PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP XX/2019 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 50/ / /2016 rd

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 256/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i konkurrenslagen

RP 119/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

RP 46/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

RP 14/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 245/2018 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om transportservice ändras.

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 92/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 i lagen om Kommunernas garanticentral

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 111/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 249/2018 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2019.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 181/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 57 i järnvägslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 38/2008 rd. I denna proposition föreslås att en paragraf i alkohollagen upphävs. I paragrafen föreskrivs

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 163/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

RP 191/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 d i lagen om beskattningsförfarande

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 120/2007 rd. I propositionen föreslås att det stiftas en lag

RP 114/2007 rd. I denna proposition föreslås att järnvägslagen ändras. I lagen föreskrivs att Banförvaltningscentralen,

RP 365/2014 rd 2016.

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 37/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Nya kommunallagen: Hur ska spelreglerna för kommunens verksamhet på marknaden klargöras?

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade

RP 11/2008 rd. finansiering av hållbart skogsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 18/2007 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas

RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.

RP 23/2014 rd. I denna proposition föreslås det att bilskattelagen,

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 162/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

RP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 91/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen

RP 316/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 130/2015 rd. I denna proposition föreslås att lagen om punktskatt på flytande bränslen ändras.

l. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 82/2011 rd. som trädde i kraft vid ingången av maj Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2012.

RP 27/2018 rd. Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas från och med den 1 januari 2018.

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

REPUBLIKENS PRESIDENTS FÖRORDNING OM SKÖTSELN PÅ ÅLAND AV VISSA UPPGIFTER ENLIGT LAGEN OM FÖRHINDRANDE AV PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 8/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om frontmannapension ändras så att Folkpensionsanstalten

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

Transkript:

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om privata allmänna hamnar och lagen om PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om privata allmänna hamnar och lagen om upphävs. I båda lagarna ingår bestämmelser som kan anses strida mot grundlagen. För närvarande finns det inget behov av någon särskild hamnlagstiftning. I fortsättningen är det mest ändamålsenligt att ordna regleringen av hamnfunktionerna som sakspecifik reglering om varje enskild specialfråga. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. MOTIVERING 1 Nuläge I Finland finns i nuläget 49 hamnar där utrikestrafikens gods behandlas eller utrikestrafikens passagerare avreser eller anländer. De hamnar som är verksamma i vårt land kan på basis av hur de är ordnade och hur öppna de är delas in i tre klasser: kommunala allmänna hamnar, privata allmänna hamnar och privata hamnar. De privata hamnarna är i praktiken huvudsakligen industrihamnar som är avsedda för industriföretags egna transporter. Av Finlands hamnar hör 30 till Finlands Hamnförbund, som är branschorganisation för de kommunala allmänna hamnarna, de privata allmänna hamnarna och de privata hamnarna. På kommunala allmänna hamnar tillämpas lagen om kommunala hamnordningar och trafikavgifter (955/1976) och på privata allmänna hamnar tillämpas lagen om privata allmänna hamnar (1156/1994). Lagen om innehåller för närvarande endast två paragrafer utöver ikraftträdandebestämmelsen. Enligt 1 i lagen ska kommunfullmäktige för kommunal hamn godkänna hamnordning, vilken innehåller erforderliga bestämmelser om hamnens användning samt om den ordning som ska iakttagas på hamnområdet. Enligt 1 2 mom. kan det i hamnordningen för brott mot densamma föreskrivas böter, som ådömes av allmän underrätt. Dessutom får enligt 2 de avgifter för allmän trafik som ska betalas till kommunen utan dom eller beslut indrivas i den ordning som stadgas för indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. Till utgången av 1994 gällde i Finland s.k. gamla städers privilegium att inneha hamn. I samband med upphävandet av det stiftades lagen om privata allmänna hamnar. I lagens 1 utestängs de kommunala hamnarna från tillämpningsområdet, och lagens 2 innehåller en definition av en privat allmän hamn. Precis som en kommunal hamn ska också en privat hamn enligt 4 i lagen ha en hamnordning som har godkänts av kommunfullmäktige och som innehåller behövliga be- 297397

stämmelser om hamnens användning samt om den ordning som ska iakttas på hamnområdet. Likaså kan det enligt 5 i hamnordningen för en privat allmän hamn föreskrivas böter för brott mot den. Böterna döms ut av allmän underrätt. I 3 i lagen om privata allmänna hamnar föreskrivs det att ansökan om tillstånd för anläggande eller väsentlig utbyggnad av en privat allmän hamn ska godkännas vid statsrådets allmänna sammanträde. Enligt 2 mom. kan tillstånd beviljas om det finns motiverad anledning till det. Enligt 3 mom. kan behövliga villkor för anläggande av hamnen ställas upp i tillståndet. I lagens 6 finns dessutom en bestämmelse enligt vilken hamninnehavaren har rätt att uppbära en avgift för användning av den. Det finns inga närmare bestämmelser om vilka kriterier eller vilka slags villkor som ska gälla för beviljandet av tillstånd. Speciallagarna gäller inte privata industrihamnar, så de tar ut avgifter och sköter övervakningen på sitt område med ägarens rätt. Vår lagstiftning om hamnar har tolkats så att den inte sätter något hinder för att behandla någon annans gods eller fartyg mot ersättning också i en privat hamn. Enligt vår speciallagstiftning om allmänna hamnar ska de allmänna hamnarna vara öppna för alla. I praktiken är detta dock inte möjligt, eftersom inte heller de allmänna hamnarna kan ta emot all trafik. 2 Föreslagna ändringar I propositionen föreslås det att lagen om privata allmänna hamnar och lagen om upphävs. Båda av de gällande speciallagarna om Finlands hamnar innehåller bestämmelser som kan anses stå i strid med grundlagen. I lagen om ingår en straffbestämmelse som gäller brott mot hamnordningen och som också riksdagens justitieombudsman har noterat som grundlagstridig. Enligt 1 i lagen om är det möjligt att i hamnordningen föreskriva böter om brott mot hamnordningen. En motsvarande bestämmelse finns också i 5 i lagen om privata allmänna hamnar. Bestämmelserna kan anses vara problematiska med tanke på den straffrättsliga legalitetsprincipen, som det föreskrivs om i 8 i grundlagen. Finland har inte längre något behov av speciallagar om hamnar. En betydande del av Finlands hamnar har traditionellt sett varit kommunalt ägda och drivna. På grund av kraven på konkurrensneutralitet ändrar de kommunala hamnarna sin verksamhetsform och blir bolag. Förutom kraven på konkurrensneutralitet måste också kraven i EU:s lagstiftning om statliga stöd beaktas. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innehåller flera artiklar genom vilka man försöker säkerställa jämlika konkurrensförutsättningar för alla. Tydligast framkommer detta av artikel 106 enligt vilken medlemsstaterna beträffande offentliga företag och företag som de beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter inte får vidta och inte heller bibehålla någon åtgärd som strider mot reglerna i fördragen, i synnerhet konkurrensreglerna. Europeiska kommissionen meddelade den 11 december 2007 det delvis negativa beslut om statligt stöd nr C 7/2006, som var riktat till Finland och vars negativa del gällde det statliga stöd som Vägaffärsverket (Destia Ab) hade fått. Kommissionen anser att det konkursskydd och den avvikande skattebehandling som affärsverket fick var förbjudet statligt stöd. Kommissionen ansåg i sitt beslut att det var fråga om förbjudet statligt stöd, eftersom konkurslagstiftningen inte tillämpades på affärsverket och eftersom befrielsen från samfundsskatt bildade ett statligt stöd som snedvred konkurrensen och inte kunde motiveras med skattesystemets karaktär och uppbyggnad. På grund av Europeiska kommissionens beslut var avsikten att bilda aktiebolag också av de kommunala affärsverken, inklusive de kommunala hamnarna. På basis av detta gjordes det i kommunallagen (365/1995) en betydande ändring i fråga om hamnfunktionerna. Som en följd av lagändringen är kommunerna tvungna att bolagisera hamnarna. Enligt den nya 2 a (626/2013) ska en kommun när den sköter uppgifter enligt 2 i ett konkurrensläge på marknaden överföra skötseln av uppgifterna till ett aktiebolag, ett

andelslag, en förening eller en stiftelse (bolagiseringsskyldighet). Hamnverksamhet i havsområden är lönsamt och bolagiseringen äventyrar därmed inte hamntjänsterna. Det centrala innehållet i vår nuvarande hamnlagstiftning kan sammanfattas i följande två punkter: 1. Ett krav på att hamnarna har en hamnordning. 2. Ett bemyndigande att i hamnen ta ut avgifter för användningen av hamnen. Allmänna hamnar ska ha en hamnordning som har godkänts av kommunfullmäktige och som innehåller behövliga bestämmelser om användningen av hamnen och om den ordning som ska iakttas på hamnområdet. Denna del är obehövlig eller överlappande reglering, eftersom hamnarna bl.a. på grund av sina krav på säkerhetsåtgärder är avgränsade områden där allt tillträde måste bevakas och där hamninnehavaren måste svara för den ordning som ska iakttas. Hamninnehavaren verkar på området med ägarens rätt. Hamninnehavaren själv har ett intresse av att bestämma den ordning som ska iakttas på hamnområdet, och då ett fartyg anländer till hamnen följer rederibolaget och dess representanter hamninnehavarens anvisningar och order direkt med stöd av ett avtal. Särskild lagstiftning om hamnordningen är därmed obehövlig. Hamninnehavarens rätt att i hamnen ta ut avgifter för användning av hamnen grundar sig för närvarande på speciallagstiftningen om allmänna hamnar. I 6 i lagen om privata allmänna hamnar finns en uttrycklig bestämmelse om detta. På de avgifter som tas ut av kommunala hamnbolag har man tillämpat 2 i lagen om kommunala hamnordningar och trafikavgifter, som samtidigt har gjort det möjligt att driva in avgifter utan någon separat dom. De avgifter som tas ut i kommunala hamnar har tolkats som offentligrättsliga avgifter, trots att avgifterna i praktiken inte till alla delar har tagits ut i enlighet med de krav som gäller offentligrättsliga avgifter. Avgifternas offentligrättsliga natur och gemenskapsrättens krav har samtidigt orsakat problem med oflexibla grunder för prissättningen. I fortsättningen ska de avgifter som tas ut i hamnarna vara privaträttsliga och kommersiella serviceavgifter som bestäms på en marknad med fri konkurrens i enlighet med rådande allmänna principer. Därmed finns det inget behov av att behålla någon särskild lagstiftning om de avgifter som ska tas ut i hamnarna. Samtidigt slopas också den med tanke på grundlagen problematiska möjligheten till indrivning av avgifter utan dom eller beslut. I 2 i lagen om kommunala hamnordningar och trafikavgifter finns en bestämmelse enligt vilken de avgifter för allmän trafik som ska betalas till kommunen utan dom eller beslut får indrivas i den ordning som stadgas för indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. Bestämmelsen är problematisk med tanke på bestämmelsen om rättsskydd i 21 i grundlagen. Enligt den paragrafen har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning är tryggade genom lag. Om hamnlagstiftningen upphävs kommer endast privaträttsliga serviceavgifter att tas ut i hamnarna. Dessa avgifter ska drivas in i enlighet med normala regler och principer om indrivning och utsökning av avgifter. Mer exakta bestämmelser som gäller hamnfunktionerna i Finlands lagstiftning finns spridda i olika lagar och förordningar. Det finns bestämmelser som inverkar på hamnverksamheten och som gäller bl.a. miljö, säkerhet, behandling av farliga ämnen och transporter samt bekämpning av terrorism och säkerhetsåtgärder med tanke på terrorism. De definitioner som gäller hamnar har varierat från författning till författning, och det finns inte längre något behov av att föreskriva om hamnarna i egna speciallagar, utan i fortsättningen är det mest ändamålsenligt att ordna den reglering som gäller hamnfunktionerna genom branschspecifika bestämmelser om varje enskild specialfråga. För att Finlands hamnlagstiftning ska bli tidsenlig räcker det att lagen om privata allmänna hamnar

och lagen om kommunala hamnordningar och trafikavgifter upphävs. 3 Propositionens konsekvenser Upphävandet av lagarna har inga direkta ekonomiska konsekvenser eller konsekvenser för statsbudgeten. Upphävandet av lagarna gör att hamnarna blir fria att fungera flexiblare på marknadens villkor. Upphävandet av lagarna kan i någon mån minska det administrativa arbete som gäller hamnarna. Att lagarna upphävs har inga konsekvenser för den egentliga hamnverksamheten eller havs- och insjötransporterna. 4 Beredningen av propositionen Kommunikationsministeriet tillsatte för tidsperioden 1.5.2008 31.3.2009 en arbetsgrupp för att utreda en reform av hamnlagstiftningen. Särskilda frågor, vilkas behov av lagstiftning då bedömdes, var tillståndsplikt för privata allmänna hamnar, straffbestämmelser, separering av myndighetsfunktioner, uttagande av offentligrättsliga avgifter i hamnar som är aktiebolag, hamnar som affärsverk, utländskt ägande av hamnarnas och försörjningsberedskapen, behovet av att föreskriva om grunderna för bestämningen av offentligrättsliga avgifter, principerna för prissättning och sänkning av avgifterna, hamninnehavarens befogenheter och behovet av olika definitioner. Arbetsgruppen lämnade ingen slutrapport, utan ärendet fick vänta på finansministeriets förslag om bolagisering av affärsverk. Beredningen fortsatte likväl. Regeringens proposition har beretts vid kommunikationsministeriet. Propositionsutkastet sändes på remiss till följande instanser: inrikesministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, Trafiksäkerhetsverket, Trafikverket, Tullstyrelsen, Finlands Kommunförbund rf, Finlands Speditörförbund rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Suomen Satamatyönjohtajat SSL ry, Finlands näringsliv rf, Suomen Matkustajalaivayhdistys - Passagerarfartygsföreningen i Finland ry, Företagarna i Finland rf, Hamnoperatörerna rf, Auto- ja Kuljetusalan Työntekijäliitto AKT ry, Ålands landskapsregering och Finlands Hamnförbund rf. Remissyttranden lämnades av följande instanser: arbets- och näringsministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet, Trafiksäkerhetsverket, Trafikverket, Auto- ja kuljetusalan työntekijäliitto AKT ry, Finlands näringsliv rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Finlands Kommunförbund rf, Hamnoperatörerna rf, Finlands Speditörförbund rf, Finlands Hamnförbund rf, Ålands landskapsregering, Fredrikshamn stad, Kotka stad, Företagarna i Finland rf, och HaminaKotka Satama Oy. Bland remissinstanserna var det en jämn fördelning av sådana som understödde förslaget, sådana som motsatte sig förslaget och sådana som inte yttrade sig om ärendet. De som motsatte sig förslaget ansåg att det är viktigt att det finns en hamnordning och en speciallagstiftning om hamnarna samt att det görs en mer omfattande bedömning av konsekvenserna av ett upphävande av hamnlagarna. De lagar som avses bli upphävda har i praktiken ingen inverkan på drivandet av en hamn. En hamn kan anläggas eller stängas oberoende av de nuvarande lagarna. Dessutom är kommunerna på grund av ändringar i kommunallagen tvungna att bolagisera hamnarna, och efter bolagiseringen drivs hamnarna på affärsmässiga grunder. 5 Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

Lagförslag Lag om upphävande av lagen om privata allmänna hamnar och lagen om kommunala hamnordningar och trafikavgifter I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Genom denna lag upphävs lagen om privata allmänna hamnar (1156/1994) och lagen om (955/1976). Helsingfors den 13 november 2014 2 Denna lag träder i kraft den 20. Statsminister ALEXANDER STUBB Trafik- och kommunminister Paula Risikko