Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Relevanta dokument
Nationell kalkeffektuppföljning

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Uppdatering av M AGICbiblioteket:

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg*

Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg*

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Vad finns att berätta om denna rapport?

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Korrigering av vattenkemi för kalkningspåverkan

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Försurning. Johan Ahlström

Planering av våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Vad finns att berätta om denna rapport?

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Sjöinventeringen 2005 En synoptisk vattenkemisk undersökning av Sveriges sjöar

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Typområden på jordbruksmark

Sjöar och vattendrag i Västernorrland

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Åtgärdsområde 138 Målenån

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Ätrans recipientkontroll 2012

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Manual Nationella Kalkdatabasen

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

HISTORISKA REFERENSDATA

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland


Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkdoserare. Johan Ahlström

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Bällstaåns vattenkvalitet

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Urval och representativitet

Resultat från Krondroppsnätet

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004

På gång inom vattenförvaltningen

Åvaåns vattenkvalitet

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Fyrisåns avrinningsområde 2016

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Hammarskogsån-Danshytteån

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

2.1 Miljöproblem Försurning

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Transkript:

Målvattendragsomdrevet Jens Fölster

Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000" 2020" Figur 1. Depositionsutvecklingen vid tre rutor i Sverige. Data från EMEP.

Återhämtningen tar tid Data från Sjöomdrevet 2007 2012 Andel försurade sjöar (%) 70 60 50 40 30 20 10 SV ÖM NK NI 0 1900 1920 1940 1960 1980 2000 År Var kan vi sluta kalka?

Målsjöinventeringen 3090 målsjöar 1800 referenser Två referenser till varje målsjö Hösten 2007 Våren 2008 Full försurningskemi

Målvattendragsomdrevet Ca. 1500 målvattendrag Varje län delar upp de kalkade objekten i sex delar En sjättedel provtas varje år Målvattendrag och referenser till dessa Helst uppströms de kalkade vattnen 3 fasta prover (mars, juni och november) 3 högflödesprover Höst, vinter vår i södra Sverige Höst, höst, vår i norra Sverige

Vilka referenser finns? Referenser för Ca/Mg 1. Uppströms referenser som utgör > 20 % av ARO 2. Uppströms referenser < 20 % av ARO om fler än 5 3. Medel av referenser inom 20 km

Skillnad mellan målvattendrag och referenser Referenserna mycket mindre 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Omgångar 1 5 Avrinningsområde km2 mg/l medianer 0 E F G H K M N O S T U W X Y Z AC Kalkat Referenser

Skillnad mellan målvattendrag och referenser Referenserna lite brunare Omgångar 1 5 35 Avrinningsområde km2 mg/l medianer 30 25 20 15 10 5 0 E F G H K M N O S T U W X Y Z AC Kalkat Referenser

Alla kalkade vatten ska försurningsbedömmas Målsjöundersökningen Målsjöomdrevet Målvattendragsomdrevet Beräkna okalkad kemi Tillämpa bedömningsgrunder Ca Mg Ca Mg ref Andra data: Kemi före kalkning Fiksförekomst etc

OKALK DB Excelfiler Stationsdata Excelfiler Accessapplikation Okalkad kemi för varje prov Vattenkemi Dygnsflöde (vdr.) GIS Kalkning i ARO Kalkningsdata Referensdata Sammanställd kemi för varje station Ref. i ARO MAGICbibliotek

Indatafiler Stationsdata Koordinater Sjöarea 30 årsmedel Q Län Vattenkemi Målsjöar (inkl. 07 08) Ref sjöar (inkl. 07 08) Målvattendrag Ref vattendrag Referens Ca/Mg Målsjöundersökningen Uppdateras med målomdreven Kalkningsdatabasen Kalkningsdata Mg halt per kalkningsmedel GIS körningar I avrinningsområdet Kalkningspunkter Referenser Vattenföring Dygns Q för vdr

OKALK DB

OKALK DB

Steg 1 Utvärdering av referenser Sjöar: höst 07, vår 08, Omdrev 1,2,3 höst och vår Medelvärde, extrem, Ca/Mg min Ca/Mg max Vattendrag Flödesviktade medelvärden, extrem, Ca/Mg min Ca/Mg max Ej godkända referenser: Ca/Mg > 3 och ph > 6,2 Ca/Mg max Ca/Mg min > 1 Godkända referenser läggs till i referenslistan

Steg 2 Årsviktade Mg halter i kalkningsmedel För varje kalkningspunkt och år Årsviktad mängd kalk Årsviktad Mg/Ca*mängd M ÅV2010 = 0,1*M 2008 +0,3*M 2009 +0,6*M 2010 (M*Mg/Ca) ÅV2010 = 0,1*(M*Mg/Ca) 2008 +0,3*(M*Mg/Ca) 2009 +0,6*(M*Mg/Ca) 2010

Steg 3 Beräkning av okalkad kemi för varje prov ANC okalk Alk okalk phokalk MAGICbibl

Steg 4 Försurningsbedömningar Sjöar: 07, 08, Omdrev Medelvärde, extrem, MAGIC bibl input Vattendrag Flödesviktade medelvärden, MAGIC bibl input Klistra in data i MAGIC bibl batch filen Kör MAGIC bibl Sammanställ resultatfil

Försurningsläget Omgång 1 3 Andel försurade målvattendrag och referenser 100 % % försurade 80 60 40 20 0 E F G H K M N O S T U W X Y Z AC Kalk Ref

Lägesrapport om Målvattenundersökningen Omgång Vattenkemi Dygns Q Avrinningsområden Beräknad okalkad kemi Osäkerhets bedömning 1 x x x x x 2 x x x x x 3 x x x x 4 x x x 5 x x x 6

Kvar att göra Testa och slutjustera verktyget Klart mitten av april Göra färdigt lathund Mitten april Uppdatera GIS scriptet Slutet av april Leverera Omgång 3 Mitten av april (om ny version av MAGICbibl blir klart) Uppdatera kalkningsdatabasen Leverera omgång 4 och 5 Slutet av maj Omgång 6 I höst

Vidareutveckling av bedömningen Ali Ingen enkel modell Beräkna Ali med full kemisk jämviktsmodell Möjlighet att beräkna ph noggrannare MAGIC bibliotek Omkalibrerat med senaste kemidata Prognoser för skogsbruk ersatt med verkligheten Behöver rensas från instabila stationer Uppdatera ph modellen?

Planer på kommande utvärdering Förslag på innehåll: Referensernas representativitet Surhet och försurning i referenser Surhet och försurning i målvattendrag Episodförsurning Hur väl prickade vi högflöden? Mellanårsvariation vad hände torra år? Utvärdera korrigeringen för Mg i kalken Vad kan man göra med de dolomitkalkade vattendragen? Osäkerhetsanalys

Tack! TACK!

Mg halten i kalkningsmedel Uppgifter från kalkningsdatabasen GIS urval av av kalkningar inom ARO senaste 3 åren Viktat medelvärde av Mg/Ca kalk Ton kalk, Årsvikt: 0,6 0,3 0,1

Överkompenseras Mg från kalken? Gåsgruvekalk Den korrigerade Mg halten plottat mot kalkens Mg/Ca

Utlösningsförsök med två kalkningsmedel från Gåsgruvan Två kalkningsmedel tillsattes till svag buffert till en Ca koncentration av ca. 0,5 1,0 mekv/l, ph < 8 5 replikat Mg/Ca Kalkningsmedlet Lösning Cresco Sjö 0,18 0,01 Cresco GX 0,13 0,05

Ingen tydlig ökning av Mg halten Källsjön Kalkas med Gåsgruvekalk Mg halt och Ca/Mg halt visar inte på att Mg halten ökat med tiden Mg Mg troligen bundet i svårlöslig dolomit som lagras i sedimentet Ca/Mg

Preliminära resultat visar: Mg i kalkningsmedlet löstes inte ut i vattnet i någon större utsträckning Nu överskattar vi troligen försurningspåverkan i vatten med hög Mg halt i kalkningsmedlet Eventuellt behöver vi inte ta hänsyn till Mg halten i kalken Läckage av Mg från sediment från gammal kalk är troligen av mindre betydelse, men behöver utredas Resultaten gäller inte för den dolomitkalk som nu börjat användas. Effekterna behöver utredas.

Flödesviktningen