberg Driftstart 2013 16 Oskarshamn Miljötillstånd överklagat av Södra 17 SCA Graphic, Östrands, Timrå Planerar att bygga ut kapacitet 18 Statkraft Värme, Säbylundsverket, Alingsås 50 Start planeras 2013/14 19 Sundsvalls Energi, Korstaverket, Sundsvall Diskuterar kombinat 20 Säffle Bioenergi 3 Planerar biogasanläggning på Värmlandsnäs 21 Vattenfall, Jordbro, Haninge Byggstart nov 2008 22 VB Energi, Craboverken, Fagersta? 23 Växjö Energi, Växjö Förstudie för kombinat, klart 2014 24 Öresundskraft, Filbornatippen, Helsingborg Planerar kraftvärmeverk med avfall Nr 5 2009 19