1. Syfte Denna rutin syftar till att tydliggöra och förenkla för verksamheterna hur kemikalieavfall och därtill relaterat avfall ska hanteras för att upprätthålla en säker och lagenlig hantering. 2. Allmänt Rutinen rör hantering och omhändertagning av kemikalieavfall, tomma kemikalieförpackningar och kemikaliekontaminerat material inom Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet. Med kemikalieavfall menas kemikalierester från laboratorie- och vårdverksamhet samt kemtekniska produkter som spilloljor, skärvätskor och rengöringskemikalier. Förutom en hanteringsinstruktion består rutinen av en exempellista över hur vanliga avfallsslag ska hanteras (hällas ut eller skickas som farligt avfall) samt en blankett att använda vid avsändning av farligt kemikalieavfall. Övrigt farligt avfall hanteras enligt separata rutiner inom de båda organisationerna. 2.1 Vad är farligt avfall? Huruvida kemikalieavfall klassas som farligt avfall eller inte beror på ingående ämnens farlighet, koncentrationer samt en eventuell sammanvägd farlighet av olika ämnen. Generellt gäller att en kemisk produkt märkt med farosymbol/faropiktogram är att betrakta som farligt avfall. I Bilaga 1 till Avfallsförordningen (SFS 2011:927) 1 listas de egenskaper och koncentrationer som gör att ett avfall klassas som farligt. Tomma förpackningar som innehållit kemiska ämnen/blandningar som är mycket giftiga, giftiga, eller miljöfarliga ska hanteras som farligt avfall oberoende av om förpackningen är torr eller inte. Även material kontaminerat med kemiska ämnen/blandningar märkt med farosymbol/faropiktogram t ex handskar och torkpapper, absorbenter som använts för sanering av spill är farligt avfall (se även 3.3). Bilaga 1 finns här: http://www.naturvardsverket.se/sv/start/produkter-och-avfall/avfall/hantering-och-behandling-avavfall/klassning-av-farligt-avfall/valj-lampligaste-koden-i-avfallsforteckningen/avfallets-farliga-egenskaper-h1-h14/listaover-farliga-egenskaper/ 1/(5)
3. Hantering av farligt avfall 3.1 Kemikalieavfall Kemikalieavfall får endast hällas i avloppet om det är uppenbart att det inte medför en risk för människor, miljön eller egendom. För vägledning om vad som kan hällas ut/slängas se Exempellista. För att minimera mängden uppkommet farligt avfall är det viktigt att inte bereda större volymer av lösningar än vad som behövs för laborationer eller experiment. 3.1.1 Kärl Avfallskärlen måste vara anpassade till det avfall som ska förvaras i dem. Exempelvis får fluorlösningar inte förvaras i glasflaskor medan starkt oxiderande ämnen t ex koncentrerad salpetersyra inte bör förvaras i plastflaskor. Avfallsflaskor till peroxidbildande ämnen ska vara av mörkt glas och förvaras mörkt och svalt. Vid återanvändning av tomma kärl ska kärlen först rengöras för att undvika oönskade kemiska reaktioner. Avfallskärlen får inte fyllas till mer än 90 % och olika typer av kemikalier och lösningar får inte blandas i samma avfallskärl. Organiska lösningsmedel utgör ett undantag från regeln om att ej hälla ihop olika kemikalier/lösningar. Organiska lösningsmedel kan i många fall hällas ihop i samma avfallskärl t ex kan man blanda etanol, metanol, toluen. Observera dock att halogenerade lösningsmedel ska samlas separat på grund av att detta avfall måste omhändertas och behandlas skilt från andra lösningsmedel. Observera även att lösningsmedelsavfall som kan bilda peroxider, t ex etrar och tetrahydrofuraner ej får hällas ihop med övrigt lösningsmedelsavfall (se även stycke 3.1.4 Behandling). 3.1.2 Märkning Avfallskärl ska märkas med namn på kemikalie/blandning och koncentration. Dessutom ska det anges för hanteringen viktig riskinformation tex farokod (giftigt) och riskfraser i klartextet (giftig vid inandning)samt uppgiftslämnare. Avfallskärl ska märkas farligt avfall och vad avfallet består av när kärlet tas i bruk. I de fall en flaska, dunk eller liknande återanvänds som avfallskärl är det mycket viktigt att eventuell gammal märkning tas bort. Det får inte råda någon tveksamhet rörande kärlets innehåll. 3.1.3 Förvaring Farligt avfall som uppstår ute i verksamheterna ska samlas på anvisade platser. Dessa platser eller skåp ska vara skyltade med att det är förvaringsplats för farligt avfall och vara skilda från platser för förvaring av kemikalier (det kan vara olika hyllplan i samma skåp). Det farliga avfallet ska transporteras på ett säkert sätt till de anvisade platserna tex. i hinkar eller backar med absorptionsmedel (ex. vermikulit). Avfallskärl ska om möjligt förvaras ventilerat. Syror och baser ska förvaras skilt ifrån varandra medan brandfarligt avfall ska förvaras skilt från frätande och giftiga ämnen. 2/(5)
Förvaring av kemiskt avfall ska ske utan risk för spridning till omgivande miljö. Flytande avfall ska förvaras inom invallning eller i utrymmen med tätt underlag och utan golvbrunnar. Förrådsrum kan fungera som invallning under förutsättning att det saknar golvavlopp och har en tät, förhöjd golvtröskel. Invallning kan också vara i form av tråg. Invallningen ska rymma den största behållarens volym + 10% av övriga behållares volym. Absorptionsmedel bör alltid finnas tillgängligt vid förvaringsplatsen för sanering av eventuellt spill. Vid mindre förpackningar (< 3 liter) eller små mängder flytande avfall kan avsteg göras från ovanstående krav om förvaring av kemikalier i utrymmen utan golvbrunn. En förutsättning är dock att absorptionsmedel finns lätt tillgängligt i anslutning till golvbrunnen för att förhindra läckage till avloppet. 3.1.4 Behandling Vissa kemiska avfallsslag exempelvis kungsvatten och perklorsyra i annan vätska än vatten får inte transporteras utan måste behandlas på plats. Denna behandling ska ske på respektive laboratorium och hanteringen tas med i den riskbedömning som ska göras inför experiment och laborationer där farliga kemikalier eller ämnen ingår eller bildas. Ansvarig för frågor rörande farligt avfall vid LiU och LiÖ, se nedan, kan kontaktas för en diskussion om lämplig behandling av sådant avfall. Peroxidbildande ämnen ska testas med avseende på peroxider innan de skickas iväg. För mer information se Laboratoriesäkerhetshandboken, länk nedan. http://www.liu.se/insidan/miljo/laboratoriesakerhetshandboken/kemikaliehantering/sakerhet?l=sv Behandling av kemikalieavfall genom utspädning är inte tillåtet om syftet med spädningen endast är att nå en koncentrationsgräns som får hällas ut. 3.2 Förorenade förpackningar Förorenade förpackningar som innehåller eller har innehållit kemiska produkter märkta med mycket giftig T+, giftig T samt miljöfarlig N (även riskfrasen R 52-53 alternativt R 52/53) ska hanteras som farligt avfall och lämnas till en separat insamling för denna typ av avfall. Förpackningarna ska vara torra och försedda med kork innan de läggs i insamlingen. Förpackningarna behöver inte separeras med avseende på material eller innehåll. Enstaka förpackningar av denna typ kan hanteras som småkemikalieavfall. Övriga förpackningar kan om de är torra och rengjorda slängas i förpackningsinsamlingen och om de innehåller rester slängas tillsammans med brännbart laboratorieavfall. 3.3 Kontaminerat material Exempel på kontaminerat material är handskar och torkpapper, absorbenter från sanering eller uppsamling av större spill. Denna typ av avfall ska skickas som kemikalieavfall och klassas på samma sätt som den kemikalie eller blandning som materialet är kontaminerat med. Papper och handskar kontaminerade av små mängder (droppar) kan slängas tillsammans med brännbart laboratorieavfall. 3/(5)
4. Klassificering och paketering av farligt avfall 4.1 Klassificering och sortering av farligt avfall Det farliga avfallet ska klassificeras, sorteras och paketeras enligt reglerna för farligt avfall och farligt gods. Se t ex SAKABS rutin Så här lämnar du småkemikalier till SAKAB, www.sakab.se, klicka på För våra kunder/ lämna farligt avfall/kemikalieavfall. För hjälp med sortering och klassificering av farligt avfall kan LiU/LiÖs ansvarig för frågor rörande farligt avfall, se kontaktpersoner. 4.2 Paketering Godkända emballage som kartonger och dunkar kan inom LiU beställas från Butiken och avtalade leverantörer och inom LiÖ beställs kartonger och dunkar från Centralförrådet. Verksamheter på US beställer kartonger från vaktmästeriet. Småkemikalier ska placeras i en plastsäck med absorptionsmedel (t.ex. vermikulit) i en avfallskartong som är godkänd för kemikalietransporter. Kartongen ska märkas med sorteringsgrupp och i vissa fall UN-nummer. I de fall avfallet som läggs i kartongerna kan ha olika farligheter ska det på kartongen anges vilken eller vilka typer av farlighet de kemikalier som packats i respektive kartong har. Kemikalier som läggs i J kartong kan t ex vara klassificerade som giftiga/brandfarliga/frätande Blankett för avsändning av farligt avfall ska fyllas i för kemiska produkter som klassas som farligt avfall och finnas tillsammans med det förpackade farliga avfallet. För verksamheter på US gäller att en kopia på blanketten även ska skickas till vaktmästeriet före hämtning, så att de kan förbereda en säker hämtning efter typ av kemikalie. Blanketten finns i LiÖs blankettarkiv och i Laboratoriesäkerhetshandboken http://www.liu.se/insidan/miljo/laboratoriesakerhetshandboken/avfall/farligt-avfall?l=sv 5. Borttransport Rutinerna för borttransport, beställning m.m. ser olika ut i olika delar av verksamheterna, se nedan. 5.1 LiU Campus Valla och Norrköping Tekniska verkens ordermottagning kontaktas på 013-20 90 40 för beställning av hämtning. 5.2 LiU Carl Malmsten Sita Sverige AB kontaktas för hämtning av farligt avfall, tele 08-519 332 89 5.3 LiU och LiÖ US-området Kontakta vaktmästeriet Coor Service tel 010-1033070 för hämtning av avfallet. LiU/LiÖs blankett för avsändning av farligt avfall ska i samband med beställningen skickas till Coor samt även skickas med avfallet. 4/(5)
5.4 LiÖ Övriga sjukhus och Vårdcentraler Kontakta vaktmästeriet på respektive sjukhus för hämtning. För verksamheter utanför sjukhusen kontakta vaktmästeriet på närmaste sjukhus för råd om förpackning och transportdokument. Avfallet skickas till närmaste sjukhus med stomtransport för gods/post (slingan). Om ovanstående anvisningar inte följs får inte vaktmästare/transportör ta med sig det farliga avfallet. 6. Dokumentation Enligt lagstiftningen om farligt avfall ska en avfallslämnande enhet föra journal över uppkommet och avsänt avfall. Dessa journaler ska sparas i tre år. Journalerna ska innehålla uppgifter om typ av avfall, mängd, transportör och mottagare. Angående småkemikalier räcker det med att ange antal kartonger per sorteringsgrupp samt totalmängd per kartong, transportör och mottagare. Vid avsändning av farligt avfall ska Blankett för avsändning av farligt avfall från LiU och LiÖ användas. En kopia bör sparas hos avsändande verksamhet för att uppfylla lagkrav om journalföring. Upprättande av nödvändiga transportdokument och deklarationer för olika avfallsslag görs tillsammans med upphandlad transportör och omhändertagare av det farliga avfallet. Kontaktpersoner Helena Tegehed Dahlin, Koordinator/laboratoriesäkerhet, 013-281740, helte@ifm.liu.se Britt-Marie Jaensson, Miljöcontroller, 010-10 30404, britt-marie.jaensson@lio.se Gunnar Johansson/Daniel Karlsson, Vaktmästeriet US, Coor Service Management 010-1033070 Vaktmästeriet ViN/Ordercentralen, Coor Service Management 010-1042143 Vaktmästeriet LiM, ISS: 010-1047211 På institutioner inom LiU finns även kontaktpersoner och ansvariga för hanteringen av farligt avfall. 5/(5)