Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Relevanta dokument
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

ETSF05 Repetition av KomSys

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Stora datanät. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Internetprotokollen. Maria Kihl

ETSF05 Repetition av KomSys

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

KomSys Repetition Jens A Andersson

Internetprotokollen. Maria Kihl

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Access till nätet. Maria Kihl

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Datakommunikation vad är det?

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

TCP/IP och Internetadressering

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Tentaexempel. Maria Kihl

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Grundläggande datavetenskap, 4p

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Access till nätet. Maria Kihl

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Datakommunikation I 5p

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Datakommunika,on på Internet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

IT för personligt arbete F2

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

DIG IN TO Nätverksteknologier

Datakommunikation vad är det?

Internet. Maria Kihl

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

DIG IN TO Nätverksteknologier

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

OH Slides F: Wide Area Networks

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Christer Scheja TAC AB

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: (4214, 4134)

Repetition. Maria Kihl

Transkript:

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Emma Fitzgerald

Kursombud! 2

Laborationer torsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF Sigma Förberedelseuppgifter (se webben) Obligatoriska Kolla teoriavsnitt i förväg Förhör/kontroll innan labb. Inte godkänd => Inget labbande! Godkännade/Registrering Tag med LTH id-kort! 3

Laborationer torsdag/fredag Anmälan på webben! Ändra tid: Så länge det finns platser över är det bara att anmäla sej på nya tiden; senaste val gäller. Två vill byta men det är fullt i en av grupperna: Prata med kurssekreteraren. 4

Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av endast en länk som flera datorer är kopplade till. Ett LAN kan också bestå av flera länkar som är sammankopplade med bryggor. Bryggan förstår länkprotokoll (= bl.a. ramar och adresser)! 21

Bryggan, en enkel vägväljare A B C Länk 1 Länk 2 Brygga D E F Bryggan ser till att paketen skickas ut på rätt länk när sändare och mottagare finns på olika länkar. 22

Bryggans funktion forts. Bryggan har en adresstabell som talar om till vilket nät samtliga datorer är anslutna. Adress A B C D E F Länk 1 1 1 2 2 2 23

Protokollstruktur i en brygga Sändare applikation Brygga Mottagare applikation LLC MAC nätadapter överföring MAC MAC nätadapter nätadapter LLC MAC nätadapter Länk 1 Länk 2 24

Kollisionsdomän * Alla stationer måste upptäcka kollisioner. A B C Länk 1 Länk 2 Brygga D E F 25

Broadcast-domän Ett lokalt nät som består av länkar, repeterare och bryggor utgör en så kallad broadcast-domän. En broadcast-ram som skickas ut på det nätet, når samtliga datorer. En broadcast-domän kan inte bli hur stor som helst, den skulle i så fall bli helt översvämmad av broadcastramar. 26

IEEE 802.x standarder för länkar/lan 1985 startades ett projekt för att standardisera lokala nät. Länkhanteraren delas in i två skikt: Logical Link Control (LLC) Medium Access Control (MAC) Alla 802.x-nät använder samma LLC-protokoll (802.2). MAC-protokollet beror på det fysiska nätet. 27

Standardiserade MAC-adresser En MAC-adress består av 48 bitar. Skrivs som en sekvens av sex hexadecimala siffror, separerade med kolon (eller punkt eller bindestreck). Exempel: 00 : 00 : 0C : 1A : E4 : BD Adressen ff:ff:ff:ff:ff:ff (dvs. bara ettor) används då ett paket skall nå samtliga datorer inom nätet (broadcast). 28

IEEE 802.3 Länken har kapaciteten 10 Mbitar per sekund Koaxialkabel Tvinnad partråd Fiberkabel Bitarna omvandlas till signaler med hjälp av Manchesterkodning. MAC-protokollet är CSMA/CD. 29

Ethernet Ethernet utvecklades av Xerox, Intel och DEC redan 1976. IEEE 802.3 bygger på Ethernet. Ethernet version II ingår i 802.3 Annat ramformat (men kan samexistera med 802.3). Preamble SFD DA SA Type Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiter DA=Destination address SA=Source address 30

Hub - Ethernet-switch Istället för att koppla datorerna på en buss, kan man i Ethernet använda en hub eller en switch. Hub repeterare Switch - brygga 31

Ethernet-varianter Fast Ethernet 100 Mbps Gigabit Ethernet 1 Gbps 10Gbit Ethernet 10 Gbps 32

IEEE 802.11 1997 kom den första IEEE-standarden för ett trådlöst lokalt nät. Kan vara uppbyggt kring en basstation eller fungera som ett ad-hoc nät. Använder MAC-protokollet CSMA/CA som är en snällare version av CSMA/CD. 33

Behovet av stora datanät LAN har en begränsad storlek. Behov: En person i Lund skall lika enkelt kunna hämta information från en dator i Eslöv som en dator i Australien. 34

Dataöverföring i stora datanät Det finns två typer av datanät: Kretskopplade nät En direkt fysisk väg kopplas upp mellan sändare och mottagare Paketförmedlande nät Data skickas i form av paket, ingen egen fysisk väg Kan använda logiska vägar, så att alla paket går samma väg.

Exempel på stora nät SONET/SDH förpackar flera telesamtal (64kbps) i en hierarki av flöden flöden kan läggas till och tappas av ATM celler, dataramar med samma storlek packet switching Ethernetbaserade nät WDM Wavelength-Division Multiplexing 36

Lite olika begrepp LAN = Local Area Network MAN = Metropolitan Area Network WAN = Wide Area Network Accessnät Distributionsnät Stamnät

Nätarkitektur Således: Vi måste koppla ihop LAN Alla stora datanät består av noder och länkar. slutnod vägväljare

Vad är en vägväljare? Till vägväljaren kommer det paket, som skall vidare till nästa länk. Vägväljaren kopplar ihop en inkommande länk med en utgående länk.

Sammankoppling av nät WAN WAN ryggradsnät MAN LAN LAN LAN LAN accessnät LAN LAN 40

Problem! Olika utbredningsmedier Signalerna ser inte likadana ut Ramarna ser inte likadana ut Adresser på MAC-lagret ser inte likadana ut

Lösning: Nätprotokoll För att ett paket skall kunna komma fram till rätt mottagare, finns det i varje nod ett nätprotokoll som tar hand om till exempel adresseringen. Alla nät mellan sändare och mottagare måste använda samma nätprotokoll för att kommunikationen skall fungera. Tack vare nätprotokollet kan olika länkar/länkprotokoll användas mellan noderna!

Nätprotokoll sändare mottagare applikation applikation nät nätprotokoll vägväljare nät nätprotokoll nät länk länk länk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk

Global adressering När en dator skall hittas i ett annat nät räcker inte längre den lokala länk-adressen (MAC-adressen). Alla datorer som skall kommunicera måste därför ha en nätadress, som är uppbyggd som postadresser. Nätadressen talar även om i vilket nät som mottagaren befinner sig.

Ett nätprotokoll: IP IP = Internet Protocol IP är det nätprotokoll som används på Internet. Adresseringen sker med hjälp av IP-adresser. Data överförs i form av IP-paket. Förbindelsefri dataöverföring. Ingen felhantering eller kontroll att mottagaren kan ta emot datan. Sådan dataöverföring kallas för best-effort.

Internet Protocol Det finns idag två versioner av IP: version 4 (IPv4) och version 6 (IPv6). Alla datorer och vägväljare mellan sändare och mottagare måste använda samma version. Annars måste man översätta mellan versionerna. IPv4 är den gamla versionen utvecklad på 70- talet. Alla IPv4-adresser är nu utdelade! IPv6 innehåller fler adresser, stöd för nya tillämpningar tex realtidsapplikationer samt funktioner för kryptering och autentisering.

IPv4-paket huvud data 20-60 bytes 0-65.515 bytes 47

Innehållet i IPv4 pakethuvudet 0 4 8 16 31 vers. hl. typ paketlängd sekvensnummer frg. fragmentposition livstid protokoll kontrollsumma sändaradress mottagaradress ev. tillval utfyllnad 48

Exempel: Internetadresser (IPv4) IPv4 använder en nätadress som består av 32 bitar. Adressen skrivs som fyra tal med punkter emellan. Exempel: 10000010 11101011 00010010 10011110 2 = 130.235.18.158 10

IPv6-paket huvud data 40 bytes 0-65.535 bytes 50

Innehållet i IPv6 pakethuvudet 0 4 12 16 24 31 Vers. Traffic class Flow label Payload length Next header Hop limit Sändaradress (16 bytes) Mottagaradress (16 bytes) 51

Exempel: Internetadresser (IPv6) IPv6 använder en nätadress som består av 128 bitar. Adressen skrivs som åtta hexadecimala tal med : (kolon) emellan. Exempel: 010A : 1234 : E4F5 : 1003 : 4567 : BC98 : 0000 : 2341 16

Problem! Hur många samtidiga applikationer i en dator?

Transportprotokoll För att en användarapplikation inte skall behöva bry sig om vilka nät som kommunikationen sker över, finns det i varje värddator ett transportprotokoll. Transportprotokollets uppgift är att få över informationen till mottagarapplikationen.

Transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk TCP: Förbindelseorieterat UDP: Förbindelsefritt 58

Ett transportprotokoll: TCP TCP = Transmission Control Protocol. TCP är ett av de transportprotokoll som används på Internet. Används för förbindelseorienterad dataöverföring. Tillförlitlig dataöverföring.

Ett annat transportprotokoll: UDP UDP = User Datagram Protocol. UDP är det andra transportprotokollet som används på Internet. Förbindelsefri dataöverföring. Ingen felhantering eller kontroll att mottagaren kan ta emot datan. best effort

Portadresser För att flera applikationer skall kunna vara igång samtidigt på en dator använder TCP och UDP sig av så kallade portadresser. Det finns ett antal fördefinierade portadresser så att tex. ett email alltid kan komma fram till emailapplikationen.