Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll? Banverkets och Vägverkets utbildningsdagar april 2009, HM Miljökonsult 1
Innehåll Sveriges miljömål (16 st.) Giftfri miljö Miljöbalken Lagar och föreskrifter om kemikalier Kemikaliekontroll i praktiken Exempel på goda resultat 2
Sveriges miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 3
Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden Ansvarig myndighet är Kemikalieinspektionen 4
Giftfri miljö- exempel på delmål 1. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper 2. Information om farliga ämnen i varor 3. Utfasning av särskilt farliga ämnen 4. Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier 5. Riktvärden för miljökvalitet för minst 100 ämnen 6. Efterbehandling av förorenade områden 5
Miljöbalken SFS 1998:808 Miljöbalkens hänsynsregler (kapitel 2) Kunskapskravet Den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska tillräcklig kunskap om hur människors hälsa och miljön påverkas Försiktighetsprincipen Risken för negativ påverkan på människors hälsa och på miljön medför en skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra skada Förorenaren betalar -Polluter Pays Principle (PPP) Bästa möjliga teknik (BAT) 6
Miljöbalken Produktvalsprincipen(substitutionsprincipen) Man ska undvika att sälja eller använda produkter som är skadliga för människor eller miljön om produkterna kan ersättas med andra mindre farliga produkter 7
Lagstiftning om kemiska produkter Förordningen om kemiska produkter (SFS 2008:245) Produktregistrering Hantering av särskilt farliga produkter, tillståndskrav Tillsyn och avgifter REACH, artikel 31 (EG nr 1907/2006) Säkerhetsdatablad 8
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS) Kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2008:2, ändrad genom 2008:6) Bl a begränsningsregler för olika produktgrupper Klassificering och märkning (KIFS 2005:7 senast ändrad genom KIFS 2008:4) 9
Ny EU-förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar(clp) Bygger på GHS Ikraftträdande 20 januari 2009 Får tillämpas omedelbart Övergångstider Ämnen senast 1 december 2010 Blandningar senast 1 juni 2015 Info om gammal klassificering ska finnas i SDS t o m 1 juni 2015 10
Syfte med GHS Förstärka skyddet av människor och miljö Bistå länder som saknar system Minska behovet av upprepad testning och bedömning Underlätta internationell handel med kemikalier 11
Faropiktogram GHS01 Exploderande bomb GHS02 Flamma GHS03 Flamma över cirkel GHS04 Gasbehållare GHS05 Frätande! GHS06 Dödskalle med korsande ben GHS07 Utropstecken GHS08 Hälsofara GHS09 Miljöfarligt 12
Märkning EU Märkning CLP/GHS Farosymbol Faropiktogram Farobeteckning Explosivt Extremt/mycket brandfarlig Oxiderande Mycket giftigt/giftigt Frätande Hälsoskadlig irriterande Miljöfarlig Signalord Faroangivelse Fara Varning H### Riskfras R## EUH### Skyddsfras S## Skyddsangivelse P### 13
Sammanfattning Förändringar CLP Ändrade kriterier för akut toxicitet Faropiktogram Frätande för allvarlig ögonskada Allvarligare faropiktogram för luftvägssensibilisering än för hudsensibilisering Lindrigare kriterier för bioackumulerande ämnen Lägre koncentrationsgränser för frätande/irriterande ämnen i blandningar Lägre koncentrationsgräns för reproduktionstoxiska ämnen i blandningar Nya sätt att klassificera blandningar, s k överbryggningsprinciper OBS! Vid klassificering och märkning ska hänsyn tas till produktens fysikaliska tillstånd och exponeringsrisken 14
Översättningstabellen (bilaga VII i CLP) Om ett ämne eller en blandning har klassificerats i enlighet med tidigare bestämmelser före den 1 december 2010 respektive den 1 juni 2015, kan tillverkare, importörer och nedströmsanvändare (som säljer vidare) Omklassificera ämnet eller blandningen enligt CLPförordningens Avdelning II och Bilaga I (kriterier) eller Anpassa klassificeringen med hjälp av översättningstabellen i CLP, bilaga VII 15
Utdrag ur Översättingstabell (bilaga VII) Klassificering enl dir 67/548/EEG Klassificering enl CLP Anm Xn; R20 Gaser Akut tox. 4 H332 (1) Xn; R20 Ångor Akut tox. 4 H332 (1) Xn; R20 Damm/dimma Akut tox. 4 H332 Xn; R21 Akut tox. 4 H312 (1) Xn; R22 Akut tox. 4 H302 (1) T ;R23 Gaser Akut tox. 3 H331 (1) T; R23 Ångor Akut tox. 2 H330 T; R23 Damm/dimma Akut tox. 3 H331 (1) T; R24 Akut tox. 3 H311 (1) T; R25 Akut tox. 3 H301 (1) 16
Översättning av tidigare klassificeringar Har redan gjorts för ämnen upptagna i klassificeringslistan (Annex I till nuvarande direktiv 67/548 EEG Översättningarna är införda i bilaga VI, del 3 till CLP 17
Kemikaliekontroll i praktiken Produktval inköp Ställ krav på leverantörerna Informationsutbyte Utfasning Riskminskning Ämnen i varor Miljöledningssystem Miljöpolicy, inköpspolicy 18
Farobedömning Informationskällor Säkerhetsdatabladet: Farliga egenskaper, Sammansättning, Toxikologisk information, Ekotoxikologisk information, Klassificering, R-fraser Kontakt med leverantören Databaser (länkar från KEMI:s hemsida) Byggvarudeklarationer: Innehållsuppgifter (www.byggarnas-bvdplats.com) 19
Lagkrav i Riskanalys Miljöbalken kunskapskravet Arbetsmiljölagen egenkontrollförordningen Risk = Farlighet x Exponering där Farlighet bestäms av ämnets/produktens inneboende egenskaper OBS! Riskanalysen ska dokumenteras 20
Övervakning och kontroll av kemikalier Kemikalieinspektionen Produktregistret; statistik, flödesanalyser Tillsyn och kontroll av tillverkare och importörer (kommunerna har tillsyn över distributörerna) Naturvårdsverket, länsstyrelserna Biomonitorering Screening och biomarkörer Arbetsmiljöverket Tillsyn på arbetsplatsen 21
Giftiga byggprodukter Källa: Produktregistret 22
Miljöfarliga byggprodukter Källa: Produktregistret 23
Nonylfenoletoxilat Källa: Produktregistret 24
Klorparaffiner Källa: Produktregistret 25
Biomonitorering Biomonitorering är en specialvetenskap som undersöker och analyserar ett områdes ekologiska tillstånd genom att undersöka organismerna som lever där. Effekterna av en förorening på en population mäts genom att studera populationens tillväxt Ökad dödlighet Minskad reproduktion 26
Screening och Biomarkörer Om vi redan släppt ut ämnen, kan vi mäta förekomst av dem i miljön (screening) eller vilka effekter de givit på organismer (biomarkörer) Screening Naturvårdsverket mäter årligen förekomsten av olika ämnen i olika delar av miljön, till exempel i fågelägg, fisk och sediment Med screening kan vi hitta oroväckande tendenser innan vi ser några egentliga ekotoxikologiska effekter Faktiska effekter av åtgärder mot oönskade utsläpp kan också vidimeras genom screening. 27
28
29
Screening och Biomarkörer Biomarkörer: En biomarkör kan definieras som en biologisk respons orsakad av en exponering för, eller en toxisk effekt av, främmande ämnen. Biomarkörer kan användas som tidiga varningssignaler på biologiska förändringar i en organism (molekylära, cellulära, histologiska och morfologiska förändringar), t ex Biomarkör Ämne Kommentar Hämning av ALADaktiviteten Induktion av ägguleprotein (vitellogenin) syntesen Bly Östrogenliknande ämnen från P-piller Nonylfenol ALAD är ett enzym som deltar i syntesen av hemoglobin. Hämning av ALAD är ett specifikt mått på exponering för bly Hanfiskar som börjat producera vittelogenin har fått en påverkan på östrogenreceptorerna Nedsatt immunförsvar HG, PCB, Dioxin mfl Ett försämrat immunförsvar är tecken på miljöstress 30
Cocktaileffekten Inom toxikologin/ekotoxikologin studeras i första hand ett ämne i taget, men i verkligheten utsätts vi för många ämnen samtidigt. Detta brukar kallas cocktaileffekten. Samverkan mellan olika ämnen Additiv effekt, 2 + 2 = 4 (Org lösningsmedel) Synergism, 2 + 2 = 6 (Kolväten + kväveoxider) Potentiering, 2 + 2 = 8 (Rökning + Asbest) Antagonism, 2 + 2 = 1 (Ormserum) Kombinationsmöjligheterna är oändliga, därför är eventuella cocktaileffekter svåra att undersöka 31
Sammanfattning Ställ krav på leverantörerna Var tydlig Förklara varför (dialog) Ge feed-back 32