Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden

Innehåll

Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20 Nötkreatursstöd...22 Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion...24 Ersättning för ekologisk produktion... 27 Ersättning för omställning till ekologisk produktion... 28 Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar... 29 Miljöersättning för restaurering av betes marker och slåtterängar... 32 Miljöersättning för fäbodar... 33 Miljöersättning för vallodling... 34 Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar... 35 Miljöinvesteringar inom jordbruk...36 Nationellt stöd...37 Kompensationsstöd...38 Ersättning för kastrering av grisar...40 Ersättning för extra djuromsorg för suggor...40 Vissa företag kan inte få jordbrukarstöd...41 Tvärvillkor...42 Gödselgasstöd...44 Företagsstöd...45 Projektstöd...46 Förenklingsresan ska göra din vardag enklare...47 Svåra ord? På vår webbplats finns en ordlista med förklaringar till viktiga ord, till exempel: ekologiska fokusarealer permanent gräsmark stödrätt åtagande Du hittar orden och förklaringarna här: www.jordbruksverket.se/ordlistajordbrukarstöd

Här får du hjälp Det här kan du läsa om i broschyren Den här broschyren är framför allt till för dig som söker stöd i SAM-ansökan. I broschyren kan du läsa en kort beskrivning av alla stöd som du kan söka. Du kan läsa allt om stöden här: www.jordbruksverket.se/stöd Broschyren trycktes innan EU-kommissionen godkänt landsbygdsprogrammet. Det innebär att de slutliga reglerna för stöden i landsbygdsprogrammet tyvärr kan skilja sig från det som står i broschyren. Vilka stöd som ingår i landsbygdsprogrammet kan du se på sidan 5. Här kan du få hjälp Läs och ställ frågor på Jordbruksverkets webbplats På Jordbruksverkets webbplats kan du läsa om alla regler för stöden. Där kan du också ställa frågor till både länsstyrelsen och Jordbruksverket. Du kan ställa frågorna under en flik som heter Fråga oss. Besök länsstyrelsen eller gå på kurs Många länsstyrelser ordnar kurser eller håller öppet hus för att informera dig om stöden och hur du söker dem. Ring till oss Ring till länsstyrelsen eller till Jordbruksverket om du har frågor om jordbrukarstöden och SAM Internet. Veckorna innan sista dag för SAM-ansökan kan du också ringa på kvällar och helger. Vårt gemensamma telefonnummer är 0771-67 00 00. Om du bor i Västernorrlands län ska du ringa 0611-34 90 70. Håll koll på vad som är på gång Prenumerera på vårt nyhetsbrev om stöd till landsbygden. Anmäl dig som prenumerant här: www.jordbruksverket.se/nyhetsbrevomstöd Webbadresser som är bra att ha när du söker stöd Information om stödregler: www.jordbruksverket.se/stöd SAM Internet och information om SAM-ansökan: www.jordbruksverket.se/saminternet Mina sidor: www.jordbruksverket.se/minasidor Stödguiden: www.jordbruksverket.se/stödguiden Länsstyrelsernas gemensamma webbplats: www.länsstyrelsen.se Miljöhusesyn: www.miljohusesyn.nu 4

Mycket nytt I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden I år införs en ny jordbrukspolitik inom EU som ska gälla till och med år 2020. Därför är det många ändringar i stöden. Här är en översikt över de stöd som finns. De här stöden ingår inte i landsbygdsprogrammet. Gårdsstöd Förgröningsstöd Nötkreatursstöd Stöd till unga jordbrukare Nationellt stöd Ersättning för kastrering av grisar De här stöden ingår i landsbygdsprogrammet. En levande landsbygd LANDSBYGDS- PROGRAMMET Miljöersättningar Ersättningar för ekologisk produktion Kompensationsstöd Ersättningar för extra djuromsorg Miljöinvesteringar Företagsstöd Projektstöd 5

Mycket nytt Några stöd försvinner De här stöden försvinner år 2015: stöd för kvalitetscertifiering stöd till mervärden i jordbruket Dessutom så försvinner mjölkkvoterna från den 1 april i år. Du kan läsa mer om mjölkkvoterna här: www.jordbruksverket.se/mjölkkvoter Ta reda på vilka stöd du kan söka med Stödguiden Med e-tjänsten Stödguiden kan du snabbt och enkelt ta reda på vilka stöd som just du kan söka. Skriv in var du bor och vad du producerar så visar Stödguiden vilka stöd du kan söka. Du hittar Stödguiden här: www.jordbruksverket.se/stödguiden Så här är stöden uppdelade Inom EU finns en gemensam jordbrukspolitik med olika stöd. En del av stöden ingår i landsbygdsprogrammet och en del ligger utanför landsbygdsprogrammet. Du kan se vilka stöd som ingår i landsbygdsprogrammet och vilka som inte ingår på bilden på sidan 5. Sverige har tagit fram ett nytt förslag till landsbygdsprogram för perioden 2014 2020. När den här broschyren trycktes var landsbygdsprogrammet tyvärr inte beslutat. Landsbygdsprogrammets mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Pengarna till stöden i landsbygdsprogrammet kommer både från EU och Sverige. Syftet med gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd och stöd till unga jordbrukare är att se till att jordbruksföretag har en skälig inkomst. Många av reglerna för de stöden bestäms gemensamt av EU-länderna och pengarna till stöden kommer från EU. För nationellt stöd och ersättning för kastrering av grisar bestämmer Sverige själva reglerna och pengarna kommer bara från Sverige. 6

Mycket nytt Så här går det till när det kommer nya stöd och regler Det är många inblandade när det kommer nya stöd och regler. Därför tar det också lång tid för alla att komma överens. Så här går det till: Alla länder i EU bestämmer tillsammans övergripande regler för de flesta stöden. Sveriges regering bestämmer övergripande regler för stöden i Sverige. En del av de här reglerna finns i landsbygdsprogrammet som måste godkännas av EU-kommissionen. Jordbruksverket bestämmer detaljreglerna för Sverige och betalar ut pengarna till dig. Länsstyrelsen handlägger din ansökan om stöd och fattar beslut om de flesta stöden.

Innehåll Gårdsstöd Gårdsstöd Gårdsstödet finns kvar men i år ändras reglerna en del. Det här är de viktigaste ändringarna: Stödrätternas värde sänks med nästan 50 procent från år 2014 till 2015. Pengarna förs i stället över till tre nya stöd: förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd. Du som får gårdsstöd får automatiskt förgröningsstöd under förutsättning att du följer villkoren för förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ungefär 30 procent av det du fick i gårdsstöd 2014. De kommande åren ändras stödrätternas värden stegvis så att alla jordbrukares stödrätter blir lika mycket värda år 2020. Det blir hårdare krav på att du faktiskt använder marken för att du ska få gårdsstöd. Du får bara behålla så många stödrätter som du redovisar mark för i SAM-ansökan 2015 och som du får gårdsstöd för. Det finns inte längre några regioner för stödrätterna. Tänk på att om du vill köpa stödrätter utan mark så behöver du göra det före den 12 maj som är sista dag för SAM-ansökan 2015. Det beror på att de stödrätter som lantbrukare inte har mark för i SAM-ansökan den 12 maj upphör att gälla. Därför blir det svårt att få tag i stödrätter efter den 12 maj. Stödet i korthet Du kan få gårdsstöd för jordbruksmark som du har rätt att bruka och sköta redovisar i SAM-ansökan har stödrätter för. För att få gårdsstöd måste du ha minst 4 hektar jordbruksmark och stödrätter för minst 4 hektar. Det måste du ha senast den 12 maj. För att få gårdsstöd ska du ha rätt att använda marken och ansvara för driften och förvaltningen av marken den 15 juni. Tänk på att du som använder och ansvarar för marken den 15 juni och som redovisat marken i SAM-ansökan också är ansvarig för det här: De tvärvillkor som gäller marken ska följas under hela året. Marken ska vara jordbruksmark under hela året. 8

Gårdsstöd Innehåll Nya regler för gårdsstödet om hur du ska sköta din jordbruksmark All jordbruksmark som du söker gårdsstöd för år 2015 ska du bruka och sköta. Som jordbruksmark räknas åkermark, betesmark och slåtteräng. I år har reglerna för hur du ska sköta din jordbruksmark ändrats. Om du bara söker gårdsstöd ska det tydligt synas att du gjort något av det här på varje skifte senast den 31 oktober: odlat låtit beta putsat slagit av jordbearbetat Se också till att marken inte försumpas. Det finns några undantag På skyddszoner på åkermark ska det huvudsakligen växa gräs på marken. Växtligheten får inte hindras av för mycket buskar och träd. Tänk på att det finns fler villkor för skyddszoner när det gäller användning av vissa kemikalier. Om du har permanenta grödor på åkermark, till exempel salix och fruktodling, ska du sköta om odlingen på vanligt sätt. Det kan till exempel vara att du beskär träd och föryngrar plantor vid behov. Tänk på det här! Det finns inget krav på att växtrester på träda ska tas bort. Du får inte putsa träda under perioden 1 mars 30 juni. Regeln finns för att skydda häckande fåglar. Om du putsar en naturbetesmark ska den vara minst lika välputsad som om djur hade betat där. Det finns fler villkor om du också söker miljöersättning Om du förutom gårdsstöd också söker miljöersättning finns det fler villkor för hur du ska sköta din mark. De villkoren kan du läsa om här: www.jordbruksverket.se/miljöersättning Från år 2016 kommer reglerna för hur du ska sköta marken för att få gårdsstöd att ändras lite. 9

Innehåll Gårdsstöd Du kan få gårdsstöd för vissa betesmarker med många träd som du tidigare inte har fått gårdsstöd för Tidigare har du inte kunnat få gårdsstöd för marker med många träd. Nu finns ett nytt sätt att bedöma hur stor areal betesmark som du kan få gårdsstöd för. Det innebär att en del lantbrukare kan söka gårdsstöd för lite mer betesmark i år än vad de hittills har kunnat göra. Du kan läsa mer här: www.jordbruksverket.se/bedömabetesmarker Du behöver stödrätter En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få en viss summa pengar i gårdsstöd. Hur mycket pengar du får i gårdsstöd beror alltså på hur mycket dina stödrätter är värda. För varje hektar jordbruksmark som du vill ha gårdsstöd för behöver du ha en stödrätt. Du ska ha stödrätter för minst 4 hektar och minst 4 hektar jordbruksmark den 12 maj för att få gårdsstöd. Stödrätterna är inte knutna till ett visst skifte utan det gäller bara att du har lika många stödrätter som antal hektar mark som du vill ha gårdsstöd för. Alla stödrätter gäller för all typ av mark. Värdet är inte längre uppdelat i grundbelopp och tilläggsbelopp.

Gårdsstöd Innehåll Stödrätternas värde sänks Dina stödrätters värde sänks med nästan 50 procent år 2015. Dina stödrätter är alltså värda ungefär hälften så mycket pengar som de var värda förra året. Pengarna förs i stället över till några nya stöd. De nya stöden är: förgröningsstöd stöd till unga jordbrukare nötkreatursstöd I september får du besked om dina stödrätters värde I september får du ett preliminärt besked om hur mycket dina stödrätter är värda år 2015. Det fastställda värdet får du besked om när du får beslutet om utbetalning av gårdsstöd. I SAM Internet och på Mina sidor kan du fram till september bara se dina stödrätters värde för år 2014. Det är alltså inte det värdet som kommer att gälla för år 2015. Anledningen till att vi inte kan visa det nya värdet är att vi inte kan bestämma det förrän alla lantbrukare har skickat in SAM-ansökan och länsstyrelsen har hunnit behandla dem. Alla stödrätter ska bli lika mycket värda År 2020 ska alla stödrätter i Sverige vara lika mycket värda. Det innebär att dina stödrätters värde kommer att ändras varje år fram till år 2020. Efter att vi år 2015 sänkt stödrätternas värde med nästan 50 procent höjs värdet på vissa stödrätter stegvis och för andra minskar värdet stegvis under perioden 2015 2020. Ändringarna blir lika stora varje år. Du kan få hjälp med att räkna ut dina stödrätters värden under åren 2015 2020 här: www.jordbruksverket.se/stödrätter 11

Innehåll Gårdsstöd Du får bara behålla de stödrätter som du har mark för Du får bara behålla så många stödrätter som du redovisar mark för i SAM-ansökan 2015 och som du får gårdsstöd för. De stödrätter som du inte får gårdsstöd för upphör att gälla. Det gäller oavsett om du äger eller hyr dem. Det är i första hand de stödrätter som har lägst värde som upphör att gälla. Inför SAM-ansökan är det alltså bra att se till att du har rätt antal stödrätter för den mark du ska söka stöd för. Hur många stödrätter du får behålla får du ett preliminärt besked om i september. Om du har för många stödrätter Om du har för många stödrätter kan du föra över stödrätter som du inte behöver till någon annan senast den 12 maj. Du kan också lämna tillbaka dem till Jordbruksverket innan dess. Du kan söka stödrätter ur den nationella reserven Det finns en nationell reserv för stödrätter som vissa kan söka stödrätter från. Du kan söka stödrätter om du tillhör någon av de här grupperna: Du är högst 40 år det år du söker stödrätter ur nationella reserven och har startat ett jordbruk för första gången år 2010 eller senare. Du har startat ett jordbruk år 2013 eller senare. Du har betesmark som blivit godkänd för gårdsstöd under 2014 eller 2015 och som du inte fått stödrätter för tidigare. Betesmark som blivit godkänd för gårdsstöd kan till exempel vara restaurerad betesmark betesmark som har varit nerlagd och tagits tillbaka i produktion helt ny betesmark betesmark som tidigare bara varit godkänd för miljöersättningar för betesmarker med särskilda värden men som nu också är godkänd för gårdsstöd. 12

Gårdsstöd Innehåll Du kan föra över stödrätter till en annan person Lantbrukare kan föra över stödrätter mellan varandra på olika sätt. Du kan köpa och sälja stödrätter. Du kan hyra, hyra ut och lämna tillbaka hyrda stödrätter. Stödrätterna är inte knutna till någon region. Det går alltså att föra över stödrätter mellan lantbrukare överallt i landet. Tänk på att efter den 12 maj går det i praktiken bara att köpa stödrätter om du tar över mark samtidigt. Det beror på att de stödrätter som lantbrukare inte har mark för den 12 maj upphör att gälla. Om du har stödrätter för färre än 4 hektar är den 12 maj sista dag för att ta emot stödrätter från någon annan för att du ska få gårdsstöd år 2015. Om du har stödrätter för 4 hektar eller mer den 12 maj kan du ta emot stödrätter från någon annan till och med den 15 juni. Du för över stödrätter på Mina sidor som du hittar här: www.jordbruksverket.se/minasidor Så här söker du Du söker gårdsstödet i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. Så här mycket pengar kan du få Hur mycket pengar du får i gårdsstöd beror på hur mycket dina stödrätter är värda. Dina stödrätter är värda cirka hälften så mycket som de var värda förra året. Du som får gårdsstöd får automatiskt förgröningsstöd under förutsättning att du följer villkoren för förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ungefär 30 procent av vad du fick i gårdsstöd 2014. Om du får mer än 150 000 euro i gårdsstöd minskar stödet Om ditt gårdsstöd blir mer än 150 000 euro drar Jordbruksverket av 5 procent av det belopp som är över 150 000 euro. Den summan vi drar av förs över till landsbygdsprogrammet. Läs om alla regler för gårdsstödet här: www.jordbruksverket.se/gårdsstöd 13

Innehåll Förgröningsstöd Förgröningsstöd Det finns ett nytt stöd som kallas förgröningsstöd. Det är ett stöd för jordbruksmetoder som är bra för klimatet och miljön. Du som söker gårdsstöd söker automatiskt även förgröningsstöd. För att få förgröningsstöd måste du få gårdsstödet utbetalt och följa de villkor för förgröningsstödet som gäller dig. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att följa villkoren Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Om du söker gårdsstöd bara för betesmark är det inga särskilda villkor för förgröningsstödet som du måste följa för att få det utbetalt. Betesmark är jordbruksmark som inte är åkermark som du sköter med bete, avslagning eller putsning samt där det växer gräs eller örter som är dugligt som foder. Det finns fler fall där du kan få förgröningsstöd utan att du behöver följa alla villkor för förgröningsstödet. Du kan läsa mer om dessa undantag här: www.jordbruksverket.se/förgröningsstöd

Förgröningsstöd Innehåll Stödet i korthet Det här är villkoren för förgröningsstödet som du kan behöva följa: Vissa lantbrukare behöver odla minst 2 eller 3 grödor på åkermarken. Vissa lantbrukare behöver ha minst 5 procent av åkermarken som så kallade ekologiska fokusarealer. Vilka av dessa villkor som gäller för dig beror på var i Sverige du har din jordbruksmark och hur mycket åkermark du har. I SAM Internet kan du få hjälp att ta reda på om du uppfyller villkoren för förgröningsstödet. När du har fyllt i alla uppgifter om din mark kan du klicka fram en ruta som visar om du uppfyller villkoren utifrån de uppgifter som du har fyllt i. Men tänk på att det är först när länsstyrelsen har behandlat din ansökan och gjort eventuella kontroller som du kan få ett beslut. I tabellen ser du vad som kan gälla dig beroende på hur mycket åkermark du har. Men för att veta säkert måste du läsa mer här: www.jordbruksverket.se/förgröningsstöd Innan du räknar ut hur mycket åkermark du har ska du räkna bort åkermark med permanenta grödor som till exempel fruktodling. Du ska också räkna bort åkermark med så kallad permanent gräsmark. Det är åkermark som har använts för vallodling minst 5 år i rad och i vissa fall även träda. Läs mer om vilken typ av åkermark du ska räkna bort här: www.jordbruksverket.se/förgröningsstöd Antal hektar åkermark som du har kvar efter att du räknat bort mark med permanenta grödor och mark som har använts för vallodling minst 5 år i rad (i vissa fall även träda) Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor Du behöver ha ekologiska fokusarealer Mindre än 10 hektar Nej Nej 10 15 hektar Ja, du kan behöva odla Nej minst 2 grödor 15 30 hektar Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor Mer än 30 hektar Ja, du kan behöva odla minst 3 grödor Ja, du kan behöva ha ekologiska fokusarealer Ja, du kan behöva ha ekologiska fokusarealer 15

Innehåll Förgröningsstöd Så här många grödor behöver du odla beroende på var i Sverige du har din jordbruksmark Ett av villkoren för förgröningsstödet är att du ska odla minst 2 eller 3 grödor på din mark. Hur många grödor du ska ha beror på var i landet du har din jordbruksmark och hur många hektar åkermark du har. Antal hektar åkermark som du har kvar efter att du räknat bort mark med permanenta grödor och mark som har använts för vallodling minst 5 år i rad (i vissa fall även träda) Mer än hälften av din jordbruksmark ligger i det som år 2014 var stödområde 1, 2, 3 eller f (det blå området på kartan) Mer än hälften av din jordbruksmark ligger i det som år 2014 var stödområde 4, 5 eller 9 (det grå området på kartan) Mindre än 10 hektar Så få grödor du vill Så få grödor du vill 10 30 hektar Minst 2 grödor Minst 2 grödor Mer än 30 hektar Minst 2 grödor Minst 3 grödor Du som har mer än hälften av din jordbruksmark i det grå området på kartan behöver odla minst 2 grödor om du har 10 30 hektar åkermark kvar när du räknat bort viss åkermark. Om du har mer än 30 hektar åkermark kvar behöver du odla minst 3 grödor. Du som har mer än hälften av din jordbruksmark i det blå området på kartan behöver odla minst 2 grödor om du har mer än 10 hektar åkermark kvar när du räknat bort viss åkermark. I det här området behöver du aldrig odla fler än 2 grödor oavsett hur mycket åkermark du har. Du kan läsa mer om kravet på 2 eller 3 grödor, vad som räknas som en gröda och vilka undantag som finns här: www.jordbruksverket.se/förgröningsstöd 16

Förgröningsstöd Innehåll Du kan behöva ha minst 5 procent av din åkermark som ekologiska fokusarealer Om du har mer än hälften av din jordbruksmark i slättbygd och vissa andra områden i Götaland och Svealand och har mer än 15 hektar åkermark ska du ha minst 5 procent av åkermarken som så kallade ekologiska fokusarealer. Ekologiska fokusarealer är områden som kan förbättra den biologiska mångfalden. Det betyder inte att de behöver vara ekologiskt odlade. I tabellen på nästa sida kan du se vad du kan välja att ha som ekologiska fokusarealer. Det finns detaljerad information om i vilka områden i Sverige som du behöver ha ekologiska fokusarealer här: www.jordbruksverket.se/förgröningsstöd

Innehåll Förgröningsstöd Ekologiska fokusarealer och deras omräkningsfaktorer Ekologisk fokusareal Träda 1 Salix 0,3 De kvävefixerande grödorna ärter, 0,7 konservärter, bönor (utom bruna bönor), sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Dessa ska odlas i renbestånd. Obrukade fältkanter, det vill säga en remsa utmed åkerkanten där du inte har någon produktion Vallinsådd i en huvudgröda 0,3 Omräkningsfaktor 9 multiplicerat med varje löpmeter obrukad fältkant. 1 löpmeter motsvarar alltså 9 kvadratmeter ekologisk fokusareal. De ekologiska fokusarealerna räknas om med olika omräkningsfaktorer. Det betyder till exempel att 1 hektar träda räknas som 1 hektar ekologisk fokusareal, medan 1 hektar salix räknas som 0,3 hektar ekologisk fokusareal. De obrukade fältkanterna får vara 1 20 meter breda men du räknar antal löpmeter multiplicerat med 9. Det spelar alltså ingen roll om fältkanten är bredare än 1 meter. Det är längden på fältkanten som räknas. 1 löpmeter meter fältkant motsvarar 9 kvadratmeter ekologisk fokusareal och 1 000 löpmeter fältkant motsvarar 0,9 hektar ekologisk fokusareal. Du kan läsa mer om ekologiska fokusarealer och vilka undantag som finns från det här villkoret här: www.jordbruksverket.se/förgröningsstöd 18

Förgröningsstöd Innehåll Sverige ska behålla betesmarker och marker som har använts för vallodling eller träda minst 5 år i rad Det finns också ett villkor i förgröningsstödet som innebär att Sverige som land ska bevara en viss andel av jordbruksmarken som så kallad permanent gräsmark. Permanent gräsmark är betesmark och slåtteräng samt åkermark som har använts för vallodling minst 5 år i rad. Betesmark är jordbruksmark som inte är åkermark som du sköter med bete, avslagning eller putsning samt där det växer gräs eller örter som är dugligt som foder. Även träda kommer att räknas som permanent gräsmark från och med i år om den ligger 5 år eller mer på samma mark eller bildar en serie tillsammans med vall som legat minst 5 år i rad. Om andelen permanent gräsmark sjunker med mer än 5 procent i Sverige kan vissa lantbrukare behöva återställa åkermark till vall eller träda som då måste ligga i minst 5 år i rad. Du kan läsa mer om detta här: www.jordbruksverket.se/förgröningsstöd Så här söker du Du söker förgröningsstödet i SAM Internet genom att du söker gårdsstöd. Sista dag att söka är den 12 maj. Så här mycket pengar kan du få Hur mycket pengar du får i förgröningsstöd beror på hur mycket jordbruksmark du söker gårdsstöd för och hur mycket dina stödrätter för gårdsstödet är värda. Stödet är ungefär 55 procent av värdet på dina stödrätter som du får gårdsstöd för. Man kan också säga att förgröningsstödet i år är ungefär 30 procent av det du fick i gårdsstöd år 2014 om du söker gårdsstöd för lika mycket mark. Läs om alla regler och få hjälp med att räkna ut hur mycket pengar du kan få i förgröningsstöd här: www.jordbruksverket.se/förgröningsstöd 19

Stöd Innehåll till unga jordbrukare Stöd till unga jordbrukare Det finns ett nytt stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag för första gången. Stödet i korthet Du kan få stödet om du uppfyller de här villkoren: Du är 40 år eller yngre det första året som du söker stödet. Du har startat ett jordbruksföretag för första gången år 2010 eller senare. Du får gårdsstöd. Du kan få stödet för högst 90 hektar. Du kan som mest få stödet varje år i 5 år från det år som du startade verksamheten. Det betyder att om du till exempel söker stödet 2 år efter att du har startat din verksamhet får du bara stödet i 3 år. Om du har ett aktiebolag eller handelsbolag Om ett aktiebolag eller handelsbolag söker stödet måste minst en person som är 40 år eller yngre det år som bolaget söker stödet äga en del i företaget och vara firmatecknare för att företaget ska kunna få stödet. Du behöver stödrätter för gårdsstödet För att få stödet till unga jordbrukare behöver du ha stödrätter för gårdsstödet. Om du inte har stödrätter sedan tidigare kan du få det från den nationella reserven. Du kan läsa mer om det på sidan 12. Om du har stödrätter sedan tidigare så behåller du dem. Du kan också söka startstöd Om du är yngre än 40 år och har startat ett företag inom jordbruk, trädgård eller rennäring kan du också söka startstöd i landsbygdsprogrammet. Läs mer under företagsstöd på sidan 45. 20

Stöd till unga jordbrukare Innehåll Så här söker du Du söker stöd till unga jordbrukare i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. Så här mycket pengar kan du få Stödet till unga jordbrukare kommer troligtvis att vara mellan 55 60 euro för varje hektar jordbruksmark som du får gårdsstöd för. Du kan få stödet för högst 90 hektar. Först när vi vet hur många hektar som vi ska betala ut stöd för i Sverige vet vi exakt hur mycket du får för varje hektar. För 2014 års stöd var 1 euro ungefär 9,15 kronor. Läs om alla regler för stödet till unga jordbrukare här: www.jordbruksverket.se/ungajordbrukare

Nötkreatursstöd Innehåll Nötkreatursstöd Det finns ett nytt stöd som du kan söka om du har nötkreatur. Stödet i korthet Du kan få stödet för alla dina nötkreatur som är över 1 år. Det är viktigt att du följer de regler som finns om att djuren ska vara märkta och journalförda och att alla djurens händelser ska rapporteras till CDB inom 7 dagar. Om du missar att följa någon av de reglerna får du avdrag på ditt nötkreatursstöd. De här nötkreaturen kan du få stöd för När vi räknar ut hur många djur som du ska få stöd för hämtar vi uppgifter från CDB. År 2015 kan du få stöd för de djur som du har haft under perioden 1 januari 2015 31 juli 2015. Om du har haft djuret under hela perioden får du fullt stöd och om du har haft djuret under till exempel halva perioden får du ett halvt stöd. Ett annat sätt att uttrycka det på är att du får fullt stöd för medelantalet djur som är över 1 år under perioden. År 2016 får du stöd för de nötkreatur som du har haft under perioden 1 augusti 2015 31 juli 2016. Så här söker du Du söker nötkreatursstöd i SAM Internet genom att ange det eller de produktionsplatsnummer som du har nötkreatur på. Sista dag att söka är den 12 maj. Då måste du ha angett minst ett produktionsplatsnummer. 22

Nötkreatursstöd Innehåll Så här mycket pengar kan du få Du får cirka 85 euro för varje djur som du har under hela perioden. År 2015 får du fullt stöd trots att den perioden är kortare. Först när vi vet hur många djur som vi ska betala ut stöd för i Sverige vet vi exakt hur mycket du får för varje djur. För 2014 års stöd var 1 euro ungefär 9,15 kronor. Exempel på hur du räknar ut stödet Djur Antal dagar som du haft djuret under perioden 1/1 31/7 2015 Beräkning A 212 212/212 1 B 106 106/212 0,5 C 89 89/212 0,42 Summa och medelantal 407 407/212 1,92 Antal djur som du får stöd för Läs om alla regler för nötkreatursstödet här: www.jordbruksverket.se/nötkreatursstöd 23

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Det finns flera olika miljöersättningar och två ersättningar för ekologisk produktion. I år är några av ersättningarna nya och några har funnits tidigare. För de ersättningar som har funnits tidigare så ändras en del av reglerna. När du odlar och sköter din mark på vissa sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion. För att få de här ersättningarna behöver du ha ett åtagande. Ett åtagande är en överenskommelse där du lovar att sköta din mark eller dina djur enligt reglerna för den ersättning du söker så länge åtagandet gäller. Ersättningarna är en del av landsbygdsprogrammet Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion är en del av landsbygdsprogrammet. När den här broschyren trycktes var tyvärr inte det nya landsbygdsprogrammet beslutat. I år är det därför osäkert exakt vilka villkor du ska uppfylla för de nya åtagandena som du söker. Om du inte är nöjd med de nya villkoren har du som vanligt möjlighet att dra tillbaka din ansökan om åtagande och utbetalning innan kontroll eller beslut om åtagande och utbetalning. 24

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Ersättningar som du kan söka nya åtaganden för De här ersättningarna kan du söka nya åtaganden för i år: ekologisk produktion omställning till ekologisk produktion betesmarker och slåtterängar restaurering av betesmarker och slåtterängar fäbodar vallodling skötsel av våtmarker och dammar År 2016 kan du troligtvis också söka nya åtaganden för de här miljöersättningarna: minskat kväveläckage skyddszoner hotade husdjursraser De här miljöersättningarna kommer inte att finnas längre men om du har ett åtagande sedan tidigare så fortsätter det som vanligt: natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet miljöskyddsåtgärder certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion naturfrämjande insatser på åkermark 25

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Om du har ett åtagande sedan tidigare Om du har ett åtagande sedan tidigare så fortsätter det att gälla hela åtagandeperioden ut med, i de flesta fall, de regler som gällde när du gick in i åtagandet. Det är först när åtagandet går ut som du kan gå in i ett nytt åtagande. Du kan inte öka ett pågående åtagande. Men om du har ett pågående åtagande för betesmarker och slåtterängar eller för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion kan du lägga till mark. Då måste du också ansöka om att få ett nytt motsvarande åtagande för den nya marken och för all mark som ingår i ditt pågående åtagande. Ditt pågående åtagande kommer då att avslutas och ersättas med ett nytt. Grundregeln är att du måste lägga till minst 0,1 hektar för att du ska kunna få ett nytt åtagande. Du kan läsa mer om vad som gäller här: www.jordbruksverket.se/miljöersättningar

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Ersättning för ekologisk produktion Det har tidigare funnits en miljöersättning för certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion. Nu finns det i stället en ersättning för ekologisk produktion en ersättning för omställning till ekologisk produktion. Ersättningen i korthet Du kan få ersättning för ekologisk produktion som är certifierad. Det gäller både växtodling och djurhållning. Du ska vara anmäld till ett företag som certifierar din produktion senast den 12 maj. För att få ersättning för djurhållning måste du också ha certifierad växtodling. Men för att få ersättning för växtodling behöver djuren inte vara certifierade. För att du ska få ersättningen behöver du sköta din mark och dina djur både enligt de regler som gäller för certifierad ekologisk produktion och de som gäller för ersättningen. Det är företaget som certifierar din produktion som kontrollerar att du följer reglerna för certifieringen. Jordbruksverket och länsstyrelsen kontrollerar att du följer reglerna för ersättningen. Hur mycket pengar du kan få var inte bestämt när den här broschyren trycktes. Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Så här söker du För att få ersättningen behöver du först söka ett åtagande som gäller i 5 år. För att få pengarna måste du också söka utbetalning varje år. Det gör du i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. Läs om alla regler för ersättningen här: www.jordbruksverket.se/miljöersättningar 27

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Ersättning för omställning till ekologisk produktion Ersättning för omställning till ekologisk produktion är en ny ersättning. Ersättningen i korthet Du kan få ersättning för omställning till ekologisk produktion för växtodling och djurhållning. Du ska anmäla dig till ett företag som certifierar din produktion senast den 12 maj. För att du ska få ersättningen behöver du sköta din mark och dina djur enligt de regler som gäller för certifierad ekologisk produktion. Det är företaget som certifierar din produktion som kontrollerar att du följer reglerna för certifieringen. Jordbruksverket och länsstyrelsen kontrollerar att du följer reglerna för ersättningen. Hur mycket pengar du kan få var inte bestämt när den här broschyren trycktes. Så här söker du För att få ersättningen behöver du först söka ett åtagande som gäller i 2 år. För att få pengarna måste du också söka utbetalning varje år. Det gör du i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. Efter de 2 åren har du möjlighet att söka ett 5-årigt åtagande för ekologisk produktion. Läs om alla regler för ersättningen här: www.jordbruksverket.se/miljöersättningar 28

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar har funnits tidigare men i år ändras ersättningen. Det som tidigare ingick i ersättningen har nu delats upp i 3 miljöersättningar: betesmarker och slåtterängar restaurering av betesmarker och slåtterängar fäbodar Ersättningen för betesmarker och slåtterängar i korthet Du kan få miljöersättning för betesmarker och slåtterängar om du sköter något av det här: betesmarker slåtterängar mosaikbetesmarker gräsfattiga marker skogsbete alvarbete Hur mycket pengar du kan få var inte bestämt när den här broschyren trycktes. Du kan välja allmän eller särskild skötsel En nyhet är att du kan välja allmän eller särskild skötsel. Om du har marker med höga natur- och kulturvärden, så kallade särskilda värden, kan du välja särskild skötsel. Då fastställer länsstyrelsen blockets areal och vilka typer av betesmarker och slåtterängar du har. Du får också en åtagandeplan för hur du ska sköta marken så att natur- och kulturvärdena bevaras på bästa sätt. Om du väljer allmän skötsel är det lite färre krav på hur du ska sköta marken och du får lite mindre pengar i ersättning jämfört med om du har särskild skötsel. Om du har valt särskild skötsel och det visar sig att hela eller delar av marken inte har tillräckligt höga natur- och kulturvärden så blir det allmän skötsel för den delen av ditt åtagande i stället. 29

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion För de här markerna väljer du allmän eller särskild skötsel Typ av betesmark och slåtteräng Allmän skötsel Särskild skötsel Betesmark med särskilda värden X X Betesmark och slåtteräng med allmänna värden X och betesmark och slåtteräng som länsstyrelsen ännu inte har fastställt värdet för Slåtteräng med särskilda värden X X Alvarbete X Skogsbete X Mosaikbetesmark X Gräsfattig mark X Om du väljer särskild skötsel kan du också söka så kallade komplement som du ska sköta enligt särskilda villkor. Då får du lite mer ersättning. Länsstyrelsen kommer då att fastställa vilken areal som har rätt till komplement. Det här räknas som komplement: lieslåtter efterbete höhantering lövtäkt, till exempel hamling bränning svårtillgängliga platser, till exempel mark på ö utan fast landförbindelse Så här ska du sköta dina marker I korthet ska du sköta markerna så här: Låt beta betesmarkerna varje år. De ska vara avbetade senast den 31 oktober. Om du har allmän skötsel kan du i vissa fall under det andra året i åtagandet slå och föra bort skörden i stället. Slåtter och bortförsel av skörd ska då göras på samma sätt som för en slåtteräng. Slå slåtterängen varje år under perioden 1 juli 31 oktober och för bort det avslagna gräset. Du får bara använda redskap som inte finfördelar växtligheten. Håll igenväxningen borta under hela åtagandeperioden. Igenväxningen ska vara borta redan när du söker ersättning första gången. Du får inte gödsla, göra insådd eller använda växtskyddsmedel. 30

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Du får inte göra något som riskerar att skada dina landskapselement som till exempel stenmurar, öppna diken och fornlämningar. Du får inte göra saker som riskerar att skada markens natur- eller kulturvärden. Du får till exempel inte hugga ner värdefulla träd. Om du har särskild skötsel kan det finnas fler villkor för hur du ska sköta marken. Det står i så fall i din åtagandeplan som länsstyrelsen gör. Från år 2016 kan du göra uppehåll med betet eller slåttern Från år 2016 kan du göra uppehåll med betet eller slåttern för en viss andel av din mark ett enstaka år. Då ska du inte söka utbetalning för de skiftena. Du kan inte göra uppehåll med bete eller slåtter första året i ett åtagande. Du får inte heller ha uppehåll två år i rad. Så här söker du För att få miljöersättning behöver du först söka ett åtagande som gäller i 5 år. För att få pengarna måste du också söka utbetalning varje år. Det gör du i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. Läs om alla regler för ersättningen här: www.jordbruksverket.se/miljöersättningar 31

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Miljöersättning för restaurering av betes marker och slåtterängar Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar är en ny ersättning. Tidigare ingick restaurering i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar men nu är det alltså en egen miljöersättning. Ersättningen i korthet Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar när du restaurerar marker som tidigare har varit betesmarker och slåtterängar. När du söker den här miljöersättningen gör länsstyrelsen en plan för hur du ska restaurera markerna. För att få ersättningen ska du följa planen. Ta alltid kontakt med din länsstyrelse innan du börjar med ditt arbete. Du får inte börja restaurera innan din ansökan har kommit in och du har fått besked från länsstyrelsen om att du får börja restaurera. Hur mycket pengar du kan få var inte bestämt när den här broschyren trycktes. Så här söker du För att få miljöersättning behöver du först söka ett åtagande som gäller i 5 år. För att få pengarna måste du också söka utbetalning varje år. Det gör du i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. Läs om alla regler för ersättningen här: www.jordbruksverket.se/miljöersättningar 32

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Miljöersättning för fäbodar Miljöersättning för fäbodar är en ny ersättning. Tidigare ingick fäbodar i miljöersättningen betesmarker och slåtterängar men nu är det en egen miljöersättning. Ersättningen i korthet Du kan få miljöersättningen när du har en eller flera fäbodar minst 6 hektar fäbodbete vid varje fäbod minst 1,2 djurenheter får, getter eller nötkreatur för varje fäbod. När du söker den här miljöersättningen gör länsstyrelsen en plan för hur du ska sköta markerna. För att få ersättningen ska du följa planen. Du ska varje år låta beta den arealen av fäbodbetet som ger rätt till gårdsstöd och minst 50 procent av den totala arealen som du har i ditt åtagande med ett betestryck på 0,2 djurenheter för varje hektar. Djuren som betar ska vara nötkreatur, får eller getter. Du kan också söka ett så kallat komplement som du ska sköta enligt särskilda villkor. Då får du lite mer ersättning. Komplementet heter särskild skötsel av fäbod. Hur mycket pengar du kan få var inte bestämt när den här broschyren trycktes. Så här söker du För att få miljöersättning behöver du först söka ett åtagande som gäller i 5 år. För att få pengarna måste du också söka utbetalning varje år. Det gör du i SAM Internet. När du söker ett åtagande i SAM Internet behöver du också skicka in en särskild blankett. Sista dag att söka är den 12 maj. Läs om alla regler för ersättningen här: www.jordbruksverket.se/miljöersättningar 33

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Miljöersättning för vallodling Det har funnits en liknande miljöersättning för vallodling tidigare men i år har ersättningen ändrats. Ett exempel är att du inte längre kan få mer ersättning för att du har djur. Du behöver heller inte söka miljöersättningen för all din vall. Ersättningen i korthet Du kan få miljöersättningen om du har fleråriga slåtter- och betesvallar eller frövallar utanför det område där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Exakt vilket område det är var inte bestämt när den här broschyren trycktes. Vallen ska vara sådd senast den 30 juni sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa sådd med högst 50 procent inblandning av insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter. Vallen ska vara huvudgröda på skiftet i minst tre år efter att du har anlagt den. Tidigast den 31 juli det tredje året får du bryta vallen för höstsådd eller för förnyelse av vallen. Du ska sköta vallen varje år med skörd eller bete och det ska vara gjort senast den 31 oktober. Grundregeln är att du inte får sprida växtskyddsmedel på din vall men när du ska bryta vallen så kan du använda växtskyddsmedel. Den areal vall som du söker utbetalning för i SAM Internet första året är den areal som du får i ditt åtagande. För att få ett åtagande måste du söka utbetalning för vallodling som motsvarar minst 1 000 kronor i miljöersättning. Efter det första året i åtagandet ska du sköta marken och söka utbetalning för minst 80 procent eller högst 120 procent av den areal som du har i ditt åtagande. Hur mycket pengar du kan få var inte bestämt när den här broschyren trycktes. Så här söker du För att få miljöersättning behöver du först söka ett åtagande som gäller i 5 år. För att få pengarna måste du också söka utbetalning varje år. Det gör du i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. Läs om alla regler för ersättningen här: www.jordbruksverket.se/miljöersättningar 34

Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Det har funnits en liknande miljöersättning för skötsel av våtmarker tidigare men i år har ersättningen ändrats så att den också omfattar dammar. Ersättningen i korthet Du kan få miljöersättning när du sköter och underhåller en våtmark eller damm så att den behåller sin funktion. Länsstyrelsen godkänner våtmarken eller dammen och fastställer arealen och hur du ska sköta den. Det här får du inte göra med en våtmark eller damm: sprida gödselmedel använda växtskyddsmedel utfodra fisk, kräftor eller andra djur sätta ut fisk, kräftor eller andra djur sprida kalk förstöra eller ta bort våtmarker eller dammar som du har åtagande för Hur mycket pengar du kan få var inte bestämt när den här broschyren trycktes. Så här söker du För att få miljöersättning behöver du först söka ett åtagande som gäller i 5 år. För att få pengarna måste du också söka utbetalning varje år. Det gör du i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. Läs om alla regler för ersättningen här: www.jordbruksverket.se/miljöersättningar 35

Gödselgasstöd Miljöinvesteringar Miljöinvesteringar inom jordbruk Miljöinvesteringar har funnits tidigare men i år har ersättningen ändrats så att du kan få ersättning för några nya aktiviteter. Ersättningen i korthet Du kan söka miljöinvestering när du gör något av det här: sätter upp stängsel mot rovdjur engångsröjer mindre ytor på en betesmark förbättrar vattenkvalitet anlägger och restaurerar våtmarker och dammar för att få bättre vattenkvalitet anlägger och restaurerar våtmarker och dammar för biologisk mångfald återställer och restaurerar kulturmiljöer i renskötselområdet anlägger tvåstegsdiken anlägger reglerbar dränering När den här broschyren trycktes var det inte bestämt när du kan börja söka miljöinvesteringar. Läs om alla regler för ersättningen här: www.jordbruksverket.se/miljöinvesteringar 36

Nationellt Gödselgasstödstöd Nationellt stöd Nationellt stöd har funnits tidigare och reglerna är nästan likadana. Det som är nytt är att det inte längre finns något krav på att du måste ha mjölkkvot för att få stödet. Mjölkkvoterna tas bort från den 1 april i år. Stödet i korthet Du kan få nationellt stöd om det här gäller för dig: Du har produktion i stödområde 1 3. Du har smågrisar, getter, potatis, bär, grönsaker, mjölk, slaktsvin eller ägg. Du brukar minst 3 hektar åkermark eller betesmark. Så här söker du Du söker det nationella stödet för smågrisar, getter, potatis, bär och grönsaker i SAM Internet. Det nationella stödet för mjölk, slaktsvin och ägg söker du på särskilda blanketter. Så här mycket pengar kan du få Djur Stödområden 1 2a 2b 3 För varje sugga 1 093 kr 687 kr 687 kr 350 kr För varje slaktsvin 229 kr 147 kr 147 kr 30 kr För varje get av honkön 508 kr 430 kr 430 kr 430 kr För varje kilo mjölk 1,36 kr 0,75 kr 0,63 kr 0,20 kr För varje höna 14,45 kr 11,70 kr 11,70 kr 1,90 kr För varje hektar potatis 3 400 kr 3 400 kr 1 700 kr 1 200 kr För varje hektar bär och grönsaker 2 850 kr 2 850 kr 2 850 kr 1 850 kr Läs om alla regler för det nationella stödet här: www.jordbruksverket.se/nationelltstöd 37

Kompensationsstöd Kompensationsstöd Kompensationsstödet hette tidigare kompensationsbidraget. I år ändras reglerna för stödet en hel del men reglerna för stödet var tyvärr inte klara när den här broschyren trycktes. Det här är de viktigaste ändringarna: Vissa av de områden där du får kompensationsstöd har ändrats. Du kan få kompensationsstöd för fler grödor än vad du tidigare har kunnat få. Hur mycket pengar du får ändras. För vall, grönfoder och betesmark räknar vi ut hur mycket pengar du får på ett nytt sätt. Du får mer betalt för din areal med vall, grönfoder och betesmark om du har nöt, tackor eller getter. I de områden där du kan söka kompensationsstöd kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöersättning för vallodling. Varför har reglerna för stödet ändrats? Vi har varit tvungna att ändra gränserna för de områden där du kan få kompensationsstöd eftersom EU:s medlemsstater gemensamt bestämt att införa nya gemensamma regler för indelningen av områdena. Vi har också varit tvungna att anpassa reglerna för stödet till reglerna i WTO:s (World Trade Organization) avtal om frihandel. Det avtalet begränsar vilka regler vi får ha när det gäller jordbrukarstöden. Stödet i korthet Du kan få kompensationsstöd i områden där det är svårare att odla. I år ändras områdena där du kan få kompensationsstöd. Det innebär att vissa lantbrukare inte kan få kompensationsstöd längre och att vissa lantbrukare nu kan få det nya kompensationsstödet. Om du har mark i områden där du kan få kompensationsstöd söker du automatiskt kompensationsstöd i SAM Internet. På vår webbplats kan du se i vilka områden som du kan få kompensationsstöd. En nyhet för i år är att du kan få ersättning för fler grödor. Men du kan inte få kompensationsstöd för alla grödor i alla områden. Det beror på att merkostnaden för att det är svårt att odla i vissa områden inte är lika stor för alla grödor. Det finns vissa krav på hur grödorna ska se ut och skötas. När den här broschyren trycktes var det inte bestämt hur mycket pengar du kan få. 38

Kompensationsstöd Så här söker du Du söker kompensationsstödet i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. Läs om alla regler för kompensationsstödet här: www.jordbruksverket.se/kompensationsstöd

Ersättningar för extra djuromsorg Ersättning för kastrering av grisar Den här ersättningen har funnits tidigare och ingenting har ändrats. Ersättningen i korthet Du kan få ersättningen när du så smärtfritt som möjligt gör något av det här: kastrerar grisar vaccinerar grisar mot galtlukt Så här söker du Du söker på blanketten Ansökan ersättning för vissa kostnader vid kastrering av grisar. Ansökan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast den 17 augusti 2015 eller 15 februari 2016. Så här mycket pengar kan du få Du som kastrerar grisar kan få så här mycket pengar: ersättning enligt kvitto för bedövningsmedel och smärtlindringsmedel 0,26 kronor för sprutor och kanyler för varje behandlad gris 4,45 kronor varje gång du bedövar och smärtlindrar en gris som ersättning för ditt arbete Du som vaccinerar grisar kan få så här mycket pengar: ersättning enligt kvitto för vaccin ersättning enligt kvitto för säkerhetssprutan 2,90 kronor varje gång du vaccinerar en gris som ersättning för ditt arbete Kvittona får vara högst 1 år gamla. Ersättning för extra djuromsorg för suggor Om du redan har ett åtagande för extra djuromsorg för suggor så fortsätter det, i de flesta fall, att gälla hela åtagandeperioden ut. År 2016 kan du troligtvis söka ett nytt åtagande. Läs om alla regler för ersättningarna för extra djuromsorg här: www.jordbruksverket.se/extradjuromsorg 40

Svårare att få jordbrukarstöd Vissa företag kan inte få jordbrukarstöd Reglerna för vem som kan få vissa jordbrukarstöd blir lite hårdare från och med i år. Det blir svårare att få stöd för dig som driver: fastighetsföretag (till exempel fastighetsmäklare och fastighetsförvaltare) permanenta sport- eller rekreationsanläggningar (till exempel ridskolor men inte hyrstall) flygplatser järnvägar vattenverk Det finns dock undantag som gör att även du som har sådana verksamheter kan få stöd. Läs mer om det här: www.jordbruksverket.se/gårdsstöd

Tvärvillkor Tvärvillkor Tvärvillkor är regler som du ska följa när du söker jordbrukarstöd. De flesta tvärvillkoren är inte nya regler utan de finns redan i den svenska lagstiftningen eller i EU:s lagstiftning. Reglerna handlar bland annat om hur du ska sköta dina djur och din mark. Det kan också handla om att du ska fylla i uppgifter om vad du gör på gården eller vad som händer på gården, till exempel ha en sprutjournal. Om du inte följer tvärvillkoren kan du få avdrag på de stöd som du har sökt. Länsstyrelsen kontrollerar att du följer tvärvillkoren. Tvärvillkoren gäller för de här stöden: gårdsstöd förgröningsstöd nötkreatursstöd stöd till unga jordbrukare miljöersättningar ersättning för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion kompensationsstöd ersättning för extra djuromsorg för suggor Tänk på att tvärvillkoren gäller för all jordbruksmark som du har även om du inte söker stöd för den. Du som följer tvärvillkoren bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick förbättra den yttre miljön och djurmiljön minska smittspridning få säkrare livsmedel. Vilka tvärvillkor som gäller för just ditt företag tar du enkelt reda på med hjälp av tjänsten Miljöhusesyn. Du hittar Miljöhusesyn här: www.miljohusesyn.nu 42

Tvärvillkor Några tvärvillkor försvinner år 2015 Det blir inga stora förändringar i tvärvillkoren under år 2015. Men några tvärvillkor som gäller skötseln av åkermark och betesmark kommer att försvinna och blir i stället villkor i gårdsstödet. Det betyder att du fortfarande måste följa villkoren men om du inte följer dem så får du bara avdrag på ditt gårdsstöd, inte på alla andra stöd. Dessutom försvinner tvärvillkoren för slam, rapportering av mul- och klövsjuka, vesikulär svinsjuka och blåtunga. De reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen. Undvik de vanligaste felen Så här undviker du de vanligaste felen när det gäller tvärvillkor: Märk och journalför djuren rätt. Om du har nötkreatur ska du komma ihåg att rapportera alla ändringar till CDB inom 7 dagar. CDB är ett register för alla nötkreatur. Följ reglerna för hur du ska sköta dina djur och för hur dina djurstallar ska se ut. Du kan få rådgivning Du kan få rådgivning som är anpassad efter din gård. Du kan läsa om vem som kan hjälpa dig med rådgivning om tvärvillkoren här: www.jordbruksverket.se/tvärvillkor Läs om tvärvillkoren här: www.jordbruksverket.se/tvärvillkor www.miljohusesyn.nu 43

Gödselgasstöd Gödselgasstöd Gödselgasstödet är ett nytt stöd som du kan söka om du rötar gödsel i en biogasanläggning. Stödet i korthet Det här gäller för att få gödselgasstödet: Det är bara gas från gödsel som du får stöd för men du får röta annat också. Du får dock inte blanda avloppsslam med stallgödsel. Du ska vara godkänd av Jordbruksverket för att hantera animaliska biprodukter (ABP). Du ska själv rutinmässigt kontrollera läckage av metan. Du ska ha inkopplad utrustning för att fackla eller bränna gasen i gaspanna när du tillfälligt producerar för mycket gas. Så här söker du Du söker stöd för gödselgas i två steg hos Jordbruksverket: 1. ansökan om att delta i gödselgasprojektet 2. ansökan om utbetalning av stöd Du ansöker om att delta i projektet på blanketten Ansökan inkludering i projektet för statligt stöd till gödselgas. Du kan ansöka om att delta i projektet när som helst under året men du kan bara få stöd för gas som är producerad efter att ansökan har kommit in till Jordbruksverket. Så här mycket pengar kan du få Du kan som mest få 20 öre per kwh i stöd. Det kommer också att finnas ett maxbelopp för hur mycket pengar du kan få för varje anläggning. Hur stort det beloppet blir beror på hur många anläggningar som söker stödet varje ansökningsomgång. Läs om alla regler för gödselgasstödet här: www.jordbruksverket.se/gödselgas 44

Företagsstöd Företagsstöd Du kan söka företagsstöd om du ska investera för att öka konkurrenskraften i ditt företag eller för att förbättra miljön. Stöden i korthet Du kan söka företagsstöd när du gör något av det här: investerar i ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag för att öka konkurrenskraften investerar för att spara energi eller producera förnybar energi minskar utsläpp av klimatgaser till exempel genom att bygga en biogasanläggning förädlar jordbruks-, trädgårds- eller renprodukter driver anläggningar och tjänster för turism, tillverkning, hästverksamhet, hantverk och omsorgsverksamhet eller andra verksamheter som bidrar till arbetstillfällen på landsbygden Du kan också söka startstöd om du är under 40 år och startar ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag. Du kan bara söka stödet samtidigt som du startar ditt företag. När den är broschyren trycktes var det inte bestämt när du kan söka stöden. Läs om alla regler för företagsstöd här: www.jordbruksverket.se/företagsstöd

Projektstöd Projektstöd Projektstöd finns att söka för investeringar på landsbygden som är till nytta för många. Det kommer också att finnas projektstöd för samarbete inom olika områden. Det är i första hand grupper av företag, föreningar eller kommuner som kan söka dessa stöd. Projektstöd i korthet Projektstöd finns för det här: bredband investeringar i småskalig infrastruktur, till exempel belysning och skyltar investeringar i lokal service, till exempel butiker och mackar investeringar i fritids- och kulturanläggningar investeringar i infrastruktur för rekreation och för turistinformation, till exempel regional mat, leder för vandring, cykel och kanot utredningar och restaurering av natur- och kulturmiljöer, till exempel hembygdsgårdar och landskapsmiljöer Projektstöd för samarbete finns för det här: samarbetsprojekt för ny teknik och nya metoder inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsverksamhet samarbete för att utveckla gemensamma arbetsprocesser, dela anläggningar och för att utveckla turism samarbete inom jordbruk och inom livsmedelskedjan samarbete inom klimat- och miljö samarbete för produktion av biomassa samarbete för att använda gården som bas för omsorgsverksamhet, integration eller utbildning och information om jordbruk, trädgård, rennäring, miljö och mat samarbete för informationsinsatser om bland annat lokalproducerad mat och jordbrukets miljöarbete Dessutom kommer det att vara möjligt att söka stöd inom lokalt ledd utveckling. Det kallades tidigare Leader. När den här broschyren trycktes var det inte bestämt när du kan söka stöden. Läs om alla regler för projektstöd här: www.jordbruksverket.se/projektstöd www.lansstyrelsen.se 46

Förenklingsresan Förenklingsresan ska göra din vardag enklare År 2013 gjorde Jordbruksverket och LRF en förenklingsresa. Representanter från Jordbruksverket och LRF besökte flera lantbrukare i landet för att ta reda på vad vi kan göra för att lantbrukarnas vardag ska bli enklare. Här är några exempel på vad vi gjort hittills: Vi har sett över reglerna så att de myndigheter som gör kontroller oftare kan tala om i förväg att de kommer att göra en kontroll. Vi har förenklat blanketten som ger slakterier fullmakt att rapportera slaktade djur till CDB och får- och getregistret. Vi har förenklat djurskyddsbestämmelser för lantbrukets djur och arbetar nu med att förenkla reglerna för seminering av häst. Vi arbetar hela tiden med att göra informationen från oss lättare att förstå. Vi gör i år färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat. Arbetet med att göra vardagen enklare för dig fortsätter. Ibland är det svårt att nå så långt som vi skulle vilja eftersom det är många regler som vi måste ta hänsyn till. Ofta krävs det också att flera myndigheter samarbetar för att lösa problemen. Jordbruksverket har tagit ett övergripande ansvar för att samordna och följa upp arbetet med förenklingar för lantbrukarna. KIRUNA LULEÅ ÖSTERSUND 3 UMEÅ ÖREBRO VÄSTERÅS 2 UPPSALA STOCKHOLM 9 TIBRO 5 1 GÖTEBORG 4 JÖNKÖPING HELSINGBORG KALMAR MALMÖ 7 6 8 1. Stickelösa gård 2. Husby gård 3. Gubböle gård 4. Elmia 5. Herrgårdens Äggproduktion AB 6. Kvarnlyckans gård 7. Orelunds frukt- & bärodling 8. Sindarve gård 9. Kopparkulla Gård 10. Gustavalax AB 47

Adresser till länsstyrelserna Här är adressen till länsstyrelsen om du ska skicka papper om jordbrukarstöden. Län Postadress Blekinge Länsstyrelsen i Blekinge län, FE 1 956 85 Överkalix Dalarna Länsstyrelsen i Dalarnas län, FE 2 956 85 Överkalix Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län, FE 3 956 85 Överkalix Gävleborg Länsstyrelsen i Gävleborgs län, FE 4 956 85 Överkalix Halland Länsstyrelsen i Hallands län, FE 5 956 85 Överkalix Jämtland Länsstyrelsen i Jämtlands län, FE 6 956 85 Överkalix Jönköping Länsstyrelsen i Jönköpings län, FE 7 956 85 Överkalix Kalmar Länsstyrelsen i Kalmar län, FE 8 956 85 Överkalix Kronoberg Länsstyrelsen i Kronobergs län, FE 9 956 85 Överkalix Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län, FE 10 956 85 Överkalix Skåne Länsstyrelsen Skåne, FE 11 956 85 Överkalix Stockholm Länsstyrelsen i Stockholms län, FE 12 956 85 Överkalix Södermanland Länsstyrelsen i Södermanlands län, FE 13 956 85 Överkalix Uppsala Länsstyrelsen i Uppsala län, FE 14 956 85 Överkalix Värmland Länsstyrelsen i Värmlands län, FE 15 956 85 Överkalix Västerbotten Länsstyrelsen i Västerbottens län, FE 16 956 85 Överkalix Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrlands län, FE 17 956 85 Överkalix Västmanland Länsstyrelsen i Västmanlands län, FE 18 956 85 Överkalix Västra Götaland Länsstyrelsen i Västra Götalands län, FE 19 956 85 Överkalix Örebro Länsstyrelsen i Örebro län, FE 20 956 85 Överkalix Östergötland Länsstyrelsen i Östergötlands län, FE 21 956 85 Överkalix JS11 Fotografer: Smålandsbilder.se: sid 1, 21, 26, 39, 41 och 45 Carl Johansson: sid 2 Bo Nordin: sid 7,10,11 Thorsten Rahbek Pedersen: sid 17 Tryckt i februari 2015