RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar, specialklubbar och SKK och skall ge en beskrivning av nuläget vad gäller hälsa, mentalitet, exteriör och jaktliga egenskaper. I dokumenten beskrivs också vilka målsättningar och avelsmål som rasklubben och specialklubben har satt upp. Det skall göras utvärderingar varje år hur arbetet går för att nå de uppsatta målen.
Utvärdering av RAS 2013. Följande punkter är utvärderade 2013: Registreringstatistik / Importstatistik Inavelsgrad Mål under 2,5 %. Jaktprovsstatistik Pristagarprocent på årskull Mål 32%. Utveckling olika jaktegenskaper som bedöms på jaktprov. Hälsa/ HD / Årskull. Hälsa / ED. Hälsa övrigt. Hanhundsanvändning. Exteriör Mål 10% CK av 5åriga hundar eller äldre.
Registreringsstatistik Registeringen av antalet Jämthundar ökade från 1742 under 2012 till 1935 år 2013. Det ger en ökning med 11%. Registreringar Jämthund 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Import Registrering av importerade Jämthundar minskade från 113 st till 109 st. Men trenden ligger ju klart på ökande andel importer. Registrering importer 120 100 80 60 Serie1 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Importens andel. Importen motsvarade 6% av alla registrerade hundar 2013. 2 500 2 000 1 500 1 000 Importer Svenska hundar 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Jämthunden är den näst största rasen i Sverige. Jämthunden ligger nu 2:a i SKKs registreringsstatistik, efter Labrador retriever. Totalt registrerades det 50497 hundar hos SKK 2013 så ca 4% av alla registrerade hundar är jämthundar. Även gråhundar har en ökning och rasen ligger nu 10:a med 797 registreringar. Annars ser det tunt ut bland jakthundarna och speciellt bland drivande raser. De 20 mest registrerade raserna 2013 1.Labrador retriever (2 275 st) 2.Jämthund (1 935 st) 3.Golden retriever (1 809 st) 4.Tysk schäferhund (1 339 st) 5.Chihuahua, långhårig (1 320 st) 6.Cocker spaniel (1 047 st) 7.Cavalier king charles spaniel (1 034 st) 8.Shetland sheepdog (916 st) 9.Chihuahua, korthårig (913 st) 10.Norsk älghund, grå (797 st)
Registreringsstatistik Finland Jämthunden är även en stor ras i Finland. 1378 jämthundar registrerades 2013. Registreringar Finland 1400 1350 1300 1250 1200 1150 1100 1050 1000 2009 2010 2011 2012 2013
Registreringsstatistik i Norge Registreringarna ökar i Norge. 354 Jämthundar registrerades i Norge. Registreringar Norge 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013
Registreringsstatistik Norden Totalt så registrerades det 3667 Jämthundar i Sverige, Norge och Finland under 2013. Det var en ökning med 10% Registrering Jämthund i Norden 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 Norge Finland Sverige 1 000 500 0 2011 2012 2013
Inavelsgrad Rasens genomsnittliga inavelsgrad är 0,9% under 2013 och ligger klart under målet på 2,5%. En ökande import och fler jaktprovsmeriterade hundar ger en större bredd. Givetvis så är det lättare att hålla nere inavelsgraden i en stor ras som Jämthunden.
Pristagarprocent Pristagarprocenten är nu uppe i 25% för hundar födda 2008 ( 5 år) vilket är bästa resultatet hittills i Jämthunden historia. Målet är 32% så vi har en bit kvar att vandra. Men trenden är upp ca 6% mellan 2000 och 2008. 30% Pristagareprocent per årskull 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Pristagarprocent mot föregående år Om vi jämför pristagarprocenten på hundar i olika ålder mellan åren så kan vi se trender. Blå stapel är årets avstämning och röd är förra årets avstämning. Vi ser då tydligt att det är en förbättring för alla utom för 4 åringar som har samma procentsats. 30% % pristagare vid avstämning 2013 och 2014 25% 20% 15% 2014-02-05 2013-01-25 10% 5% 0% 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år
Utvärdering tidig jakt 12% Tidig jakt är ett bra mått på hundar som har bra genetiska förutsättningar för att bli bra jakthundar. Därför mäter vi hur stor andel av varje årskull som klarar att ta pris året efter födelseåret. Trendlinjen är klart positiv. Enstaka år kan värden ändras beroende mycket snö tidigt under höstarna. Procent pristagare året efter födelseår 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Tempo i söket Tempo i söket har en svag försämring tills årskull 2012 då det försämras markant. En trolig förklaring kan vara att vi från provsäsongen 2013 använder GPS pejling och kan bedöma tempot. 9,00 Tempo i söket 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering Jaktegenskaper 1 åringar Sökets omfattning Trenden för sökets omfattning är att det blivit en liten försämring.( Ca 0,1 poäng.) Åtgärd: Vi bör lokalisera vilka hanar som ger stor omfattning på sök och rekommendera dessa till uppfödarna. 7,20 Sökets omfattning 7,00 6,80 6,60 6,40 6,20 6,00 5,80 5,60 5,40 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Förmåga att finna älg Trenden är en försämring i detta moment. ( ca 0,1 poäng) Åtgärd: Vi bör lokalisera vilka hanar som ger stor omfattning på sök och rekommendera dessa till uppfödarna. 8,00 Förmåga finna älg 7,80 7,60 7,40 7,20 7,00 6,80 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Avstånd till upptagsplatsen Trend kan inte utläsas. Åtgärd: Ingen åtgärd då vi inte kan se att momentet har någon arvbarhet. Avikelsen 2005 kan ha samband med tidig och stor snömängd detta år. 8,00 Avstånd upptagsplats 7,80 7,60 7,40 7,20 7,00 6,80 6,60 6,40 6,20 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ståndskall på upptagsplats Trenden är en svag försämring. ( ca 0,3 poäng) Åtgärd: Vi bör se upp med för heta hundar. Vi bör kommunicera till uppfödare att vi önskar att man lägger större vikt vid bra ståndegenskaper. Hjälpa till med att ta fram avelstatistik. Rovdjurens ökning kan påverka statistiken. 7,80 Ståndsskall_upptagsplats 7,60 7,40 7,20 7,00 6,80 6,60 6,40 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ståndskallets kvalitét Trenden är en markant förbättring. (Ca 0,9 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. Ett tecken på att våra hundar skäller mer fast ståndskall under provdagen. 8,40 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40 7,20 7,00 6,80 6,60 6,40 Ståndsskall_kvalitet 6,20 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Vilja att förfölja flyende älg Trenden är en markant förbättring.( ca 0,5 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. Men vi bör se upp så att vi inte får hundar med för långt förföljande. 9,80 9,70 9,60 9,50 9,40 9,30 9,20 9,10 9,00 8,90 Vilja att förfölja 8,80 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ställande av flyende älg Trenden är en klar förbättring. ( ca 1,0 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. 8,00 Ställande_flyende_älg 7,50 7,00 6,50 6,00 5,50 5,00 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skalltid Trenden är en klar förbättring. ( ca 1,1 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. Skalltiden speglar mycket av hundens jaktliga förmåga så det är ett utmärkt resultat. 9,00 Skalltid 8,50 8,00 7,50 7,00 6,50 6,00 5,50 5,00 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skallets hörbarhet Trenden är en liten försämring av skallets hörbarhet. ( ca 0,1 poäng) Åtgärd: Vi bör rekommendera hanhundar i avel som har högt index i hörbarhet. Bra hörbarhet på skallet är viktigt på en rastypisk jämthund. 8,05 Skall hörbarhet 8,00 7,95 7,90 7,85 7,80 7,75 7,70 7,65 7,60 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skalltäthet Vi kan inte utläsa någon trend på skalltätheten. Åtgärd: ingen åtgärd En bra skalltäthet gör det lättare för jägaren att smyga in och skjuta älgen. Vi hittar ingen förklaring till att medeltalet slår så mycket mellan årskullarna. 8,60 Skalltäthet 8,40 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Vi kan utläsa en trend mot att hundarna uppvisar ett sämre samarbete och kontakt med föraren.( ca 0,5 poäng) Åtgärd: Vi bör ta fram statistik för att hitta de hundar som ger bra samarbete med föraren. 8,00 Samarbete 7,80 7,60 7,40 7,20 7,00 6,80 6,60 6,40 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Lydnad Vi kan utläsa en tydlig trend mot att hundarna uppvisar en förbättrad lydnad. ( ca 0,4 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. Utmärkt att hundarna uppvisar bättre lydnad i samband med bra resultat på viktiga jaktlustmoment. Lydnad 5,80 5,70 5,60 5,50 5,40 5,30 5,20 5,10 5,00 4,90 4,80 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Summa poäng Vi kan utläsa en tydlig trend mot att hundarna blir bättre genom att poängsumman blir högre. Trendlinjen ligger 2,5 poäng högre efter 10 år. Ett utmärkt avelsresultat. 76,00 Summa poäng 75,00 74,00 73,00 72,00 71,00 70,00 69,00 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Födelseår
HD Jämthunden har en fortsatt mycket bra HD status med 92% felfria hundar. 93,0% Procent HD fria hundar ( A eller B) 92,0% 91,0% 90,0% 89,0% Serie1 88,0% 87,0% 86,0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
ED Det är nu många fler som även ED röntgar sina hundar och det beror nog till stor del på kravet att alla hundar som är födda 2009 eller senare skall vara ED röntgade om de skall användas i avel. % ED röntgade 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
ED Jämthunden har också en bra ED status med 93% ED fria hundar. Vi har dock lokaliserat några hanar som ger lite för mycket ED fel. % Ed fria hundar 95% 94% 93% 92% 91% 90% Serie1 89% 88% 87% 86% 85% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
TALLIDENS PLEX SÖRFINNSKOGENS ZNOBBEN NORDÅSENS FAJJO DUNDERMYRENS ROZZ BORÅSENS GIBSON RUSMOSAN FOPPA VIAGRAS BOZZ ÄLGSKALLETS IZOR REMMAMYRENS ARRAK NORDJÄMTENS PIL BOTNEBEKKEN'S ARKO ULLISJAURLANDETS GORM FÄLLESTRANDS BONZO LÅNGSJÖNÄSETS JACK MALMLÅNGENS CASTOR BOVATTNETS BOSS BOM SÖROMBÄCKENS CENT USTERYDS BOSS FÄBOBERGETS HOSS FÄBOBERGETS HIVO RECES RIO HÄNSJÖNS ARGO FÄBOBERGETS GORM NEROKIN JERE RUSKAMETSÄN ATHOS LAPINKAIRAN ADAM KOUGSTABACKENS BALOO NORDJÄMTENS ALBIN SIIMEKSEN JANNU LÅNGSJÖNÄSETS JUBEL LAPINKAIRAN ASTOK NYLUNDAS HUSS BLECKÅS PONDUS VÄSTJÄMTENS BOY ELIMON SALON RAPSU JACKSON BOTNEBEKKEN'S ARRO IKE FÄBOBERGETS GOLIAT TRIC PANSARTORPS SICKO RENKIRANNAN PETROV SÖROMBÄCKENS BRASSE ONNIVAARAN EKA ROBIN Pristagreprocent Antal kullar Hanhundsanvändning 70 Diagram som visar pristagarprocent på hanar med mer än 5 kullar. Hanar födda 2004 eller senare. 7 hundar ligger under 20%. En hund har mer än 15 kullar. 18 60 50 40 30 20 10 0 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46
Hanhundsanvändning Här visas de hundar som fått störst inflytande på aveln i Sverige. De är rangordnade efter antal barnbarn i Sverige. Regnr Hundnamn Föd.år Sv.födda avk. * Övr. avk Sv. barnbarn * Övr. barnbarn S35062/90 ÄLGNÄSET JEPPE 1990 275 5 1 403 13 S27466/96 KLÖVKAMPENS URO 1996 190 5 1 099 35 S10650/98 NISSAS FONI 1993 312 11 1 009 28 S54212/98 KASTOR 1998 117 19 623 14 S13127/98 NISSAS EMPPU 1992 141 1 541 6 S50476/92 LÖVKLÄPPENS GREY 1992 111 4 513 6 S28827/93 ALVIKSGÅRDENS RASK 1993 101 1 504 16 SF27610/90 PALAVARIN KÖTTI 1990 30 29 495 93 S54070/98 HÄRKILAS NITO I 1998 93 0 481 29 S48773/2003 FISKTJÄRNLIDENS BURRE 2003 81 4 472 7 S37254/96 LUNDBERGS VEIJKO 1996 94 1 471 29 S28838/90 DRAGMYRANS TILL 1990 80 0 445 6 S33764/98 NOLIBERGETS TROLL 1998 93 0 428 0 S21486/2001 TRÄTAR MYRENS MAC 2001 94 9 418 12 S30864/99 JOJJE 1999 50 9 386 48 S33595/94 ASKESJÖNS DOUGLAS 1994 125 4 376 3 S33612/92 KLÖVBÄCKENS IXO 1992 41 0 349 2 S61686/90 CLASSIK 1990 83 9 334 6 S22447/99 FÄBOBERGETS NIX 1999 81 9 329 3 S56438/2000 HOLMSJÖNS TALO 2000 58 12 310 49 S28664/2000 BOJ 2000 99 0 308 10 S43674/2004 SÖROMBÄCKENS BRASSE 2004 75 10 304 17
Exteriör Nedanstående diagram visar procent CK i olika årskullar. Trenden går mot en förbättrad exteriör och målet som är satt till 10% CK av registrerade hundar har träffats i årskullen 2008 och 2010 och överträffats i årskull 2011. Procent CK 12% 10% 8% 6% Procent CK 4% 2% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012