SKATTESMÄLL PÅ 6 MILJARDER KR

SKATTESMÄLL PÅ 6 MILJARDER KR - analys av 2003 års förändringar i inkomstskatten län för län och kommun för kommun Johan Fall december 2002 114 82 Stockholm Storgatan 19 +46 8 553 430 00 www.svensktnaringsliv.se

2 SAMMANFATTNING Svenska folkets inkomstökning nästa år äts till mer än en tredjedel upp av höjda skatter. Det framgår när man rensar för inflationen och väger samman effekten av höjt grundavdrag och höjda kommunal- och landstingsskatter. Beräkningen bygger på Finansdepartementets förutsättningar, vilka mycket väl kan visa sig allt för optimistiska. Den regionala spridningen är stor. I Stockholms län får invånarna se sina inkomster minska med 0,4 procent nästa år, räknat efter inflation och skatter. Skåne län påverkas också kraftigt; tre fjärdedelar av den reala inkomstökningen äts där upp av höjda inkomstskatter. Räknat i kronor förlorar svenska folket nära 6 miljarder kr i inkomst till följd av inkomstskatteändringarna nästa år. Enbart i Stockholms län minskar inkomsterna med 5,4 miljarder kr. Det motsvarar drygt 6 gånger omsättningen i Gallerians köpcentrum. Inkomstminskningen till följd av skattehöjningar blir i Skåne län 1,4 miljarder kr, i Uppsala län 260 miljoner kr och i Jämtlands län 50 miljoner kr. Härutöver gör höjda energiskatter att inkomsterna minskar med ytterligare 3 miljarder kr, med okänd regional fördelning. En typisk barnfamilj förlorar nästa år ca 950 kr per månad i form av skattehöjningar. Det är lika mycket som om barnbidraget avskaffades för första barnet. Effekterna blir ännu större om även höjda energiskatter vägs in. Skattehöjningarna nästa år kan för många familjer mycket väl innebära uteblivet sparande, inställd semester samt att barnen får sluta simskolan och kanske bli av med veckopengen.

3 FÖRORD Inför år 2003 förändras skattereglerna på flera sätt. Bland inkomstskatterna höjs grundavdraget samtidigt som många kommuner och landsting höjer sina skattesatser. Denna rapport analyserar den sammantagna effekten av dessa båda förändringar. Fokus ligger på de landsting och kommuner, där skattehöjningarna är särskilt stora. Rapporten är ger ett utförligare underlag på skatteområdet inför Svenskt Näringslivs kommande konjunkturrapport, med regional fördjupning. Den vidare konjunkturpolitiska analysen presenteras i konjunkturrapporten den 16 december. Denna rapport visar också hur en hushållsbudget påverkas av skattehöjningar på samma sätt, som det som i den allmänna debatten kallats nedskärningar. Höjd skatt försämrar hushållsbudgeten, lika väl som t.ex. sänkt barnbidrag. Därtill försvagar skattehöjningen incitamenten till arbete, utbildning etc. Analysen representerar hela befolkningen, inte enbart specifika typfall. Alla underliggande analyser baseras på dataunderlag och analysmodeller från SCB och har utförts av konsulten Peter Ericson. Johan Fall

4 INLEDNING År 2003 förändras inkomstskatterna i två avseenden. För det första höjs grundavdraget. För det andra höjer många kommuner och landsting den s.k. utdebiteringen, i dagligt tal den kommunala skattesatsen. Den sammantagna effekten är intressant att studera närmare. Under hösten har Svenskt Näringsliv på webbplatsen www.skattefakta.com tillhandahållit en tjänst där man kan fylla i sin egen inkomst och beräkna skatteförändringen nästa år. Fundamentet för den tjänsten, dvs. inventeringen av kommuner som förändrar skattesatsen, är underlag för denna rapport. Grundavdragshöjningen genomförs i kombination med höjda energiskatter för framför allt hushållen. Kombinationen kallas grön skatteväxling. Skatten på villaolja blir närmare 500 kr dyrare per kubikmeter. Därtill höjs skatten på el med ungefär 15 procent. De samlade effekterna från energiskattehöjningarna är svåra att analysera samlat, eftersom de varierar mellan boendetyp, teknik för uppvärmning m.m. Rapporten avgränsas till att i första hand belysa de inkomstskatteförändringar som nämns ovan. Åtskilliga andra skatteregler förändras också vid årsskiftet. Det är automatiska förändringar, såsom rutinmässig indexuppräkning av prisbasbelopp etc. Det behandlas inte i denna rapport. Inte heller belyses närmare effekterna av t.ex. höjda avfalls- och naturgrusskatter eller andra mer marginella förändringar. För vissa hushåll förändras även fastighetsskatten kraftigt nästa år, i enstaka fall flerdubblas skatten. Spridningen för dessa förändringar är dock stor och behandlas inte utförligare i rapporten. HÖJT GRUNDAVDRAG OCH HÖJDA KOMMUNALSKATTER Grundavdragets förändring varierar med inkomstens storlek. För inkomster över drygt 22 000 kr per månad förändras inte grundavdraget alls. I lägre inkomstskikt ger avdragshöjningen som mest en skattelättnad om drygt 90 kr per månad. För inkomster över 22 000 kr per månad slår kommunalskatteförändringar rakt igenom, medan det för lägre inkomster blir en kombinerad effekt beroende på inkomstens storlek. För de samlade inkomsterna i en kommun eller ett landsting beror den kombinerade effekten också på inkomstfördelningen bland invånarna, dvs. hur många invånare som har inkomster där grundavdragsförändringen spelar in. Ju färre inkomsttagare som får del av grundavdragshöjningen, desto större effekt får en kommunalskattehöjning, och vice versa. Med hjälp av dataunderlag och analysmodeller från SCB kan de sammantagna effekterna av grundavdrag och kommunalskatt analyseras. Analysen bygger på en urvalsundersökning, varför underlaget blir osäkert i mindre kommuner. Den statistiska säkerheten på riks- och landstingsnivå är emellertid god.

5 INKOMSTFÖRÄNDRINGEN REALT OCH EFTER SKATT En inkomstförändring kan delas upp i nominell och real förändring. Finansdepartementet räknar i budgetpropositionen med att lönerna i riket nästa år ökar med 3,5 procent samtidigt som inflationen beräknas bli 2,3 procent. Det betyder att inkomstökningen realt blir 1,2 procent. 1 Den vikande konjunkturen under hösten innebär snarast att dessa förutsättningar kan visa sig alltför optimistiska. Därtill förändras skatterna, vilket påverkar den reala inkomstökningen. Utifrån våra beräkningar höjs inkomstskatterna för riket som helhet motsvarande 0,5 procent av inkomsten. Det innebär att inkomsterna realt och efter skatt ökar med 0,7 procent. Det är alltså drygt en tredjedel av den reala inkomstökningen, som går till i skattehöjningar. Om inkomstutvecklingen skulle visa sig bli svagare, kan det handla om en ännu större andel av inkomstökningen som försvinner i skattehöjningar. Riket Så mycket ökar inkomsten nästa år 3,5% inflationsjusterat 1,2% 0,7% efter skatt De regioner där många kommuner eller landsting höjer skatten uppmärksammas utförligare i tabellen nedan. En redovisning för samtliga län samt större kommuner (över ca 20 000 invånare) återfinns i bilaga. Observera i tabellen nedan att det i Stockholms län är fråga om en minskning av inkomsterna realt efter skatt. Stockholmsregionens drivande roll för tillväxten i svensk ekonomi har försvunnit i takt med den försvagade konjunkturen för i synnerhet IT- och telekomsektorerna. I det perspektivet framstår skattehöjningarna som illa timade. Liknande omständigheter kan observeras i Skåneregionen, som är den näst hårdast drabbade av kommunalskattehöjningarna. Tre fjärdedelar av den reala inkomstökningen i Skåne äts upp av ökade skatter. Det ligger utanför denna rapport att bedöma vilka effekter dessa förhållanden kan komma att få på efterfrågan, lönebildning och inflationsutveckling. 1 Detta är en förenkling, eftersom inkomsterna i riket i själva verket inte bara utgörs av löner, utan även pensioner, transfereringar etc. Illustrationen bygger på denna förenkling.

6 Inkomstförändring till följd av inkomstskatteändringar Län Inkomstförändring realt och efter skatt Stockholm 0,4% Skåne +0,3% Uppsala +0,5% Jämtland +0,9% Riket +0,7% SÅ PÅVERKAS KÖPKRAFTEN Avsnittet ovan visar hur nästa års inkomstökningar kan förbytas i minskningar, eller substantiellt reducerade ökningar. En annan relevant aspekt är hur de samlade inkomsterna påverkas i absoluta tal. För riket innebär inkomstskatteförändringarna nästa år en minskning av disponibelinkomsten motsvarande nästan 6 miljarder kr. Höjda energiskatter minskar inkomsterna i riket med ytterligare 3 miljarder kr. Den regionala fördelningen är okänd och utelämnas i den vidare analysen. De regioner där kommunalskattehöjningar är särskilt frekventa i år uppmärksammas i tabellen nedan. En mer omfattande redovisning för samtliga län samt större kommuner (över ca 20 000 invånare) återfinns i bilaga. Län Inkomstminskning till följd av skatteförändringar, miljarder kr. Stockholm 5,38 Skåne 1,36 Uppsala 0,26 Jämtland 0,05 Riket 5,82 Ett sätt att tolka siffrorna ovan är att se dem som indragen köpkraft. I praktiken kan hushåll förmodligen prioritera om t.ex. genom att spara mindre etc. Som illustration kan det vara intressant att relatera köpkraftsindragningarna till några referensuppgifter från Handels utredningsinstitut resp. Svensk Handel. Gallerians köpcentrum i Stockholms City hade år 2001 en omsättning på 850 miljoner kr. Köpkraftsindragningen i Stockholms län motsvarar alltså drygt 6 gånger denna omsättning. I Skåne län motsvarar köpkraftsindragningen dubbla omsättningen på Center Syd, ett av Malmös större köpcentrum, som omsätter ca 700 miljoner kr. Ett ytterligare referensmått är att en större stormarknadsbutik (ICA Maxi, Coop Forum eller liknande) kan omsätta uppemot 500 miljoner kr. Halva beloppet motsvarar indragningen i Uppsala län. SÅ KAN EN HUSHÅLLSBUDGET PÅVERKAS Kalkylerna ovan bygger på sammanvägningar av alla inkomster i riket resp. olika regioner. En enkel kalkyl i exemplets form kan också göras för en typfamilj. Förutsättningarna i exemplet är en normal barnfamilj. Utgångspunkten är att uppmärksamma effekterna av höjd inkomstskatt. Därför har det varit naturligt att utgå från förutsättningar, som särskilt tydligt

7 kan ge denna uppmärksamhet. Familjens hushållsbudget, före skatteförändringen framgår ur tabellen nedan. Hushållsbudget före skattehöjningar Familj med 2 vuxna o 2 barn utgifter kr per månad, exkl. boende 8 800 Ränteutgifter (efter skattereduktion) 6,0% boränta 2 800 Amorteringar 75 amorteringstid (år) 2 100 Fastighetsskatt 3 900 Mat exkl. vardagsluncher enl. Konsumentverket 2 400 Lunch vardagar 2 vuxna 1 000 Kollektivtrafik, 2 vuxna 1 700 20 kr per mil för bilinnehav, inkl. avskrivning etc. 5 500 Vissa övr. hushållskostnader enl. Konsumentverket (TV, tidning, kläder, hygien, möbler, viss fritid etc.) 2 000 Studielån 2 400 Uppvärmning 200 El 500 Pensions- o liknande sparande 400 Undanlagt till semesterkassa 400 Försäkringar, hem, liv, lån m.m. 100 Sjuk- o tandvård 200 A-kassa, 2 vuxna 100 Barnens veckpeng m.m. 34 500 Summa utgifter 34 600 disponibel inkomst efter skatt och barnbidrag 100 Överskott används för t.ex. simskola. På marginalen får familjen över 100 kr per månad. Låt oss anta att detta används t.ex. till att betala simskola för barnen. Kalkylen vilar på en lång rad förutsättningar. 2 Enskilda poster kan förstås variera, t.ex. billigare boende, dyrare bilvanor, andra uppvärmningsformer för boendet, tillkommande utgifter för underhållsåtaganden etc. Sammantaget får förutsättningarna i exemplet ovan bedömas som normala. Kommunalskatten antas höjas med två kronor per hundralapp. Det förändrade grundavdraget påverkar inte familjen i exemplet. Kommunalskattehöjningar i den storleksordningen sker i bl.a. Bromölla, Huddinge och Österåker (med varierande utgångsnivåer på kommunalskatten). 2 Två vuxna med inkomsterna 22 000 kr resp. 28 000 kr per månad, 2 barn. Normala hushållsutgifter för mat och övrigt enligt Konsumentverkets normer. Där ingår t.ex. TV, tidning, kläder, hygien, möbler, förbrukningsartiklar, viss fritid etc. Småhus med taxeringsvärde 2 500 000 kr. Bolån motsv. taxeringsvärdet, 6% villaränta, rak amorteringsplan på 75 år. Oljeuppvärmning, 4,5 kbm årsförbrukning. 5 000 kwh/år i hushållsel. Volvo 740 GL, -92 års modell, 1000 mil/år, milkostnader enl. Konsumentverket.

8 Hushållsbudget inklusive skattehöjningar Familj med 2 vuxna o 2 barn utgifter kr per månad, exkl. boende 8 800 Ränteutgifter (efter skattereduktion) 6,0% boränta 2 800 Amorteringar 75 amorteringstid (år) 2 100 Fastighetsskatt 3 900 Mat exkl. vardagsluncher enl. Konsumentverket 2 400 Lunch vardagar 2 vuxna 1 000 Kollektivtrafik, 2 vuxna 1 700 20 kr per mil för bilinnehav, inkl. avskrivning etc. 5 500 Övriga hushållskostnader enl. Konsumentverket 2 000 Studielån 2 400 Uppvärmning 200 El 500 Pensions- o liknande sparande Besparing? 400 Undanlagt till semesterkassa Besparing? 400 Försäkringar, hem, liv, lån m.m. 100 Sjuk- o tandvård 200 A-kassa, 2 pers 100 Barnens veckpeng m.m. Besparing? 34 500 Summa utgifter, före skattehöjningar 950 Inkomstskattehöjning 150 Höjd skatt på villa olja och el 34 600 Disponibel inkomst före skattehöjningar -1000 Underskott! ingen simskola Inkomstskatten ökar nästa år med ca 950 kr per månad för denna familj. Därmed uppstår underskott i hushållsbudgeten och uppenbar risk att simskolan får stryka på foten. Familjen måste också dra in på annat för att få ekonomin att gå ihop. Kanske sker det genom att (det redan i utgångsläget låga) sparandet upphör och att semestern ställs in. Dessutom drabbas familjen i exemplet av ytterligare skatteökningar. Villaoljan blir för denna familj nästa år ca 150 kr dyrare per månad. Kanske blir det barnens veckopeng som får användas till att finansiera detta. Inkomstskattehöjningen för denna familj uppgår till samma belopp som barnbidraget för ett barn. Effekten för hushållsbudgeten, och de behov av indragen simskola, semester etc. som följer, är alltså de samma som om barnbidraget skulle avskaffas för ett av barnen. Självfallet kan det i praktiken finnas andra vägar för familjen att hantera sin nya ekonomiska situation. Kanske kan man hoppas på inkomstökningar, tulla på besparingar från tidigare år eller finna andra utgiftsminskningar. Inte desto mindre innebär skattehöjningarna allvarliga ingrepp i hushållsekonomin. Detta faktum blir tydligt om man betänker att inkomstskattehöjningen har samma effekt i hushållsbudgeten som slopat barnbidrag.

9 MARGINALEFFEKTERNA ÖKAR Utöver effekter på köpkraft och ekonomisk budget påverkar skatteförändringarna också incitamenten till arbete. Ju högre marginaleffekt, desto mindre får man behålla på marginalen. I ett långsiktigt perspektiv är de höjda marignaleffekterna till följd av skattehöjningarna (minst) lika allvarliga, som de mer omedelbara effekterna på efterfrågan. Ökade marginaleffekter försvagar incitamenten till arbete och de strukturella förutsättningarna för arbetsutbud och i förlängningen ekonomisk tillväxt försämras. Den genomsnittliga marginaleffekten ökar för riket som helhet med 0,7 procentenheter. Värst drabbas Stockholm med 1,7 procentenheters ökning, men även Skåne, Uppsala och Jämtland får alla ökningar med minst 1 procentenhet. Förklaringen till att marginaleffekterna minskar i vissa län är att det där sker kommunalskattesänkningar och/eller att många individer har inkomster i skikt där grundavdragshöjningen innebär sänkt marginaleffekt. Förändring i genomsnittlig marginaleffekt, procentenheter. Riket 0,70 Stockholm 1,73 Uppsala 1,14 Södermanland 0,28 Östergötland 0,39 Jönköping 0,38 Kronoberg 0,54 Kalmar 0,22 Gotland 0,42 Blekinge 0,24 Skåne 1,18 Halland 0,48 Västra Götaland 0,17 Värmland 0,23 Örebro 0,28 Västmanland -0,09 Dalarna 0,13 Gävleborg -0,19 Västernorrland 0,47 Jämtland 1,18 Västerbotten 0,17 Norrbotten -0,67 SÅ PÅVERKAS JÄMFÖRBARA GENOMSNITTSINKOMSTER, JUSTERADE FÖR HUSHÅLLSSTORLEK M.M. Effekterna för hushåll i genomsnitt kan beräknas i termer av disponibel inkomst per konsumtionsenhet ett nyckeltal som fastställs av SCB. Måttet används för att mer rättvisande kunna likställa olika hushållstyper och ta hänsyn till sådant som att t.ex. att det finns stordriftsfördelar i flerpersonshushåll, att (små) barn inte äter lika mycket som vuxna etc. Förändringen i disponibel inkomst per konsumtionsenhet skiljer sig kraftigt åt mellan regioner. För riket innebär skatteförändringarna ca 200 kr i

10 inkomstminskning. I Stockholms län är minskningen 10 gånger större än för riket som helhet; drygt 2 000 kr i försämrad disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Skåne drabbas näst hårdast med en minskning på nära 1 200 kr. Län med höjda inkomster har få eller inga kommunalskattehöjningar samt en positiv effekt av grundavdragshöjningen. Förändring i genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet, kr. Årsbasis. Riket -203 Stockholm -2071 Uppsala -697 Södermanland 15 Östergötland 153 Jönköping -62 Kronoberg 258 Kalmar 535 Gotland -59 Blekinge -667 Skåne -1162 Halland 546 Västra Götaland 351 Värmland -43 Örebro 587 Västmanland 402 Dalarna 512 Gävleborg 498 Västernorrland 603 Jämtland -84 Västerbotten 162 Norrbotten 282 AVSLUTNING De omfattande skattehöjningarna i kommunsektorn är huvudorsaken bakom de effekter som rapporten beskriver. Slutsatsen av detta är givetvis inte att kommunerna bör driva sin verksamhet med permanent underskott. Balans i de offentliga finanserna är nödvändigt, men det måste ske med god utgiftskontroll och stödjas av ett system som inte missgynnar kommuner med god inkomstutveckling. Det ligger dock utanför denna rapport att föreslå förbättringar i det kommunala utjämningssystemet. Rapportens olika jämförelser syftar till att ge effekterna av inkomstskattehöjningar en mer gripbar innebörd. Genom att relatera skattehöjningar till bidragsminskningar kan etablerade begrepp ställas på ända. Givetvis ska de inte ses som annat än illustrationer. En inte ovanlig uppfattning i dagens debattklimat är att en bidragsminskning skulle vara elakare än en skattehöjning, trots att det ju inte är någon som helst skillnad, om man ser isolerat till effekten krona för krona i en hushållsbudget. Ur ett vidare perspektiv är det i själva verket ofta precis tvärtom. Incitamenten till arbete, utbildning etc. försämras av skatthöjningar, medan bidragsminskningar inte sällan har motsatt effekt. En förhoppning är att denna rapport ökat insikten om dessa förhållanden och om skattehöjningars skadliga inverkan för arbetsutbud, tillväxt och god välfärd för alla.

11 BILAGA TABELLER, FÖRUTSÄTTNINGAR M.M.

12 EFFEKTER AV SKATTEFÖRÄNDRINGEN PÅ INKOMSTEN, % OCH KR Tabellen nedan redovisar rubricerade, per län och för kommuner där underlaget bedömts tillräckligt säkert. Gränsen har dragits vid 50 hushåll i urvalsmaterialet, vilket motvarar kommuner över ca 20 000 invånare. Län Inkomstminskning Miljarder kr Riket -0,47% -5,82 Stockholm -1,63% -5,38 Uppsala -0,65% -0,26 Södermanland 0,06% 0,02 Östergötland 0,04% 0,02 Jönköping 0,16% 0,07 Kronoberg 0,09% 0,02 Kalmar 0,22% 0,06 Gotland -0,17% -0,01 Blekinge -0,06% -0,01 Skåne -0,92% -1,36 Halland 0,06% 0,02 Västra Götaland 0,18% 0,34 Värmland 0,23% 0,09 Örebro 0,28% 0,09 Västmanland 0,38% 0,14 Dalarna 0,06% 0,02 Gävleborg 0,29% 0,10 Västernorrland 0,27% 0,09 Jämtland -0,31% -0,05 Västerbotten 0,27% 0,09 Norrbotten 0,30% 0,09 Kommun Stockholm -1,64% -2,40 Göteborg 0,24% 0,15 Malmö -0,94% -0,33 Uppsala -0,58% -0,15 Västerås 0,46% 0,09 Linköping -0,24% -0,04 Örebro 0,20% 0,03 Helsingborg -0,81% -0,12 Jönköping 0,29% 0,04 Norrköping 0,23% 0,03 Borås 0,33% 0,04 Umeå 0,29% 0,04 Lund -0,69% -0,11 Sundsvall 0,24% 0,03 Gävle 0,26% 0,03 Eskilstuna -0,20% -0,02 Huddinge -2,00% -0,23 Karlstad 0,21% 0,03 Skellefteå 0,29% 0,03 Halmstad -0,32% -0,03 Växjö 0,18% 0,02 Nacka -2,10% -0,25 Södertälje -1,24% -0,11 Botkyrka -1,15% -0,11 Luleå 0,22% 0,02 Täby -2,08% -0,28 Haninge -1,34% -0,15 Kristianstad -0,80% -0,06 Kalmar 0,41% 0,03 Sollentuna -2,04% -0,28 Järfälla -1,90% -0,18 Karlskrona 0,27% 0,02 Gotland -0,16% -0,01 Solna -1,24% -0,11 Örnsköldsvik 0,29% 0,02 Kungsbacka 0,11% 0,01 Östersund -0,41% -0,03 Varberg 0,33% 0,02

Norrtälje -1,59% -0,11 Falun 0,31% 0,02 Mölndal -0,13% -0,01 Nyköping 0,31% 0,02 Borlänge -0,19% -0,01 Motala 0,36% 0,02 Uddevalla 0,40% 0,02 Skövde 0,18% 0,01 Lidköping 0,00% 0,00 Piteå 0,17% 0,01 Trollhättan 0,20% 0,01 Ängelholm -0,82% -0,04 Falkenberg 0,36% 0,02 Mark 0,23% 0,01 Sundbyberg -1,18% -0,07 Partille 0,19% 0,01 Hässleholm -0,71% -0,03 Värnamo 0,19% 0,01 Upplands-Väsby -1,41% -0,08 Katrineholm 0,43% 0,02 Enköping -0,60% -0,03 Hudiksvall 0,47% 0,02 Sigtuna -2,07% -0,10 Landskrona -0,55% -0,02 Trelleborg -1,50% -0,06 Vänersborg 0,43% 0,02 Västervik 0,48% 0,02 Lidingö -1,83% -0,13 Ludvika 0,29% 0,01 Kävlinge -0,95% -0,04 Danderyd -2,05% -0,11 Kungälv -1,00% -0,05 Sandviken 0,26% 0,01 Vellinge -2,07% -0,10 Mariestad 0,30% 0,01 Upplands-Bro -1,22% -0,05 Nässjö 0,26% 0,01 Lomma -1,01% -0,05 Lerum 0,20% 0,01 Härryda 0,24% 0,01 Gislaved 0,25% 0,01 Bollnäs 0,26% 0,01 Karlshamn -0,61% -0,02 Söderhamn 0,54% 0,02 Ljungby -0,36% -0,01 Alingsås 0,29% 0,01 Strängnäs 0,29% 0,01 Österåker -1,72% -0,07 Mjölby -0,23% -0,01 Falköping 0,32% 0,01 Värmdö -1,63% -0,08 Ale 0,26% 0,01 Oskarshamn 0,26% 0,01 Tranås 0,00% 0,00 Karlskoga 0,27% 0,01 Boden 0,28% 0,01 Härnösand 0,57% 0,02 Tyresö -1,32% -0,06 Eslöv -0,61% -0,02 Höganäs -0,63% -0,02 Ronneby 0,00% 0,00 Kristinehamn 0,38% 0,01 13

14 KOMMUNALSKATTEFÖRÄNDRINGAR De kommunalskatteförändringar som inkluderas i analysen framgår i tabellen nedan. Uppgifterna bygger på känd information per den 29 november och källor har varit protokoll från kommuner, telefonkontakter samt mediakällor som bedömts trovärdiga. Den slutliga och fullständigt korrekta listan publiceras av SCB den 18 december. Skatteändring, %-enheter Kommun Kod Landsting Vallentuna 115 Stockholm 2,3 Ekerö 125 Stockholm 2,2 Vaxholm 187 Stockholm 2,2 Vellinge 1233 Skåne 2,12 Sigtuna 191 Stockholm 2,05 Sollentuna 163 Stockholm 2,05 Täby 160 Stockholm 2,05 Bromölla 1272 Skåne 2 Huddinge 126 Stockholm 2 Österåker 117 Stockholm 2 Nacka 182 Stockholm 1,93 Lidingö 186 Stockholm 1,9 Danderyd 162 Stockholm 1,88 Järfälla 123 Stockholm 1,8 F Stockholm 180 Stockholm 1,8 Norrtälje 188 Stockholm 1,79 F Trelleborg 1287 Skåne 1,75 Hörby 1266 Skåne 1,68 Värmdö 120 Stockholm 1,68 Håbo 305 Uppsala 1,6 Höör 1267 Skåne 1,5 Perstorp 1275 Skåne 1,45 Älmhult 765 Kronoberg 1,39 F Båstad 1278 Skåne 1,32 Botkyrka 127 Stockholm 1,3 Haninge 136 Stockholm 1,3 Nykvarn 140 Stockholm 1,3 Nynäshamn 192 Stockholm 1,3 Salem 128 Stockholm 1,3 Solna 184 Stockholm 1,3 Sundbyberg 183 Stockholm 1,3 Södertälje 181 Stockholm 1,3 Tyresö 138 Stockholm 1,3 Upplands Väsby 114 Stockholm 1,3 Upplands-Bro 139 Stockholm 1,3 Svedala 1263 Skåne 1,25 Malmö 1280 Skåne 1,18 Åstorp 1277 Skåne 1,18 Bjuv 1260 Skåne 1 Burlöv 1231 Skåne 1 Eslöv 1285 Skåne 1 Helsingborg 1283 Skåne 1 Hässleholm 1293 Skåne 1 Höganäs 1284 Skåne 1 Klippan 1276 Skåne 1 Kristianstad 1290 Skåne 1 Kungälv 1482 Västra Götaland 1 F Kävlinge 1261 Skåne 1 Landskrona 1282 Skåne 1 Lomma 1262 Skåne 1 Lund 1281 Skåne 1 Mörbylånga 840 Kalmar 1 F Osby 1273 Skåne 1 Simrishamn 1291 Skåne 1 F anger om formellt beslut om ändringen ännu inte kunnat dokumenteras.

Sjöbo 1265 Skåne 1 Skurup 1264 Skåne 1 Staffanstorp 1230 Skåne 1 Svalöv 1214 Skåne 1 Tomelilla 1270 Skåne 1 Ydre 512 Östergötland 1 Ystad 1286 Skåne 1 Ängelholm 1292 Skåne 1 Örkelljunga 1257 Skåne 1 Östra Göinge 1256 Skåne 1 Gnesta 461 Sörmland 0,95 Gnosjö 617 Jönköping 0,88 Mora 2062 Dalarna 0,85 Enköping 381 Uppsala 0,75 Karlshamn 1082 Blekinge 0,75 Ljungby 781 Kronoberg 0,75 Sävsjö 684 Jönköping 0,75 Tierp 360 Uppsala 0,75 Uppsala 380 Uppsala 0,75 Älvkarleby 319 Uppsala 0,75 Östhammar 382 Uppsala 0,75 Stenungsund 1415 Västra Götaland 0,7 Hjo 1497 Västra Götaland 0,65 Sölvesborg 1083 Blekinge 0,65 Berg 2326 Jämtland 0,6 Bräcke 2305 Jämtland 0,6 Härjedalen 2361 Jämtland 0,6 Krokom 2309 Jämtland 0,6 Ragunda 2303 Jämtland 0,6 Strömsund 2313 Jämtland 0,6 Åre 2321 Jämtland 0,6 Östersund 2380 Jämtland 0,6 Eksjö 686 Jönköping 0,57 Karlsborg 1446 Västra Götaland 0,56 Bengtsfors 1460 Västra Götaland 0,55 F Smedjebacken 2061 Dalarna 0,54 Tranemo 1452 Västra Götaland 0,52 Borlänge 2081 Dalarna 0,5 Eskilstuna 484 Sörmland 0,5 F Filipstad 1782 Värmland 0,5 F Gotland 980 Gotland 0,5 F Gällivare 2523 Norrbotten 0,5 F Habo 643 Jönköping 0,5 Halmstad 1380 Halland 0,5 F Laholm 1381 Halland 0,5 F Linköping 580 Östergötland 0,5 F Mjölby 586 Östergötland 0,5 Mullsjö 642 Jönköping 0,5 F Ronneby 1081 Blekinge 0,5 F Vindeln 2404 Västerbotten 0,5 Tidaholm 1498 Västra Götaland 0,46 Kil 1715 Värmland 0,4 F Vimmerby 884 Kalmar 0,4 F Vansbro 2021 Dalarna 0,38 Hedemora 2083 Dalarna 0,35 F Säter 2082 Dalarna 0,35 Tranås 687 Jönköping 0,35 Åmål 1492 Västra Götaland 0,35 F Gagnef 2026 Dalarna 0,34 Svenljunga 1465 Västra Götaland 0,32 Lidköping 1494 Västra Götaland 0,3 F Lindesberg 1885 Örebro 0,3 Mölndal 1481 Västra Götaland 0,3 Kristinehamn 1781 Värmland -0,05 F Fagersta 1982 Västmanland -0,1 F Skara 1495 Västra Götaland -0,2 Västerås 1980 Västmanland -0,2 F 15