Starta eget-bidragets effekter - utvärdering av företag tre år efter start

Ura 1999:12 ISSN 1401-0844 Starta eget-bidragets effekter - utvärdering av företag tre år efter start Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet. Denna rapport är från forsknings- och utvärderingssektionen

6$00$1)$771,1*,1/('1,1*Ã BAKGRUND OCH SYFTE... 2 BESKRIVNING AV DATAMATERIALET... 5 g9(5/(91$'6*5$'(1 EFFEKTEN AV STARTA EGET-BIDRAGET... 7 EFFEKTER AV ANDRA FAKTORER... 13 7,//9b;7(1 %,/$*$ÃÃ9$5,$%(/)g57(&.1,1* /,77(5$785)g57(&.1,1* REFERENSER... 22 ÖVRIG LITTERATUR... 23

2

Antalet nystartade företag har ökat under senare delen av 1990-talet. Samtidigt har också volymerna av det arbetsmarknadspolitiska programmet starta egetbidrag ökat. Omkring var tredje företagare i de nystartade företagen startades med hjälp av starta eget-bidrag. I denna studie utvärderar vi starta eget-bidraget ur två aspekter. För det första undersöker vi om företagens överlevnadsgrad efter tre år påverkades av att de fick starta eget-bidrag. För det andra studerar vi om tillväxten påverkades av att företagen fick detta stöd. Tillväxten mäts av omsättningen tre år efter företagsstarten. Resultaten tyder på att företagare som fick starta eget-bidrag i lika hög utsträckning var verksamma tre år efter företagsstarten som övriga nystartade företag. Dessutom var tillväxten varken högre eller lägre i genomsnitt för dessa företag jämfört med övriga nystartade företag. Man kan se positivt på att företag som fick starta eget-bidrag klarade sig lika bra som övriga nystartade företag. De som fick bidraget hade sannolikt i genomsnitt en lägre naturlig benägenhet att starta företag än övriga nyföretagare och förmodligen också sämre ekonomiska förutsättningar. Starta eget-bidraget ger en ekonomisk trygghet under företagets första månader och kan därför i många fall ha varit en förutsättning både för företagsstart och överlevnad. Den bedömning av företagets affärsidé som görs i samband med att bidrag beviljas kan också vara en viktig förklaring till det relativt goda resultatet. Starta eget-bidraget hade samma effekt för kvinnor och män samt för företagare med och utan invandrarbakgrund. Företag som verkade inom byggbranschen och fick starta eget-bidrag var emellertid mer framgångsrika både med avseende på överlevnad och tillväxt än nystartade företag inom samma bransch som ej fick detta bidrag. Inom övriga branscher klarade sig företag som fick starta eget-bidrag lika bra som övriga nystartade företag. 1

%DNJUXQGÃRFKÃV\IWH Traditionell arbetsmarknadspolitik inriktas ofta mot att skapa och bevara arbetstillfällen som avser löneanställningar. I Sverige är det endast starta egetbidraget som har målsättningen att deltagarna ska bli självförsörjande genom eget företagande. En person som är registrerad vid en arbetsförmedling kan söka starta eget-bidrag fr.o.m. den dag han/hon fyller 20 år. Beslut fattas av Arbetsförmedlingen som har delegation från Länsarbetsnämnden för beslut i enskilda ärenden. Ansökan om starta eget-bidrag bedöms utifrån det planerade företagets affärsidé. Utgångspunkten är att företaget ska kunna bedrivas med tillfredsställande lönsamhet och ge varaktig sysselsättning. Det finns krav på att verksamheten ska registreras och bedrivas i Sverige. Företagaren är dessutom tvungen att erhålla en F-skattesedel från skattemyndigheten. Storleken på starta eget-bidraget motsvarar det belopp som bidragstagaren är berättigad till vid arbetslöshet. Bidraget är avsett att utgöra ett tillskott till näringsidkarens försörjning under verksamhetens inledningsskede. Under 1994 kunde bidraget beviljas under högst sex månader och förlängning var endast möjlig om det fanns särskilda skäl. 1 I denna studie utvärderar vi starta eget-bidraget ur två aspekter, företagens överlevnad och tillväxt. Företag som fick starta eget-bidrag jämförs med en grupp nystartade företag som inte fick detta bidrag. (Den senare gruppen omnämns i den följande texten ibland som kontrollföretag.) Dessutom studeras om starta eget-bidragets effekt varierade beroende på om företaget hade kvinnlig eller manlig ledning, om företagaren hade invandrarbakgrund eller ej samt vilket bransch företaget var verksamt inom. Innan vi presenterar resultaten ska vi kort beskriva utvecklingen av nystartade företag i Sverige och vad som kan tänkas ha påverkat denna utveckling. Det finns ett antal faktorer som kan förklara trender i nystartandet av företag. En viktig faktor är den ekonomiska konjunkturen (Meager, 1996). I tider av ekonomisk tillväxt är det mer troligt att nya företag startas samt att de överlever och växer. Man kan tala om en pull effekt som är stark i en högkonjunktur. Det kan också finnas en tendens till att dåliga tider med en växande arbetslöshet driver människor till eget företagande, en push effekt. Dessa två effekter 1 Vissa regelförändringar har skett efter 1994. Kvinnor och invandrare har getts möjlighet att få förlängt bidrag med högst 6 månader (totalt 12 månader). Villkor för förlängning är sex månaders oavbruten arbetslöshet innan ansökan om bidrag. 2

verkar alltså i olika konjunkturskeden och det blir därför svårt att förutse hur antalet nystartade företag kommer att bero av konjunkturen. En bild av hur antalet nystartade företag har varierat med konjunkturen i Sverige ges iãiljxuããdär antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen får utgöra ett mått på konjunkturen. Man kan se att antalet nystartade företag minskade under 1990-talets djupa lågkonjunktur. Under 1994 kom emellertid en vändpunkt när 34 700 nystartade företag etablerades. 2 Därefter stabiliserades antalet nystartade företag på denna högre nivå. Ökningen av antalet nystartade företag var större än vad man kan förvänta sig av konjunkturuppgången. Förklaringen till detta trendbrott kan vara att antalet nya mottagare av starta eget-bidraget ökade kraftigt. Budgetåret 1992/93 var antalet nya mottagare av starta eget-bidraget 9 000 för att stiga till hela 20 600 under 1994. Därefter har antalet nya mottagare av starta eget-bidraget legat på ungefär samma nivå. Omkring var tredje företagare i de nystartade företagen fick starta eget-bidrag (SCB, 1995). Anledningen till att volymerna ökade var att vissa regelförändringar genomfördes som hade syftet att främja sysselsättningen genom eget företagande. Under 1992 ändrades reglerna så att inte bara arbetslösa utan även personer som riskerade arbetslöshet kunde få bidraget. Man fick också möjlighet att förbereda företagets verksamhet inom ramen för arbetsmarknadsutbildning och arbetslivsutveckling i form av en utbildning i eget företagande. Under 1993 fick starta eget-bidraget också samma prioritet som andra arbetsmarknadspolitiska program. Dessförinnan hade starta eget-bidraget en låg prioritet vilket betydde att andra program skulle prövas i första hand. 2 Det finns många mått på nyföretagandet. Här har valts SCB:s uppgifter över genuint nya företag, d.v.s. tillkomsten av nya verksamheter. Uppgifterna avser helt nystartad verksamhet, de som startat verksamhet efter att den har varit vilande i minst två år samt de som startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Företag med omsättning mindre än 30 tkr ingår. 3

)LJXUÃà $QWDOHWÃQ\VWDUWDGHÃI UHWDJÃQ\DÃLÃVWDUWDÃHJHWELGUDJÃVDPW Q\DQPlOGDÃSODWVHUÃnUVJHQRPVQLWWÃÃà 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 Nystartade företag Starta-eget-bidrag* Nya platser à 7RPÃÃKDUÃXSSJLIWHUQDÃRPÃVWDUWDÃHJHWELGUDJHWÃKlPWDWVÃIUnQÃ$06ÃnUVUHGRYLVQLQJDU RFKÃDYVHUÃEXGJHWnUÃGlUHIWHUÃKDUÃXSSJLIWHUQDÃKlPWDWVÃIUnQÃ$06ÃGDWDEDVÃ89$6ÃRFKÃDYVHU KHOnU Man kan även peka på några andra faktorer som kan förklara trender i nystartandet av företag (Meager, 1996). De flesta utvecklade ekonomier har genomgått en strukturell förändring från tillverkningsindustri till serviceinriktad verksamhet. Detta har påverkat det egna företagandet positivt eftersom andelen egna företag är högre inom servicesektorn än inom tillverkningsindustrin. Förändringar i arbetsmönster och arbetsavtal har också spelat en roll. Under senare år har utvecklingen gått mot att större företag hyr in uppdrag på kontraktsbasis i stället för att anställa personal, vilket har lett till tillväxt av eget företagande. En förändrad demografisk struktur kan också ha en marginell betydelse, om olika delar av arbetskraften har olika benägenhet att starta egna företag. Exempelvis kan en ökad medelålder tendera att öka antalet nystartade företag medan en ökad andel kvinnor verkar i motsatt riktning. 4

%HVNULYQLQJÃDYÃGDWDPDWHULDOHW Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är sedan 1994 statistikansvarig för nyetableringsstatistiken som publiceras årligen i Sveriges officiella statistik och har vid ett antal tillfällen under 1990-talet följt upp de nystartade företagen efter tre år. Treårsuppföljningen av 1994 års nystartade företag gjordes i samarbete med AMS och finns publicerad i NUTEK, 1999. I föreliggande rapport används detta datamaterial. De företag som bedömdes vara nystartade 1994 utgjorde undersökningsobjekt i undersökningen. Den slutliga urvalsramen bestod av 57 400 företag från vilka ett stratifierat slumpmässigt urval om 14 000 företag gjordes, stratifieringen gjordes på län, bransch och juridisk form. Till dessa företag skickades en postenkät i början av 1995. Det fanns en skyldighet att besvara vissa av frågorna enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 1992:889). Tillsammans med en omfattande bearbetning via telefon ledde detta till att svarsfrekvensen blev 86 procent. Det visade sig att ungefär 4 800 av företagen inte var genuint nya. Det kunde till exempel röra sig om övertaganden och omregistreringar vid byte av juridisk form. Återstående 7 256 företag erhöll ytterligare en postenkät i augusti 1998. Denna innehöll ett större antal frågor än den första enkäten. Även här fanns uppgiftsskyldighet för vissa av frågorna. Omfattande ansträngningar gjordes för att erhålla en så hög svarsfrekvens som möjligt. De företagare som trots skriftliga påminnelser ej besvarade enkäten kontaktades per telefon i den mån de gick att nå. I annat fall var telefonen avstängd, abonnenten hade hemligt nummer eller så hade abonnemanget upphört och på abonnentens begäran lämnades ingen hänvisning ut. Den slutliga svarsfrekvensen blev 88 procent. Enkätsvaren samkördes med AMS databas HÄNDEL. I enkätsvaren uppgav 2 169 företag att de hade starta eget-bidrag, men i HÄNDEL kunde endast 1 573 personer hittas. Bortfallet är till stor del orsakad av dåvarande brister i registren på grund av att en egen sökandekategori för starta eget-bidraget tillkom först under 1995. Vi väljer därför att använda oss av uppgifterna i enkäten. I WDEHOOÃ nedan visas deskriptiv statistik över datamaterialet fördelat på företag som hade starta eget-bidrag och övriga företag. Materialet fördelas också på kvinnlig respektive manlig ledning. En närmare beskrivning av variablerna i tabellen ges i nästkommande kapitel. 5

7DEHOOÃÃ 'HVNULSWLYÃVWDWLVWLNÃI UGHODWÃSnÃI UHWDJÃVRPÃKDGHÃVWDUWDÃHJHW ELGUDJÃÃ YULJDÃSURFHQWÃWRWDOWÃDQWDOÃ 6WDUWD HJHWELGUDJ gyuljd.ylqqolj OHGQLQJ 0DQOLJ OHGQLQJ 7RWDOW 6WDUWDÃHJHWELGUDJ Ja 100 0 35,6 31,8 32,0 Nej 0 100 64,4 68,2 68,0 *HQRPJnWWÃVWDUWDÃHJHWNXUV Ja 46,8 8,1 24,1 19,7 20,5 Nej 53,2 91,9 75,9 80,3 79,5 6WDUWDWÃI UHWDJÃWLGLJDUH Ja 24,2 31,7 17,5 32,6 29,3 nej 75,8 68,3 82,5 67,4 70,7 /HGQLQJ kvinnlig 27,6 23,5 100 0 24,8 manlig 67,8 68,4 0 100 68,2 gemensam 4,6 8,1 0 0 7,0,QYDQGUDUEDNJUXQG ja 19,0 16,7 18,6 16,6 17,4 nej 81,0 83,3 81,4 83,4 82,6 0RWLY få arbeta självständigt 22,3 23,0 26,7 21,6 22,8 förverkliga mina idéer 20,3 24,4 27,7 21,1 23,1 pga eller risk för arbetslöshet 40,6 13,7 20,2 23,6 22,3 behövs på marknaden 3,6 6,7 4,6 6,0 5,7 tjäna pengar 6,7 18,7 10,6 16,1 14,9 annat skäl 2,1 6,7 4,4 5,4 5,2 ej svar 4,4 6,8 5,8 6,1 6,0 0DUNQDG lokal 33,9 30,2 34,2 30,7 31,4 nationell 18,6 19,7 16,2 20,6 19,4 internationell 6,5 7,4 5,1 7,9 7,1 ej svar 41,0 42,6 44,5 40,7 42,1 /lq Stockholms län 16,4 29,7 28,7 24,5 25,5 Göteborgs- och Malmöhus län 19,8 20,9 21,6 20,1 20,5 skogslän 21,5 13,5 13,0 17,3 16,1 referenslän 42,4 35,8 36,7 38,1 37,9 6

IRUWVÃWDEHOOÃ %UDQVFK tillverkning o dyl 11,1 8,4 8,2 9,6 9,3 byggnadsverksamhet 12,5 8,4 1,5 13,1 9,7 handel, hotell o rest 30,6 24,1 27,8 24,6 26,2 transport o kommunikation 4,9 6,1 2,3 7,1 5,7 finansiell verks o företagstjänster 28,7 35,1 28,7 35,3 33,1 utbildning, hälso- o sjukvård, 12,1 17,8 31,6 10,3 16,0 andra samhälleliga- o pers. tj. %LV\VVOD ja 18,0 54,0 48,9 40,7 42,5 nej 82,0 46,0 51,1 59,3 57,5 (IIHNWHQÃDYÃVWDUWDÃHJHWELGUDJHW Vi börjar med att studera om företagets överlevnadsförmåga påverkades av att företaget fick starta eget-bidrag vid etableringen. I svaren till den andra enkäten som gick ut 1998 finns information om företagen fortfarande bedrev verksamhet tre år efter start. 3 Företagen kan delas in i två grupper utifrån svaren på 1998-års enkät. Företag som svarade att verksamheten fortgick som tidigare eller i ny juridisk form räknas som verksamhetsdrivande medan företag som svarade att verksamheten var vilande, nedlagd eller hade gått i konkurs räknas som ej verksamhetsdrivande. Några företag hade också sålts eller slagits samman med annat företag. Dessa tas inte med i analysen eftersom vi inte känner till deras verksamhetsstatus vid intervjutillfället. 4 Det fanns också ett antal företag som besvarade 1995-års enkät men inte 1998-års enkät. Det rörde sig om företag som trots omfattande ansträngningar inte var möjliga att kontakta. I den fortsatta analysen räknas dessa som icke verksamhetsdrivande. 5 3 I detta sammanhang bör påpekas att det är givet att dessa företag var verksamhetsdrivande när den första enkäten besvarades, d.v.s. i början av 1995. Vi vet inte hur många som avslutade verksamheten redan innan de fick den första enkäten. Vad vi kommer att studera blir således företagets överlevnad efter tre år, givet att de fortfarande var verksamma i början av 1995. 4 97 stycken. 5 858 stycken. 7

I WDEHOOÃ visas vilken verksamhetsstatus företagen hade 1998, andelen överlevande totalt var 57,3 procent. 6 För företag som fick starta eget-bidrag var andelen överlevande 59,0 procent jämfört med 56,5 procent för kontrollföretagen. 7DEHOOÃ 9HUNVDPKHWVVWDWXVÃÃI UÃI UHWDJÃVRPÃVWDUWDGHÃÃJLYHWÃDWW GHÃYDUÃYHUNVDPKHWVGULYDQGHÃÃSURFHQWÃWRWDOWÃDQWDOÃ 6WDUWDÃHJHW gyuljd ELGUDJ 9HUNVDPKHWVGULYDQGH YDUDY fortgår som tidigare 51,6 52,7 fortgår i ny juridisk form 7,4 3,8 (MÃYHUNVDPKHWVGULYDQGH YDUDY vilande 7,1 12,9 nedlagt 18,1 13,8 konkurs 4,3 4,6 bortfall 11,5 12,3 7RWDOW I WDEHOOÃ kan vi se hur stor andel av det ursprungliga antalet företag som fanns kvar under olika år. 7 Utvecklingen är tämligen lika för företag som erhöll starta eget-bidrag och övriga företag. 6 I en statistisk analys faller observationer bort om värde saknas på någon ingående variabel, ett s.k. partiellt bortfall. Vi tar därför bort dessa observationer även i frekvenstabellerna och därför blir det totala antalet 7138 istället för 7256, av dessa hade 4091 överlevt. 7 De företag som inte besvarat 1998-års enkät räknas som icke verksamhetsdrivande men vi har ingen information om vilket år de upphörde med verksamheten. Därför antar vi att de har samma årsfördelning som övriga företag som har upphört med verksamheten. 8

7DEHOOÃÃ)UHNYHQVWDEHOOÃDQGHOHQÃNYDUYDUDQGHÃI UHWDJ XQGHUÃROLNDÃnUÃSURFHQW cu 6WDUWDÃHJHWELGUDJ gyuljd 1995 87 90 1996 75 77 1997 64 61 1998 59 56 Under det första året var emellertid överlevnadsgraden något lägre för företag som fick bidrag. En förklaring kan vara att företagare som får starta egetbidrag kan behålla sin nivå på arbetslöshetsförsäkringen i högst tolv månader. Därefter görs en ny beräkning av ersättningsnivån som grundas på företagarens sammanlagda inkomst. Om företagaren inte hade någon inkomst av företaget är det endast dagpenningen som ligger till grund för den nya beräkningen, vilket innebär sänkt ersättning eftersom den nya dagpenningen då kommer att utgöra 80 % av den tidigare dagpenningen. Företagaren måste alltså före denna tidpunkt fatta ett beslut. Antingen läggs verksamheten ned, och därmed behålls nivån på arbetslöshetsförsäkringen, eller så drivs företaget vidare, vilket kan innebära en lägre arbetslöshetsersättning om företaget skulle avvecklas. Efter tre år är överlevnadsgraden något högre för företag som fått starta eget-bidrag. Man kan emellertid inte vara säker på att den observerade skillnaden i överlevnadsgrad mellan företagen helt förklaras av starta eget-bidraget, det kan vara andra faktorer som inverkar. Genom att inkludera all väsentlig information som kan tänkas påverka överlevnadsgraden i en statistisk modell kan man utkristallisera vad som verkligen är effekten av själva bidraget. Ett problem i sammanhanget är emellertid att man är begränsad till den information som går att samla in via register och enkäter etc. Kännedom saknas ofta om faktorer som är svåra att samla in på detta sätt, t.ex. företagarens skicklighet och ambitionsnivå. Förhoppningen är ändå att det tillgängliga datamaterialet räcker för att man ska kunna dra rätta slutsatser. Nästa steg blir alltså att skatta företagens överlevnad med en statistisk modell. 8 Det beroende variabeln i modellen antar värdet ett om företaget har överlevt och noll annars. Förklarande variabler skapas utifrån den information som vi har i enkäterna. Vi har information om företagaren har haft starta eget-bidrag eller ej. Dessutom vet vi om företagaren har gått en starta eget-kurs samt vilken tidigare erfarenhet denne har av att starta företag. Företag som har kvinnligrespektive gemensam ledning jämförs med företag som har manlig ledning. Företag där företagaren har invandrarbakgrund (d.v.s. om företagaren själv eller åtminstone någon av dennes föräldrar är födda utomlands) jämförs med övriga 8 En probit modell tillämpas. 9

företag. Vidare jämförs företag i Stockholms län, Göteborgs- och Malmöhus län samt skogslänen med företag i övriga län (referenslän). Vilka län som ingår i grupperna skogslän och referenslän framgår av bilagan. I enkäten ställdes också frågor om motiv till företagsstart, svarsalternativen var förverkliga mina idéer, pga eller risk för arbetslöshet, behövs på marknaden och tjäna pengar. Dessa svar jämförs med få arbeta självständigt som utgör referensgrupp. Från SCBs centrala företags- och arbetsställeregister (CFAR) erhålls näringsgrenskoder enligt SNI 1992. Dessa grupperas till sex stycken huvudgrupper: tillverkning och dyl., byggnadsverksamhet, varuhandel, samt hotell och restaurang, transport och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Den första gruppen (tillverkning o dyl.) är den grupp som övriga branscher jämförs med. Resultaten av den statistiska analysen framgår av den första kolumnen i WDEHOOÃÃPRGHOOÃ$. Företag som fått starta eget-bidrag överlevde enligt dessa resultat (PRGHOOÃ$) med större sannolikhet än andra företag. Sannolikheten att överleva var tre procentenheter högre för företag som erhöll bidraget. 7DEHOOÃÃ5HVXOWDWÃDYÃPRGHOOÃSURELWÃVRPÃDQDO\VHUDUÃI UHWDJHWV YHUOHYQDG 9 0RGHOOÃ$ 0RGHOOÃ% Starta eget-bidrag 0,031** (0,015) Starta eget-kurs 0,006 (0,017) Startat företag tidigare 0,019 (0,013) Kvinnlig ledning -0,056*** (0,015) Gemensam ledning -0,030 (0,024) -0,009 (0,016) 0,003 (0,017) 0,003 (0,014) -0,049*** (0,015) -0,039 (0,024) 9 Referensperson: ej starta eget-bidrag, (ej bisyssla), ej starta eget-kurs, ej startat företag tidigare, manlig ledning, ej invandrarbakgrund, övriga motiv, bransch tillverkning o dyl, referenslän. 10

IRUWVÃWDEHOOÃ Invandrarbakgrund -0,055*** (0,016) -0,054*** (0,016) Motiv idé -0,026 (0,018) -0,013 (0,018) Motiv arbetslöshet -0,024 (0,018) -0,016 (0,018) Motiv behövs på marknaden -0,028 (0,028) -0,020 (0,028) Motiv tjäna pengar -0,056*** (0,020) -0,034* (0,020) Motiv annat -0,028 (0,029) -0,002 (0,029) Motiv ej svar -0,094*** (0,028) -0,080*** (0,028) Byggnadsverksamhet 0,055** (0,027) 0,053** (0,027) Handel, hotell o rest -0,107*** (0,023) -0,114*** (0,023) Transport o komm. -0,003 (0,032) -0,026 (0,032) Finans- o företagstj. -0,009 (0,022) 0,000 (0,022) Utb, vård, pers. tj. 0,040 (0,024) 0,049** (0,024) Stockholms län 0,007 (0,015) 0,002 (0,016) OM-län -0,035** (0,016) -0,036** (0,016) Skogslän -0,024 (0,018) -0,020 (0,018) Bisyssla - -0,118*** (0,013) Beroende variabel är om företaget var verksamt 1998 eller ej. Siffrorna i tabellen anger marginaleffekter utvärderat vid medelvärden på data. Skillnaden mellan modell A och B är att en variabel för bisyssla finns med i modell B. Standardfel inom parentes. Symbolerna ***, ** och * betecknar att det statistiska sambandet är starkt signifikant (1 % - nivån), signifikant (5 % - nivån) respektive svagt signifikant (10 % - nivån). Antal observationer är 7138. 11

I analysen har vi emellertid inte tagit hänsyn till om företagarna i kontrollföretagen har en annan sysselsättning vid sidan om företaget i form av t.ex. en anställning eller ett annat företag. Vi kan nämna två anledningar till att företagaren har en annan sysselsättning. Den första anledningen är att en annan sysselsättning är nödvändig för att ge försörjning under företagets uppbyggnadsfas, ambitionen är emellertid att företaget ska växa till en heltidssysselsättning. Den andra anledningen är att företaget endast är tänkt som en vid sidan om sysselsättning, en bisyssla, där det knappast finns någon allvarligt menad ambition att företaget ska växa. När det gäller företag med starta eget-bidrag är försörjningen garanterad under de första månaderna och vanligtvis drivs företaget på heltid. Den uttalade ambitionen är också att företaget efter bidragsperioden ska kunna försörja ägaren. Det är framför allt skillnaderna i ambition mellan grupperna som kan påverka resultatet. Om ett stort antal av de företagare som inte fick starta eget-bidrag planerade att driva företaget som en bisyssla måste man ta hänsyn till detta för att kunna göra en rättvis jämförelse. Således skulle vi vilja undersöka hur många företag som utgör en bisyssla. I enkäten ställdes tyvärr ingen fråga om företaget drevs vid sidan om annan sysselsättning eller vilken ambition företagaren hade. Dessa frågor ställdes emellertid i en nyare undersökning i nyetableringsstatistiken gällande företag som startade 1998. Där uppgav var tredje företagare att de hade en annan anställning samtidigt som de drev verksamheten i det nya företaget och av dessa uppgav 86 procent att de avsåg att fortsätta driva företaget på detta sätt (SCB, 1999). Förhållandena kan antas var ganska lika även 1994. Vi har uppgift om antalet heltidssysselsatta i företagen. Om vi antar att företagare som hade en annan anställning vid sidan om företaget inte var sysselsatta på heltid i företaget så kan vi använda oss av uppgiften om heltidssysselsättning för att spåra om företaget var en bisyssla eller ej. Att en företagare inte var sysselsatt på heltid i sitt företag är naturligtvis inte det bästa måttet på att företaget var en bisyssla, men det är det bästa måttet vi kan skapa utifrån det aktuella enkätmaterialet. I WDEHOOÃ nedan visas antalet heltidssysselsatta i företaget. Man kan notera att hos kontrollföretagen fanns en högre andel (54 procent) företag med mindre än en heltidssysselsatt än hos företag som fick starta eget-bidrag (18 procent). Detta stöder hypotesen att företag som ej fick starta eget-bidrag i högre utsträckning utgjorde en bisyssla. Man kan också notera att företag som fick starta eget-bidrag hade en högre andel med exakt en sysselsatt. 12

7DEHOOÃÃ)UHNYHQVWDEHOOÃ YHUÃDQWDOÃKHOWLGVV\VVHOVDWWD ÃSURFHQW $QWDO 6WDUWDÃHJHW gyuljd ELGUDJ sysselsatta < 1 18,0 54,0 sysselsatta = 1 53,2 19,9 1 < sysselsatta 3 24,3 19,7 3 < sysselsatta 5 2,8 3,3 5 < sysselsatta 10 1,3 2,1 sysselsatta >10 0,4 0,9 Vi definierar alltså företag med mindre än en heltidssysselsatt som bisyssla. Vi inför sedan en kontroll i modellen för sådana företag och resultaten visas i den andra kolumnen i WDEHOOÃ Ã PRGHOOÃ%. Koefficienten framför bisyssla är negativ (statistiskt säkerställt) vilket tyder på att dessa företag hade en lägre överlevnadsgrad. Effekten för starta eget-bidrag försvinner när kontroll för bisyssla görs. Detta betyder att företag som erhöll starta eget-bidrag i genomsnitt överlevde i lika stor utsträckning som övriga företag när hänsyn tas till att kontrollföretagen oftare utgjorde bisyssla. Man kan se positivt på att företag som fick starta eget-bidraget klarade sig lika bra som övriga nystartade företag. Företagare som fick bidraget hade sannolikt i genomsnitt en lägre naturlig benägenhet att starta företag än övriga nyföretagare och förmodligen också sämre ekonomiska förutsättningar (Riksdagens revisorer, 1996/97:RR11). (IIHNWHUÃDYÃDQGUDÃIDNWRUHU Av WDEHOOÃ Ã PRGHOOÃ % ser vi också hur andra egenskaper påverkar företagets överlevnad. Ungefär hälften av de som fick starta eget-bidrag genomgick en kurs inför företagsstarten. Kurserna var av varierande längd och gav grundläggande kunskaper som är nödvändiga för att driva ett företag, t.ex. bokföring och marknadsföring. Av resultatet att döma påverkade kurserna inte företagens fortsatta överlevnad. Av de som gick en kurs hade en femtedel tidigare erfarenhet av att starta företag, medan en tredjedel av dem som inte gick en kurs hade den erfarenheten. Man kan argumentera att alla som startar eget måste ha förvärvat grundläggande kunskaper om hur man driver ett företag på ett eller annat sätt, vilket innebär att kurserna inte är utslagsgivande för företagens överlevnad. Att ha tidigare erfarenhet av att starta företag hade inte heller någon effekt på överlevnadsgraden. 13

Ungefär en fjärdedel av företagen hade kvinnlig ledning. Resultaten visar att företag med kvinnlig ledning generellt hade lägre sannolikhet att överleva än företag med manlig ledning. En tänkbar förklaring skulle kunna vara att kvinnor och män startar företag inom olika branscher (SOU, 1996:69). Visserligen har vi en branschvariabel i modellen, men om branschindelningen är för grov eller om variabeln av andra orsaker inte fångar upp skillnaderna som finns i verkligheten, så kan skillnader i kvinnors och mäns branschval ändå ha betydelse. Kvinnorna byter också i högre utsträckning bransch när de startar företag (SCB, 1999). Personer som byter bransch när de startar företag har antagligen inte lika stor erfarenhet inom företagets verksamhetsområde som personer som tidigare har arbetat i branschen. Det finns studier som visar att kvinnor har mindre erfarenhet och ett mindre kontaktnät inom företagets verksamhetsområde än män (Cooper m.fl., 1994; Carter m.fl., 1997; Lerner m.fl.,1997). En ytterligare faktor kan vara att kvinnor har svårare att få tag på investeringskapital. Enligt SOU 1996:69 behandlas kvinnor annorlunda än män av bankerna. Enligt utredarna är kvinnor mer försiktiga och vill inte låna mer än nödvändigt. När den kvinnliga företagaren kommer till banken kan det därför hända att hon inte inger förtroende. Bankerna tjänar mer pengar på stora lån än på små, vilket också minskar kvinnors chanser att få banklån. Utredarna pekar också på att statliga stödpengar framförallt fördelas till manliga företagare. Detta förklaras av att kvinnor ofta startar verksamhet som inte är stödberättigade enligt de regionalpolitiska stödförordningarna. Tyvärr har vi i detta datamaterial ingen information om branschbyten, kontaktnät eller erfarenhet. Vi har inte heller någon information om företagarens familjesituation vilket skulle vara intressant att studera eftersom det är troligt att kvinnliga företagare lämnar arbetskraften av familjeskäl i större utsträckning än manliga företagare (IAB, 1998). Vi kontrollerade också om starta eget-bidraget hade olika effekt för företag med manlig / kvinnlig ledning. 10 Inga statistiskt säkerställda effekter erhölls, vilket betyder att starta egetbidraget hade samma effekt för kvinnor och män. Ungefär vart sjätte företag 1994 startades av en person med invandrarbakgrund. Dessa företag hade lägre sannolikhet att överleva än företag som startades av en person utan invandrarbakgrund. Sannolikt kan detta, precis som i fallet med kvinnlig ledning, förklaras av mindre erfarenhet inom företagets verksamhetsområde (Cooper m.fl., 1994). En annan tänkbar orsak är att företagare med invandrarbakgrund har svårare att få lån i bank. Enligt SOU, 1996:69 skiljer sig invandrarföretagen från övriga genom att i avsevärt större utsträckning 10 Detta testades genom att införa en interaktionsterm mellan starta eget-bidrag och kvinnlig ledning. 14

(22 mot 8 procent) utnyttja medel från släkt och vänner. Utredningen refererar till en informationsskrift med namnet,qydqguduhãvrpãhjhqi UHWDJDUH som Arbetsmarknadsstyrelsen, Nutek och Statens invandrarverk har givit ut gemensamt. Där anges att ett skäl till att invandrarföretagen lånar en liten del av sitt kapital i bank kan vara deras sämre möjligheter att erbjuda säkerhet i fast egendom. I skriften görs denna summering: Kapitalbrist, brist på kunskap om svenska regler och brist på svenska kontakter är ofta de stora stötestenarna för de invandrare som driver eller vill starta eget företag. Vi kontrollerade också om starta eget-bidraget hade annorlunda effekt för företagare med invandrarbakgrund. Inga statistiskt säkerställda effekter erhölls. Starta eget-bidraget hade alltså samma effekt för företagare med invandrarbakgrund som för företagare utan invandrarbakgrund. 11 Motiv till företagsstart hade ingen större betydelse för överlevnadsgraden. De som uppgav att motivet för att starta företag var att tjäna pengar hade dock lägre sannolikhet att klara sig än de som hade motivet att arbeta självständigt. Ser vi till region och företagets överlevnad var överlevnadssannolikheten lägre i Göteborgs och Malmöhus län, jämfört med referenslänen. 12 När det gäller olika branscher var jämförelsegruppen tillverkningsindustri. Företag som startade eget inom byggnadsverksamhet och utbildning, hälsooch sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster hade högre överlevnadssannolikhet. 13 Företag inom varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse överlevde i mindre utsträckning. 14 Vi kontrollerade om starta eget-bidraget var mer effektivt inom någon särskild bransch. Resultatet blev att företag inom byggbranschen som fick starta eget-bidrag klarade sig bättre än övriga företag inom samma bransch. I övriga branscher fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. 15 11 Detta testades genom att införa en interaktionsterm mellan starta eget-bidrag och invandrarbakgrund. 12 Vi prövade också att i stället för län använda oss av SCBs indelning av Sverige i förvärvsregioner. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan förvärvsregionerna. 13 Vid närmare granskning av sni-koden på två siffernivå visade sig de vanligaste områderna vara utbildning, hälso- och sjukvård samt rekreations, kultur och sportverksamhet. 14 Inom detta område utgjorde butikshandeln en tredjedel, en nästan lika stor andel utgjorde partihandel (exkl. motorfordon). Restaurang och hotellverksamhet som utgjorde en tiondel bestod nästan helt av restaurang och catering. 15 Detta testades genom att införa interaktionstermer mellan starta eget-bidraget och de olika branscherna. 15

Nästa steg är att studera om tillväxten påverkas av att företaget fick starta egetbidrag. Tillväxt kan mätas på olika sätt. Vi väljer att studera företagets omsättning 1997. Uppgift om omsättning saknas dock när företagen hade upphört med verksamheten. Det kan t.ex. röra sig om företag som var vilande, nedlagda eller hade gått i konkurs före 1998 16 Man kan utgå ifrån att företag läggs ner när omsättningen understiger någon viss nivå (som naturligtvis är olika för olika företag). Om dessa företag hade lyckats fortsätta fram till 1998 hade de antagligen i genomsnitt haft lägre omsättning än de överlevande företagen. Det är viktigt att ta hänsyn till detta i den statistiska modellen. 17 Den beroende variabeln i modellen är logaritmen av företagens omsättning 1997. De förklarande variablerna är desamma som när vi analyserade överlevnaden. Därutöver inkluderas information om för vilken marknad företaget huvudsakligen producerar sina varor eller tjänster för. Svaret lokal marknad används som referens. Svaren nationell marknad och kombination av lokal och nationell marknad har slagits ihop under rubriken marknad nationell. Likaså har svaren internationell marknad och kombination av nationell och internationell marknad slagits ihop under rubriken marknad internationell. Det fanns ett stort partiellt bortfall på frågan och vi väljer att inkludera dessa som en egen grupp. Resultaten av den statistiska analysen framgår av den första kolumnen i WD EHOOÃÃPRGHOOÃ$ Företag som erhöll starta eget-bidrag hade en högre omsättning än övriga företag. 18 16 Av 7138 företag var 4091 verksamhetsdrivande 1998. 17 Inom ekonometrin brukar man säga att sådan data är censurerad. Estimaten från en linjär regression skulle inte bli väntevärderiktiga vilket betyder att vi skulle riskera att dra felaktiga slutsatser. Vi använder därför en tobit modell. 18 Eftersom vi har en semilogarimisk modell och estimaten (β) avser dummyvariabler måste de transformeras enligt formeln 100 * (exp(β) -1) för att kunna tolkas som procentuell effekt. Estimatet 0,607 skulle således tolkas som att företag som fick starta eget-bidrag hade 83 procent högre omsättning [100 * (exp(0,607) -1)]. 16

7DEHOOÃÃ5HVXOWDWÃDYÃPRGHOOÃWRELWÃVRPÃDQDO\VHUDUÃI UHWDJHWVÃWLOOYl[W 19 0RGHOOÃ$ 0RGHOOÃ% 9DULDEHO Starta eget bidrag 0,607*** (0,121) Starta eget-kurs -0,021 (0,137) Startat företag tidigare 0,821*** (0,109) Kvinnlig ledning -0,701*** (0,122) Gemensam ledning 0,185 (0,193) Invandrarbakgrund -0,547*** (0,132) Motiv idé -0,829*** (0,143) Motiv arbetslöshet -0,524*** (0,147) Motiv behövs på marknaden 0,054 (0,224) Motiv tjäna pengar -1,120*** (0,164) Motiv annat -1,162*** (0,235) Motiv ej svar 0,978*** (0,226) Marknad nationell 0,241* (0,127) Marknad internationell 0,718*** (0,182) Marknad ej känd -7,398*** (0,130) Byggnadsverksamhet 0,812*** (0,220) Handel, hotell o rest 0,230 (0,185) Transport o komm. 0,500* (0,256) -0,104 (0,120) -0,088 (0,130) 0,544*** (0,105) -0,565*** (0,117) 0,051 (0,184) -0,488*** (0,125) -0,552*** (0,136) -0,387*** (0,140) 0,124 (0,214) -0,688*** (0,157) -0,676*** (0,225) 1,194*** (0,216) 0,191 (0,121) 0,505*** (0,173) -7,252*** (0,124) 0,712*** (0,210) 0,115 (0,176) 0,115 (0,244) 19 Referensperson: ej starta eget-bidrag, (ej bisyssla), ej starta eget-kurs, ej startat företag tidigare, manlig ledning, ej invandrarbakgrund, övriga motiv, lokal marknad, bransch tillverkning o dyl, referenslän. 17