Avskaffande av steriliseringskrav som villkor för ändrad könstillhörighet

Ds 2012:46 Avskaffande av steriliseringskrav som villkor för ändrad könstillhörighet Socialdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/ Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2012 ISBN 978-91-38-23821-9 ISSN 0284-6012

Innehåll Promemorians innehåll... 9 1 Författningsförslag... 11 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall... 11 1.2 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)... 13 2 Allmän bakgrund... 15 2.1 Inledning och begreppsanvändning... 15 2.2 Barn och föräldrar i Sverige... 16 2.2.1 Barn... 16 2.2.2 Föräldrar... 16 2.3 Lagring av könsceller och assisterad befruktning... 18 2.3.1 Olika former av assisterad befruktning... 18 2.3.2 Nedfrysning av spermier... 19 2.3.3 Nedfrysning och lagring av obefruktade ägg... 19 2.3.4 Nedfrysning av embryon... 20 2.4 Personer med transsexualism... 20 2.4.1 Allmänt om transsexualism... 20 2.4.2 Transsexuella som föräldrar... 22 3

Innehåll Ds 2012:46 2.5 Särskilt om riktlinjer för vård av transsexuella... 23 2.5.1 Inledning... 23 2.5.2 The World Professional Association for Transgender Health... 24 2.6 Personer med medfödda avvikelser i könsutvecklingen... 25 3 Rättslig bakgrund... 27 3.1 Inledning... 27 3.2 Steriliseringskravets innebörd... 28 3.2.1 Könstillhörighetslagens krav på sterilisering och avsaknad av fortplantningsförmåga... 28 3.2.2 Sterilisering och kastrering... 30 3.3 Moderskap, faderskap och föräldraskap samt registrering av detta... 31 3.3.1 Moderskap... 31 3.3.2 Faderskap... 32 3.3.3 Föräldraskap... 34 3.3.4 Registrering av moderskap, faderskap och föräldraskap... 34 3.4 Rättsliga förutsättningar för assisterad befruktning... 37 3.5 Rättigheter och skyldigheter som förälder... 38 3.5.1 Inledning... 38 3.5.2 Rättigheter som förälder... 38 3.5.3 Skyldigheter som förälder... 39 3.6 Andra författningar som rör graviditet och föräldraskap... 40 3.7 Internationella konventioner m.m.... 40 3.7.1 Inledning... 40 4

Ds 2012:46 Innehåll 3.7.2 FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)... 41 3.7.3 Europakonventionen med skydd för de mänskliga rättigheterna... 43 3.7.4 Yogyakarta-principerna... 44 4 Tidigare och aktuella överväganden... 47 4.1 Inledning... 47 4.2 Könstillhörighetsutredningen... 48 4.2.1 SOU 2007:16 Ändrad könstillhörighet förslag till ny lag... 48 4.2.2 Remissynpunkter... 49 4.3 Socialstyrelsens utredning... 51 4.3.1 Rapporten Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar: Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd... 51 4.3.2 Synpunkter på Socialstyrelsens rapport... 52 4.4 Prop. 2011/12:142... 53 4.5 Något om arbeten om assisterad befruktning... 54 4.5.1 Utredningen om föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3)... 54 4.5.2 Arbeten inom Regeringskansliet... 55 5 Internationella förhållanden... 57 5.1 Krav på sterilisering inför ändring av könstillhörighet... 57 5.2 Uttalanden om steriliseringskrav och rätten till familjeliv... 59 6 Problemanalys... 61 5

Innehåll Ds 2012:46 6.1 Inledning... 61 6.2 Några nya föräldrakonstellationer vid ett slopat steriliseringskrav... 62 6.2.1 Inledning... 62 6.2.2 MtK och kvinnlig cisperson... 63 6.2.3 MtK och en manlig cisperson... 63 6.2.4 KtM och en kvinnlig cisperson... 63 6.2.5 KtM och manlig cisperson... 64 6.2.6 KtM och MtK... 64 6.3 Bestämmelser om fastställelse av faderskap, moderskap och föräldraskap... 64 6.4 Bestämmelser om rättigheter och skyldigheter till följd av föräldraskap... 65 6.4.1 Inledning... 65 6.4.2 Bestämmelser kopplade till moderskap... 65 6.4.3 Bestämmelser kopplade till faderskap... 66 6.4.4 Bestämmelser om graviditet m.m.... 67 7 Överväganden och förslag... 69 7.1 Steriliseringskravet vid ändring av könstillhörighet tas bort... 69 7.2 Behovet av följdändringar... 70 7.2.1 Moderskap, faderskap och föräldraskap... 71 7.2.2 Rättigheter och skyldigheter till följd av moder-, fader- eller föräldraskap eller graviditet... 72 8 Förslagens konsekvenser... 75 9 Författningskommentar... 77 6

Ds 2012:46 Innehåll 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall... 77 9.2 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)... 78 7

Promemorians innehåll Chefen för Socialdepartementet, statsrådet Hägglund, gav den 28 augusti 2012 hovrättsassessorn Anna Billing i uppdrag att biträda departementet med att belysa vissa rättsliga konsekvenser av att avskaffa kravet på sterilisering som villkor för fastställelse av ändrad könstillhörighet samt att föreslå eventuella nödvändiga följdändringar i annan lagstiftning. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 oktober 2012. Uppdraget har bedrivits i samråd med en informell arbetsgrupp på Socialdepartementet samt efter kontakt med Justitiedepartementet. Diskussioner har förts och informella kontakter tagits med representanter för olika föreningar som företräder transpersoner samt med forskare. Anna Billing har överlämnat ett gediget och värdefullt underlag i enlighet med det uppdrag som lämnades. Delar av detta underlag har därefter beretts vidare inom Regeringskansliet. I promemorian föreslås att kravet på sterilisering och upphävande av fortplantningsförmåga inför ändring av könstillhörighet i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall tas bort. Vidare föreslås följdändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. 9

1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall Härmed föreskrivs att 1 lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 1 En person ska efter egen ansökan få fastställt att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen, om han eller hon 1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet, 2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet, 3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, 3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, och 4. har fyllt arton år, och 4. har fyllt arton år. 5. har steriliserats eller av någon annan orsak saknar fortplantningsförmåga. En ansökan enligt första stycket får bifallas även om sökanden har beviljats ändrad könstillhörighet med stöd av 2. Särskilda bestämmelser om 1 Senaste lydelse 2012:456. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs. 11

Författningsförslag Ds 2012:46 sterilisering finns i steriliseringslagen (1975:580). Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. 12

1.2 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 25 kap. 12 och 26 kap. 9 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 kap. 12 Sekretessen enligt 1, 2 andra stycket och 3 5 hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Detsamma gäller uppgift om en gravid person eller någon närstående till denne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. 26 kap. 9 Sekretessen enligt 1 hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 13

Författningsförslag Ds 2012:46 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Detsamma gäller uppgift om en gravid person eller någon närstående till denne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. 14

2 Allmän bakgrund 2.1 Inledning och begreppsanvändning Promemorian behandlar frågor om upphävande av steriliseringskravet och förbudet mot bibehållen fortplantningsförmåga vid ändrad könstillhörighet. För enkelhets skull används i promemorian i vissa fall endast uttrycket steriliseringskrav. Härmed avses dock även kravet på upphävd fortplantningsförmåga. Genomgående i promemorian används begreppet transsexuell för en person som upplever att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som är registrerad i folkbokföringen. En person som fått ändrad könstillhörighet betecknas i promemorian antingen som KtM (kvinna-till-man) eller som MtK (man-till-kvinna). En person som känner sig bekväm i det kön som registrerades i folkbokföringen när han eller hon föddes och som har en kropp som överensstämmer med normen för det från födseln bokförda könet betecknas i promemorian som cisperson 2. En kvinnlig cisperson är med andra ord en person som fötts som och uppfattar sig som kvinna och en manlig cisperson en person som fötts som och uppfattar sig som man. Transpersoner är ett samlingsbegrepp för personer som inte upplever sig som cispersoner. Vad gäller begreppet transpersoner har regeringen bl.a. i regeringsproposition 2002/03:01, utgiftsområde 06, angett att Gruppen transpersoner kan allmänt beskrivas som individer 2 Cisperson är beteckning för en person vars kön och könsidentitet (genus) genom livet varit och är entydigt. Detta kan sägas innebära att personen har ett linjärt kön, där biologiskt kön, juridiskt kön, socialt och kulturellt kön, könsuttryck och könsidentitet pekar (och av andra uppfattas peka) entydigt åt ett håll. 15

Allmän bakgrund Ds 2012:46 som tidvis eller alltid har eller uppfattas ha eller ger uttryck för eller uppfattas ge uttryck för en könsidentitet som tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln. Hit hör till exempel den som är eller uppfattas vara transsexuell, transvestit, intergender, intersexuell, transgenderist, dragking eller dragqueen. Denna promemoria behandlar dock endast de som berörs av den föreslagna lagändringen, dvs transsexuella som avser att ändra sin könstillhörighet efter förslagets ikraftträdande. I detta kapitel redogörs översiktligt för den situation som i dag råder för transsexuella och personer som ändrat könstillhörighet när det gäller föräldraskap. Frågor som rör allmänna krav för ändring av könstillhörighet kommer inte att närmare beröras i denna promemoria 3. 2.2 Barn och föräldrar i Sverige 2.2.1 Barn Under år 2011 föddes 115 300 barn i Sverige. I slutet av år 2010 fanns det drygt 1,9 miljoner barn under 18 år i Sverige. Barnens andel av befolkningen är cirka 20 procent 4. Enligt Statistiska Centralbyrån adopterades år 2010 741 barn mellan 0 och 17 år från andra länder. Cirka 1 200 svenskfödda barn adopterades, vanligen av en styvförälder 5. 2.2.2 Föräldrar Att bli förälder i Sverige i dag kan ske på flera olika sätt genom att en person själv föder barn, att en partner föder barn eller 3 En allmän bakgrund när det gäller krav för ändring av könstillhörighet återfinns i prop. 2011/12:142 och SOU 2007:16. 4 www.scb.se/ 5 http://www.scb.se/pages/tableandchart 279392.aspx 16

Ds 2012:46 Allmän bakgrund genom adoption. Föräldraskap som innebär att mannen eller kvinnan har bidragit med en könscell som gett upphov till ett barn brukar betecknas genetiskt föräldraskap. Föräldraskap kan emellertid definieras även på andra sätt. 6 En kvinna som donerar ett ägg, som ger upphov till ett barn som en annan kvinna föder, är att betrakta som genetisk förälder till barnet, medan kvinnan som genomgår graviditeten och föder barnet betraktas som barnets biologiska förälder. En man kan med denna definition inte vara biologisk förälder. 7 I denna promemoria används därför genomgående begreppet genetisk förälder i de fall en person har bidragit med en könscell. Utöver begreppen genetisk och biologisk förälder talar man i litteraturen om rättsligt och socialt föräldraskap 8. Med rättsligt föräldraskap avses den rättsliga konstruktionen av ett föräldraskap. Den innefattar dels fastställande av vem som ska anses vara ett barns förälder, dels de till föräldraskapet knutna rättsverkningarna. Rättslig status som förälder är i allmänhet förbunden med ett antal rättsverkningar i förhållande till barnet. Socialt föräldraskap brukar användas som term för den som tar hand om barnet, dvs. den som utöver vad som i dagligt tal anses vara en förälders uppgift. De rättsverkningar som knutits till föräldraskap, såsom vårdnadsansvar, underhållsskyldighet och förmyndaransvar, avser till stor del det som brukar betecknas som socialt föräldraskap. I de allra flesta fall är barnets rättsliga förälder också barnets sociala förälder. Det kan dock förekomma att sociala föräldrar inte är rättsliga föräldrar, utan att de är styvföräldrar eller familjehemsföräldrar. Socialt föräldraskap läggs i motsats till biologiskt föräldraskap i allmänhet inte till grund för rättslig status som förälder. 6 Singer, A.: Föräldraskap i rättslig belysning, Uppsala 2000 7 Statens Medicinsk-etiska råds PM till Socialdepartementet angående assisterad befruktning, 1995 8 Singer, s. 42 ff. 17

Allmän bakgrund Ds 2012:46 2.3 Lagring av könsceller och assisterad befruktning 2.3.1 Olika former av assisterad befruktning Assisterad befruktning innebär att ägg och/eller spermier hanteras utanför kroppen. Det kan ske med spermier enbart; insemination antingen med partners spermier, så kallad makeinsemination, eller insemination med spermier från en givare/donator. Det kan också ske genom att både ägg och spermier sammanförs på laboratoriet, dvs. provrörsbefruktning eller s.k. in vitro-fertilisering (IVF). Det rättsliga regelverket kring assisterad befruktning kommer närmare att beröras i avsnitt 3.4. Standard IVF innebär att spermierna läggs tillsammans med ägget i ett provrör där befruktningen av ägget sker. Befruktning av ägget kan också ske genom olika typer av mikroinjektionsteknik, som innebär att en enstaka spermie injiceras direkt in i äggcellen. Mikroinjektion används huvudsakligen när barnlösheten beror på mannen, men kan också användas då befruktning uteblivit vid standard IVF. Vid IVF tas äggen ut efter hormonbehandling, vilken syftar till att stimulera äggstockarna så att många ägg mognar, men man kan också ibland ta ut ägg ur äggstockarna utan föregående stimulering, in vitro maturering (IVM). Om IVF-tekniken leder till övertaliga befruktade ägg av god kvalitet gör man ibland en nedfrysning för att vid något senare tillfälle kunna tina upp och återföra de befruktade äggen till livmodern 910. 9 Socialstyrelsen: Officiell statistik Hälsa och sjukdomar 2008:3 Assisterad befruktning 2005 10 Fallbeskrivningar vid användande av assisterad befruktning, se http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=11678 18

Ds 2012:46 Allmän bakgrund 2.3.2 Nedfrysning av spermier 11 Nedfrysning av spermier kan vara aktuellt för män som ska genomgå en behandling som kan ge långvarig eller permanent påverkan på spermieproduktionen eller sädesuttömningsfunktionen, t.ex. en cancerbehandling. Vid nedfrysning av spermier lämnar patienten spermaprov och blodprov. Tillåter tiden för den behandling som föranleder nedfrysningen det kan ytterligare spermaprover lämnas. Sperman fryses endast om man finner rörliga sädesceller i provet. Den förvaras i flytande kväve i minus 196 grader. Det förekommer, i sällsynta fall, att sädescellerna inte tål nedfrysningen. Det finns därför aldrig några garantier för att de ska kunna användas. Den nedfrysta sperman lämnas endast ut till patienten personligen eller, med patientens samtycke, till det sjukhus eller den fertilitetsklinik som ska använda den i samband med en behandling av patientens partner. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer 12 kan nedfrysta sädesceller inte testamenteras eller skänkas bort till andra. Patienten kan också meddela att sädescellerna inte ska användas. De förstörs då. 2.3.3 Nedfrysning och lagring av obefruktade ägg Vid behov, exempelvis för kvinnor som ska genomgå en behandling som kan ge en långvarig eller permanent påverkan på fortplantningsförmågan, kan obefruktade ägg, s.k. oocyter, frysas ned för att längre fram kunna användas till behandling. Äggen måste frysas ned innan behandlingen påbörjas, eftersom även kort tids behandling med cytotoxiska medel eller strålning kan förstöra äggen. 11 Källa: http://www.skane.se/sv/webbplatser/sus_malmo/verksamheter-a- O/RMC/Verksamhetsberattelse/Fertilitetsbevarande-atgarder/Spermanedfrysning/ 12 SOSFS 2009:30 Socialstyrelsens föreskrifter om donation och tillvaratagande av vävnader och celler. 19

Allmän bakgrund Ds 2012:46 Nedfrysning av obefruktade ägg sker genom s.k. vitrifieringsteknik, vilket innebär att äggen fryses ner och förvaras i minus 196 grader med hjälp av flytande kväve. 2.3.4 Nedfrysning av embryon Även befruktade ägg (embryon) kan frysas ned för att användas vid senare behandling. I likhet med vad som gäller vid nedfrysning av obefruktade ägg, måste nedfrysningen göras innan behandlingen påbörjas. Embryon får förvaras under maximalt fem år och får endast användas av det par vars könsceller använts vid befruktningen. 2.4 Personer med transsexualism 2.4.1 Allmänt om transsexualism En beskrivande bakgrund i fråga om transsexualism, vad denna diagnos innebär, hur den utreds och behandlas och hur vanligt förekommande den är, lämnas i prop. 2011/12:142 s. 14 ff. 13 En person med transsexualism uppfattar en diskrepans mellan sin kropp och den upplevda könstillhörigheten. Personen upplever med andra ord att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som är registrerad i folkbokföringen. Transsexualism är i nuläget klassat som en psykiatrisk diagnos 14 och är inte på något sätt kopplat till sexuell läggning. En man som ändrat könstillhörighet till kvinna brukar betecknas MtK (man- 13 Se även SOU 2007:16 s. 45 ff och Socialstyrelsen: Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar, s. 23 ff. 14 Världshälsoorganisationens(WHO) klassificeringssystem för olika diagnoser, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD). Den svenska versionen ICD-10-SE utges av Socialstyrelsen. Transsexualism är klassificerat som diagnos F64.0, under samlingsbeteckningen F64 Könsidentitetsstörningar. 20

Ds 2012:46 Allmän bakgrund till-kvinna). En kvinna som ändrat könstillhörighet till man betecknas på motsvarande sätt som KtM (kvinna-till-man). I denna promemoria används genomgående begreppen MtK och KtM. Behandlingen av en transsexuell person syftar till att i största möjliga mån få hans eller hennes kropp att likna det upplevda könets. Detta sker genom farmakologisk och kirurgisk behandling. Om personen önskar ändra könstillhörighet krävs enligt nuvarande lagstiftning att han eller hon är steriliserad eller av annan orsak saknar fortplantningsförmåga. När en person söker hjälp för transsexualism inom vården i Sverige remitteras han eller hon till någon av de psykiatriska kliniker i landet som utreder sådan problematik. Dessa finns för närvarande i Alingsås, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå. Utredningen av en transsexuell patient pågår i regel i minst två år och omfattar såväl psykiatrisk bedömning som psykologisk undersökning och somatisk utredning för att man ska kunna fastställa att det verkligen rör sig om en äkta transsexuell problematik. En andra fas i utredningen är ofta att patienten får leva i en s.k. Real Life Experience, där patientens drivkraft och förmåga att leva i sin upplevda könsidentitet testas. I samband därmed påbörjar många patienter hormonbehandling, vilket efter en tids terapi oftast innebär att infertilitet i den gamla könstillhörigheten inträder. Könskorrigerande operationer utförs på två kliniker i Sverige, nämligen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och på Linköpings universitetssjukhus. Ansökningar om fastställelse av ändrad könstillhörighet prövas enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, förkortad könstillhörighetslagen, av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet). Rådets beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Se även avsnitt 3.2.1. Under åren 1972 2002 ansökte sammanlagt 426 personer om fastställelse av ändrad könstillhörighet hos Rättsliga rådet. 21

Allmän bakgrund Ds 2012:46 Nästan alla ansökningar vann bifall. Antalet ansökningar har under de senaste åren varierat mellan knappt 30 stycken (år 2003) och drygt 70 stycken (år 2010). Det bör noteras att när en ändring av könstillhörigheten har genomförts, är personen i lagens mening inte längre transsexuell, utan har antingen kvinnlig eller manlig könstillhörighet. 2.4.2 Transsexuella som föräldrar Redan vid könstillhörighetslagens tillkomst år 1972 konstaterades att det förekommer att en transsexuell person har biologiska barn. Transsexuella personer som vill ha biologiska barn väljer ofta, på grund av den rättsliga reglering som gäller i dag, att bli förälder före ändringen av könstillhörigheten. I folkbokföringen är kvinnan och mannen i exemplet registrerade som mor respektive far till barnet. Efter att personen ändrat könstillhörighet står dock inte längre personen registrerad som mor eller far i personbilden, utan det är i stället barnen som står angivna med personnummer och namn. Några systematiska studier över transsexuella som föräldrar har såvitt känt inte genomförts. Man har undersökt viljan hos transsexuella att bli föräldrar 15 och hur familjemedlemmar uppfattar en annan familjemedlems transsexualism (huvudsakligen har föräldrar till transsexuella barn intervjuats). 16 Därutöver har en studie gjorts, där arton barn till transsexuella föräldrar har intervjuats. 17 Några av barnen hade upplevt att de blivit retade på grund av förälderns transsexualitet, men författarens slutsats var 15 De Sutter, P., Kira, K., Verschoor, A. & Hotimsky, A. (2002) The desire to have children and the perservation of fertility in transsexual women: A survey. International Journal of Transgenderism, 6 (3) 16 Se exempelvis Emerson, S. & Rosenfeld, C. (1996) Stages of adjustment in family members of transgender individuals. Journal of Family Psychotherapy, 7(3), 1-12 och Gold, M., & MacNish, M. (2011). Adjustment and resiliency following disclosure of transgender identity in families of adolescents and young adults: Themes and clinical implications. Washington, DC: American Family Therapy Academy. 17 Green, R.: Transsexual s Children, IJT 2,4, http://www.symposion.com/ijt/ijtc0601.htm 22

Ds 2012:46 Allmän bakgrund att tillgänglig forskning inte stöder teorin att en förälders transsexualitet har negativ inverkan på ett barn. Det går knappast att uttala sig i frågan om hur vanligt förekommande det skulle vara att personer som ändrat könstillhörighet väljer att bli föräldrar, om lagstiftningen ändrades. Enligt representanter för föreningarna Kön, Identitet, Mångfald (KIM), Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL), RFSL Ungdom och Transföreningen FPES, kan det antas att merparten av de personer som berörs och som kommer att utnyttja sig av möjligheten att bli förälder efter ett avskaffande av steriliseringskravet, kommer att göra det genom att spara könsceller. Detta eftersom många föredrar att genomgå könskorrigerande kirurgi som innebär att de blir permanent infertila. 18 Det beteendemönster som finns i dag kring föräldraskap, och som inte är definierat eller kvantifierat genom någon känd statistik, är sannolikt påverkat av den befintliga lagstiftningen som innebär att personer som ändrar könstillhörighet steriliseras och inte heller har möjlighet att spara könsceller. 2.5 Särskilt om riktlinjer för vård av transsexuella 2.5.1 Inledning Möjligheten att kunna bli biologisk förälder är av stor betydelse för många människor och så även för personer som ändrar sin könstillhörighet. Riktlinjer för vård av transsexuella behandlar i viss mån denna fråga. 18 Uppgift vid informellt möte med företrädare för organisationerna den 24 september 2012. 23

Allmän bakgrund Ds 2012:46 2.5.2 The World Professional Association for Transgender Health The World Professional Association for Transgender Health (tidigare känt som the Harry Benjamin International Gender Dysphoria Association), är en internationell förening med fokus på att öka förståelsen för och bidra till förbättrad behandling av transsexualism och könsidentitetsstörningar. Föreningen har gett ut Standards of Care (SOC) for the Health of Transsexual, Transgender, and Gender Nonconforming People sedan år 1979. En sjunde upplaga av SOC publicerades år 2011. I riktlinjerna ges en mängd rekommendationer av olika aspekter som har med vården och bemötandet av transsexuella m.fl. att göra. I fråga om reproduktiv hälsa anförs följande. Många personer som lider av transsexualism eller annan könsidentitetsstörning kommer att vid någon tidpunkt vilja bli föräldrar. Det är därför tillrådligt att diskutera olika möjligheter att bevara könsceller innan man påbörjar hormonbehandling för att likna det önskade könet. Den praktiska hanteringen av assisterad befruktning och sparande av könsceller kan jämföras med patienter med cancersjukdomar, vars könskörtlar har tagit skada av strålning eller cellgiftsbehandling. MtK-patienter bör således, enligt riktlinjerna, informeras om möjligheten att spara sperma. KtM-patienter kan spara ägg eller befruktade embryon. Å andra sidan är det möjligt för KtMpatienter att under en tid upphöra med testosteronbehandling, bli gravida och föda barn. Det finns inga systematiska studier över sådana graviditeter, men det finns exempel i litteraturen på att så har skett. 19 19 More, S.D. (1998) The pregnant man an oxymoron? Journal of Gender Studies, 7 (3), 319-328. 24

Ds 2012:46 Allmän bakgrund 2.6 Personer med medfödda avvikelser i könsutvecklingen I propositionen Ändrad könstillhörighet (prop. 2011/12:142) lämnas en bakgrund i fråga om personer med medfödda avvikelser i könsutvecklingen. 20 Sammanfattningsvis anges där att personer med medfödd avvikelse i könsutvecklingen är en heterogen grupp, med ett stort antal diagnoser. Förekomsten uppskattades av Könstillhörighetsutredningen 21 till ca. 0,5 1 procent av alla nyfödda barn. Det antas emellertid att det finns ett stort mörkertal i fråga om förekomst. Medfödda avvikelser i könsutvecklingen kan visa sig vid födelsen eller senare i livet, då oftast i puberteten. Vissa av dessa tillstånd ger avvikande yttre könsorgan och det är oftast på så sätt de upptäcks. Personer med medfödda avvikelser i könsutvecklingen kan enligt 2 könstillhörighetslagen efter ansökan få fastställt att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen, om en ändring av könstillhörigheten är förenlig med utvecklingen av könsidentiteten och mest förenlig med sökandens kroppsliga tillstånd. För dessa personer gäller inte något krav på sterilisering eller avsaknad av fortplantningsförmåga för ändring av könstillhörighet. 20 Prop. 2011/12:142 s. 18 f. 21 SOU 2007:16 Ändrad könstillhörighet förslag till ny lag s. 40 ff. 25

3 Rättslig bakgrund 3.1 Inledning Den frågeställning som behandlas i denna promemoria är vilka rättsliga konsekvenser ett upphävande av steriliseringskravet vid ändring av könstillhörighet skulle medföra. För att göra denna analys måste det först identifieras dels vad steriliseringskravet innebär, dels vad ett upphävande av ett sådant krav i praktiken skulle betyda. Detta görs i avsnitt 3.2. Frågor om föräldraskap regleras i första hand i föräldrabalken (FB). I 1 kap. FB finns bestämmelser som reglerar moder-, fader- respektive föräldraskap. Därutöver finns viss lagstiftning som träder in när framför allt faderskapet till ett barn inte är klart och utredning i frågan behöver göras. I ett andra led bör, för att rättsliga konsekvenser ska kunna definieras, beskrivas hur föräldraskap fastställs och registreras. Detta görs i avsnitt 3.3. Regleringen om assisterad befruktning är av intresse för möjligheterna för personer som bytt könstillhörighet att bli föräldrar. I avsnitt 3.4 redovisas rättsläget rent allmänt när det gäller förutsättningar för assisterad befruktning. Att vara förälder till ett barn innebär ofta, men långt ifrån alltid, att man också är vårdnadshavare för barnet. Författningar som endast talar om (en könsneutral) vårdnadshavare kommer inte att diskuteras närmare i denna promemoria. De förpliktelser, såsom underhållsskyldighet och skyldighet att ta hand om barnet som följer med ett föräldraskap kommer emellertid att avhandlas. En fastställelse av föräldraskap har också betydelse i 27

Rättslig bakgrund Ds 2012:46 fråga om arvsfrågor om någon av föräldrarna eller barnet avlider. Sådana bestämmelser återfinns i ärvdabalken (ÄB). Ett föräldraskap medför också vissa förmåner, som framför allt regleras genom föräldraförsäkringen. En man eller kvinna som fått barn har rätt till föräldraledighet och i vissa situationer även nedsättning av arbetstid. I avsnitt 3.5 redovisas översiktligt vilka rättigheter och skyldigheter som följer av ett föräldraskap. Andra författningar som rör graviditet och föräldraskap avhandlas i avsnitt 3.6. Vissa internationella konventioner m.m. som gäller familjeliv och framför allt barnets ställning och som kan ha bärighet på den aktuella frågan redovisas i avsnitt 3.7. 3.2 Steriliseringskravets innebörd 3.2.1 Könstillhörighetslagens krav på sterilisering och avsaknad av fortplantningsförmåga Enligt 1 lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, förkortad könstillhörighetslagen, i den lydelse som träder i kraft den 1 januari 2013 22, kan en person få fastställt att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen, om han eller hon 1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet, 2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet, 3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, 4. har fyllt arton år, och 22 SFS 2012:456. Den lydelse som gäller t.o.m. 2012 års utgång framgår av SFS 1991:514. 28

Ds 2012:46 Rättslig bakgrund 5. har steriliserats eller av någon annan orsak saknar fortplantningsförmåga. 23 Begreppet fortplanta sig definieras i Svenska Akademins ordlista som att få avkomma eller breda ut sig. Med hjälp av medicinska landvinningar såsom assisterad befruktning har förutsättningarna för den mänskliga fortplantningsförmågan utvidgats sedan könstillhörighetslagens tillkomst i början av 1970- talet. I avsnitt 2.3 har redogjorts för hur könsceller och embryon kan sparas och frysas ned för att användas vid senare tillfällen. Den rättsliga regleringen av assisterad befruktning redovisas i avsnitt 3.4. I praxis har det inte betraktats som förenligt med kravet på upphävd fortplantningsförmåga om sökanden har sparat sperma. 24 I ett senare avgörande har emellertid Förvaltningsrätten i Stockholm den 9 mars 2012 bifallit ett överklagande av Socialstyrelsens beslut att inte lämna tillstånd till ändring av könstillhörighet för en person som hade återtagit en ansökan om sterilisering och som inte hade visat att fortplantningsförmågan var upphävd. Förvaltningsrätten ansåg sammanfattningsvis att kravet på sterilisering vid ändring av könstillhörigheten måste ses som ett påtvingat kroppsligt ingrepp, vilket står i strid med rätten till privatliv enligt artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Denna konvention bör ges företräde framför bestämmelsen i 1 könstillhörighetslagen. ordföranden i förvaltningsrätten var skiljaktig och ansåg att steriliseringskravet varken stred mot Europakonventionen, regeringsformen eller diskrimineringslagen och att överklagandet därför borde avslås. Domen har överklagats till Kammarrätten i Stockholm. 23 De krav som, förutom steriliseringskravet, uppställs för ändring av könstillhörighet kommer inte att närmare beröras i denna promemoria. För en genomgång av övriga krav hänvisas till prop. 2011/12:142 s. 31 ff. 24 Länsrättens i Stockholms län dom den 20 april 2004 och Kammarrättens i Stockholms dom den 30 mars 2005 (mål nr 3413-04) Regeringsrätten beslutade den 13 mars 2008 att inte bevilja prövningstillstånd i målet (mål nr 2751-05). 29

Rättslig bakgrund Ds 2012:46 3.2.2 Sterilisering och kastrering Ett upphävande av fortplantningsförmågan kan ske genom sterilisering eller kastrering. Kastrering regleras i svensk rätt genom kastreringslagen (1944:133). Denna lag upphör emellertid att gälla vid 2012 års utgång. 25 Kastrering innebär ett avlägsnande av könskörtlarna, dvs. äggstockarna hos kvinnor och testiklarna hos män. Kastrering får förekomma vid sjukdom och vid ändring av könstillhörigheten. Kastrering i övrigt får enligt 1 kastreringslagen ske om någon kan antas komma att på grund av sin könsdrift begå brott som medför allvarlig fara eller skada för annan (den s.k. kriminalpolitiska indikationen) eller om någon på grund av könsdriftens abnorma riktning eller styrka åsamkas svårt själsligt lidande eller annan allvarlig olägenhet (den s.k. humanitära indikationen). Kastrering får inte ske, annat än om synnerliga skäl föreligger, om personen inte har fyllt 23 år. Kastrering förekommer 26 i dag i princip enbart i samband med ändring av könstillhörighet och vid behandling av olika sjukdomar, främst cancer. Den kategori personer som tidigare kastrerades på kriminalpolitisk eller humanitär indikation kan numera behandlas med mediciner. Sedan år 1994 finns även en möjlighet att få tillstånd till kastrering enligt könstillhörighetslagen. Ärenden enligt kastreringslagen är mycket ovanliga och har, med undantag för ett ärende år 2008, inte förekommit under 2000 talet. Mot bakgrund av att kastrering, i de fall det kan vara befogat, kan utföras med stöd av annan lagstiftning företrädesvis hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) samt de allmänna etiska principer som gäller för all hälso- och sjukvård har kastreringslagen kommit att betraktas som obehövlig. Sterilisering utgör ett kirurgiskt ingrepp som utan att innebära kastrering, dvs. utan borttagande av könskörtlarna, medför ett 25 SFS 2012:455. 26 Prop. 2011/12:142. s. 62 ff och SOU 2007:16 s. 172 ff. 30

Ds 2012:46 Rättslig bakgrund varaktigt upphävande av fortplantningsförmågan. Hos män skärs sädesledarna av så att spermier från testiklarna inte kan passera. Sterilisering på kvinnor genomförs på så sätt att passagen genom äggledarna blockeras så att spermier inte kan nå äggcellerna. Sterilisering får enligt steriliseringslagen (1975:580), i den lydelse som träder i kraft den 1 januari 2013 27, ske på egen begäran för den som fyllt 25 år och är bosatt i Sverige. Nekas personen sterilisering ska Socialstyrelsen överpröva beslutet. Socialstyrelsen kan också lämna tillstånd till sterilisering för personer som är mellan 18 och 24 år. Personer i denna åldersgrupp måste således alltid ansöka om tillstånd för sterilisering och sådant tillstånd lämnas enligt 3 endast i vissa fall, nämligen 1. om det finns beaktansvärd risk för att arvsanlag som kan medföra allvarlig psykisk störning, svårartad kroppslig sjukdom eller svårt lyte av annat slag överförs till avkomling (genetisk indikation), 2. i fråga om kvinna, om graviditet till följd av sjukdom, kroppsfel eller svaghet skulle medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa (medicinsk indikation), eller 3. i samband med ansökan om fastställelse enligt 1 könstillhörighetslagen, om förutsättningar i övrigt föreligger för sådan fastställelse. 3.3 Moderskap, faderskap och föräldraskap samt registrering av detta 3.3.1 Moderskap I svensk lagstiftning finns det, när det gäller definition av vem som är mor till ett barn, endast en bestämmelse. Denna reglerar situationen vid s.k. äggdonation. I samband med att tekniken 27 SFS 2012:457. 31

Rättslig bakgrund Ds 2012:46 kring assisterad befruktning utvecklades och äggdonation tilläts 28 uppkom nämligen frågan om vem som var att betrakta som barnets mor den kvinna som burit och fött barnet eller den som bidragit med det ägg som gett upphov till barnet vid befruktningen. Av 1 kap. 7 FB framgår att om en kvinna föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, ska hon anses som barnets mor. I de fall barnet tillkommit efter befruktning av ett av kvinnans egna ägg, oavsett om detta skett genom samlag eller genom assisterad befruktning, finns inte lagreglerat att kvinnan ska betraktas som barnets mor. Detta torde istället följa av oskrivna principer mater semper certa est (det är alltid säkert vem som är mor) ty mater est quam gestatio demonstrat (modern är den som födandet visar) 29. 3.3.2 Faderskap Om modern vid ett barns födelse är gift med en man eller är nybliven änka råder enligt 1 kap. 1 FB en faderskapspresumtion för mannen, dvs. han ska anses som barnets far. Skulle mannen och kvinnan inte vara gifta med varandra, eller har en domstol förklarat att mannen i äktenskapet inte är far till barnet, fastställs faderskapet genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 FB). Vilka förutsättningar som gäller för faderskapsbekräftelse framgår av 1 kap. 4 FB, där det anges att bekräftelse av faderskap sker skriftligen och ska bevittnas av två personer samt godkännas av socialnämnden och av modern eller av en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Vidare anges att om det senare visar sig att den som har lämnat faderskapsbekräftelse inte är far till barnet, ska rätten förklara att bekräftelsen saknar verkan mot honom. 28 I Sverige tilläts detta genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2003 (SFS 2002:252). 29 Karnov: Kommentar (27) till 1 kap. 7 föräldrabalken. 32

Ds 2012:46 Rättslig bakgrund I fall där faderskapet ska fastställas genom dom gäller enligt 1 kap. 5 FB att rätten ska förklara en man vara far, om det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far. Rätten ska enligt samma lagrum också förklara en man vara far, om det är utrett att han har haft samlag med barnets mor eller att en insemination eller befruktning utanför moderns kropp har skett med hans spermier under den tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom. Av 1 kap. 5 andra stycket FB framgår att faderskap inte kan fastställas genom dom för en man som är spermiegivare enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Motsatsvis kan i andra fall talan om fastställande av faderskap föras mot en spermagivare under den förutsättningen att ingen annan man ska anses som far enligt 1 kap. FB. Om insemination har utförts på modern med samtycke av en man som var hennes make eller sambo, och det är sannolikt att barnet avlats genom inseminationen, ska enligt 1 kap. 6 FB vid tillämpning av 2 5 den som lämnat samtycket anses som barnets far. Bestämmelsen gäller även om inseminationen inte har skett enligt 6 kap. lagen om genetisk integritet m.m. utan genom exempelvis en privat insemination. Faderskap ska inte fastställas för spermiegivaren. I 1 kap. 8 FB finns en motsvarande bestämmelse som gäller när barnet har kommit till genom befruktning utanför kroppen, s.k. provrörsbefruktning. Även i de fallen ska kvinnans make eller sambo anses som barnets far om han samtyckt till befruktningen och det är sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen. Det krävs inte att befruktningen har utförts i enlighet med 7 kap. lagen om genetisk integritet m.m., utan bestämmelsen gäller även om befruktningen t.ex. har skett utomlands. 33

Rättslig bakgrund Ds 2012:46 3.3.3 Föräldraskap Bestämmelsen i 1 kap. 9 FB innebär att om insemination har utförts på modern enligt 6 kap. lagen om genetisk integritet m.m., eller om befruktning av moderns ägg har utförts enligt 7 kap. samma lag, med samtycke av en kvinna som var moderns maka, registrerade partner eller sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom inseminationen eller befruktningen, ska den som lämnat samtycket anses som barnets förälder. Föräldraskap fastställs genom bekräftelse eller dom. För att betraktas som förälder på det sätt som beskrivs ovan krävs således att fyra förutsättningar är uppfyllda. För det första krävs att insemination eller befruktning har utförts enligt lagen om genetisk integritet m.m. Detta innebär bl.a. att inseminationen eller befruktningen ska ha utförts vid vissa i lagen angivna sjukhus. För det andra krävs att modern när befruktningen utfördes var gift, registrerad partner eller sambo med en annan kvinna. Makan, partnern eller sambon ska dessutom för det tredje ha samtyckt till inseminationen eller befruktningen. För det fjärde gäller att det måste framstå som sannolikt med hänsyn till samtliga omständigheter att barnet har avlats genom inseminationen eller befruktningen. Är kraven inte uppfyllda, t.ex. om befruktningen har skett genom samlag, i privat regi eller vid klinik utomlands, ska i stället faderskap fastställas. I likhet med vad som gäller om faderskap (se avsnitt 3.3.2) kan bekräftelse av föräldraskap sakna verkan, t.ex. om det visar sig att barnet inte har avlats vid inseminationen eller befruktningen utanför kroppen. 3.3.4 Registrering av moderskap, faderskap och föräldraskap När ett barn föds fyller barnmorskan i en anmälan och skickar den till Skatteverket. Barnet registreras i folkbokföringsdata- 34

Ds 2012:46 Rättslig bakgrund basen och barnet får ett personnummer om förutsättningarna för folkbokföring i 2 folkbokföringslagen (1991:481) är uppfyllda. Folkbokföring regleras i folkbokföringslagen (1991:481) och folkbokföringsförordningen (1991:749) samt i lagen (2001:182) respektive förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. De flesta personuppgifter som registreras i folkbokföringsdatabasen samlas in genom att Skatteverket får meddelanden från andra myndigheter, exempelvis när ett barn föds. När en personuppgift ändras, sparas den gamla uppgiften i registret. Några gallringsbestämmelser finns inte. Ett av ändamålen med folkbokföringen är att den ska kunna användas för samordnad behandling, kontroll och analys av identifieringsuppgifter för fysiska personer. Ett personbevis visar vilka aktuella uppgifter som finns registrerade i folkbokföringsdatabasen. En s.k. personbild innehåller uppgifter om biologiska föräldrar och eventuella adoptivföräldrar. Författningarna om folkbokföring innehåller inga uttryckliga bestämmelser om ändring av registrerade uppgifter, utan detta görs i enlighet med praxis som bildats vid tillämpningen av bestämmelserna i de lagar och förordningar som nämnts ovan. Detta gäller exempelvis vid ändring av könstillhörighet då personnumret ändras. Personnumrets näst sista siffra anger personens kön där jämn siffra avser kvinna och ojämn siffra man. När handlingar inkommer från Rättsliga rådet om att en person fått ändrad könstillhörighet registreras för personen en personnummerändring enligt ärendetyp Personnummerbyte med ändrad könstillhörighet. Ett sådant ärende sekretessbeläggs alltid hos Skatteverket. Den gamla registrerade identiteten fryses och en personbild läggs som bilaga i ärendet om personnummerbyte tillsammans med de handlingar som skickats från Rättsliga rådet. När det nya personnumret har registrerats finns därefter ingen annan koppling mellan det nya och det gamla personnumret i folkbokföringsdatabasen. Däremot aviserar Skatteverket uppgiften om ändring av könstillhörighet på vanligt sätt som ett namnärende och ett ärende om personnummerbyte. 35

Rättslig bakgrund Ds 2012:46 Efter det att en person fått ändrad könstillhörighet, förs hans eller hennes identitetsuppgifter, inklusive uppgifter om barn och föräldrar, över till personbilden med det nya personnumret. Personen står inte registrerad som mor eller far till sina barn under den nya personbeteckningen. I stället anges bokstaven B för barn framför barnens personnummer och namn. I barnets personbild syns uppgifterna så som de såg ut fram till dess att könstillhörighetsändringen registrerades, dvs. med den gamla identiteten för den av barnets föräldrar som har fått ändrad identitet. Även om personen är vuxen finns hans eller hennes föräldrar registrerade i personbilden, liksom han eller hon själv finns registrerad som barn i föräldrarnas. I sådana fall är det alltid den gamla identiteten som finns registrerad. Det går emellertid internt på Skatteverket att se att det angivna personnumret inte längre är i kraft. De uppgifter som finns i folkbokföringen är som regel offentliga. I de fall det bedöms som nödvändigt för att skydda förföljda personer kan olika åtgärder vidtas för att uppgifterna i folkbokföringen inte ska kunna missbrukas för att söka rätt på en person. En sådan person kan få en markering för särskild sekretessprövning (s.k. sekretess- eller spärrmarkering), vid flyttning bli folkbokförd på den gamla folkbokföringsadressen (kvarskrivning) eller bli folkbokförd med fingerade personuppgifter enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Uppgifter om ändrad könstillhörighet anses i sig vara så känsliga att det kan finnas särskild anledning att anta att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (22 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). En person som ska få ett nytt personnummer till följd av ändrad könstillhörighet kan därför efter begäran få en sekretessmarkering för sina personuppgifter. 36

Ds 2012:46 Rättslig bakgrund 3.4 Rättsliga förutsättningar för assisterad befruktning I lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. regleras assisterad befruktning i form av insemination (6 kap.) och befruktning utanför kroppen (7 kap.) 30. Det finns dessutom i 5 kap. samma lag bestämmelser om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med ägg från människa och särskilt, såvitt här är av intresse, om förvaring av befruktade ägg (se avsnitt 2.3). Bestämmelserna kompletteras med föreskrifter och allmänna råd om assisterad befruktning från Socialstyrelsen. 31 För såväl insemination som befruktning utanför kroppen gäller att åtgärden får utföras endast om kvinnan är gift eller sambo och maken eller sambon skriftligen samtyckt till inseminationen eller befruktningen 32. Detta kan avse ett heterosexuellt eller homosexuellt förhållande. Av 7 kap. 3 lagen om genetisk integritet m.m. följer att om ett befruktat ägg som förs in i en kvinnas kropp inte är hennes eget, måste befruktningen ha skett med hennes makes eller sambos spermier. Däremot kan befruktningen ha skett med en donators spermier, om ägget kommer från den kvinna som det sedan ska föras in i. En konsekvens av denna bestämmelse är att surrogatarrangemang inte är möjliga enligt svensk rätt. 30 Med befruktning utanför kroppen avses såväl befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp som införande av ett befruktat ägg i hennes kropp (7 kap. 1 ). 31 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2009:32 om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning samt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:30 om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler 32 6 kap. 1 respektive 7 kap. 3 lagen om genetisk integritet. 37

Rättslig bakgrund Ds 2012:46 3.5 Rättigheter och skyldigheter som förälder 3.5.1 Inledning När en person blir förälder till ett barn, oavsett om detta sker när barnet föds eller senare genom bekräftelse eller dom, inträder en rad rättsverkningar. Vissa av rättsverkningarna är kopplade till den som är vårdnadshavare för barnet, medan andra inträder oavsett om föräldern är vårdnadshavare eller inte. För de rättsverkningar som här avses görs i allmänhet inte någon skillnad om föräldern är mor, far eller förälder enligt 1 kap. 9 FB. Redan graviditeten innebär att en blivande förälder omfattas av en rad olika författningar. I följande avsnitt ges en översiktlig redovisning av några av de bestämmelser som finns om rättigheter och skyldigheter till följd av graviditet eller föräldraskap. I avsnitt 6.3 6.4 görs en närmare analys av vilka författningar som kan komma att påverkas av ett upphävande av steriliseringskravet. 3.5.2 Rättigheter som förälder En person som blir förälder till ett barn kan i huvudsak inte sägas ha några rättigheter i förhållande till barnet, förutom att föräldern har direkt arvsrätt efter barnet om barnet inte har några bröstarvingar. Det är i svensk rätt tvärtom barnets intresse och barnets bästa som ges företräde. Enligt 6 kap. 2 a FB ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, innehåller bestämmelser om en rad förmåner som inträder för föräldrar, s.k. familjeförmåner. Dessa bestämmelser återfinns i 8 22 kap. SFB och omfattar 38