Guide för delägare i dödsbon

Guide för delägare i dödsbon

Guide för delägare i dödsbon Då en närstående avlider måste de anhöriga utöver sorgen bära ansvar för många praktiska ärenden i anslutning till dödsfallet. Andelsbankerna har utarbetat den här guiden som stöd för de anhöriga vid skötseln av dödsboets bankärenden. Guiden är inte en heltäckande presentation av arvsrätten utan den presenterar endast de viktigaste huvudreglerna. Ni kan inte endast på basis av den här guiden upprätta några juridiska dokument eller vidta några rättsliga åtgärder såsom bouppteckning, avvittring eller arvskifte. Innehåll Före bouppteckningen...4 Efter bouppteckningen...4 Dokument som behövs för att sköta bankärenden...5 Delägarna i ett dödsbo...6 Bouppteckning...7 Fastställande av delägarförteckningen...8 Testamente...8 Laglott...8 Avvittring och arvskifte...9 Ansvar för skulder... 10 Experthjälp... 10 3

Före bouppteckningen Den avlidnas egendom överförs till dödsbodelägarna vid dödsögonblicket. Dödsbodelägarna besluter i regel tillsammans om skötseln av dödsboets bankärenden fram till arvskiftet. En enskild delägare kan från den avlidnas konto betala boutredningsskulder mot räkning, såsom skäliga begravnings- och bouppteckningskostnader samt nödvändiga kostnader för skötsel och förvaltning av boet samt för boutredning. för bouppteckningen få saldo- och ränteintyg samt andra nödvändiga intyg om den avlidnas egendom, lån och åtaganden på dödsdagen. få uppgifter om situationen för den avlidnas bankärenden på dödsdagen och tiden därefter. göra upp en förteckning över innehållet i den avlidnas bankfack tillsammans med en representant för banken. avsluta direktdebiteringar från den avlidnas konto och andra periodiska betalningar. Skötsel av bankärenden före bouppteckningen förutsätter att bodelägaren för banken uppvisar den avlidnas ämbetsbevis av vilket framgår att bodelägaren är arvtagare eller efterlevande make. Efter bouppteckningen Samtycke av alla dödsbodelägare behövs om t.ex. följande åtgärder vidtas: pengar tas ut från dödsboets konto dödsboets konton avslutas värdepapper säljs bankfacket eller förvaret töms nya avtal eller förbindelser ingås delägarna vill få information om den avlidnas bankärenden före dödsdagen. Dödsbodelägarna ska sålunda sköta bankärenden tillsammans eller befullmäktiga någon av dem att sköta dödsboets bankärenden. Av fullmakten ska det framgå vilka åtgärder fullmakten ger rätt till. En fullmaktsmodell fås t.ex. på bankernas 4

kontor eller i OP-nättjänsten. En minderårig delägare eller en delägare som har intressebevakare representeras av sin intressebevakare. Om intressebevakaren är delägare i samma dödsbo, behövs en ställföreträdare för intressebevakaren. För vissa rättshandlingar krävs dessutom tillstånd av magistraten. Delägarna kan via domstol anlita en boutredningsman för dödsboet. Kostnaderna för att utreda boet betalas ur boets tillgångar. Om domstolen har förordnat en boutredningsman för dödsboet, har boutredningsmannen ensamrätt till användningen av dödsboets bankkonton. Då har dödsbodelägarna inte ens tillsammans rätt att använda den avlidnas konton. Dokument som behövs för att sköta bankärenden För att uträtta ärenden behöver banken individualiserade fullmakter som delägarna i boet har gett en person, som är berättigad att sköta boets ärenden, om inte samtliga delägare i boet uträttar ärendena i banken tillsammans. en kopia av bouppteckningsinstrumentet som fastställts av magistraten. om bouppteckningsinstrumentet inte har bestyrkts av magistraten, en kopia av bouppteckningsinstrumentet med släktutredning (se närmare anvisningar under Bouppteckning s. 7). en kopia av bouppteckningsinstrumentet för en tidigare avliden make, om avvittring inte har förrättats. en kopia av avvittringsinstrumentet för en tidigare avliden make, om avvittringen har förrättats. ett testamente och bevis över delfående av det. ett avvittrings- och/eller arvskiftesinstrument samt därtill hörande tillstånd av magistraten, om en dödsbodelägare har intressebevakare. Det lönar sig att lämna dokumenten till banken i god tid innan dödsboets bankärenden börjar skötas i banken, eftersom det tar tid för banken att sätta sig in i dokumenten. För att ni ska kunna sköta ärendena snabbare rekommenderar vi att ni ber magistraten bestyrka delägarförteckningen för bouppteckningsinstrumentet. Vid behov ger er andelsbank mer information. 5

Delägarna i ett dödsbo Delägarna i ett dödsbo är: 1) De lagliga arvingarna Den avlidnas barn, eller om något av barnen har avlidit, barnets avkomlingar. En efterlevande make, om den avlidna inte efterlämnar barn eller barnbarn. Ett äktenskapsförord har ingen betydelse för den efterlevande makens arvsrätt. Den avlidnas föräldrar om den avlidna inte hade barn, barnbarn eller en efterlevande make. Om den ena av arvlåtarens föräldrar har avlidit före arvlåtaren, träder den avlidna förälderns barn, dvs. arvlåtarens syskon eller halvsyskon eller om ett av syskonen har avlidit, det avlidna syskonets barn, i den avlidna förälderns ställe. Om arvlåtaren inte har några syskon eller syskonbarn men efterlämnar en förälder, får den här föräldern hela arvet. Om arvlåtaren inte efterlämnar några ovan nämnda arvtagare, får arvlåtarens far- eller morföräldrar hela arvet eller om någon av far- eller morföräldrarna har avlidit, tillfaller arvet dennes barn. Kusiner är inte delägare i dödsboet. 2) Den efterlevande maken är på basis av giftorätt delägare i dödsboet tills avvittring har förrättats mellan den efterlevande maken och arvingarna. Den efterlevande maken är inte på basis av giftorätt delägare i dödsboet, om makarna hade ett sådant äktenskapsförord som helt utesluter giftorätten. Den efterlevande maken kan också i så fall vara delägare i dödsboet, om maken är en laglig arvinge eller universell testamentstagare. 3) En universell testamentstagare är en person som genom testamente har fått äganderätt till hela eller en viss del av den avlidnas egendom. Om hela egendomen i dödsboet har testamenterats, förblir de lagliga arvingarna dödsbodelägare tills testamentet vinner laga kraft och de eventuella laglotterna antingen har betalats eller inte krävts inom utsatt tid. 4) Staten, om inga sådana arvingar som nämns i punkterna 1 3 finns. 5) Om makarna inte efterlämnar några barn och den efterlevande maken har ärvt den avlidna makens kvarlåtenskap som laglig arvinge, är den först avlidna makens föräldrar, syskon eller avkomlingar (s.k. sekundära arvingar), som lever då den efterlevande maken avlider, delägare i den efterlevande makens dödsbo. 6

En sambo är inte en laglig arvinge och har inte heller giftorätt och är därför inte dödsbodelägare, om arvlåtaren inte har upprättat ett testamente till sambons förmån. En minderårig delägare eller en delägare som har intressebevakare representeras av sin intressebevakare vid skötseln av dödsboets ärenden. Om intressebevakaren är delägare i samma dödsbo, behövs en ställföreträdare för intressebevakaren. Bouppteckning En bouppteckning ska förrättas efter var och en som är skriven i Finland eller bor i Finland oberoende av den avlidnas ålder eller egendom. På basis av bouppteckningen ska ett dokument, dvs. ett bouppteckningsinstrument, upprättas. Bouppteckningsinstrumentet är en förteckning över dödsboets egendom och delägare. Bouppteckningsinstrumentet fungerar också som skattedeklaration för fastställande av arvsskatten. Den delägare i boet som sköter boets egendom är skyldig att förrätta bouppteckningen. Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Om det efter att bouppteckningen förrättats framgår att kvarlåtenskapen omfattar tillgångar eller skulder som inte antecknats i bouppteckningsinstrumentet, ska en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad. I bouppteckningsinstrumentet antecknas personuppgifterna för den avlidna och dödsbodelägarna. I bouppteckningsinstrumentet räknas upp den avlidnas och den efterlevande makens tillgångar och skulder vid dödsfallet. Dessutom ska vissa andra uppgifter antecknas i bouppteckningsinstrumentet eller i en bilaga till bouppteckningsinstrumentet. Närmare anvisningar om hur bouppteckningen ska förrättas fås hos skattebyrån eller på adressen skatt.fi. För bouppteckningen behövs vissa nödvändiga redogörelser och dokument. En släktutredning ska göras upp efter arvlåtaren i vilken de lagliga arvingarna framgår. Ett ämbetsbevis över arvlåtaren och arvlåtarens avlidna arvingar fungerar som släktutredning och kan beställas hos de församlingar eller magistrater där personerna i fråga varit skrivna i efter det att de fyllt 15 år. Ett ämbetsbevis behövs också över alla delägare i boet. Dessutom behövs en redogörelse över arvlåtarens och den efterlevande makens egendom och skulder samt över eventuella livförsäkringar, gåvor och förskott på arv. Om den avlidna har upprättat ett testamente eller haft ett äktenskapsförord, ska de bifogas bouppteckningsinstrumentet. 7

Fastställande av delägarförteckningen Då bouppteckningen har förrättats kan man be magistraten fastställa uppgifterna om delägarna i bouppteckningsinstrumentet. Detta är att rekommendera och det försnabbar också skötseln av dödsboets ärenden. Om magistraten har fastställt bouppteckningsinstrumentet, behöver banken inga ämbetsbevis. Magistraten tar ut en avgift för att fastställa delägarförteckningen. Mer information om att fastställa delägarförteckningen fås hos magistraterna eller på adressen maistraatti.fi. Testamente Det är möjligt att arvlåtaren genom ett testamente har bestämt hur arvlåtarens egendom ska skiftas efter dödsfallet. Om testamentstagaren vill åberopa testamentet, måste testamentstagaren delge de lagliga arvingarna testamentet. Testamentet ska bevisligen delges arvingarna och på samma gång ska en bestyrkt kopia av testamentet ges till arvingarna. Om testatorn inte efterlämnar några arvingar, ska statskontoret delges testamentet. Då en arvinge delgetts testamentet kan arvingen meddela att arvingen godkänner testamentet och inte kommer att klandra det. Då vinner testamentet laga kraft för den här arvingens del. Om en arvinge inte godkänner testamentet, börjar en klandertid på sex månader från delgivningen. Om en arvinge vill klandra testamentet, ska arvingen inom klandertiden väcka talan om klander av testamentet hos en domstol. Då utreder domstolen testamentets laglighet. Om inte någon av arvingarna väcker talan om testamentet inom klandertiden, vinner testamentet laga kraft. Testamentstagaren ska skaffa ett intyg hos tingsrätten om att testamentet vunnit laga kraft. Om den avlidna dock har bröstarvingar, ska man dessutom beakta bröstarvingarnas rätt till laglott. Laglott Bröstarvingar och adoptivbarn har rätt till laglott. Bröstarvingarna är den avlidnas barn eller, om ett av barnen har avlidit, barnets avkomlingar. Rätten till laglott betyder att testamentet är ogiltigt till den del det hindrar en arvinge att få sin laglott av 8

kvarlåtenskapen. Laglotten är hälften av värdet av den arvslott som en bröstarvinge eller ett adoptivbarn ärver enligt den lagstadgade arvsordningen. För att en bröstarvinge ska få sin laglott ska arvingen inom sex månader från det att arvingen fick vetskap om testamentet meddela testamentstagaren om sitt krav på laglott. Om arvingen inte kräver sin laglott inom utsatt tid, förlorar arvingen sin rätt till laglotten. Avvittring och arvskifte I lagen fastställs inte någon bestämd tid inom vilken avvittring och arvskifte ska förrättas. Avvittringen eller arvskiftet får inte förrättas innan boets och den avlidnas skulder har betalats. Avvittringen och arvskiftet är två olika förrättningar. Avvittringen betyder att förmögenhetsförhållandet inom äktenskapet upplöses. Vid avvittringen ska man reda ut vilken egendom som hör till den efterlevande maken och vilken till den avlidnas arvingar. Arvskiftet för sin del betyder att den egendom som hör till den avlidna skiftas mellan arvingarna. I regel får delägarna i boet förrätta arvskiftet på överenskommet sätt. Det finns två undantag från regeln. Om någon av delägarna i boet är minderårig eller har en intressebevakare, måste delägarna få tillstånd av magistraten för att förrätta avvittringen och/eller arvskiftet, om arvskiftet förrättas utan skiftesman. En skiftesman ska skifta boet, om en delägares andel av boet har utmätts eller någon av delägarna kräver det. En skiftesman är en person som en domstol har förordnat att förrätta arvskiftet. En minderårig delägare eller en delägare som har intressebevakare representeras av sin intressebevakare vid arvskiftet. Om intressebevakaren är delägare i samma dödsbo, behövs en ställföreträdare för intressebevakaren för att bevaka delägarens intresse vid skiftet. Man ska göra upp ett skriftligt arvsskiftesavtal om skiftet. Alla delägare i boet ska underteckna avtalet och två ojäviga vittnen ska intyga riktigheten av avtalet. Om en skiftesman har förordnats att skifta boet, undertecknar endast skiftesmannen skiftesinstrumentet. Arvskiftet vinner laga kraft, om alla delägare godkänner arvskiftet och meddelar att de inte kommer att klandra det. En delägare som inte godkänner arvskiftet kan klandra det hos en domstol. Då ska delägaren väcka talan om arvskiftet inom sex månader från det att skiftet förrättats. Efter klandertiden vinner arvskiftet laga kraft, om inte någon av delägarna har klandrat det. 9

Dödsbodelägarna fastställer skifteslotterna och banken kan inte ta ställning till dem om banken inte sköter juridiska ärenden och inte har fått i uppdrag att förrätta avvittringen och/ eller arvskiftet. För att banken på ett värdeandelskonto ska kunna registrera de värdeandelar som en delägare fått i arvskiftet, ska delägarna ge banken ett lagakraftvunnet avvittrings- och arvskiftesinstrument. Ansvar för skulder Utgångspunkten är att dödsbodelägarna inte personligen svarar för den avlidnas skulder utan skulderna betalas ur dödsboets egendom. En delägare som är skyldig att förrätta bouppteckningen och som har försummat att förrätta bouppteckningen inom utsatt tid, kan dock bli personligt ansvarig för skulderna. En delägare som vid bouppteckningen uppsåtligen äventyrat en fordringsägares rätt genom att ge oriktiga uppgifter eller utelämna uppgifter kan också bli ansvarig för skulderna. Avvittringen och arvskiftet får inte förrättas innan boets skulder har betalats. Om den avlidna har skulder, lönar det sig för delägarna att kontakta fordringsägarna och avtala om betalningen av skulderna. Experthjälp Då man vidtar rättshandlingar gällande dödsboet lönar det sig alltid att anlita en expert. Andelsbankens jurister ger råd och upprättar på uppdrag dokument och avtal i anslutning till arvsfrågor. För uppdraget debiterar banken ett arvode enligt servicetariffen. Arvodet kan betalas med OP-bonus. 10

FULLMAKT Skötsel av ett dödsbos bankärenden UPPGIFTER OM Fullständigt namn Personbeteckning Dödsdag DEN AVLIDNE BEFULLMÄKTIGAD Fullständigt namn Personbeteckning BEFULLMÄKTIGANDE Den befullmäktigade har rätt att företräda dödsboet vid skötseln av bankärenden: Välj ett alternativ i varje punkt Får betala räkningar och ta ut medel från dödsboets bankkonton. Får säga upp och avsluta dödsboets bankkonton och ta ut och kvittera de medel som finns på kontona. Får öppna nya bank- och värdeandelskonton för dödsboet. Får få information om den avlidnes bank- och värdeandelskonton, fondandelar, livförsäkringar, förvar, krediter och ansvar från den avlidnes livstid. Får få ett bankkort eller något annat kontoredskap för dödsboets insättningskonton. Får foga dödsboets insättningskonton till sin nättjänst på adressen op.fi. Får sälja dödsboets fondandelar, värdepapper i förvar och värdeandelar på värdeandelskonton. Får säga upp avtal om förvar och förvaltning av värdepapper samt avsluta värdeandelskonton. Får besöka bankfack, säga upp bankfackavtal och ta emot den egendom som finns i förvaret. Får söka ersättning ur livförsäkringar där dödsboet är förmånstagare. Får vidta en annan rättshandling som specificerats separat här: FULLMAKTSGIVARE (underskrift av alla delägare i dödsboet) Datum och ort Underskrift Personbeteckning och namnförtydligande BEVITTNAR (Vittnenas underskrifter är inte nödvändiga, om banken annars kan försäkra sig om att underskrifterna är äkta.) Datum och ort Namnförtydligande Namnförtydligande Du kan också göra upp och sända en nätfullmakt till banken via vår nätbank på adressen op.fi.

OP346091 09/11 Framgång tillsammans. 1