1 SAMKOMMUNEN HELSINGFORSREGIONENS MILJÖTJÄNSTER HRM Promemoria 11.5.2012 FÖRSLAG TILL ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERINGEN I HUVUDSTADSREGIONEN OCH KYRKSLÄTT HUVUDSAKLIGT INNEHÅLL De allmänna föreskrifterna om avfallshanteringen i huvudstadsregionen och Kyrkslätt har i förslaget omarbetats i enlighet med bestämmelserna och terminologin i den avfallslag (646/2011) som trädde i kraft den 1 maj 2012. För att genomföra de bestämmelser i avfallslagen som ska främja återvinning föreslås att de fastigheter som anges i förslaget ska åläggas att ur det kommunala avfallet sortera ut pantfria glasförpackningar och pantfria metallförpackningar och lägga dem i egna insamlingskärl (separat insamling). Skyldigheten att samla in kartong separat ska utsträckas till bostadsfastigheter med minst tio lägenheter. ALLMÄN MOTIVERING Nuläge De gällande allmänna föreskrifterna för avfallshanteringen i huvudstadsregionen och Kyrkslätt godkändes av styrelsen för Huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD, som tidigare skötte HRM:s uppgifter inom avfallshanteringen, den 17 juni 2005. De trädde i kraft i Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda den 1 september 2005 och i Kyrkslätt den 1 april 2008. Det har blivit dags att omarbeta avfallshanteringsföreskrifterna i och med den nya avfallslagen (646/2011), som godkändes av riksdagen våren 2011. Lagen stadfästes den 17 juni 2011, och den trädde i kraft den 1 maj 2012. De viktigaste ändringsförslagen Avfallshanteringsföreskrifterna ska enligt förslaget ändras så att de stämmer överens med den nya avfallslagen och dess terminologi. Definitionerna i förslaget har även påverkats av det gemensamma projekt för att skapa en enhetlig nationell terminologi som har drivits av operatörerna inom den kommunala avfallshanteringen. Det föreslås att föreskrifterna kompletteras med en skyldighet att separat samla in pantfria glasoch metallförpackningar inom bostadsfastigheter med minst 20 lägenheter samt inom andra fastigheter än bostadsfastigheter, om där kasseras minst 50 kilogram glas- respektive metallförpackningar i veckan. Dessutom ska skyldigheten till separat insamling av förpackningar av kartong, som för närvarande gäller bostadsfastigheter med minst 20 lägenheter, utsträckas till att gälla alla bostadsfastigheter med minst 10 lägenheter. Andra fastigheter än bostadsfastigheter ska även i fortsättningen omfattas av skyldigheten till separat insamling om där kasseras minst 50 kilogram kartong i veckan. Konsekvenser av förslaget I 8 i avfallslagen (646/2011) ingår en allmän skyldighet att i all verksamhet iaktta följande prioritetsordning: i första hand ska mängden av och skadligheten hos det avfall som verksamheten ger upphov till minskas. Om avfall emellertid uppkommer, ska det i första hand förberedas för återanvändning och i andra hand materialåtervinnas. Är materialåtervinning inte möjlig, ska avfallet återvinnas på något annat sätt, exempelvis som energi. Det sista alternativet är att bortskaffa avfallet, vilket i praktiken sker antingen på en avstjälpningsplats eller i en förbränningsanläggning.
2 Enligt förslaget ska de nu gällande avfallshanteringsföreskrifterna kompletteras med bestämmelser om att sortera ut pantfria glas- och metallförpackningar ur det kommunala avfallet och lägga dem i separata insamlingskärl (skyldighet till separat insamling eller sorteringsskyldighet). De nya skyldigheterna till separat insamling gäller bostadsfastigheter med minst 20 lägenheter och andra fastigheter än bostadsfastigheter där det kasseras minst 50 kilogram av vardera förpackningsslaget i veckan. Skyldigheten att samla in kartong separat ska utsträckas till bostadsfastigheter med minst 10 lägenheter. HRM har under de senaste åren med hjälp av livscykelanalyser utrett konsekvenserna för miljön av att förpackningsavfall samlas in separat. I fråga om kartong-, metall- och glasförpackningar har bland annat deras inverkan på klimatförändringen, försurningen och partikelutsläppen studerats. I synnerhet den separata insamlingen av glas- och metallförpackningar har medfört miljöfördelar med avseende på samtliga ovan nämnda miljöverkningar i jämförelse med alternativet att förpackningarna samlas in som blandavfall. Detta gäller alla studerade alternativ för vilka fastigheter som ska omfattas av den separata insamlingen. Följaktligen överensstämmer den nya skyldigheten att samla in avfallet separat med avfallslagens syften. Yttranden och åsikter om förslaget Ett förslag till ändringar i de allmänna föreskrifterna för avfallshanteringen i huvudstadsregionen och Kyrkslätt sändes på remiss i december 2011. Information om att ärendet är anhängigt och om möjligheten till inflytande har getts i enlighet med 41 i förvaltningslagen genom att en annons om detta har publicerats såväl på HRM:s anslagstavla som på Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla städers och Kyrkslätts kommuns anslagstavlor samt i tidningarna Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet i december 2011. Information om förslaget har också getts vid ett informations- och diskussionsmöte i Helsingfors den 26 januari 2012. Under mötet presenterades de föreslagna ändringarna i avfallshanteringsföreskrifterna och aktörer i avfallsbranschen framförde sin syn på ändringsförslagen. På mötet gavs deltagarna tillfälle att ställa frågor om förslagen. Ett särskilt PM upprättades över mötet, och detta kan beställas från HRM:s registratorskontor, kirjaamo(at)hsy.fi. Förslaget kommenterades i tio remissyttranden. Remissinstanserna som svarade var Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Helsingfors stads miljönämnd, Esbo stads miljönämnd, Vanda stads miljönämnd, Finlands Kommunförbund rf, Jätelaitosyhdistys ry, Miljöföretagens Förbund rf, Förpackningsbranschens Miljöregister PYR Ab, Suomen Kuitukierrätys Oy och Suomen Uusiomuovi Oy. I svaren ansågs det generellt att det på grund av omarbetningen av avfallslagstiftningen är nödvändigt att se över avfallshanteringsföreskrifterna. De föreslagna ändringarna sågs i huvudsak som ett steg i rätt riktning. Att utsträcka skyldigheten att samla in olika avfallsslag separat till att gälla glas- och metallförpackningar och att utvidga skyldigheten att samla in kartong separat ansågs av flera remissinstanser effektivisera efterlevnaden av prioritetsordningen i avfallslagen. I flera yttranden föreslogs sådana ändringar i specifika paragrafer som bland annat syftade till att göra formuleringarna enklare och klarare. Dessa förslag har på nästan alla punkter kunnat beaktas i den fortsatta beredningen av föreskrifterna. Flera remissinstanser motsatte sig förslaget att det skulle bli tillåtet att lasta avfall på eller i närheten av fastigheter en timme senare på kvällen, dvs. fram till klockan 22.00, och en timme tidigare på morgonen, dvs. från klockan 06.00. På grund av motståndet övergavs detta förslag, vilket innebär att den tid på dygnet under vilken avfall får lastas inte ändras. I en del svar föreslogs att den separata insamlingen av bioavfall, som nu gäller alla bostadsfastigheter med minst 10 lägenheter, ska utsträckas till exempelvis alla bostadsfastigheter
3 med minst 5 lägenheter. En utredning som utfördes 2009 av HRM:s föregångare SAD talar inte för att skyldigheten att samla in bioavfall separat bör utsträckas till att gälla bostadsfastigheter med under 10 lägenheter. En av slutsatserna i utredningen är att det, med hänsyn till utsläppen av växthusgaser, i huvudstadsregionen är ändamålsenligt att samla in bioavfallet separat i bostadsfastigheter med minst 20 lägenheter. Om bioavfall samlas in i mindre bostadsfastigheter blir de växthusgasutsläpp som uppkommer vid insamlingen och transporten oproportionerligt stora i förhållande till mängden avfall som samlas in. På dessa grunder är det inte befogat att ändra skyldigheten att samla in bioavfall separat. DETALJMOTIVERING Tillämpningsområde 1. I 91 1 och 2 mom. i avfallslagen (646/2011) finns det bestämmelser om kommunernas befogenhet att utfärda allmänna föreskrifter som gäller kommunen eller en del av den och som behövs på grund av de lokala förhållandena. Tillämpningsområdet för dessa avfallshanteringsföreskrifter anges i 1 1 mom. Bestämmelsen i gällande föreskrifter om att de ska tillämpas på tillsynen över avfallshanteringen har strukits, eftersom motsvarande allmänna bemyndigande inte ingår i den nya avfallslagen. I bestämmelsen om tillämpningsområdet har befogenheter att utfärda föreskrifter om åtgärder som förebygger nedskräpning lagts till i enlighet med bemyndigandet i avfallslagen. Enligt 1 2 mom. i avfallshanteringsföreskrifterna har särskilda föreskrifter utfärdats om insamling av smittofarligt och biologiskt avfall, skärande avfall och stickande avfall från sjukhus, hälsocentraler, laboratorier, andra forsknings- och vårdanstalter samt veterinärmedicinska inrättningar samt om insamling av smittofarligt kött- och köttförpackningsavfall. Dessa föreskrifter, som trädde i kraft den 1 november 1991, ska ses i en nära framtid. Bestämmelsen i 1 3 mom. om tillämpningen av avfallshanteringsföreskrifterna ska ändras så att omnämnanden om till sådant avfall som kommunen enligt avfallslagen inte längre behöver ordna avfallshantering för stryks. Avfallshanteringsföreskrifterna tillämpas likväl på all avfallshantering i den utsträckning det är nödvändigt för att förebygga faror och skador som orsakas av avfallet och avfallshanteringen samt för att uppfylla kraven i avfallslagstiftningen. Enligt 91 1 mom. 2 punkten i avfallslagen får kommunala föreskrifter om avfallshanteringen för iakttagande av kraven i 13 1 och 2 mom. gälla annan avfallshantering än den som kommunen ansvarar för enligt avfallslagen i den utsträckning det är fråga om de praktiska arrangemangen på fastigheter eller mottagningsplatser för insamlingen, mottagningen och transporten eller tekniska krav som gäller dessa funktioner. Dessutom kan avfallshanteringsföreskrifterna enligt 91 2 mom. i avfallslagen gälla kompostering eller någon annan motsvarande småskalig behandling av kommunalt avfall på uppkomstplatsen även i fråga om annan verksamhet än den som kommunen enligt avfallslagen ska ordna avfallshanteringen för. Avfallshanteringsföreskrifterna gäller likväl inte småskalig behandlig av avfall på uppkomstplatsen, om verksamheten utövas med stöd av ett miljötillstånd eller ett annat godkännande av en behörig miljöskyddsmyndighet. Med hänvisning till dessa motiveringar konstateras att följande paragrafer i de föreslagna avfallshanteringsföreskrifterna kan tillämpas även på annan avfallshantering än den som kommunen ansvarar för: 3, 4, 5, 6, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 20, 21, 22, 24, 25, 26, 27, 29, 30, 31, 32, 33 och 34. Definitioner 2. Till definitionerna i avfallshanteringsföreskrifterna fogas enligt förslaget definitionen av glas, eftersom en skyldighet att bland annat sortera ut pantfria glasförpackningar från det övriga kommunala avfallet och lägga dem i ett eget insamlingskärl ska läggas till föreskrifterna. Med glas avses i föreskrifterna kasserade pantfria förpackningar av glas. Annat kasserat glas, såsom
4 fönsterglas och glaskärl, lämpar sig i allmänhet inte för återvinning tillsammans med glasförpackningar. Benämningarna för de olika avfallsslagen som ska samlas in separat har setts över inom ett projekt som grundar sig på en överenskommelse inom de kommunala aktörernas samarbetsorganisation Jätelaitosyhdistys ry. Det ansågs nödvändig med en termreform där man utgående från de varierande termer som använts i olika delar av landet skulle skapa en enhetligare terminologi. Genom reformen förändrades terminologin, och de nya termerna, som redan har tagits i bruk, är följande: energiavfall (tidigare energifraktion), papper (tidigare returpapper), kartong (tidigare returkartong), papp (tidigare returpapp) och metall (tidigare returmetall). Definitionen av metall, som avser metallförpackningar, ska enligt förslaget kompletteras med ordet pantfri för att de pantbelagda metallförpackningarna, särskilt burkarna, så effektivt som möjligt ska styras till retursystemet för dessa. I och med den nya avfallslagen ändras benämningen problemavfall till farligt avfall. För klarhetens skull inkluderas i avfallshanteringsföreskrifterna en definition av farligt avfall som överensstämmer med motsvarande definition i 6 1 mom. i avfallslagen. Definitionen av kommunalt avfall i avfallshanteringsföreskrifterna ska ändras så att den motsvarar definitionen i 6 2 mom. i avfallslagen. Definitionen har också anknytning till omfånget av den skyldighet att ordna avfallshantering som kommunerna har enligt avfallslagen. Enligt förslaget ska definitionen av byggavfall strykas, eftersom bestämmelsen om produktionsoch rivningsavfall från byggverksamhet som utövas som näring också stryks. Bestämmelser om att minska mängden bygg- och rivningsavfall, göra avfallet mindre skadligt och återvinna avfallet finns i statsrådets förordning om avfall (179/2012). Skyldigheterna har påförts dem som påbörjar byggprojekt och övriga avfallsinnehavare. Med den som påbörjar ett byggprojekt avses, enligt motiveringarna till förordningen, i allmänhet projektets beställare. För att göra regelverket heltäckande är särskilda föreskrifter om hanteringen av detta avfall därför inte nödvändiga. Återvinning och behandling av avfall på fastigheter 3. Till 3 2 mom., som handlar om kompostering av hushållsavfall, fogas en bestämmelse om kompostbehållarens kapacitet. Enligt denna ska kompostbehållaren väljas så att dess kapacitet är tillräcklig med hänsyn till den mängd livsmedelsavfall som uppkommer på fastigheten. Bestämmelsen gäller sådana fall där det livsmedelsavfall som uppkommer på en fastighet inte förs bort inom ramen för den fastighetsvisa avfallstransporten utan komposteras och återvinns på fastigheten. Vid kompostering av livsmedelsavfall är det viktigt att se till att avfallet har hunnit brytas ner tillräckligt innan det tas ur kompostbehållaren för efterkompostering. De kortaste komposteringstider som tillverkaren av kompostbehållaren rekommenderar kan tas som utgångspunkt när graden av nedbrytning bedöms. Syftet med bestämmelsen är att förhindra situationer där kompostbehållaren på grund av utrymmesbrist töms innan avfallet har hunnit brytas ner tillräckligt. Livsmedelsavfall som inte är tillräckligt nedbrutet kan, om det flyttas till en oisolerad efterkompost, medföra luktproblem och dra till sig skadedjur. Den 37 i de gällande föreskrifterna, enligt vilken en fastighet inte behöver ansluta sig till den kommunalt ordnade transporten av bioavfall om fastigheten sörjer för behandlingen av avfallet i enlighet med 3 och 4 i de nya föreskrifterna, ska enligt förslaget flyttas till 3 där den blir ett nytt 5 mom. Samtidigt ska ordalydelsen i paragrafen ändras så att den nuvarande skyldigheten att ansluta sig till ordnad avfallstransport ersätts med en skyldighet att överlämna avfallet till fastighetsvis avfallstransport. 4. I bestämmelsen om inledning av kompostering och anmälan om detta görs en liten teknisk justering som gäller namnet på myndigheten som ordnar avfallshanteringen.
5 5. I denna paragraf, som gäller bortskaffande av avfall, ska 1 och 2 mom. ses över och 4 mom. strykas för att göra bestämmelsen klarare. Samtidigt ska 1 och 2 mom. kompletteras för att de ska bli mera informativa. 6. Eftersom föreskrifter om behandling av avfall i egen regi finns i 3, ska denna paragraf hänvisa till den paragrafen. Följaktligen blir all annan behandling av avfall i egen regi förbjuden, om den inte sker med stöd av ett miljötillstånd eller ett annat godkännande av en behörig miljöskyddsmyndighet. Insamling av avfall på fastigheter Rubrikerna ska enligt förslaget ändras så att underrubrikerna Insamlingskärl och Fastigheternas insamlingsplatser som hör till blocket om insamling av avfall på fastigheter stryks. Avfall som ska samlas in separat Underrubriken förenklas så, att "avfallsfraktioner ersätts med avfall. Även i definitionerna i 2 ska termerna enligt förslaget förkortas och förenklas. De nya termerna står i samklang med terminologin i den nya avfallslagen. 7. I bestämmelsen om avfall som ska samlas in separat ska 1 mom. ändras så att det, i överensstämmelse med terminologin i den nya avfallslagen, gäller fastighetsvis avfallstransport. Den terminologiska överensstämmelsen mellan olika rättsnormer på olika nivåer är viktig bland annat med hänsyn till klarheten i regelsystemet. I 2 mom. föreskrivs om skyldigheten att sortera ut återvinnbara avfallsslag och lägga dem i separata insamlingskärl. Till dessa avfallslag ska förutom de nuvarande, dvs. bioavfall, kartong och papp, även höra pantfria glas- och metallförpackningar. Den separata insamlingen av kartong ska utsträckas från att gälla alla bostadsfastigheter med minst 20 lägenheter till att gälla alla bostadsfastigheter med minst 10 lägenheter. Denna utvidgning av skyldigheten till alla fastigheter med minst 10 lägenheter har ansetts vara den effektivaste lösningen med hänsyn till behovet att minska transporterna och de utsläpp som dessa medför. Skyldigheten att samla in kartong separat ska dessutom som hittills gälla även andra fastigheter än bostadsfastigheter, om där kasseras minst 50 kilogram kartongförpackningar i veckan. Skyldigheten att samla in pantfria glas- och metallförpackningar ska gälla fastigheter med minst 20 lägenheter samt andra fastigheter än bostadsfastigheter om där kasseras minst 50 kilogram av vardera avfallsslaget i veckan. De utredningar om hur den separata insamlingen kan ordnas som HRM har utfört visar att det föreslagna omfånget av skyldigheten till separat insamling av avfall ger ett effektivt materialutbyte och medger effektiva transportlösningar som beaktar målet att minska utsläppen. De nya bestämmelserna fogas till 2 mom. i paragrafen som nya 3 och 4 punkter, vilket medför att den nu gällande bestämmelsen om papp i 3 punkten blir en ny 5 punkt i de nya föreskrifterna. Bestämmelsen i 3 mom. ska formuleras så att den innebär ett förbud mot att lägga sådant avfall som försvårar återvinning eller användning av återvunnet material i insamlingskärl för avfall som ska samlas in separat. Bestämmelsen ska gälla insamlingskärl för bioavfall, förpackningsavfall och papper. Det anses inte möjligt att i avfallshanteringsföreskrifterna inkludera ålägganden om separat insamling av papper, eftersom skyldigheten att samla in papper separat regleras direkt i avfallslagen. I avfallslagen åläggs producenterna att ordna separat insamling av papper på de fastigheter som avses i lagen. I lagen regleras även fastighetsinnehavarens skyldigheter vid insamlingen av pappersprodukter.
6 8. Enligt förslaget ska den nu gällande bestämmelsen om produktions- och rivningsavfall från byggverksamhet strykas, eftersom hanteringen av avfall från näringsverksamhet bara i undantagsfall omfattas av den avfallshantering som HRM svarar för. Bestämmelser om att minska mängden bygg- och rivningsavfall, göra avfallet mindre skadligt och återvinna avfallet finns i statsrådets förordning om avfall. På grund av att 8 upphävs, måste efterföljande paragrafer numreras om. I 1 mom. 1 6 punkten finns en förteckning över möjliga insamlingskärl vid den fastighetsvisa avfallstransporten. För varje insamlingskärl formuleras dessutom krav som är nödvändiga i synnerhet med tanke på tömningen. Dessa krav anges i respektive punkt. Enligt 2 mom. kan HRM godkänna att sopsäckar som rymmer högst 150 liter avfall används som insamlingskärl. Detta gäller bara sådana fall där det inte är möjligt att använda något av de insamlingskärl som avses i 1 mom. Behovet att tillämpa bestämmelsen anses vara litet, men den kan likväl göra det möjligt att beakta exceptionella förhållanden på vissa fastigheter. Den förteckning över tillåtna insamlingskärl som ingår i 1 mom. avses vara uttömmande i så mån att användning av sopsäckar enligt 2 mom. ska vara möjlig bara i undantagsfall. Därför föreslås att befullmäktigandet i 4 mom. att godkänna andra insamlingskärl ska upphävas, eftersom det är obehövlig. 9. Rubriken för paragrafen ska ändras så att den bättre beskriver vad olika färger på insamlingskärlen betyder i den fastighetsvisa avfallstransporten. Ett insamlingskärl eller en del av kärlet ska ha en färg som anger vilket slags avfall som ska läggas i kärlet. Färgen är alltså ett slags kod för avfallsslaget i fråga. Genom att göra bestämmelsen klarare på föreslaget sätt vill man göra det lättare att sortera avfallet. I 1 mom. ingår en förteckning över färgkoderna för de olika avfallsslagen. Dessa koder ändras inte. I det nya 2 mom. ges en möjlighet att ange vilket slags avfall som ska läggas i ett insamlingskärl genom att ge en del av kärlet färg enligt avfallsslaget eller genom att förse kärlet med en tillräckligt stor dekal som anger avfallsslaget och är färgsatt enligt färgkoden för detta. I 3 mom. föreskrivs, i överensstämmelse med nu gällande föreskrifter, om användningen av en textdekal. I slutet av momentet föreskrivs att insamlingskärlet ska märkas med kontaktuppgifterna för det företag eller den organisation som svarar för ordnandet av avfallstransporten. Inom HRM:s verksamhetsområde ska insamlingskärlen på de fastigheter som omfattas av HRM:s avfallshantering följaktligen bära HRM:s kontaktuppgifter, eftersom HRM i regel ordnar den fastighetsvisa avfallstransporten för allt avfall. Fyllning av insamlingskärl 10. Paragrafen innehåller krav som gäller fyllningen av insamlingskärl. För bioavfallets del ska 4 mom. innehålla ett förbud mot att lägga flytande bioavfall i insamlingskärl för bioavfall. Vid behov ska bioavfallet rinna av innan det läggs i insamlingskärlet. Bestämmelserna är nödvändiga med hänsyn till säkerheten vid tömningen av insamlingskärlen för bioavfall. Till 5 mom. fogas enligt förslaget en bestämmelse om att insamlingskärlen måste fyllas så, att de alltid kan tömmas maskinellt. Detta är nödvändigt eftersom tömningen nuförtiden utan undantag utförs maskinellt i enlighet med de krav som ställs på arbetarskyddet. 11. I paragrafen föreskrivs om vad som inte får läggas i insamlingskärl för kommunalt avfall. Termen problemavfall ska bytas ut mot farligt avfall i överensstämmelse med terminologin i den nya avfallslagen.
7 Ordalydelsen i 3 mom. ska göras klarare. Enligt bestämmelsen ska det även i fortsättningen vara möjligt att lägga små mängder av det avfall som avses i momentet i insamlingskärl för kommunalt avfall enligt de villkor som anges i momentet. Tömning av insamlingskärl 12. I 1 mom. föreskrivs att insamlingskärl för blandavfall måste tömmas minst en gång på fyra veckor. Eftersom sorteringen och den separata insamlingen av återvinnbart avfall hela tiden har blivit effektivare, är det möjligt att frångå det nuvarande kravet att blandavfallet ska tömmas åtminstone varannan vecka. I 2 mom. anges under vilka förutsättningar tömningsintervallet för ett insamlingskärl för blandavfall kan vara längre än de fyra veckor som anges i 1 mom. En förlängning av tömningsintervallet till över fyra veckor förutsätter att fastighetsinnehavaren själv deltar aktivt i hanteringen av det avfall som uppkommer på fastigheten genom att behandla bioavfallet på fastigheten och transportera bort det återvinnbara avfallet för korrekt behandling. Arrangemanget förutsätter en anmälan till HRM som ska inkludera en redogörelse för den avfallshantering och avfallstransport som utförs i egen regi. För att arrangemanget ska kunna tas i bruk krävs också att blandavfallet inte innehåller sådana komponenter som kan ge upphov till störande lukt eller andra miljöolägenheter. I föreskrifterna stryks enligt förslaget undantagsförfarandet som gäller avfallstransport från småhusfastigheter med högst två boende. Behovet att minska antalet avfallshämtningar kan i fortsättningen beaktas genom anmälningsförfarandet i 2 mom. I 3 mom. krävs likväl att insamlingskärlen under alla omständigheter töms tillräckligt ofta för att inte orsaka nedskräpning eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Om sådana olägenheter uppträder, är det möjligt att upphäva det arrangemang som har godkänts på grundval av anmälan enligt 2 mom. I så fall töms insamlingskärlet en gång på fyra veckor. De nuvarande 3, 4 och 5 mom. bevaras enligt förslaget oförändrade och blir 4, 5 och 6 mom. i de nya föreskrifterna Till paragrafen fogas dessutom ett 7 mom. med ett krav om att tömningsintervallet för insamlingskärl under alla omständigheter måste vara sådant att tömningen kan genomföras inom ramen för den avfallstransport som HRM ordnar. Underhåll av insamlingskärl 13. I paragrafen åläggs ägaren av ett insamlingskärl att hålla kärlet i skick så att olägenheter för människors hälsa, förorening eller nedskräpning av miljön eller säkerhetsrisker för dem som tömmer eller använder kärlet kan undvikas. Kärlets ägare är antingen fastighetens innehavare eller ägare, som enligt avfallslagen ansvarar för ordnandet av insamlingen av avfall på fastigheten, eller den som ordnar den fastighetsvisa avfallstransporten. Rengöringen av insamlingskärlen sköts regelbundet i samband med tömningen och ingår i tömningstjänsten. De nuvarande 2 och 3 mom. i paragrafen är obehövliga och ska strykas, eftersom de krav som gäller insamlingskärlen har införts i 8 som gäller olika typer av insamlingskärl vid fastighetsvis avfallstransport. I 7 åläggs fastighetsinnehavaren att skaffa nödvändiga insamlingskärl till fastigheten. Placering av insamlingskärl 14. Paragrafen om placering av insamlingskärlen på fastigheten ska ändras så att en del allmänna faktorer som har betydelse vid valet av plats för kärlen beaktas och så att föreskrifterna blir klarare.
8 Krav på mottagningsplatsen Underrubriken Avfallsutrymmen ska ändras till Krav på mottagningsplatsen som bättre motsvarar innehållet i bestämmelserna i paragrafen 15. De krav på platsen för insamlingskärlen som anges i paragrafen ska ses över så att terminologin och därmed även föreskrifterna blir enhetligare och klarare. Ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen. Enligt detta måste man för insamlingskärlen välja en sådan plats att brandsäkerheten beaktas och kärlen står tillräckligt långt från byggnaders fönster och luftintag. Låsning av mottagningsplatser vid avfallstransport som ordnas av HRM 16. Paragrafrubriken och dess ordalydelse ska ändras så att den motsvarar den terminologi som används i resten av föreskrifterna. Till paragrafen fogas en bestämmelse som ålägger fastighetsinnehavaren att till HRM överlämna den eller de nycklar som eventuellt behövs för tillträde till mottagningsplatsen. HRM ställer behövliga nycklar till förfogande för det företag eller den sammanslutning som sköter avfallstransporten från fastigheten. Sopnedkast 17. Termerna i paragrafen ändras i så att de överensstämmer med terminologin i resten av föreskrifterna. Transportleder för insamlingskärl 18. I 2 mom. i paragrafen ska den största tillåtna lutningen på transportleden i fortsättningen anges både med lutningsförhållandet och med motsvarande gradtal för att göra uppgifterna mera informativa. En lutning med lutningsförhållandet 1:5 motsvarar 12 grader. Användning av gemensamma insamlingskärl och mottagningsplatser 19. Paragrafen innehåller villkor för användningen av gemensamma insamlingskärl vid avfallstransport som ordnas av HRM. Grannar som bor i fastigheter som ligger bredvid eller mitt emot varandra kan använda gemensamma insamlingskärl och en gemensam plats för kärlen om fastighetsinnehavarna har avtalat om detta. I ett sådant avtal om samanvändning måste alla fastigheter som använder gemensamma insamlingskärl vara avtalsslutande parter. Avtalet ska vara skriftligt, och avtalet och eventuella ändringar i avtalet måste skickas till HRM för kännedom. HRM ska inte kunna ålägga fastighetsinnehavare att ta i bruk gemensamma insamlingskärl och en gemensam plats för kärlen, utan det är en fråga där fastighetsägarna har avtalsfrihet. Gemensamma insamlingskärl och en gemensam mottagningsplats är en bra lösning för grannfastigheter som nått samförstånd om saken, eftersom arrangemanget i allmänhet visar att fastighetsinnehavarna fäster särskild vikt vid att minska mängden avfall. HRM ska enligt förslaget ha rätt att förbjuda lösningen om det finns en grundad anledning med betydelse för ordnandet av avfallshanteringen. Det kan exempelvis vara fråga om en situation där mängden avfall som uppkommer på fastigheterna har bedömts fel i väsentlig grad, så att användningen av gemensamma insamlingskärl och en gemensam mottagningsplats exempelvis leder till nedskräpning av omgivningen. Även oklarheter i samband med faktureringen kan vara en orsak till att förbjuda arrangemanget. Fastighetsinnehavarna har rätt att när som helst vid behov meddela HRM att avtalet om samanvändning inte längre gäller. I så fall är fastighetsinnehavarna skyldiga att ordna med nödvändiga insamlingskärl och egna mottagningsplatser.
9 Allmänna mottagningsplatser för avfall Rubriken görs klarare genom att den nuvarande termen "insamlingsplats" ersätts med "mottagningsplats. Avsikten med ändringen är att göra terminologin enhetligare. Insamling av återvinnbart avfall och annat avfall på allmänna områden 20. Som nytt 1 mom. införs en hänvisning till 47 i den nya avfallslagen där det föreskrivs om parallella system för insamling och mottagning av kasserade produkter, såsom förpackningsavfall. Efter att den nya avfallslagen trädde i kraft har sådan verksamhet varit möjlig bara om den skett i samverkan med de producenter som avses i avfallslagen. I de nuvarande 1 3 mom., vilka innehåller allmänna bestämmelser om mottagningen av avfall, ändras ordalydelsen. Efter omnumrering blir de 2 4 mom. Avfallshantering vid offentliga tillställningar 21. Under rubriken Avfallshantering vid offentliga tillställningar infogas en bestämmelse som blir 21 i de nya föreskrifterna. I paragrafen föreskrivs om de skyldigheter som gäller ordnandet av avfallshanteringen vid offentliga tillställningar. Den som arrangerar en offentlig tillställning ska se till att det finns tillräckligt många insamlingskärl för avfall på området, att de placeras på ett ändamålsenligt sätt och att de töms. Blir området nedskräpat, är det enligt 8 kap. i avfallslagen (646/2011) i första hand den som har skräpat ner som ansvarar för att området städas, vilket uttryckligen sägs i paragrafen. I enlighet med den sekundära uppstädningsskyldigheten enligt lagen ansvarar arrangören emellertid för att området städas efter det att tillställningen har avslutats. Om en tillställning varar i flera dagar ska arrangören sörja för att insamlingskärlen töms senast när de blir fulla. 22. I paragrafen föreskrivs om sorteringen av avfall vid offentliga tillställningar där publiken serveras livsmedel. De avfallsslag som ska sorteras ut ska utökas med pantfria glasförpackningar och pantfria metallförpackningar, om minst 50 kilogram av vardera avfallsslaget kasseras under tillställningen. Dessutom ska de termer som används i paragrafen ses över så att de stämmer överens med termerna i resten av föreskrifterna. Transport av avfall Fastighetsvis avfallstransport I den nya avfallslagen (646/2011) används uttrycket fastighetsvis avfallstransport i stället för den gamla termen ordnad avfallstransport, varför rubriken för paragrafen har ändrats i enlighet med detta. 23. Enligt förslaget ska 1 mom. ändras så att det hänvisar till 32 i avfallslagen i fråga om de funktioner som ingår i den fastighetsvisa avfallstransport som HRM ordnar, förutsatt att HRM inte har bestämt annorlunda med stöd av avfallslagen. Dessutom åläggs fastighetsinnehavaren eller annan avfallsinnehavare genom denna paragraf att lämna avfallet för fastighetsvis avfallstransport eller till en områdesvis mottagningsplats i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i de nu gällande föreskrifterna. Som 2 mom. i paragrafen ska en ny bestämmelse om att avbryta den fastighetsvisa avfallstransporten för viss tid infogas. Ett sådant uppehåll kan vara befogat till exempel när en ensamboende person behöver vård på sjukhus och bostaden därför står tom. Fastighetsinnehavaren ska göra en anmälan till HRM för att ett uppehåll i avfallstransporten ska kunna göras.
10 Lastning av avfall 24. Hänvisningen i de nu gällande avfallshanteringsföreskrifterna till miljöskyddsföreskrifterna i de kommuner som hör till HRM:s verksamhetsområde ska strykas för att paragrafen ska bli klarare. Enligt förslaget ska 25, som handlar om avfallstransporten, strykas tillsammans med dess rubrik. I den nu gällande 25 1 och 2 mom. finns föreskrifter om lastning och transport av avfall. Regler för lastning av fordon finns i vägtrafiklagen och i bestämmelser och föreskrifter som är utfärdade med stöd av lagen. Även i den förordning om avfall som statsrådet ska utfärda med stöd av avfallslagen kommer bestämmelser om transport av avfall att ingå. Eftersom föreskrifter om lastning och transport av avfall finns i andra rättsnormer, föreslås således att reglerna för detta i avfallshanteringsföreskrifterna ska strykas så att dubbel reglering kan undvikas. Dessutom ingår bestämmelsen i den nu gällande 25 3 mom. om förvaring av avfall som orsakar hälsomässiga olägenheter på fastigheter innehållsmässigt i den föreslagna bestämmelsen om tömning av insamlingskärl i 12. Farligt avfall Rubriken för de paragrafer som gäller farligt avfall ska ändras från Problemavfall till Farligt avfall så att den stämmer överens med terminologin i avfallslagen. De fyra paragraferna om farligt avfall får numren 25 28, eftersom bestämmelserna i den nuvarande 25 har strukits i förslaget och paragrafnumret därför har kunnat tas i bruk för andra bestämmelser. Den nu gällande 29 ska enligt förslaget strykas, eftersom behandlingen av asbestavfall regleras i statsrådets förordning om avfall och i annan lagstiftning. 25 27. I dessa paragrafer ska terminologin i den nya avfallslagen införas, och hänvisningarna till paragrafer i avfallslagen ska ändras så att de stämmer överens med den nya lagen. I 27 2 mom. ska bestämmelsen om kasserade laddningsbara batterier (ackumulatorer) strykas, eftersom bestämmelser om den mottagning av kasserade produkter som producenterna ska ordna finns i statsrådets förordning om produkterna i fråga. 28. När 29, som handlar om asbestavfall, stryks, får bestämmelsen om farligt avfall från hushållen paragrafnumret 28. I paragrafen åläggs hushållen att föra farligt avfall till mottagningsplatser som ordnas av HRM. I 2 mom. ska andra än hushåll avse alla som producerar och innehar farligt avfall. Farligt avfall från jord- och skogsbruket får föras till mottagningsplatser som ordnas av HRM, om det inte är fråga om oskäliga avfallsmängder. Farligt avfall som uppkommer vid annan verksamhet måste föras till en mottagare som har giltigt tillstånd. Bestämmelser om HRM:s återvinnings- och behandlingsplatser för avfall Rubriken för 29 32, som motsvarar 31 34 i de nu gällande föreskrifterna, ska ändras så att den gör det klart att föreskrifterna gäller de återvinnings- och behandlingsplatser som ordnas av HRM. Den nuvarande 35, som gäller fullmakten att bevilja tillstånd för insamling av avfall på allmänna mottagningsplatser, är föråldrad och står inte i samklang med modern avfallshantering. Enligt förslaget ska den därför strykas.
11 29 32. Formuleringarna i paragraferna har setts över och gjorts enklare och klarare. Enligt 32 i förslaget ska mottagningen av avfall kunna avbrytas även när exceptionella väderförhållanden, en uppenbar brandfara eller någon motsvarande omständighet så kräver. Fastighetsinnehavarens informationsskyldighet Eftersom den nu gällande 37 om hantering av bioavfall enligt förslaget ska flyttas och bli 3 5 mom. i de nya föreskrifterna, blir bara bestämmelsen om fastighetsinnehavarens informationsskyldighet kvar under rubriken Övriga bestämmelser. Rubriken ändras därför i överensstämmelse med detta. 33. Numret på paragrafen om fastighetsinnehavarens skyldighet att ge de boende och dem som arbetar på fastigheten information om avfallshanteringen ändras på grund av ändringarna i de föregående paragraferna. Innehållet i bestämmelsen om informationsskyldigheten ändras inte. Undantag från dessa föreskrifter 34. Det nuvarande paragrafnumret 38 ändras på grund av ändringarna i de föregående paragraferna. Den befogenhet att tillåta avvikelse från föreskrifterna som avses i paragrafen gör det möjligt att utföra en del åtgärder inom avfallshanteringen flexibelt när omständigheterna så kräver. Tjänsteinnehavarens prövningsrätt är i praktiken liten, eftersom de beslut som gäller sådana undantag under inga omständigheter får stå i konflikt med lagstiftningen och de myndighetsföreskrifter, t.ex. miljöskyddsföreskrifter, som har utfärdats med stöd av lagstiftningen. Ikraftträdande 35. De omarbetade allmänna föreskrifterna för avfallshanteringen i huvudstadsregionen och Kyrkslätt föreslås träda i kraft den 1 juli 2012. Samtidigt ska de nu gällande avfallshanteringsföreskrifterna upphävas, utom skyldigheten att ordna separat insamling av kartong (7 2 mom. 2 punkten) vilken gäller bostadsfastigheter med minst 20 lägenheter och andra fastigheter än bostadsfastigheter om där uppkommer över 50 kilogram kasserad kartong i veckan. De nya bestämmelserna om skyldigheten att samla in glas och metall separat och om en utvidgning av skyldigheten att samla in kartong separat ska träda i kraft den 1 januari 2014. En övergångsperiod för skyldigheten till separat insamling av förpackningsavfall är motiverad på grund av de åtgärder som genomförandet av reformen kräver.