Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Relevanta dokument
Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat. Uppdatering

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Umeå Holmsund

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Hörnefors

2015 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

2017 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

profu Konkurrensen på värmemarknaden John Johnsson Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi, avfall och transporter

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2017 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Nässjö

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika

2017 DoA Fjärrvärme. Nybro Energi AB. Nybro, Orrefors, Alsterbro

2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2016 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Västervik Miljö & Energi AB. Gamleby

2015 DoA Fjärrvärme. Lantmännen Agrovärme AB. Ödeshög

2017 DoA Fjärrvärme. SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm

2017 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

2017 DoA Fjärrvärme. Eksjö Energi AB. Mariannelund

2015 DoA Fjärrvärme. Vetlanda Energi & Teknik AB. Holsby

2017 DoA Fjärrvärme. Trollhättan Energi AB. Trollhättan

2017 DoA Fjärrvärme. Malung-Sälens kommun

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

2017 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

2017 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Kungsör

2016 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Moheda

2017 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Matforsnätet

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB

2017 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Värnamo

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Annerberg

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors

2017 DoA Fjärrvärme. C4 Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

EI R2012:09. Uppvärmning i Sverige 2012

2015 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

2015 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1

2017 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 2

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla

Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Gotlands Energi AB. isby+slite+hemse+klimtehamn

EI R2011:06. Uppvärmning i Sverige 2011

2017 DoA Fjärrvärme. Ragunda Energi & Teknik AB. Ragunda

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 177

2015 DoA Fjärrvärme. Falu Energi & Vatten AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Falbygdens Energi AB. Floby

Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Bionär Närvärme AB. Bälinge

2016 Trollhättan Energi

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Smedjebacken Energi & Vatten AB. Smedjebacken, Söderbärke

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

2017 DoA Fjärrvärme. Stockholm Exergi AB. Stockholm

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden

2015 DoA Fjärrvärme. Mark Kraftvärme AB. Assberg + Fritsla

Transkript:

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5

Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften har studerats utifrån två perspektiv: Kundens kostnader och Klimatpåverkan. Det första perspektivet redovisas genom kundens kostnader för produkten fjärrvärme jämfört med tillgängliga alternativ för uppvärmning av kundens fastighet. Perspektiv två beskriver kundens klimatpåverkan beroende av valet av teknik för uppvärmning. Avgörande för båda perspektiven är utgångspunkten: Att kunden står inför en valsituation. Detta innebär för kostnadsanalysen att kunden inte kan tillgodoräkna sig tidigare investeringar i uppvärmningssystemet i form av till exempel en anslutning till fjärrvärmenätet eller en som kan utgöra spets till en värmepumpslösning. För klimatperspektivet innebär detta att kundens val kommer att påverka marginalproduktionen i fjärrvärme- respektive elsystemet. Det vill säga att om kunden väljer fjärrvärme kommer produktionen från Umeå Energi behöva öka från dagens nivå, samma resonemang gäller för ett elbaserat uppvärmningssystem. Projektet har redovisats genom en muntlig presentation vid Umeå energi (213-5-3) där också OHmaterialet har levererats (Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå_ver2.pptx). Detta är en underlagsrapport till OH-materialet innehållande indata, förutsättningar och detaljerade resultat. Rapporten är upplagd efter ordningen i OH-materialet och bilder från presentationen har här klippts in för att hjälpa läsaren att koppla indata och resultat till rätt bild. 2 Profu

Kr/år (inkl.moms) Kundens kostnader Kostnad för uppvärmning och tappvarmvatten till flerbostadshus med värmeförbrukning 193 kwh 25 2 15 1 5 Fast kostnad Teknik Fast kostnad Totalt Fjärrvärme 9 7 48 3 98 6 156 6 Bergvärme 89 8 32 9 72 3 195 L/V-VP 45 41 7 134 22 7 Pellets 9 9 17 7 114 3 222 9 Fjärrvärme Bergvärme L/V-VP Pellets Flerbostadshus Kommentar Energibehov (kwh) 193 Ekonomisk livslängd (år) 15 Samtliga tekniker Real kalkylränta 6, % Affärsmässig kalkylränta er (öre/kwh) Elpris 93 Slutkundspris baserat på elpris 4 öre/kwh Rörligt elnätspris 17 Prisnivå 213 Fjärrvärmepris 75 Prisnivå 213, prismodell 214 (energi+effekt) Pelletspris 51 Prisnivå 213 Fjärrvärme Anslutningskostnad (kr) Installationskostnad (kr) 93 75 Drift och underhåll (kr/år) 65 El till cirkulationspump Verkningsgrad,99 Bergvärme Komplett system (kr) 871 8 Inkluderar borrhål, värmepump samt för topplast Drift och underhåll (kr/år) 8 7 Inkluderar ett kompressorbyte Uppsäkring (A) 35 16 Ökat eleffektbehov kräver högre säkringsklass Ökad fast elnätskostnad 24 14 Årsvärmefaktor 2,9 Medelvärde för värmepump och toppeffekt från Luft/vatten-värmepump Komplett system (kr) 436 8 Inkluderar värmepump samt som reserv Drift och underhåll (kr/år) 8 8 Inkluderar ett kompressorbyte Uppsäkring (A) 35 2 Ökat eleffektbehov kräver högre säkringsklass Ökad fast elnätskostnad 32 95 Årsvärmefaktor 1,6 Medelvärde för värmepump och toppeffekt från Pellets Komplett system (kr) 883 Drift och underhåll (kr/år) 17 7 Löpande skötsel och byte av förslitningsdelar Verkningsgrad,86 3 Profu

Kr/år (inkl.moms) Kundens kostnader Kostnad för uppvärmning och tappvarmvatten till flerbostadshus med värmeförbrukning 1 kwh 1 4 1 2 Teknik Fast kostnad Totalt 1 8 6 4 Fast kostnad Fjärrvärme 15 4 248 57 1 77 5 Bergvärme 478 8 299 1 333 5 1 111 4 L/V-VP 22 8 392 617 7 1 212 5 Pellets 38 6 59 9 592 1 96 6 2 Fjärrvärme Bergvärme L/V-VP Pellets Flerbostadshus Kommentar Energibehov (kwh) 1 Ekonomisk livslängd (år) 15 Samtliga tekniker Real kalkylränta 6, % Affärsmässig kalkylränta er (öre/kwh) Elpris 91 Slutkundspris baserat på elpris 4 öre/kwh Rörligt elnätspris 6 Prisnivå 213 Fjärrvärmepris 75 Prisnivå 213, prismodell 214 (energi+effekt) Pelletspris 51 Prisnivå 213 Fjärrvärme Anslutningskostnad (kr) Installationskostnad (kr) 15 Drift och underhåll (kr/år) 1 5 El till cirkulationspump Verkningsgrad,99 Bergvärme Komplett system (kr) 4 65 Inkluderar borrhål, värmepump samt för topplast Drift och underhåll (kr/år) 46 5 Inkluderar ett kompressorbyte Uppsäkring (A) 16 76 Ökat eleffektbehov kräver högre säkringsklass Ökad fast elnätskostnad 252 62 Årsvärmefaktor 2,9 Medelvärde för värmepump och toppeffekt från Luft/vatten-värmepump Inkluderar värmepump samt som reserv Komplett system (kr) 1 97 Drift och underhåll (kr/år) 39 4 Inkluderar ett kompressorbyte Uppsäkring (A) 16 1 Ökat eleffektbehov kräver högre säkringsklass Ökad fast elnätskostnad 35261 Årsvärmefaktor 1,6 Medelvärde för värmepump och toppeffekt från Pellets Komplett system (kr) 2 997 Drift och underhåll (kr/år) 59 9 Löpande skötsel och byte av förslitningsdelar Verkningsgrad,86 4 Profu

Kr/år (inkl.moms) Kundens kostnader Kostnad för uppvärmning och tappvarmvatten till villa med värmeförbrukni ng 2 kwh 4 35 Teknik Fast kostnad Totalt 3 25 2 15 Fast kostnad Fjärrvärme 4 8 4 2 13 6 22 6 Bergvärme 11 9 2 4 7 3 21 6 L/V-VP 8 9 3 1 1 3 22 3 1 Pellets 9 2 2 13 1 24 3 5 Fjärrvärme Bergvärme L/V-VP Pellets Villa Kommentar Energibehov (kwh) 2 Ekonomisk livslängd (år) 15 Samtliga tekniker Real kalkylränta 2,7 % Motsvarar medel för 1-årig bolåneränta er (öre/kwh) Elpris 95 Slutkundspris baserat på elpris 4 öre/kwh Rörligt elnätspris 17 Prisnivå 213 Fjärrvärmepris 86 Prisnivå 213, prismodell 214 (fast+rörligt) Pelletspris 57 Prisnivå 213 Fjärrvärme Anslutningskostnad (kr) 21 Installationskostnad (kr) 38 Drift och underhåll (kr/år) 38 El till cirkulationspump Verkningsgrad,99 Bergvärme Komplett system (kr) 145 Inkluderar borrhål, värmepump samt för topplast Drift och underhåll (kr/år) 1 45 Inkluderar ett kompressorbyte Uppsäkring (A) 16 2 Ökat eleffektbehov kräver högre säkringsklass Ökad fast elnätskostnad 964 Årsvärmefaktor 3,1 Medelvärde för värmepump och toppeffekt från Luft/vatten-värmepump Inkluderar värmepump samt som reserv Komplett system (kr) 18 Drift och underhåll (kr/år) 2 16 Inkluderar ett kompressorbyte Uppsäkring (A) 16 2 Ökat eleffektbehov kräver högre säkringsklass Ökad fast elnätskostnad 96 Årsvärmefaktor 2,2 Medelvärde för värmepump och toppeffekt från Pellets Komplett system (kr) 11 Drift och underhåll (kr/år) 2 2 Sotning och byte av förslitningsdelar Verkningsgrad,86 5 Profu

Kr/år (inkl.moms) Kundens kostnader Kostnad för uppvärmning och tappvarmvatten till villa med värmeförbrukning 2 kwh, exklusive anslutningskostnad. Dvs för situationen när en befintlig fjärrvärmekund står inför ett beslut om att byta värmecentral 4 35 Teknik Fast kostnad Totalt 3 25 2 15 Fast kostnad Fjärrvärme 3 1 4 2 13 6 2 9 Bergvärme 11 9 2 4 7 3 21 6 L/V-VP 8 9 3 1 1 3 22 3 1 Pellets 9 2 2 13 1 24 3 5 Fjärrvärme Bergvärme L/V-VP Pellets Samma förutsättningar som redovisats för en ny villakund med samma värmeförbrukning. Skillnaden består i att anslutningsavgiften på 21 kr här har exkluderats. 6 Profu

Kr/år (inkl.moms) Kundens kostnader Kostnad för uppvärmning och tappvarmvatten till villa med värmeförbrukning 3 kwh 4 35 Teknik Fast kostnad Totalt 3 25 2 15 Fast kostnad Fjärrvärme 4 8 4 2 2 4 29 4 Bergvärme 11 9 2 4 7 3 21 6 L/V-VP 8 9 3 1 1 3 22 3 1 Pellets 9 2 2 13 1 24 3 5 Fjärrvärme Bergvärme L/V-VP Pellets Villa Kommentar Energibehov (kwh) 3 Ekonomisk livslängd (år) 15 Samtliga tekniker Real kalkylränta 2,7 % Motsvarar medel för 1-årig bolåneränta er (öre/kwh) Elpris 95 Slutkundspris baserat på elpris 4 öre/kwh Rörligt elnätspris 17 Prisnivå 213 Fjärrvärmepris 8 Prisnivå 213, prismodell 214 (fast+rörligt) Pelletspris 57 Prisnivå 213 Fjärrvärme Anslutningskostnad (kr) 21 Installationskostnad (kr) 38 Drift och underhåll (kr/år) 4 El till cirkulationspump Verkningsgrad,99 Bergvärme Komplett system (kr) 187 Inkluderar borrhål, värmepump samt för topplast Drift och underhåll (kr/år) 1 87 Inkluderar ett kompressorbyte Uppsäkring (A) 16 2 Ökat eleffektbehov kräver högre säkringsklass Ökad fast elnätskostnad 964 Årsvärmefaktor 3,1 Medelvärde för värmepump och toppeffekt från Luft/vatten-värmepump Inkluderar värmepump samt som reserv Komplett system (kr) 127 Drift och underhåll (kr/år) 2 54 Inkluderar ett kompressorbyte Uppsäkring (A) 16 2 Ökat eleffektbehov kräver högre säkringsklass Ökad fast elnätskostnad 96 Årsvärmefaktor 2,2 Medelvärde för värmepump och toppeffekt från Pellets Komplett system (kr) 165 8 Drift och underhåll (kr/år) 3 32 Sotning och byte av förslitningsdelar Verkningsgrad,86 7 Profu

kwh bränsle Klimatpåverkan Utsläppskoefficienter anges i tabellen för två nivåer på systemgräns : tillförsel (framställning och transport av bränsle) och användning. Utsläppen består av koldioxid, lustgas och metan och viktas samman till koldioxidekvivalenter. Utsläppet från förändrad elanvändning har tagits fram med hjälp av ett framåtblickande perspektiv (läs mer i bifogat dokument: Elforsk, Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid ). kg CO2-ekv/MWhbränsle Tillförsel Användning Summa Olja 21 27 291 Torv 4 393 433 Avfall -7 133 63 Pellets 13 6 19 Träpulver 7 9 16 Skogsflis 7 9 16 kg CO2-ekv/MWhel Tillförsel Produktion Summa Förändrad elanvändning 11 515 626 Fjärrvärmekundens klimatpåverkan Klimatpåverkan från en ny fjärrvärmekund bestäms genom marginalproduktionen i fjärrvärmesystemet i Umeå, dvs den produktionsökning som krävs för att tillgodose den tillkommande kundens värmebehov. Marginalproduktionen har bestämts med hjälp av fjärrvärmesimuleringsprogrammet Martes. Bränslekostnader, skattenivåer, värmeproduktionsbehov etc avser år 213. Den tillkommande värmeproduktionen för en villakund med ett värmebehov på 2 kwh framgår av figuren och tabellen nedan. Värmeförlusten i distributio nsnätet har antagits till 1 % vilket ger att värmeproduktionsbehovet för den tillkommande kunden uppgår till 22 2 kwh. Motsvarande bränsleförbrukning för en ny flerbostadskund ges genom att multiplicera värmeproduktionsbehovet (214 4 och 1 111 1 kwh) med bränsleförbrukningen per tillkommande kwhvärme (se tabellen nedan). 12 1 8 6 Bränsleförbrukning i fjärrvärmesystemet för en ny villakund kwh bränsle/ kwh bränsle kwh värme Olja,1 29 4 Träpulver,4 1 2 Skogsflis (P6, P7),5 18 Olja Pulver Skogsflis (P6, P7) Skogsflis (Dåva 2) Torv (Dåva 2) Avfall (Dåva 1) Förändring el (prod-anv) Skogsflis (Dåva 2),3 672 Torv (Dåva 2),3 75 Avfall (Dåva 1),7 162 Förändring elbalans (prod-anv),1 13 8 Profu

kg koldioxid Klimatpåverkan från fjärrvärmesystemet för en ny villakund bestäms genom att multiplicera bränsleförbrukningen med angivna utsläppskoefficienter. Totalt ges ett utsläpp på 5 kg koldioxidekvivalenter vid tillförsel av bränslen och 69 kg koldioxidekvivalenter vid användningen av bränslet. Dvs att en ny villakund för fjärrvärmen ger utsläpp på totalt 74 kg koldioxidekvivalenter. Motsvarande för flerbostadshus beräknas till 6 9 kg (värmebehov 193 kwh) och 36 kg (värmebehov 1 kwh). 4 3 2 1-1 -2 Olja Pulver Skogsflis (P6, P7) Skogsflis (Dåva Torv (Dåva 2) Avfall (Dåva 1) Förändring el 2) (prod-anv) Klimatpåverkan från fjärrvärmesystemet för en ny villakund (kg koldioxidekvivalenter) Tillförsel Användning/ Produktion Olja 1 8 Träpulver 1 1 Skogsflis (P6, P7) 7 1 Skogsflis (Dåva 2) 5 6 Torv (Dåva 2) 3 29 Avfall (Dåva 1) -11 22 Förändring elbalans (prod-anv) -1-7 Klimatpåverkan från värmepump Klimatpåverkan från en värmepumpslösning bestäms av dess verkningsgrad (även benämnt COP-värde) samt utsläppen av växthusgaser från produktionen av den el som förbrukas i värmepumpen. När man i en villa eller i ett flerbostadshus installerar en värmepump innebär detta att elanvändningen ökar (förutsatt att fastigheten tidigare inte var elup pvärmd vilket är en förutsättning som gäller analysen för alla uppvärmningsalternativ). En ökad elanvändning kräver, på samma sätt som i fjärrvärmesystemet, en ökad produktion utöver den som sker idag. Detta brukar benämnas marginalproduktionen. Genom att en installation av en värmepump ger en långvarig förändring av elbehovet kommer man inte bara påverka produktionen idag, utan även hur produktionen utvecklas framåt i tiden. Detta synsätt benämns Framåtblickande perspektiv, eller Långsiktig marginalel. Utsläppskoefficienten för el sett utifrån detta perspektiv har angetts ovan i tabellen över utsläppskoefficienter. I tabellen nedan anges resulterande utsläpp av växthusgaser vid installation av en bergvärmepump. Utöver utsläppskoefficienten för el ingår här även anläggningens verkningsgrad, vilken för en villa uppgår till 3,1 och för ett flerbostadshus till 2,9. Dessutom inräknas en förlust i elnätet från produktion till användning på 1 %. Kund Värmebehov Elbehov Tillförsel Produktion Summa (kwh) (kwh) (kg CO2-ekv) (kg CO2-ekv) (kg CO2) Villa 2 7 22 79 3 72 4 51 Flerbostadshus 193 69 62 7 66 35 85 43 51 Flerbostadshus 1 36 75 39 68 185 79 225 47 9 Profu

I tabellen nedan anges resulterande utsläpp av växthusgaser vid instal lation av en luft-vattenvärmepump. Utöver utsläppskoefficienten för el ingår här även anläggningens verkningsgrad, vilken för en villa uppgår till 2,2 och för ett flerbostadshus till 1,6. Dessutom inräknas en förlust i elnätet från produktion till användn ing på 1 %. Kund Värmebehov Elbehov Tillförsel Produktion Summa (kwh) (kwh) (kg CO2-ekv) (kg CO2-ekv) (kg CO2) Villa 2 1 29 1 13 5 3 6 43 Flerbostadshus 193 99 28 1 92 51 13 62 5 Flerbostadshus 1 514 4 56 58 264 92 321 5 Klimatpåverkan från en pelletspanna Pellets är ett biobränsle som vid användning inte ger några utsläpp av fossil koldioxid. Dock sker vid användningen ett visst utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Dessutom krävs energi för att torka och pressa samman spån från sågverksindustrin till pellets. Utöver detta krävs också en distribution av pelletsen från producent till användare. Dessa aktiviteter bidrar till utsläpp i tillförselledet. I tabellen nedan anges utsläppen av växthusgaser för en pelletspanna i de tre fastigheterna. Beräkning en baseras på utsläppskoefficienter enligt tidigare tabell samt en verkningsgrad i anläggningen på,86. Kund Värmebehov Bränslebehov Tillförsel Användning Summa (kwh) (kwh) (kg CO2-ekv) (kg CO2-ekv) (kg CO2) Villa 2 23 26 3 14 44 Flerbostadshus 193 224 42 2 92 1 35 4 27 Flerbostadshus 1 1 162 79 15 12 6 98 22 1 1 Profu

kg koldioxid Klimatpåverkan ur ett bakåtblickande perspektiv Svensk Fjärrvärme har tillsammans med de större kundorganisationerna enats om en metod för att bestämma klimatpåverkan f rån användning av fjärrvärme ur ett bakåtblickande perspektiv. Detta innebär att man svarar på frågan: Vilka utsläpp av växthusgaser har jag som existerande kund bidragit till historiskt? Detta är således en annan frågeställning än den som ställts upp för detta projekt. Vi har ändå sett att man i samband med en klimatvärdering av fjärrvärme måste förhålla sig till även detta synsätt och därför har vi valt att redovisa även detta. Utsläppen av växthusgaser från användningen av fjärrvärme i Umeå uppgår enlig t denna metod till 75 g koldioxid/kwh värme (Svensk Fjärrvärme, www.svenskfjarrvarme.se/ Fjarrvarme/Miljovardering-av-fjarrvarme/Miljovarden-211/). Effekten av användningen av el uppgår enligt denna metod till 291 g koldioxid/kwh el. Klimatpåverkan från olika uppvärmningsalternativ baserat på dessa data framkommer av figur och tabell nedan. Verkningsgrader för anläggningarna och distributionsförluster i fjärrvärme - och elsystemet har hämtats från detta projekt. Även klimatpåverkan från pellets - och oljepanna är hämtade från detta projekt. 7 6 5 4 3 2 1 Fjärrvärme Bergvärme L/V-VP Pellets Olja Klimatpåverkan för en villakund med ett uppvärmningsbehov på 2 kwh Kundtyp/ Villa Flerbostadshus Uppvärmningsalt. Värmebehov 2 193 1 Fjärrvärme 1 67 16 8 83 33 Bergvärme 2 1 22 5 114 25 L/V-VP 2 99 39 22 8 Pellets 44 4 27 22 1 Olja 6 47 62 4 323 33 11 Profu