Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde. 1 Remiss - God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild SOU 2017:53

Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-09-06 Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2017/26 Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde 6 september 2017, klockan 09.00 12.30 Rådhuset Ösel Föredragningslista Förslag på justerare: Monika Eriksson Ärende 1 Remiss - God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild SOU 2017:53 SON 2017/223 2 RS remiss - Avseende hjälpmedelsutredningen S2015:08 betänkande På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) SON 2017/248 3 Intern remiss - Egenavgifter för hjälpmedel inom Region Gotland SON 2017/288 4 Kvalitet i särskilt boende rekommendationer för ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre SON 2017/145 5 Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete SON 2017/183 6 Remiss - Förslag till reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i social barn- och ungdomsvård SON 2017/251 7 Europeiska socialfonden. Projekt Lärsam Unga SON 2017/294 8 Miljöhandlingsplan socialförvaltningen SON 2015/464 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2016-2025 SON 2016/11 10 Insatser för att behålla och utveckla kompetens samt att rekrytera till bristyrken SON 2017/295 11 Redovisning av konsekvenser av kostnadsminskningar - utökning delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrad SON 2015/269 12 Redovisning av konsekvenser av kostnadsminskningar - tidig rehabilitering i hemmet SON 2015/269 13 Revisionsrapport. Granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag SON 2017/205 Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga skickas ut senare (före 6/9-2017) Bilaga Bilaga Bilaga Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Socialnämndens arbetsutskott Region Gotland Sammanträdesdatum 2017-09-06 Kallelse SON 2017/26 Ärende 14 Revisionsrapport. Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet SON 2017/162 15 Kommunikationsstrategi socialförvaltningen SON 2017/153 16 Nytt reglemente för styrelse och nämnder SON 2017/234 17 Information. Uppdrag - ytterligare insatser för barn, unga och deras familjer inom Barnsamarbetet SON 2017/289 18 Socialdirektören informerar 19 Övriga ärenden Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Maria Björkman Ordförande 2 (2)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Emma Norrby, HSF Cecilia Berg, Mårten Åström, SOF Bilaga 1 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2017/319, SON 2017/223 22 augusti 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden, Socialnämnden Remissvar för delbetänkande - God och nära vård, en gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående delbetänkandet God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53). Sammanfattning Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredningen menar att vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. Inriktningen på arbetet ska utgå från att de nuvarande styrande principerna för vårdens organisering, bör ersättas av nya principer som betonar närheten till patienten. Detta delbetänkande beskriver en gemensam målbild för omstruktureringen av hälsooch sjukvården samt en färdplan för att systemet ska förflyttas i den önskade riktningen. Behovet av långsiktighet i arbetet betonas, utredningen menar att ett tioårsperspektiv är nödvändigt för den mycket stora omställning som beskrivs. Utöver förslag till målbild och förslag till färdplan föreslås i detta första delbetänkande förändring av styrande principer och förändrad vårdgaranti. Utredningens förslag på målbild: Det behövs en gemensam målbild för förflyttningen från dagens sjukhustunga system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård. En hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. En målbild baserad på god och nära vård. 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2017/319, SON 2017/223 Utredningens förslag på färdplan: En färdplan för den samordnade omställningen av hälso- och sjukvården till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården behöver tas fram. Färdplanen har sin utgångspunkt i den svenska hälso- och sjukvårdens historia och tar sikte på målbilden. Såväl statliga initiativ som initiativ av andra aktörer i hälso- och sjukvården kan omfattas. Färdplanen bör omfatta såväl utredningstiden som det fortsatta arbetet med omställningen utifrån utredningens kommande förslag. En prioriterad del i omställningen bör vara utformandet av ett Nationellt Uppdrag för primärvården (Primärvård NU). Färdplanen ska kompletteras med utredningens kommande förslag, tidsperspektivet bör vara tioårigt. Utredaren betonar också att förändringarna kommer att innebära puckelkostnader. Utredningens förslag på nya styrande principer: För att åstadkomma en förändring i riktning mot målbilden behövs nya styrande principer för vården. Tre nya huvudprinciperna föreslås: 1. Att hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen, om det inte är motiverat att koncentrera den geografiskt av kvalitets- eller effektivitetsskäl. Med nära avses dels geografiskt dels genom olika tekniska lösningar. 2. Att vården i förstahand ska ges som öppen vård. Behovet av principen underbyggs i tidigare utredning Effektiv vård. Av detta delbetänkande framgår att utredaren menar att förändringen måste göras stegvis och med hänsyn till lokala och regionala kontexter. Ett nationellt uppdrag för primärvården är prioriterat som nästa steg. 3. Att den slutna vården kan ges på vårdinrättning eller på annan plats. Nuvarande formulering i hälso- och sjukvårdslagen anses förlegad, och felaktigt fokuserad på byggnader. Sluten vård handlar snarare om att patienten hålls under uppsikt en sammanhängande tid och att det under denna tid finns beredskap att agera snabbt om något tillstöter. Utredaren menar att det i förlängningen även kan bli aktuellt att ändra begrepps definitioner gällande indelning i öppen/sluten vård. Utredningens förslag till förstärkt vårdgaranti: För att åstadkomma en förändring i riktning mot målbilden föreslår utredaren ett antal författningsmässiga förändringar i både patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Landstingens skyldighet att erbjuda vårdgaranti inom primärvården ska ändras från dagens fokus på läkarbesök inom 7 dagar till att den enskilde inom en viss tid får en medicinsk bedömning inom primärvården. Vårdgarantin inom primärvården ska därmed utöver läkare omfatta även andra legitimerade yrkesgrupper. Tidsfristen ska anges till tre dagar, om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning och en sådan inte kan göras när den enskilde först söker kontakt med primärvården Förslaget till remissvar har tagits fram av socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen gemensamt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genom HSD nätverket tagit del av, och erbjudits möjlighet att ha synpunkter på SKL s förslag till yttrande. Förvaltningen har valt att inte lämna några synpunkter på yttrandet. 2 (5)

Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2017/319, SON 2017/223 Ärendebeskrivning Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredaren ska bl.a. fördjupa analyserna av förslag i Effektiv vård och redovisa konsekvenser framförallt då i förslagen om: förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning ett nationellt utformat uppdrag för primärvården ett tydligare akutuppdrag för primärvården en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfristför en medicinsk bedömning resursöverföring från sjukhusvård till primärvård. Vidare ska utredaren i samråd med företrädare för samtliga aktörer utarbeta en nationell plan. Där primärvården står i fokus för en ökad närhet till patienten. I planen ska det redovisas vad som krävs för en samordnad nationell förändring, vilka utmaningar som finns, samt ett tidsperspektiv för genomförandet. Utredningen heter Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01). Delbetänkandet God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53) tar sin utgångspunkt i tidigare utredningen Effektiv vård och menar vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. Inriktningen på arbetet ska utgå från att de nuvarande styrande principerna för vårdens organisering, bör ersättas av nya principer som anger närheten till patienten. Utredaren betonar att en långsiktighet är nödvändig och förespråkar ett tioårsperspektiv i arbetet. Det behövs en gemensam målbild för förflyttningen från dagens sjukhustunga system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård. En hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. En målbild baserad på god och nära vård. Utredningen slår fast att begreppet god vård, är väl inarbetat i sjukvårdens ledningssystem för kvalitet, i dag reglerat i Ledningssystemet för systematiskt ledningsarbete (SOFS 2011:9). Nära vård menar utredningen ska omfatta såväl tillgänglighet som geografisk närhet. Den goda vården ska finnas tillgänglig när och där patienten behöver den. En gemensam definition av begreppet nära vård utgående från en framtida utredning av det nationella uppdraget för primärvården, kommer framöver att göras av utredningen. För att uppnå målbilden föreslås en färdplan för den samordnade omställningen till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården. Utredningen presenterar färdplanen: Från akutsjukhus till nära vård med en tidsintervall som omfattar 2017-2027. Under mars 2017 till mars 2019 pågår utredningens uppdrag. Under 2019-2022 kommer ytterligare behov av utredning, och stöd till genomförande. Slutligen 2022-2027 för åtgärder som är mer genomgripande och tidskrävande. En prioriterad del av omställningen bör vara att utforma ett 3 (5)

Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2017/319, SON 2017/223 Nationellt Uppdrag för primärvården som kommer att redovisas i delbetänkande 2 juni 2018. Utredningen anser att för en sådan omfattande omställning som detta innebär och för att den ska uppfattas som realistisk, krävs ett sådant tidsspann. Utredningen betonar även att omställningen innebär puckelkostnader på kort sikt och menar att ett sätt att påskynda förflyttningen är att staten tillskjuter medel exempelvis i form av överenskommelse mellan staten och SKL. Att förändra styrande principer för vårdens organisering vilket innebär att vården organiseras nära befolkningen och ett tydliggörande av att öppen vård ska vara förstahandsvalet. I hälso- och sjukvårdslagen införs en bestämmelse om inriktningen för organiseringen av hälso- och sjukvård med innebörden att hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen, om det inte är motiverat att koncentrera den geografiskt av kvalitets- eller effektivitetsskäl. Vidare införs en bestämmelse om att vården ska vara lätt tillgänglig för såväl kontakt som bedömning och besök. En bestämmelse införs också om att vården ska ges som öppenvård i första hand. införande av en professionsneutral vårdgaranti, med en ändrad tidsfrist för medicinsk bedömning. Utredningens förslag är att landstingets skyldighet att erbjuda vårdgaranti inom primärvården ska ändras så att den enskilde inom en viss tid får en medicinsk bedömning inom primärvården. Vårdgarantin inom primärvården ska utöver läkare omfatta även andra legitimerade yrkesgrupper. Det är patientens behov som ska styra vilken yrkeskategori som patienten träffar. Tidsfristen ska anges till tre dagar om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning av legitimerad personal, istället för dagens 7 dagar till läkarbesök. Förslagen kräver ändringar i den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL). Patientlagen (2014:821) samt Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Utredaren föreslår att de nya bestämmelserna ska gälla från 1 januari 2019. Bedömning Förvaltningarna står bakom den gemensamma målbild som utredaren presenterar och instämmer i behovet av en förflyttning från dagens system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. Förvaltningarna ställer sig även bakom den färdplan för en samordnad omställning till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården som beskrivs i delbetänkandet. Förvaltningarna ser positivt på föreslagna förändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Patientlagen (2014:821) samt utredningens förslag till förordning om ändring i Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Förvaltningarna anser att utredningens förslag till ändrade styrande principer är nödvändiga för att åstadkomma en förändring i riktning mot den presenterade målbilden. Utredaren beskriver att på kort sikt kommer omställningen att innebära puckelkostnader och anger att en form för att påskynda omställningen kan vara en överenskommelse mellan staten och SKL. Förvaltningarna vill betona både behovet av stöd under omställningsperioden och att stödet bör utformas så att huvudmän i 4 (5)

Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2017/319, SON 2017/223 mindre kommuner prioriteras, då omställningen kan antas vara en större utmaning både avseende tidsmässig angelägenhetsgrad såväl som resursmässigt. Förvaltningarna anser vidare att förslaget om att förändra vårdgarantin till att innebära en professionsneutral medicinsk bedömning är ett viktigt steg för ett bättre användande av hälso- och sjukvårdens resurser. Förstärkningen i form av förkortad tidsfrist till tre dagar kan, precis som utredaren beskriver, bli en utmaning kopplad till bemanning men är oavsett det ett steg i önskad riktning mot den angivna målbilden. I nästa delbetänkande avser utredaren att bland annat ge förslag på hur överföring av olika typer av resurser från sjukhusen till primärvården ska ske. Förvaltningarna ser fram emot att ta del av delbetänkandet och vill samtidigt poängtera att konsekvensen av att flytta delar av slutenvården från sjukhusen till annan plats, även kan komma att förändra kraven på de kommunala insatserna, inom särskilda boendeformer, hemsjukvården och hemtjänst. Även detta bör belysas i den konsekvensanalys som utredaren avser genomföra. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 22 augusti 2017. Remiss God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53). Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Registrator-RS-Regionstyrelseförvaltningen Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Sof Marit Lindgren avdelningschef särskilt boende Sof Rolf Forsman, beställarchef Hsf Socialdepartementet (S2017/03549/FS) 5 (5)

Regeringskansliet Bilaga 1 Remiss 2017-06-14 S2017/03549/FS Änr 2017-06- 1 9 l GOTLAND Socialdepartementet God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild SOU 2017:53 Remissinstanser 1 Förvaltningsrätten i Umeå 2 Justitiekanslern (JK) 3 Socialstyrelsen 4 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 5 Läkemedelsverket (LV) 6 Folkhälsomyndigheten 7 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 8 Myndigheten för delaktighet 9 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) 10 Tandvårds- och läkemedels förmåns verket (TLV) 11 E-hälsomyndigheten 12 Barnombudsmannen 13 Datainspektionen 14 Statskontoret 15 Regelrådet 16 Arbetsmiljöverket 17 Arjeplog kommun 18 Danderyd kommun 19 Finspång kommun Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 91 Besöksadress: Fredsgatan 8 Webb: www.regeringen.se E-post: s.registrator@regeringskansliet.se

Bilaga 1 20 Grums kommun 21 Gävle kommun 22 Halmstad kommun 23 Hjo kommun 24 Huddinge kommun 25 Håbo kommun 26 Härryda kommun 27 Jönköping kommun 28 Karlstad kommun 29 Kungsbacka kommun 30 Malmö kommun 31 Mölndal kommun 32 Nora kommun 33 Nordmaling kommun 34 Norrtälje kommun 35 Nyköping kommun 36 Orust kommun 37 Rättvik kommun 38 Skövde kommun 39 Sollefteå kommun 40 Stockholm kommun 41 Svedala kommun 42 Säffle kommun 43 Uppsala kommun 44 Are kommun 45 Älvkarleby kommun 46 Örkelljunga kommun 47 Blekinge läns landsting 48 Dalarnas läns landsting 49 Gotlands kommun 2(5)

Bilaga 1 50 Gävleborgs läns landsting 51 Hallands läns landsting 52 Jämtlands läns landsting 53 Jönköpings läns landsting 54 Kalmar läns landsting 55 Kronobergs läns landsting 56 Norrbottens läns landsting 57 Skåne läns landsting 58 Stockholms läns landsting 59 Södermanlands läns landsting 60 Uppsala läns landsting 61 Värmlands läns landsting 62 Västerbottens läns landsting 63 Västernorrlands läns landsting 64 Västmanlands läns landsting 65 Västra Götalands läns landsting 66 Örebro läns landsting 67 Östergötlands läns landsting 68 Sveriges läkarförbund 69 Svenska Läkaresällskapet 70 Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) 71 Svenska Distriktsläkarföreningen 72 Läkarsekreterares och sjukvårdsadministratörers Förbund (LSF) 73 Sjukhusläkarna 74 Distriktssköterskeföreningen 75 Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) 76 Vårdförbundet 77 VISION 78 Kommunal 79 Sveriges Psykologförbund 3(5)

Bilaga 1 80 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 81 Fy sioterapeu terna 82 Sveriges Farmaceuter 83 Apotekarsocieteten 84 Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation (LKR) 85 Akademikerförbundet SSR 86 Pensionärernas Riksorganisation (PRO) 87 Funktionsrätt Sverige 88 Lika unika 89 Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) 90 FAMNA 91 Tillsammans för ungas psykiska hälsa (TILIA) 92 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 93 SPF Seniorerna 94 Vårdföretagarna 95 Svenska Logopedförbundet 96 Svensk Kura tor s förening 97 Svenska naprapatförbundet 98 Swedish medtech 99 Dietisternas riksförbund 100 LIF - de forskande läkemedelsföretagen 4(5)

Bilaga 1 Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 2 oktober 2017. Vi vill endast att ni skickar dem i elektronisk form och då både i wordfbrmat och pdf-format. Remissvaren skickas till följande e-postadresser: ri^^ samt s.fs_@regeiin^skansh_et..sj;_ I remissvaren ska Socialdepartementets diarienummer S2017/03549/FS anges. Vi kommer även att kalla till ett remissmöte om delar av förslagen. Vi återkommer inom kort med mer information om det. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner, från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Torkel Nyman Departementsråd Kopia till Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm 5(5)

Bilaga 1 RE G E R l N G S K A N S U E T 2017-06-14 Förvaltningsavdelningen Remissinstanser RK Service Erbjudande till remissinstanser att få betänkanden elektroniskt Som en del i Regeringskansliets miljöledningsarbete och digitaliseringsarbete är en målsättning att minska antalet tryckta exemplar av publikationerna Statens offentliga utredningar (SOU) och departementsskrivelser (Ds). Ni erbjuds därför möjligheten att övergå till att få betänkandena elektroniskt genom att de skickas i en pdf-fil. Om ni önskar detta skickar ni er e-postadress till fa.kommittereception(5)regeringskansliet.se Frågor kan ställas till: Sektionschef Anne-Marie Chernström Telefon: 08-405 43 33 E-post: anne-marie.chernstrom@regeringskansliet.se

Bilaga 1 God och nära vård. ; ' -.. ;.%}.;': '-.-.-' ' : - : - "i>" :,& gemensam furd^n och nfålbild C>. ' *J " - ' '. " &. ' ' - -. -.v;. '.,, - % ** '-': DELBETÄNKANDE AV UTREDNINGEN SAMORDNAD UTVECKLING FÖR GOD OCH NÄRA VÅRD STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2017:53

Socialförvaltningen Cecilia Berg Mårten Åström Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2017/248 21 augusti 2017 Socialnämnden RS Remiss - Avseende hjälpmedelsutredningen S2015:08 betänkande På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag och lämnar det till Regionstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning Hjälpmedelsutredningens betänkande På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen lämnar ett antal lagförslag som berör Region Gotland som sjukvårdshuvudman, både inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt som huvudman för utbildningen. Hjälpmedelsutredningen påvisar olikheter gällande hantering, utbud och avgifter för hjälpmedel och har en inriktning att det ska bli mer jämlikt och likvärdigt inom landet. Regionstyrelseförvaltningen har skickat förslag på remissvar till bland annat socialnämnden. Socialnämnden instämmer till största del i regionstyrelseförvaltningens förslag på remissvar. Ärendebeskrivning Hjälpmedelsutredningens betänkande På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen lämnar ett antal lagförslag som berör Region Gotland som sjukvårdshuvudman, både inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt som huvudman för utbildningen. Staten har i olika omgångar påtalat det orimliga i dagens läge med olikheter, både vad gäller avgifter och den enskildes möjligheter till delaktighet. Regeringen har 2015 12-10 (Kommittédirektiv 2015:134) tillsatt en särskild kommitté med uppdrag att 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 2 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2017/248 Lämna förslag i syfte att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk samt därvid se över frågan om nationell reglering och ett samlat huvudmannaskap. Utvärdera och analysera konsekvenserna med fritt val av hjälpmedel. Redovisa för- och nackdelar med högkostnadsskydd och avgiftstak inom hjälpmedelsområdet. Olika brister (avgifter, delaktighet etc.) inom hjälpmedelsområdet har konstaterats genom ett antal statliga utredningar sedan 1980-talet (1989, 1995, 2004, 2012 m.fl.), Då hjälpmedel är en regionövergripande fråga och utredningens förslag påverkar flera nämnder är det Regionstyrelsen som beslutar om slutgiltigt remissvar och regionstyrelseförvaltningens tjänstepersoner som är sammanhållande för remissvaret. Regionstyrelseförvaltningen förslår bl. a att tillstyrka hjälpmedelsutredningens förslag om: En reglering av begreppet hjälpmedel och dels reglering av avgifter för vårdbesök och när avgifter för hjälpmedel får tas ut, för att öka likvärdigheten i fråga om hjälpmedel och minska skillnaderna över landet. Att begreppet hjälpmedel regleras för att öka likvärdigheten över landet. Att en avgift får tas ut av den som fyllt 18 år, men inte av den som tillhör personkretsen enligt LSS. Att patientavgift för patientbesök för behovsbedömning eller förskrivning av hjälpmedel inordnas i högkostnadsskyddet. Regionen förslår att begreppet patientavgift ersätts med begreppet vårdavgift. Utredningen förordar inte införande av Fritt val av hjälpmedel. Regionen förslås instämma i det ställningstagandet. Regionstyrelseförvaltningen förslår bl. a att avstyrka: att ha tvingande reglering att tillhandahålla hjälpmedel för vardagliga fritidssysselsättningar som utförs i hemmet och närmiljön, av följande skäl: Region Gotland tillämpar en behovsbaserad förskrivningsprocess, med trappa för olika angelägenhetsgrad. Behov för fritt valda aktiviteter prioriteras lägre än för till exempel hygien, äta och dricka. Generellt anser vi att fritt valda aktiviteter inte ska ingå, frånsett, efter bedömning, för barns lek och utveckling. En avgiftsbefrielse för den som är 85 år eller äldre av följande skäl: Det framstår inte självklart att det är likvärdighet att föreslå avgiftsbefrielse för en hel grupp av befolkningen (andra än barn och unga), personer 85 år och äldre, enbart pga av ålder. Träffsäkerheten i reformen kan ifrågasättas, även de som inte är i behov av ekonomiska lättnader får stöd genom avgiftsbefrielse. En lagreglering att MAR bör finnas. I övrigt hänvisar förvaltningen till regionstyrelseförvaltningens förslag till remissvar. 2 (3)

Bilaga 2 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2017/248 Bedömning Socialförvaltningen instämmer i regionstyrelseförvaltningens förslag på remissvar med följande kommentar: Socialförvaltningen ser vikten av och ställer sig positiv till utredningens förslag att lyfta fram och stärka rehabiliteringen i kommunernas planering av hälso- och sjukvården och äldreomsorg genom att i 11 kap HSL (5 ) införa en ny bestämmelse där verksamheternas behov av kompetens i form av arbetsterapeuter och fysioterapeuter särskilt beaktas. Att kommunerna även ska ta ställning till, om det bör finnas en medicinskt ansvarig arbetsterapeut eller fysioterapeut i verksamhetsområden, som i huvudsak omfattas av rehabilitering, är enligt förvaltningen ett sätt att stärka kommunernas patientsäkerhetsarbete. Beslutsunderlag SON tjänsteskrivelse, daterad 2017-08-21 internremiss avseende hjälpmedelsutredningen S2015:08. RS remissvar på hjälpmedelsutredningen. Sammanfattning av hjälpmedelsutredningen. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lena Andreasson, avdelningschef Hemsjukvården Bo Magnusson, Regionstyrelseförvaltningen 3 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Bo Magnusson Bilaga 2 Tjänsteskrivelse RS 2017/600 Datum Regionstyrelsen Remiss - Avseende hjälpmedelsutredningen S2015:08 betänkande På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta besvara remissen enligt bifogat förslag till svar. Sammanfattning Hjälpmedelsutredningen föreslår dels reglering av begreppet hjälpmedel och dels reglering av avgifter för vårdbesök och när avgifter för hjälpmedel får tas ut, för att öka likvärdigheten i fråga om hjälpmedel och minska skillnaderna över landet. Regionen förslås tillstyrka att begreppet hjälpmedel regleras för att öka likvärdigheten över landet. Regionen förslås avstyrka att hjälpmedel för att kunna delta i sysselsättning och vardagliga fritidssysselsättningar som utförs i hemmet och närmiljön (fritidshjälpmedel) införs på sätt utredningen föreslår definitionen. Utredningen förslår att avgift får tas ut av den som fyllt 18 år, men inte av den som tillhör personkretsen enligt LSS eller den som är 85 år eller äldre. Regionens föreslås tillstyrka förslaget att avgifter får tas ut av den som fyllt 18 år, men inte enligt personkretsen för LSS. Regionen föreslås tillstyrka att patientavgift för patientbesök för behovsbedömning eller förskrivning av hjälpmedel inordnas i högkostnadsskyddet. Regionen förslår att begreppet patientavgift ersätts med begreppet vårdavgift. Utredningen föreslår att kommuner och landsting särskilt ska beakta verksamheternas behov av kompetens i form av arbetsterapeuter och sjukgymnaster och att det bör finnas Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR). Regionen föreslås avstyrka förslag till lagreglering att MAR bör finnas. Utredningen förslår inte att huvudmannaskapet för hjälpmedel överförs till staten. Regionen förslås instämma i det ställningstagandet. Utredningen förordar inte införande av Fritt val av hjälpmedel. Regionen förslås instämma i det ställningstagandet. 1 (8) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 2 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/600 Regionen föreslås avstyrka att högkostnadsskyddet för besök i öppen vård höjs för att finansiera de lagda förslagen. Staten bör kompensera kommuner, landsting och regioner direkt för de ökade kostnader eller minskade intäkter som blir följd av den föreslagna regleringen. Med stöd av synpunkter från Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och SON och HSN föreslås att Region Gotland lämnar förslag till remissvar enligt bifogat dokument. Ärendebeskrivning Hjälpmedelsutredningens betänkande På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen lämnar ett antal lagförslag som berör Region Gotland som sjukvårdshuvudman, både inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och skolhuvudman. Staten har i olika omgångar påtalat det orimliga i dagens läge med olikheter, både vad gäller avgifter och den enskildes möjligheter till delaktighet. Regeringen har 2015-12- 10 (Kommittédirektiv 2015:134) tillsatt särskild kommitté med uppdrag Lämna förslag i syfta att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk samt därvid se över frågan om nationell reglering och ett samlat huvudmannaskap. Utvärdera och analysera konsekvenserna med fritt val av hjälpmedel. Redovisa för- och nackdelar med högkostnadsskydd och avgiftstak inom hjälpmedelsområdet. Arbete med remissvar har samordnats via regionstyrelseförvaltningen med socialförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Underlag för regionens remissvar har inkommit från Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Olika brister (avgifter, delaktighet etc) inom hjälpmedelsområdet har konstaterats genom ett antal statliga utredningar sedan 1980-talet (1989, 1995, 2004, 2012 mfl), Utredningen konstaterar (sidan 344 ff) att de skillnader inom hjälpmedelsområdet som utredningen funnit inte är acceptabla och den statliga styrningen inom hjälpmedelsområdet i stort sett är obefintlig (sammanfattningen sidan 21). Detta leder till olikheter i landet som medför att HSLs mål för hälso- och sjukvården om en vård på lika villkor för hela befolkningen inte säkerställs. Det erfordras enligt utredningen en effektivare statlig styrning. Utredningen konstaterar att en ökad statlig styrning inom hjälpmedelsområdet innebär inskränkningar av det kommunala självstyret (sidan 538), men att detta står i proportion till nyttan och syftet med ökad statlig styrning. Samtidigt konstaterar utredningen (sammanfattning sidan 20) att kartläggning av Socialstyrelsen utifrån fiktiva fallbeskrivningar inte visar annat än att enskilda får tillgång till sådana hjälpmedel som de är i behov av, men vad som kan förskrivas varierar över landet, i likhet med vilka avgifter enskilda måste betala. Utredningen lämnar förslag till lagreglering inom ett antal områden (numrering följer utredningens avsnitt): 1. Ökad likvärdighet Hjälpmedel definieras i hälso- och sjukvårdslagen 2 (8)

Bilaga 2 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/600 a. Nationell definition av hjälpmedel saknas för närvarande, och lagreglerad definition innebär att likvärdigheten ökar liksom möjligheterna att nationellt följa upp hur hjälpmedel förskrivs över landet b. Likaså konstaterar utredningen att hjälpmedel även framöver bör vara del av hälso- och sjukvård, även om vissa ser hjälpmedel utifrån ett rättighetsperspektiv. c. Hjälpmedel för att delta i sysselsättning och vardagliga fritidssysselsättningar som utförs i hemmet och närmiljön, populärt kallat fritidshjälpmedel, tillförs i definitionen för hjälpmedel. Utredningens anser (sidan 516) att det i förarbetena till nuvarande lagstiftning förutsätts att fritidshjälpmedel skall ingå i hälso- och sjukvårdens ansvar, och att det därmed endast är de huvudmän som inte följer lagens intentioner som får tillkommande kostnader. 2. Ökad likvärdighet Förändrat huvudmannaskap Vad gäller förändrat huvudmannaskap, dvs att föra över ansvaret för hjälpmedel till staten, anser utredningen inte att sådan förändring är motiverad, bland annat genom att kostnaderna för en sådan reform skulle bli betydande, även staten vill öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk. 3. Rimliga avgifter Utredningen konstaterar att likvärdigheten nationellt och mellan olika hjälpmedelsområden och olika hjälpmedelsanvändare ökar om avgiftsfriheten ökar. Hjälpmedelsutredningen redovisar att avgifternas storlek för finansiering av landets hjälpmedelsverksamheter är marginell, 230 miljoner kronor i avgiftsintäkter jämfört med kostnader på 6 miljarder kronor, dvs 3,2%. Utredningen föreslår a. att avgifter får tas ut av den som fyllt 18 år, det vill säga generell avgiftsbefrielse för alla barn och unga upp till 18 år. b. generell avgiftsbefrielse för personkretsen enligt LSS. c. generell avgiftsbefrielse för personer 85 år och äldre. För barn och unga är argumentet att det är små kostnader eftersom flertalet huvudman redan har avgiftsfrihet för barn och unga, och den inskränkning i det kommunala självstyret som förslaget innebär bedöms som proportionerlig och godtagbar sidan 434. Också avgiftsfrihet för personkretsen enligt LSS bedöms medföra små kostnadsökningar nationellt sett (8,5 miljoner kronor). Skäl för avgiftsfrihet är (sidan 434) att skydda en grupp som regelmässigt har dålig ekonomi från avgifter som kan medföra att de avstår från behövliga hjälpmedel. Personkretsen består av: 1) personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2) personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, 3) 3 (8)

Bilaga 2 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/600 personer med andra varaktiga psykiska funktionshinder om uppenbart inte beror på normalt åldrande om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed omfattande behov av stöd eller service. Personer 85 år och äldre en helt ny kategori som föreslås få avgiftsbefrielse. Utredningen anger att det dels är en fördelningspolitisk träffsäker reform jämfört med tex högkostnadsskydd och liknande, och dels rent administrativt är enkelt med avgiftsbefrielse för viss ålderkategori, jämfört med att göra en behovsbedömning utifrån den enskildes ekonomi (sid 435). Denna grupp har undantagits från vårdavgifter i övrigt och det framstår enligt utredningen som motsägelsefullt att behandla just hjälpmedelsavgifter annorlunda. Utredningen påtalar också att den lagreglering som föreslås inte förhindrar att enskilda huvudmän har mer förmånliga bestämmelser för den enskilde än vad som regleras. 4. Verklig valfrihet a. Fritt val av hjälpmedel I både direktiv till utredning och i utredningen poängteras vikten av att öka människors delaktighet och självbestämmande. Utredningen anser dock att nuvarande Fritt val-modeller inte bör uppmuntras, eftersom de inte fungerar bra i sin nuvarande utformning, och det finns inga förslag om utveckling av fritt val. 5. Kompetens och samordning a. Utredningen föreslår reglering som innebär att kommunerna vid planering av sin hälso- och sjukvård och äldreomsorg särskilt skall beakta verksamheternas behov av kompetens i form av arbetsterapeuter och fysioterapeuter. På verksamhetsområden som omfattar huvudsakligen rehabilitering bör finnas en medicinskt ansvarig arbetsterapeut eller fysioterapeut, Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Enligt utredningen finns MAR i ett 80-tal kommuner, vilket visat sig vara mycket värdefullt som komplement till MAS, som inte alltid har erforderliga kunskaper om hjälpmedel. b. Elevhälsan skall stärkas Utredningens förslag att satsbidrag får ges också till arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped. c. Förstärkning av specialpedagogiska insatser och kompetensförstärkning sidan 531 Utredningen konstaterar också (sidan 335) att sjukvårdshuvudmännens prioriteringar indirekt påverkar skolhuvudmännen. Otydligheter i ansvarsfördelning mellan sjukvårdshuvudmän och skolhuvudmän kan överbryggas genom överenskommelser huvudmännen emellan. 6. Inkluderande teknik och statligt stöd och styrning (532 ff) Nationell statistik är en förutsättning för att nationellt kunna följa att hjälpmedel förskrivs likvärdigt över landet. Utredningen förordar att 4 (8)

Bilaga 2 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/600 Socialstyrelsen får uppdrag att kontinuerligt samla in statistik och data i syfte att långsiktigt följa upp hjälpmedelsområdet Myndigheten för delaktighet (MFD) får ett förtydligat uppdrag att löpande arbeta med frågor som rör individstöd i form av produkter och tjänster, som digital teknik, hjälpmedel och välfärdstekniska lösningar som ett led i att uppnå full delaktighet i samhällslivet. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) förslås få uppdrag att samla och tillgängliggöra bästa tillgängliga kunskap om kognitivt stöd för elever i skolmiljö. Statens beredning för social och medicinsk utvärdering (SBU) och Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) föreslås få uppdrag att ta reda på vilken effekt olika medicintekniska hjälpmedel och icke medicintekniska hjälpmedel har, hur de används och vilken effekt de har, vilka risker som finns. Vårdanalys skall dessutom undersöka hinder att förskriva konsumentprodukter. Upphandlingsmyndigheten föreslås få uppdrag att aktivt stimulera och stödja sjukvårdshuvudmännen att genomföra upphandlingar som möjliggör för hjälpmedelsanvändare att välja bland flera hjälpmedel som uppfyller de individuella behoven. Utredningen pekar på ett antal områden där delaktigheten för potentiella hjälpmedelsbrukare kan ökas, bland annat genom att de involveras i olika skeenden i upphandlingsprocessen av hjälpmedel (sidan 536). Bedömning 1. Allmänna överväganden Oavsett om utredningens förslag kommer till utförande speglar ändå utredningens slutsatser och ställningstaganden den nationella viljan att skapa rättvisare och mer likvärdig och transparent hjälpmedelshantering i Sverige. Därmed bör utredningens inriktning utgöra grund för fortsatta förändringar i regionens riktlinjer och arbete inom hjälpmedelsområdet. Samtidigt måste förändringar ligga inom ramen för tillgängliga resurser. 2. Ökad likvärdighet a. Hjälpmedel definieras i hälso- och sjukvårdslagen, vilket är fördelaktigt för nationell likvärdighet och för möjlighet till uppföljning. b. Fritidshjälpmedel bör prioriteras inom ramen för den behovstrappa som tillämpas i regionen, och därvid, eftersom fritidsaktiviteter är fritt valda jämfört med t.ex. att klara sitt boende, har låg prioritering. Generellt ingår inte fritidshjälpmedel/hjälpmedel för fritt valda aktiviteter i regionens behovstrappa, mer än för barns lek och utveckling. 3. Rimliga avgifter Det är uppenbart att avgifter för hjälpmedel skiljer mellan kommuner, och landsting/regioner. Att det, som utredningen anger, som i princip inom all 5 (8)

Bilaga 2 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/600 verksamhet, finns utrymme för förbättringar och rationaliseringar i befintlig verksamhet, innebär inte att staten kan lägga förslag som innebär ökade kostnader för regionen utan att kompensera detta på lämpligt sätt. Likaså går de inte att resonera att vissa kostnader redan borde finnas, även det i verkligheten inte gör det, som är ett argument för finansiering av fritidshjälpmedel. a. Där rimligt att barn och unga ges avgiftsbefrielse med de skäl utredningen anför. För Region Gotland innebär det förändring genom att ortopediska skor för barn och unga blir avgiftsfritt. Generell avgiftsfrihet för barn och unga upp till 18 år föreslås för övrigt i särskilt ärende till Regionfullmäktige Förslag till av egenavgifter för hjälpmedel. b. Det är rimligt att personkretsen kring LSS ges avgiftsbefrielse med de skäl utredningen anför. c. Det framstår inte självklart att det är likvärdighet inom hjälpmedelsområdet att föreslå avgiftsbefrielse för en hel grupp av befolkningen, personer 85 år och äldre, enbart pga av ålder. Träffsäkerheten i reformen kan ifrågasättas, även de som inte är i behov av ekonomiska lättnader får stöd genom avgiftsbefrielse. Likaså är inte skälet att det är enkelt att administrera bärande för att ge avgiftsbefrielse. Dessutom är avgiftsbefrielse för denna grupp förhållandevis dyr. Regionstyrelseförvaltningen anser att utredningens förslag inte bör tillstyrkas Ekonomiska konsekvenser för Region Gotland enligt utredningens förslag, med grov schablonberäkning enligt vår befolkningsandel, (058% av Sveriges befolkning) innebär kostnadsökning med 775 000 kronor. Regionstyrelseförvaltningen anser att utredningens förslag att finansieringsbehovet för att kompensera för de tillkommande kostnaderna kan regleras genom höjning av högkostnadsskyddet i öppenvård är en dålig lösning. Detta skulle innebära att finansiering sker via de som återkommande är i behov av öppenvård. Det är rimligare att hjälpmedel för delaktighet i samhället betalas av alla, dvs generell skattefinansiering genom att staten kompenserar regioner och landsting via statsbudgeten. Utredningen konstaterar att avgiftsintäkterna är av liten betydelse för finansiering av hälso- och sjukvården. Den totala årskostnaden för hjälpmedel i landstingen uppgår till 6 miljarder. Huvudmännens avgiftsintäkter uppgår under samma tid till ca 230 miljoner kronor, dvs ca 3,8% Utredningens förslag att ge lagstöd för skäliga hjälpmedelsavgifter är en anpassning till nationell praxis och positivt. Regionstyrelseförvaltningen anser att det är onödigt att i detta sammanhang använda begreppet skälig för hjälpmedelsavgifter. Nivån regleras redan genom kommunallagen, avgifter ska vara skäliga och inte överstiga kommunens/regionens självkostnader. 4. Verklig valfrihet Lokal information och ökad transparens är viktiga områden. För Region Gotlands del är utgångspunkt patienters behov. Utredningens förslag att 6 (8)

Bilaga 2 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/600 använda Tema hjälpmedel 1177 Vårguiden Tema, vars utgångspunkt är produkter snarare än behov, är tveksamt för regionens del. Regionstyrelseförvaltningen instämmer i utredningens slutsats att fritt val inte ger övervägande föredelar jämfört med traditionell förskrivning, särskilt som fritt val förutsätter att det finns en marknad att via rekvisition själv köpa och äga hjälpmedlet, vilket för övrigt innebär oklarheter i ansvarsfrågor Med Gotlands relativa litenhet är en hjälpmedelsmarknad mer begränsad än i Sverige i övrigt. Utredningen ser bättre möjligheter via breda upphandlade sortiment som tillgodoser varierande behov hos hjälpmedelstagare. För region Gotland innebär emellertid även breda sortiment en utmaning genom att vårt befolkningsunderlag inte är av samma omfattning som hos andra huvudmän, vilket regionen efterstävar att överbrygga genom upphandling gemensamt med Stockholm läns landsting. 5. Kompetensbehov i kommunerna a. Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering MAR Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR) i kommuner regleras enligt utredningen genom att det på verksamhetsområden som omfattar rehabilitering bör finnas en arbetsterapeut eller fysioterapeut. I första hand uppfattas att för regionens del ingår ansvar för rehabilitering tydligt i ansvarområdet för Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS), vilket minimerar behov av MAR. I andra hand innebär bör en otydlig reglering, vilket Region Gotland uppfattar ska undvikas, och regionen avstyrker lagreglering med denna utformning. Att reglera om inrättande av specifika tjänster måste dessutom åtföljas av statlig finansiering. b. Hjälpmedel i skolan Utredningens förslag att statsbidrag får ges också till arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped, utöver nuvarande kategorier, är positivt c. Samordning med skolan För regionens del så medverkar företrädare för elevhälsan/uaf regelbundet i hjälpmedelskommitté. Hur funkar det med lärosäten?? 6. Inkluderande teknik och statligt stöd och styrning Utöver finansiering och reglering mot kommuner och landsting förslår utredningen flera uppdrag till statliga myndigheter. Dessa uppdrag är rimliga att ingå de statliga myndigheternas åtagande och leder på sikt till förbättringar inom hjälpmedelsområdet, eller ger underlag till förslag om förändringar och förbättringar inom hjälpmedelsområdet. Parallellt med detta ärende hanteras förslag till Regionfullmäktige om avgifter för hjälpmedel inom region Gotland. Det förslaget har anpassats till utredningens förslag så till vida att barn och unga upp till 18 år förslås generellt få avgiftsbefrielse. Utredningen belyser både barn- och genus perspektiv och menar att särskild hänsyn tagits till barn, sidan 541, genom förslag till avgiftsfrihet och definitionen som tydliggör att fritidshjälpmedel i viss omfattning ingår i hälso- och sjukvårdens ansvar. Eftersom majoriteten hjälpmedelsanvändare torde vara kvinnor, beroende på att de flesta hjälpmedelsanvändare är äldre och bland dessa dominerar kvinnor, kan ett mer 7 (8)

Bilaga 2 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/600 jämlikt tillhandahållande av hjälpmedel över landet således indirekt sägas gynna kvinnor, sidan 539. Beslutsunderlag Inkommen Remiss Dnr RS2017/600, S2017/03349/FST 8 (8)

Regeringskansliet Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Jenny Wada 072-556 75 36 Bilaga 2 Remiss 2017-06-27 S2017/03349/FST 2017-06- 3,0 JiEGlON GQTUXNP Remiss avseende Hjälpmedelsutredningens 52015:08 betänkande På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43 Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän (JO) 2 Kammarrätten i Göteborg 3 Förvaltningsrätten i Härnösand 4 Förvaltningsrätten i Uppsala 5 Försäkringskassan (FK) 6 Socialstyrelsen (SoS) 7 Inspektionen för vård och omsorg (TVO) 8 Läkemedelsverket (LMV) 9 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) I O Folkhälsomyndigheten I1 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) 12 Myndigheten för vård och omsorgsanalys 13 Myndigheten för delaktighet (MFD) 14 Barnombudsmannen (BO) 15 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) 16 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) 17 Statistiska centralbyrån (SCB) 18 Statskontoret 19 Upphandlingsmyndigheten 20 Konsumentverket 21 Statens skolverk 22 Statens skolinspektion 23 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) 24 Sameskolstyrelsen 25 Kungliga tekniska högskolan (KTH) 26 Linköpings universitet Telefonväxel: 08-405 10 00 Fax: 08-723 11 91 Webb: www.regeringen.se Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Fredsgatan 8 E-post: s.registrator@regeringskansliet.se

Bilaga 2 27 Lunds universitet (Certec) 28 Stockholms universitet (SU) 29 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) 30 Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) 31 Post- och telestyrelsen (PTS) 32 Verket för innovationssystem (Vinnova) 33 Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) 34 Dalarnas landsting 35 Jämtland läns landsting 36 Landstinget Blekinge 37 Skånes läns landsting 38 Stockholms läns landsting 39 Västerbottens läns landsting 40 Västmanlands läns landsting 41 Västra Götalands läns landsting 42 Örebro läns landsting 43 Burlövs kommun 44 Enköpings kommun 45 Falkenbergs kommun 46 Faluns kommun 47 Gislaveds kommun 48 Gotlands kommun 49 Grums kommun 50 Gällivare kommun 51 Göteborgs kommun 52 Järfälla kommun 53 Kungälvs kommun 54 Lessebo kommun 55 Ljusnarsbergs kornmun 56 Luleå kommun 57 Malmö kommun 58 Nordmalings kommun 59 Nässjö kommun 60 Ockelbo kommun 61 Oxelösunds kommun 62 Ronneby kommun 63 Rättviks kommun 64 Sjöbo kommun 65 Skara kommun 2(4)

Bilaga 2 66 Stockholms kommun 67 Söderhamns kommun 68 Tjörns kommun 69 Täby kommun 70 Åmåls kommun 71 Älvkarleby kommun 72 Örebro kommun 73 Anhörigas riksförbund 74 Autism och Aspergerförbundet 75 Friskolornas riksförbund 76 Funktionsrätt Sverige (tidigare Handikapp förbunden) 77 Fysioterapeuterna 78 För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) 79 Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder DHR 80 Förbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) 81 Hörselskadades riksförbund (HRF) 82 Idéburna skolors riksförbund 83 Inera 84 Lika Unika 85 Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) 86 Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) 87 Neuroförbundet 88 Nätverket unga för tillgänglighet (NUFT) 89 Pensionärernas Riksorganisation (PRO) 90 SPF Seniorerna 91 Swedish Medtech 92 Svenska kommunalarbetarförbundet (Kommunal) 93 Svenska logopedförbundet 94 Svenska skolläkarföreningen 95 Svenskt demenscentrum 96 Sveriges Arbetsterapeuter 97 Sveriges dövas riksförbund (SDR) 98 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 99 Synskadades riksförbund Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 26 oktober 2017. Vi vill att ni enbart skickar dem i elektronisk form och då både i word- och pdf-format. Ange diarienummer S2017/03349/FST och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. 3(4)

Bilaga 2 Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.registrator@tegeringskansliet.se och s. fst@regeringskansliet. se I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst 2 exemplar av betänkandet. Exemplaren beställs hos Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-598 191 90, fax 08-598 191 91, e-post kundservice@wolterskluwer.se. Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Frågor under remisstiden besvaras av Jenny Wada, Socialdepartementet, Enheten för familj och sociala tjänster, 08-405 21 25, eller jenny.wada@regeringskansliet.se. jessica Löfvenholm Ämnesråd Kopia till Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm 4(4)

Socialförvaltningen Cecilia Berg Bilaga 3 Tjänsteskrivelse SON 2017/288 21 augusti 2017 Socialnämnden Internremiss: Förslag till egenavgifter för hjälpmedel Förslag till beslut Socialnämnden föreslås tillstyrka egenavgifter för hjälpmedel enligt bilaga 1. Avgifterna föreslås gälla från och med 1 januari 2018. Sammanfattning Nationellt finns olika modeller för egenavgifter för hjälpmedel, dels olika patientavgifter för den medicinska bedömningen/förskrivningsavgifter, och dels egenavgifter för hjälpmedlen. Patientavgifter hanteras i särskild ordning för hälso- och sjukvårdsnämnden respektive socialnämnden, med särskilda regelverk för högkostnadsskydd och maxtaxa. Patientavgifter hanteras därmed inte i detta ärende. Hjälpmedelskommittén har fastställt följande utgångspunkter för egenavgifter 1. Rättvist Egenavgiften bör harmoniera med de övergripande prioriteringarna inom hälso- och sjukvård, och stödja god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen(hsl 26). Detta oavsett hemsjukvård eller annan hälso- och sjukvård 2. Enkelt och begripligt 3. Särskild hänsyn skall tas till barn 4. Inte administrera bort pengar 5. Få incitament använda hjälpmedel och att återlämna/återanvända hjälpmedel 6. Ge intäkt till huvudmannen Med ledning av dessa kriterier förordas egenavgifter enligt modell med dels fasta avgifter för vissa hjälpmedel, och dels hyra för vissa hjälpmedel. Förslaget är utarbetat i arbetsgrupp med representanter från SOF, HSF, och RSF. Modellen är utformad med utgångspunkt från befintliga egenavgifter och avstämd med nivåer från framförallt Stockholms läns landsting (SLL). Barn/ungdomar under 18 år betalar ingen egenavgift, samma åldergräns som för patientavgifter. Avgiften för tyngdtäcken och ortopediska skor utgår från uppfattningen att avgift tas ut för hjälpmedel som 1 (9) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/288 motsvarar produkter som även personer utan funktionsnedsättning har kostnader för. Intäkterna beräknas sammantaget öka från ca 1.1 mkr/år till ca 2 mkr/år. Rutiner för avgiftshanteringen inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) beslutas inom HSF. Eftersom hjälpmedelscentralen (HMC) berörs i princip enbart av avgiftsförslaget via tyngdtäcken, bedöms hanteringen på HMC klaras inom befintliga resurser. Ärendebeskrivning Sedan 2013 finns ett gemensamt regelverk med behovstrappa för huvuddelen av hjälpmedel på Gotland. Det som återstår att samla är vissa specialhjälpmedel inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Parallellt har arbete med egenavgifter diskuterats, både nationellt och på Gotland. Nationell utblick visar på en spretig flora av avgifter i regioner/landsting och kommuner i anslutning till hjälpmedel. De finns olika modeller med avgiftskataloger och olika patientavgifter. Utredning inom hjälpmedelsområdet SOU 2017:43 Staten har i olika omgångar påtalat det orimliga i dagens läge med olikheter, både vad gäller avgifter och den enskildes möjligheter till delaktighet. Regeringen har 2015-12- 10 (Kommittédirektiv 2015:134) tillsatt särskild kommitté med uppdrag Lämna förslag i syfta att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk samt därvid se över frågan om nationell reglering och ett samlat huvudmannaskap. Utvärdera och analysera konsekvenserna med fritt val av hjälpmedel. Redovisa för- och nackdelar med högkostnadsskydd och avgiftstak inom hjälpmedelsområdet. Utredningen presenterades i slutet av maj 2017 och berör flera olika perspektiv inom hjälpmedelsområdet, bland annat olika avgifter. Avgifterna kan grovt kategoriseras i: besöksavgifter, hjälpmedelsavgifter som är kopplade till ett specifikt hjälpmedel, och serviceavgifter för reparationer m.m. Vad gäller hjälpmedelsavgift föreslår utredningen att skäliga avgifter får tas ut för hjälpmedel av den som fyllt 18 men inte av den som är 85 år och äldre. Det finns inget förslag till högkostnadsskydd för hjälpmedel. Likaså är det utredningens mening skäligt att avgift tas ut för hjälpmedel som motsvarar produkter som även personer utan funktionsnedsättning har kostnader för, tex ortopediska skor. Med den föreslagna regleringen menar utredningen att serviceavgifter inte skall anses tillåtna. Aktuellt läge på Gotland Hanteringen av hjälpmedel via HMC fördelas enligt nedanstående tabeller Kostnad fördelad per förvaltning OBS att kostnad per förvaltning är enligt den köp- och hyresmodell regionen tillämpar. SOF HSF ÖVR 2015 8 679 000 10 868 000 66 000 2016 9 220 000 13 620 000 60 782 2 (9)

Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/288 Kostnad för inköp av nya hjälpmedel via HMC är 17 826 934 inklusive reservdelar, förbrukningsmaterial, tillbehör och inkontinens för 2016 Antal förskrivningar av huvudhjälpmedel exkl inkontinens SOF HSF 2015 2 982 2 987 2016 3 092 3 338 Antal förskrivningar av huvudhjälpmedel inkl inkontinens SOF HSF 2015 7 130 5 365 2016 6 909 6 043 Fördelning av förskrivningar per åldrar 2016 är enligt följande Radetiketter (huvudhjälpmedel) Order antal order 41 Barn och utbildningsförvaltningen 3 0 6 år 1 7 17 år 1 18 30 år 1 52 Socialförvaltningen 6 909 Okänd 1 0 6 år 1 7 17 år 7 18 30 år 21 31 55 år 150 56 64 år 270 65 74 år 812 75 199 år 5 647 82 Hälso och sjukvårdsförvaltningen 6 043 Okänd 14 0 6 år 88 7 17 år 224 18 30 år 251 31 55 år 752 56 64 år 555 65 74 år 1 284 75 199 år 2 875 95 Externa kunder 886 7 17 år 4 18 30 år 9 31 55 år 53 56 64 år 32 65 74 år 178 75 199 år 610 Totalt 13 841 3 (9)

Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/288 Kostnader för hjälpmedel för HSF enl redovisning 2016 Via hjälpmedelscentralen HMC: 16 917 200 Övriga: 14 414 663 o Varav Olmed/ortopedtekniska: 8 834 395 Totalt: 31 331 863 För HSF köps hjälpmedel också direkt från leverantör av olika verksamheter på lasarettet. Enligt bedömning finns det inte något effektivt sätt att få fram uppgifter på antal förskrivningar och antal brukare etc, utöver det som hanteras via hjälpmedelscentralen, då det går pappers-vägen. (via Olmed finns antalet beställda produkter och pris). De redovisade kostnaderna för HSF inkluderar kostnad för HMC enligt den betalmodell regionen tillämpar. I princip alla hjälpmedel som avser SOF passerar HMC och finns med i redovisad statistik. Aktuella egenavgifter och bidrag för Region Gotland/HSF Produkt Bidrag Egenavgift Ortopediska skor, vuxen (par) 600:- Ortopediska skor, barn/ungdom t.o.m 17 år (par) 400:- Ortoser (faktisk kostnad dock max egenavgiften) 300:- Prefabricerade kompressionsstrumpor (st) 100:- Hörapparater vuxen fr.o.m 18 år (faktisk kostnad 3000:- dock max bidragsbeloppet) Glasögon (högst 0,3 avståndsglas) 500:- Glasögon (högst 0,3 bifokala) 700:- Glasögon 0-7 år (standardglas/ordination) 600:- Glasögon 0-7 år (RX- och 900:-. flerstyrkeglas/ordination) CPAP 100:-/månad Aktuella egenavgifter för HSF ger för 2016 ungefär följande intäkt hyra av Cpap: ca 600 personer ca 696 700 kronor per år Ortoped: 304 700 kronor Hörapparater: 66 200 kronor Glasögon: 13 200 kronor Sammantaget enligt redovisning var egenavgifterna inom hälso och sjukvårdsförvaltningen 2016 1 336 tkr. Socialförvaltningens egenavgifter för 2016 är 0 kronor Utöver dessa avgifter och bidrag finns särskild lag som innehåller bestämmelse om landstingens skyldigheter att, under angiva förutsättningar, lämna bidrag upp till 800 kronor för glasögon och kontaktlinser till barn och unga mellan 8-19 år. 4 (9)

Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/288 Juridiska förutsättningar med avgifter. Patientavgift eller besöksavgift, vilket ibland inom området hjälpmedel också uttrycks som förskrivningsavgift. Allt inom ramen för patientavgift, inklusive förskrivningsavgift, har samma högkostnadsskydd. Hjälpmedelsutredningen anger genomgående begreppet patientbesök för behovsbedömning eller förskrivning av hjälpmedel där med förskrivning avses att prova ut, anpassa/specialanpassa och välja produkt, men också att informera, instruera och träna samt följa upp och utvärdera funktion och nytta, d.v.s. alla moment som i princip kan vara aktuella. Besöksavgift berörs inte av detta förslag, som gäller enbart hjälpmedelsavgifter. Samma regler gäller för hemsjukvård, huvudmannen kan ta patientavgift, men inom ramen för aktuellt regelverk för maxtaxa. Alla avgifter som ligger för själva hjälpmedlet (full betalning eller viss egenavgift etc) ligger utanför besöksavgiftsregelverket i övrigt. Sedan kan hjälpmedelsavgift för hjälpmedlet samordnas med övrigt regelverk vad gäller åldrar etc. För att undvika det som kan uppfattas som orimliga egenavgifter kan det finnas särskilt högkostnadsskydd. Hjälpmedelsutredningen konstaterar att alla landsting tar ut någon form av hjälpmedelsavgift, men utredningen uttrycker också att det inte finns något entydigt lagstöd för att ta ut hjälpmedelsavgifter idag. Hjälpmedelsutredningen föreslår att sådant lagstöd för hjälpmedelsavgifter införs. Vidare föreslår hjälpmedelsutredningen att serviceavgifter skall förbjudas. Jämförelser med andra Regioner eftersträvar oftast gemensam hantering kring hjälpmedel med kommunerna i regionen, med samordnade regelverk och samordnade avgifter på hjälpmedlen. Däremot har regioner och kommuner oftast olika regelverk för patientavgifter med olika högkostnadsskydd/maxtaxa. Många regioner har avgiftskataloger med samlad riktning att vissa grupper av hjälpmedel har egenavgifter, vanligen syn, hör och ortopedtekniska hjälpmedel. Västerbotten har fört ett principiellt resonemang om kriterier för hjälpmedel och egenansvar mm. De har efter revidering 2015 egenavgifter i begränsad omfattning. Exempel på lösningar redovisas nedan: Västerbotten (inkl vissa kommuner): Västerbotten Jönköping (inkl kommuner) http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeid=42876 Halland inkl kommuner: Kryckkäppar 70:-/st och TENS 100:-/månad (inkluderat i högkostnadsskydd) Stockholms läns landsting (SLL) avgift inkl högkostnadsskydd: avgift inkl högkostnadsskydd korttidsförskrivning: Korttidsförskrivning 5 (9)

Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/288 egenvård: Egenvård behandlingshjälpmedel: behandlingshjälpmedel Utgångspunkter för egenavgifter på Gotland 1. Rättvist Egenavgiften bör harmoniera med de övergripande prioriteringarna inom hälso- och sjukvård, och stödja god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen(hsl 26). Detta oavsett hemsjukvård eller annan hälsooch sjukvård. 2. Enkelt och begripligt 3. Särskild hänsyn till barn 4. Inte administrera bort pengar 5. Få incitament använda hjälpmedel/återlämna/återanvända hjälpmedel 6. Ge intäkt till huvudmannen. Förslag val av modell för egenavgifter 1. Samla alla hjälpmedelsområden i gemensamt system a. För att uppfylla punkterna 1-2 ovan måste HSF forcera arbetet med att sammanföra hjälpmedel via Sesam eller via annan överblickbar metod. 2. Patientavgifter a. Regelverk för besöks/patientavgifter finns inom både inom SOF och HSF och patientavgift bör hanteras i annan särskild ordning i samband med patientavgiftsbeslut, och inte inom ramen för egenavgifter för hjälpmedel. Flera kommuner (Malmö stad, Kalmar, Kristianstad, Skellefteå mfl) anger i sina regelverk att avgift tas ut för insats vid utprovning etc av hjälpmedel, medan det är gratis hos andra (Västerås mfl). 3. Hjälpmedelsavgift Med utgångspunkt från uppdraget att ta fram avgifter inom hjälpmedelsområdet blir slutsatsen att avgift skall tas ut för själva hjälpmedlet/produkten. Förslag till beslut innehåller inte någon form av serviceavgifter. 4. Val av modell för egenavgift Diskussion enligt modell från Västerbotten om egenavgifter är principiellt tilltalande, men deras egenavgifter beräknas medföra begränsade intäkter. Det finns regioner, utöver Västerbotten, som har liten omfattning på egenavgifter på hjälpmedel. Region Halland inkl ingående kommuner har avgifter enbart för köp av kryckkäppar samt för hyra av TENS-apparater (smärtlindring). Stockholms läns landsting har en tydlig policy som redovisar vilka principer som styr hjälpmedelsverksamheten och därtill ett beslutsstöd som stöd för 6 (9)

Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/288 förskrivare. Dessutom då tydlig, sammanhållen och förhållandevis enkel hjälpmedelguide inkl avgifter. Med ledning av punkterna ovan under Utgångspunkter för egenavgifter på Gotland så blir resultatet en avgiftsmodell både fasta avgifter för särskilda hjälpmedel och hyra för vissa hjälpmedel. Förslaget har också anpassats till hjälpmedelsutredningens förslag att serviceavgifter förbjuds, d.v.s. regionens regelverk innehåller inga serviceavgifter. Likaså föreslås att avgifter tillåts endast för personer över 18 år, undantaget personkretsen för LSS. Förslag till egenavgifter och bidrag för hjälpmedel inom Region Gotland Med ledning av vad som anförts ovan föreslås egenavgifter för hjälpmedel enligt följande tabell, som också redovisas som bilaga 1 (för jämförelse med aktuella avgifter och bidrag hänvisas till bilaga 2). Hjälpmedel Förslag till avgift Avgiftsbefrielse för barn och unga under 18 år och personkretsen enligt LSS Kryckkäppar (2st) 100 kr engångskostnad Tyngdtäcke 600 kr/tyngdtäcke Hörapparater 600 kr/öra Ortopediska skor, vuxna över 18 år 1000 kr/par Stöd- och kompressionsstrumpor 150 kr/arm/ben 300 kr/par Ortoser Faktisk kostnad, dock max 300 kr/st Hyresavgifter för TENShjälpmedel. 100 kr/kalendermånad Hyresavgift för CPAP/BIPAP 100 kr/kalendermånad Glasögon (högst 0,3 avståndsglas) Glasögon (högst 0,3 bifokala) 800 kr/glasögon Genomgående blir hjälpmedel för barn och unga upp 18 år avgiftsfria, även ortopediska skor. Avgift införs för kryckkäppar, tyngdtäcken och TENS-apparat. Bidrag till hörapparat ändras till egenavgift. Bidrag till glasögon för barn och unga mellan 8 och 19 år regleras särskilt genom lagstiftning (SFS 2016:35). Bedömning Med ledning av redovisning ovan förordas en egenavgift. Eftersom Stockholms läns landsting har en väl genomarbetad modell för prioriteringar, bedömningar och också avgifter, som uppfyller de kriterier som fastslagits som förutsättning för egenavgifter, förordas avgiftsmodell med utgångspunkt från regionens befintliga egenavgifter och avstämd med nivåer från framförallt Stockholms läns landsting (SLL). 7 (9)

Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/288 Förslaget innebär att hyra på TENS-apparater och engångsavgift för tyngdtäcken samt engångskostnad för kryckkäppar på 100kr införs, samt att vissa befintliga avgifter justeras eller tas bort. De förändrade avgifterna beräknas öka intäkterna till regionen från ca 1,3 mkr till 2,2 mkr. Förslaget bedöms vara könsneutralt och hänsyn är taget till barnperspektivet genom att barn och ungdomar under 18 år är undantagna egenavgifter. Stockholms hantering av hjälpmedel ansluter till Region Gotlands principiella lösning med regelverk/behovstrappa för hjälpmedelshanteringen, så regelverket/behovstrappan bedöms inte behöva omarbetas, möjligen anpassas i delar. I mån av tillgång tillhandahåller verksamheterna i Stockholm läns landsting vissa hjälpmedel via korttidshyra. Region Gotland har genomfört arbete med prioritering av hjälpmedel och hjälpmedelskostnader och då tagit bort alternativet med korttidshyra. Likaså finns inom SLL möjligheten till fritt val av hjälpmedel för vissa hjälpmedel inom området rörelse, syn och hörsel. Detta tillämpas inte på Gotland. För inkontinens gäller högkostnadsskyddet för sjukvård. Egenavgifterna för hjälpmedel som sköts via hjälpmedelscentralen hanteras i hjälpmedelssystemet Sesam, övriga egenavgifter hanteras via respektive verksamhet. Konsekvenserna och modellen som sådan bör följas upp efter lämplig tid (1år). Socialförvaltningen Marica Gardell Regiondirektör Skickas till Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Anna-Lena Gutedal, ekonomichef 8 (9)

Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/288 Bilaga 1 Förslag till egenavgifter Hjälpmedel Förslag till avgift Avgiftsbefrielse för barn och unga under 18 år Kryckkäppar (2st) 100 kr engångskostnad Ingår Tyngdtäcke 600 kr/tyngdtäcke Nej Hörapparater 600 kr/öra Ingår Ortopediska skor, vuxna över 18 år 1000 kr/par Nej Stöd- och kompressionsstrumpor 150 kr/arm/ben 300 kr/par Ingår Ortoser Faktisk kostnad, dock max 300 kr/st Ingår Hyresavgifter för TENS-hjälpmedel. 100 kr/kalendermånad Ingår Hyresavgift för CPAP/BIPAP 100 kr/kalendermånad Ingår Glasögon (högst 0,3 avståndsglas) Glasögon (högst 0,3 bifokala) 700 kr/glasögon Ingår Högkostnadsskydd 2000 kr/12- månadersperiod Bilaga 2 Aktuella avgifter och bidrag, inkl förslag till avgifter Högkostnadsskydd Hjälpmedel Förslag avgift Avgiftsbefrielse för barn och unga under 18 år 2000 kr /12- månadersperiod Aktuell avgift Kryckkäppar (2st) 100 kr engångskostnad Ingår 0 kr Tyngdtäcke 600 kr/tyngdtäcke Nej 0 kr Hörapparater 600 kr egenavgift/öra Ingår Bidrag 3000 kr/öra från och med 18 år (faktisk kostnad, dock maxbelopp) Ortopediska skor, vuxna 1000 kr/par Nej 600 kr/par Ortopediska skor, barn under 400 kr/par 18 år Ingen avgift Stöd ochkompressionsstrumpor 150 kr/arm/ben 300 kr/par 100 kr/prefabricerat st, 200 för tröja eller byxa Faktisk kostnad, dock max 300 kr/st Ingår Faktisk kostnad, dock Ortoser max 300 kr/st Ingår Hyresavgifter för TENS 100 kr/kalendermånad Ingår 100 kr/månad Hyresavgift för CPAP/BIPAP 100 kr/kalendermånad Ingår 100 kr/månad/ 0 kr Glasögon (högst 0,3 500 kr avståndsglas) 700 kr/glasögon Ingår Glasögon (högst 0,3 bifokala) 700 kr/glasögon Ingår 700 kr Glasögon 0-7 år Bidrag 600 kr (standardglas/ordination) Ingen avgift Glasögon 0-7 år (RX- och Bidrag 900 kr flerstyrkeglas/ordination) Ingen avgift 9 (9)

Socialförvaltningen Cecilia Berg och Peter Åkesson Bilaga 4 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2017/145 22 augusti 2017 Socialnämnden Kvalitet i särskilt boende Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta Kvalitet i särskilt boende- rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre. Sammanfattning Rekommendationen Kvalitet i särskilt boende har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Syftet är att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre utifrån fyra valda fokusområden. Rekommendationen presenterades 3 maj anordnades på Gotland en workshop Sätt ljus på natten med SKL, politiker, tjänstemän, enhetschefer och medarbetare. Rekommendationens fyra fokus områden är koll på läget, planera utifrån individens behov, ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter och ledarskap. Socialförvaltningen bedömer att rekommendationens innehåll är viktigt för att säkra kvalité på särskilt boende dygnet runt och ger en tydlig inriktning på förvaltningens fortsatta utvecklingsarbete genom de beskrivna fokusområdena. Ärendebeskrivning I syfte att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har Sveriges kommuner och landsting (SKL) i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram en rekommendation. I rekommendationen lyfts de utvalda områden som man anser kräver ett särskilt fokus i förnyelse och förbättringsarbetet för att öka kvaliteten nattetid. Den 3 maj anordnades på Gotland en workshop Sätt ljus på natten med SKL, politiker, tjänstemän, enhetschefer och medarbetare. Rekommendationens fyra fokus områden är koll på läget, planera utifrån individens behov, ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter och ledarskap. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2017/145 Koll på läget De enskildas behov av omsorg och tillsyn på natten behöver vägas samman med de förutsättningar som finns i förhållande till lokaler och teknik på respektive särskilt boende. Ledningen måste i större utsträckning ha kunskap om det arbetet som sker på natten. Planera utifrån individens behov Verksamheten behöver säkerställa individens behov av vård och omsorg på natten på motsvarande sätt som görs på dagen. Genomförandeplanerna bör vara ett dokument för både dag och natt samt följas upp kontinuerligt. Arbetet ska ske tillsammans med den äldre och dess anhöriga samt ta hänsyn till att behov varierar över tid. På Gotland ser vi att förvaltningens införande av IBIC* kommer göra att individens behov bli mer utförligt beskrivna. Viktigt blir att även se individens behov under natten. Genom detta kan man sedan skapa tydligare genomförandeplaner för såväl dagen som natten. *IBIC (individens behov i centrum) bygger på ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt från utredning och beslut till genomförande och uppföljning. Redan idag finns på Gotland några särskilda boende där man valt att fokusera på arbetet nattetid och utveckla genomförandeplanerna utifrån individens behov även på natten. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter En övergripande strategi bör utarbetas som på ett tydligt sätt visar hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara. Digitala lösningar ska tillgodose den enskildes integritet, behov av trygghet och samtidigt möjliggöra att personal nyttjas på bästa sätt. Strategin behöver kompletteras med mer verksamhetsnära handlingsplaner som stöttar verksamheten i valet av bästa möjliga lösning i förhållande till arbetsmetoder, arbetsmiljö samt brukarnas förmågor och behov av medbestämmande, självständighet och trygghet. Under vintern 2016/2017 genomförde socialförvaltningen en förstudie finansierad av Vinnova med mål att införa en testmiljö för test av ny teknik inom särskilda boenden. Socialförvaltningen gick inte vidare med huvudutlysningen, men resultatet från förstudien kommer eventuellt att användas för en testmiljö i mindre skala. De behov som identifierades och som kan vara intressanta att utvärdera hur välfärdsteknik i kombination med ändrade processer kan kvalitetssäkra och effektivisera verksamheten är följande: Obruten sömn Identifiera/förebygg fall Förhindra att brukare glöms vid exempelvis toalettbesök Rörelsefrihet utomhus Ökad säkerhet i läkemedelshanteringen Förslag kring dessa områden kommer att ingå i en plan för välfärdsteknologi som utvecklingsledare på socialförvaltningen håller på att ta fram och beräknas vara klar under hösten 2017. 2 (3)

Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2017/145 Ledarskap Den samlade ledningen, såväl närmaste chef samt förvaltningsledning, behöver ta ett mer aktivt ansvar för förbättrings- och kvalitetsarbetet för att nya arbetssätt och ökad teknikanvändning ska bli möjligt. Vidare rekommenderas flexibilitet i bemanning för att kunna möta individens behov såväl dag som natt, vilket underlättas genom arbetsledning nattetid. På Gotland ser vi att rekommendationerna bör tydliggöras och föras in i förvaltningens kvalitetsdokument samt att man vid kvalitetsuppföljningar särskilt granskar hur arbetet sker på natten. För att skapa ökad kvalité för de boende på natten krävs även en ökad kommunikation mellan dag och nattpersonal, mer flexibla scheman som utgår från de boendes behov och ett ledarskap dygnet runt. Bedömning Socialförvaltningen bedömer att rekommendationens innehåll är viktigt för att säkra kvalité på särskilt boende dygnet runt. Genom att anta rekommendationerna får verksamheterna en tydlig inriktning på utvecklingsarbetet genom de beskrivna fokusområdena. Förslaget om en strategi för digitalisering är i linje med förvaltningens planerade arbete med plan för välfärdsteknologi. Beslutsunderlag Kvalitet i särskilt boende. Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre, Sveriges kommuner och landsting, SKL, daterad 15 december 2016. Tjänsteskrivelse daterad 22 augusti 2017. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, tf avdelningschef kvalitets- och utvecklingsavdelningen Peter Åkesson, utvecklingsledare Cecilia Berg, utvecklingsledare 3 (3)

Bilaga 4

Bilaga 4

Bilaga 4 PM 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 1 (12) Vård och Omsorg Greger Bengtsson KVALITET I SÄRSKILT BOENDE Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre Agneta Ivåker Greger Bengtsson Åsa Furén-Thulin Sektionen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) December 2016 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 2 (12) Innehållsförteckning Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre... 1 Inledning... 3 En värdig vård för de äldsta... 3 Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete... 3 Syfte, mål och målgrupp... 3 Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter... 4 Ansvarsfördelning och gällande rätt... 4 Ansvarsfördelning och kvalitet... 4 Lagrum särskilda boenden... 4 Ändring av socialtjänstförordningen 2016... 5 Utgångspunkter... 6 Vikten av individuell behovsbedömning... 6 Boendemiljön... 7 Bemanning... 7 Digitalisering och nya arbetssätt... 7 Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen... 8 Natten påverkas av dagens aktiviteter... 9 Chefen och ledarskapets betydelse... 9 Rekommendation... 10 Koll på läget... 10 Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter... 10 Ledarskap... 11 Implementering... 12

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 3 (12) Inledning En värdig vård för de äldsta Vi står idag inför en befolkning som blir allt äldre och antalet personer i stort behov av vård och omsorg kommer att öka kraftigt. Att åldras behöver inte i sig betyda funktionsnedsättning, en 75 åring idag har bättre funktionsförmåga än för 30 år sedan, men samhället måste ändå rusta för att en större andel av befolkningen är mycket gamla personer. En betydande del av dessa äldre behöver bo på särskilt boende. De utgör några av samhällets mest sköra och behövande individer. Att säkerställa en god, värdig och för individen anpassad vård och omsorg för dem tillhör därmed en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Medarbetarna på landets äldreboenden är den enskilt viktigaste faktorn för att kunna ge en god kvalité för de äldre. Det är därför viktigt att medarbetarnas kunskap och drivkraft tas tillvara i arbetet med att förbättra omsorg och tillsyn nattetid för särskilda boenden. Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete För att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram denna rekommendation. Bakgrunden är att regeringen våren 2016 avslog Socialstyrelsens förslag till bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre. Socialstyrelsens uppdrag med föreskrifterna var att säkerställa en trygg och individanpassad omsorg samt försäkra sig om att det på särskilda boenden för äldre skulle finnas personal dygnet runt som utan dröjsmål kunde hjälpa de äldre. Istället för bemanningsföreskrifterna valde regeringen att förtydliga Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap 3 ). Där framgår det att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att ytterligare stötta kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre har SKL tagit fram denna rekommendation där de områden anges som kräver ett särskilt fokus i förnyelse- och förbättringsarbetet. Syfte, mål och målgrupp Målgrupp för rekommendationen är kommunerna i rollen som uppdragsgivare och arbetsgivare samt alternativa utförare i tillämpliga delar. De områden som

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 4 (12) uppmärksammas är digitalisering, arbetsmetoder och bemanning. SKL noterar särskilt att det finns en viktig utvecklingspotential vad gäller välfärdsteknik. Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter Några av framgångsfaktorerna för rekommendationen är att den bygger på en förståelse för de förutsättningar som finns i landets kommuner. I arbetet med rekommendationen har SKL därför fört en dialog med socialchefer, äldreboendechefer och undersköterskor. Sammantaget har ett 60-tal kommuner medverkat. Dessutom har dialog förts med brukarorganisationer, fackliga organisationer och regionala representanter. För att göra rekommendationen till verklighet krävs ett gediget förankringsarbete. Här kommer SKL att medverka till spridning av rekommendationen i dialog med kommunerna. Ansvarsfördelning och gällande rätt Ansvarsfördelning och kvalitet Varje kommun ska ha en fungerande socialtjänst med ansvar för bland annat äldreomsorgsfrågor. Kommunen och dess ledning har det yttersta ansvaret för att äldre i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Inom varje kommun är det socialnämnden som har ansvaret för verksamhet riktad till behövande oavsett utförare. Det framgår av socialtjänstlagen att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För att uppnå god kvalitet krävs rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och insyn, respekt för den enskildes integritet och ett professionellt bemötande. Den enskilde ska känna sig trygg i mötet med socialtjänsten och det stöd han eller hon får. För att uppnå god kvalitet behöver verksamheten använda sig av ett genomtänkt arbetssätt. Det förutsätter att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet samt får ett bra stöd och rätt förutsättningar att utföra ett arbete av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Syftet med ledningssystemet är att uppnå god kvalitet inom vård och omsorg genom att verksamheterna uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystemet ska användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas (SOSFS 2011:9) Lagrum särskilda boenden Det lagrum som reglerar socialtjänsten och äldreomsorgens särskilda boenden är de grundläggande bestämmelserna om integritet, självbestämmande och god kvalitet. De återfinns i 1 kap. 1, 3 kap. 3, 4 kap. 1 samt 5 kap. 5 socialtjänstlagen

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 5 (12) (2001:453). Bestämmelserna i 5 kap. 4 samma lag om att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att de får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) har också betydelse. Socialstyrelsen föreskrift om dokumentation (SOSFS 2014:5) gäller även särskilda boenden för äldre. Ändring av socialtjänstförordningen 2016 Socialtjänstförordningen är sedan den 15 april 2016 förändrad. I förordningen har regeringen förtydligat kommunernas ansvar kring bemanningen nattetid i särskilt boende för äldre. Ändringen av socialtjänstförordningen (2001:937) lyder enligt följande: I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. I kommentarerna framkommer att syftet med lydelsen utifrån den enskildes aktuella behov är att tydliggöra att utgångspunkten för det föreslagna tillägget är den enskildes medicinska och sociala behov. Vidare skriver man i kommentarerna att: Kravet på tillgång till personal villkoras med andra ord utifrån den enskildes förutsättningar samt behov av stöd och hjälp. Socialnämnden kan till exempel placera äldre i en så kallad servicelägenhet med trygghetslarm. Vidare förtydligas att de äldre som placeras i exempelvis demensboenden och behöver dygnet runt vård ska tillförsäkras detta. Finns behov av närvarande personal på boendet ska det finnas. Socialnämnden kan fortsatt anpassa tillgången till personal i förhållande till de äldres olika behov i ett boende, där en enskild person kan vara i behov av mer stöd och hjälp än en annan. Genom att utgå från den enskildes behov, undviks en reglering som innebär att alla de särskilda boendena på ett generellt och preciserat vis ska ha tillgång till personal dygnet runt med en viss personalstyrka. Tillägget av begreppet aktuella ger socialnämnden ett incitament att göra en kontinuerlig anpassning av stöd och hjälp utifrån den enskildes behov. Av detta följer att personalen ska uppmärksamma den äldres behov av stöd och hjälp samt vid behov förändra tillgången till personal.

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 6 (12) Förordningen reglerar inte på vilket sätt personal kan uppmärksamma att en boende har behov av hjälp och därför kan den som bedriver ett särskilt boende själv bedöma på vilket sätt tekniskt stöd kan vara lämpligt. Det är viktigt att tekniskt stöd används på ett sådant sätt att det inte är till nackdel för den enskilde. Vad säger Inspektionen för vård och omsorg (IVO)? Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit fram ett bedömningsstöd för tillsyn vid särskilt boende för äldre. Det bedömningsstöd som IVO idag använder är inte fullt ut anpassat till ändringen i socialtjänstförordningen som rör särskilt boende. Det bedömningsstödet är nu under omarbetning och kommer, som SKL uppfattar det, inte vara i konflikt med dessa rekommendationer Bedömningen betonar individualisering och de faktorer IVO lyfter fram är att det ska finnas tillräckligt med personal för planerade och oplanerade insatser. IVO bedömer att personalbehovet även påverkas av: Lokalernas utformning Individens behov Låsta dörrar (begränsningsåtgärder) Tekniska lösningar Samtycke Integritet Utgångspunkter I denna rekommendation gör SKL en sammanvägd analys och bedömning utifrån lagstiftning, IVO: s bedömningsstöd vid tillsyn samt de iakttagelser som gjorts vid kommunbesök och de samtal som genomförts med företrädare, brukarorganisationer och medarbetare. Vikten av individuell behovsbedömning Den individuella behovsbedömningen är grunden för hur vården och omsorgen planeras och genomförs. Bedömning av behov kan göras av biståndshandläggare, enhetschef, ett team bestående av flera yrkeskategorier, och av baspersonal i aktuella situationer. Bemanning efter behov ansvarar enhetschefen för, men ytterst fördelar socialnämnden och kommunstyrelsen resurserna. De 60 kommuner som SKL haft kontakt med inom ramen för arbetet med rekommendationen har olika lösningar för individuella överenskommelser.

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 7 (12) Arbetssätten utgår från individens behov och påverkas även av tillgång till välfärdsteknik. Vid nedsatt beslutsförmåga/funktionsnedsättning blir frågan komplex och kräver en genomarbetad metodik där anhöriga är en viktig aktör Tillsyn nattetid innebär också risk för att störa nattsömnen och skapa oro. Socialtjänstlagens intentioner är att individen så långt som möjligt ska få behålla sin integritet och självständighet. Det är därför viktigt att göra individuella överenskommelser kring omsorg och tillsyn nattetid med de som kan ge sitt samtycke, samt hitta metoder för att utröna hur de med begränsade möjligheter till samtycke kan medverka till planeringen av tillsynen. Boendemiljön Lokalernas utformning kan stärka eller minska möjligheterna till överblick över situationen för de boende. Det påverkar vården och omsorgen nattetid då bemanningen är lägre i förhållande till dagen. Bristande lokaliteter kan kompenseras genom användning av tekniska hjälpmedel och/eller förstärkt bemanning. Vid ny- och ombyggnation är det av stor vikt att hänsyn tas till möjligheter till god överblick. Bemanning Socialtjänstförordningen anger att personal utan dröjsmål ska uppmärksamma behov av hjälp och ge hjälp till äldre på särskilt boende. Att uppmärksamma behov utan dröjsmål kan, som framgår i socialtjänstförordningen, göras med såväl teknik som utökad bemanning. När behov av stöd och hjälp har uppmärksammats ska det tillgodoses. Hur och hur snabbt detta ska ske måste utgå från den enskildes behov av stöd och hjälp. Bemanningen nattetid bör därför vara anpassad för att så effektivt och flexibelt som möjligt möta detta behov, exempelvis genom ett anpassningsbart schema. Det är en viktig förutsättning för att få en både kostnadseffektiv och kvalitativ verksamhet. Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till vid bemanning är möjligheten för personalen att arbeta heltid, och ge medarbetarna sådana förutsättningar att de klarar att arbeta utifrån de äldres aktuella behov, vilka kan skifta över tid. Det kan betyda att personal ska kunna ställa om och arbeta på flera olika arbetsplatser i relation till det aktuella vård- och omsorgsbehov som finns. Digitalisering och nya arbetssätt Digitaliseringen medger helt nya möjligheter att förändra arbetssätt och i större utsträckning ta vara på den äldres egna förmågor och förutsättningar. Inte minst kan digitala lösningar användas på särskilda boenden för att öka trygghet, självständighet och digital delaktighet. Exempel på detta är digitala trygghetslarm, sensorer för att uppmärksamma behov, nattkameror och olika former av kommunikationshjälpmedel. En viktig fråga är hur arbetssätt och metoder kan möjliggöra att även personer med nedsatt

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 8 (12) beslutsförmåga får del av välfärdsteknik. De positiva effekter som kan uppnås med välfärdsteknik måste komma även denna grupp till del. Flera kommuner har utvecklat användningen av välfärdsteknikens möjligheter men det finns ett behov av att öka takten för att ge nya möjligheter att tillgodose människors behov av individuella lösningar. Samtidigt som digitaliseringen ger stora möjligheter ställs stora krav på att kommunen tänker igenom användandet bland annat utifrån följande faktorer: Gällande lagstiftning, föreskrifter och praxis, exempelvis personuppgiftslagen (PUL), bestämmelser om dokumentation enligt SOSFS 2014:15 och Datainspektionens krav. Informationssäkerhet Samtycke och beslutsförmåga Integritet Infrastruktur Upphandling Drift, förvaltning och support Kvalitetssäkring Delaktighet hos brukare och anhöriga Medarbetares förutsättningar, arbetsförhållanden och digital kompetens Information, kommunikation och utbildning Jämlikhet och jämställdhet Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen Frågor om digitalisering kan inte endast hanteras separat inom en kommuns olika verksamhetsområden utan behöver i stor grad samordnas. Det finns framför allt ett behov för kommunen att kraftsamla kring kommungemensamma grundläggande förutsättningar som underlättar verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Det handlar bland annat om att på en övergripande kommunnivå ta ansvar för ledning och styrning kring gemensam infrastruktur i form av bredband. I dagsläget är det exempelvis många särskilda boenden som helt saknar den nödvändiga tekniska infrastrukturen som behövs för att digitaliseringens möjligheter ska kunna realiseras. Därutöver finns även mycket att vinna på en ökad samverkan mellan kommuner inte minst vad gäller områden som infrastruktur, juridik, upphandling, standarder för informationssäkerhet och arkitekturprinciper för en sammanhållen digital offentlig förvaltning. SKL:s styrelse beslutade i november 2016 om en Handlingsplan för gemensamma förutsättningar för digital utveckling i kommuner och landsting som ger stöd i detta arbete.

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 9 (12) Natten påverkas av dagens aktiviteter Hur natten blir påverkas av dagens aktiviteter och vice versa. God mat, ett meningsfullt socialt innehåll och möjlighet till utevistelse med fysisk aktivitet under dagen bidrar till en god nattsömn. En god nattsömn ger å andra sidan ork till dagens aktiviteter och kan minska behov av sömn dagtid. Här krävs en helhetssyn och gemensam planering anpassat utifrån den enskildes behov och önskemål. Det är inte givet att en lösning fungerar för alla. I många kommuner är det rutin att personalen tittar till den äldre ett par gånger nattetid för att säkerställa att hen sover och att inget oväntat inträffat. Men att någon tittar in nattetid kan även vara störande. En ostörd miljö utan onödiga besök, medverkar till en bättre nattsömn och kan minska behov av medicinering. Nattsömnen påverkas positivt av evidensbaserade arbetssätt. Optimal medicinsk behandling vid hjärtsvikt, diabetes och smärta är exempel på viktiga insatser. Läkemedelsgenomgångar där individuell justering av personens hela läkemedelsbehandling görs bidrar till bästa möjliga hälsa och leder dessutom till en låg användning av sömnmedel och lugnande medel. Systematiskt arbete när personen har beteendemässiga och psykiska symptom vid demens bidrar också till minskad oro och bättre nattsömn. Andra viktiga områden att beakta är att undvika lång nattfasta och säkerhetsställa god munhygien. Chefen och ledarskapets betydelse Särskilda boenden är en verksamhet som ställer stora krav på ledarskapet. Verksamheten omsätter betydande ekonomiska värden och bedrivs dygnet runt. Att leda verksamheten handlar både om att ge en god omvårdnad till personer som behöver omfattande vård och omsorg och att leda flera personalkategorier utifrån olika lagrum och kulturer. Verksamheten måste också kunna attrahera och behålla medarbetare samtidigt som man förnyar arbetssätt, inför välfärdsteknik och möter en ny generation av äldre med ökade krav på individualiserad hjälp. Ett närvarande och kompentent ledarskap är en nyckelfråga för att klara av omställningen. En utmaning är att natten präglas av självständigt arbete, ofta utan just närvarande ledarskap. Nattpersonal har av naturliga skäl inte möjlighet att träffa sin chef lika ofta som dagpersonalen. Kommunerna uppger att det finns ett behov av att planeringen och genomförandet av nattens arbete blir än mer transparent. Schemaläggning har stor betydelse för möjligheten att bemanna efter behov. Om detta ska kunna bli verklighet behöver nattpersonalens situation och schemaläggning belysas och adresseras.

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 10 (12) Rekommendation SKL rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvalitén enligt följande fyra nedanstående punkter. Koll på läget Socialtjänsten behöver göra individuella bedömningar kring enskilda behov av omsorg och tillsyn på natten. Resultatet måste vägas samman med de förutsättningar som finns i förhållande till lokaler och teknik på respektive särskilt boende. Ledningen behöver i större utsträckning ta reda på hur personalen bedriver arbetet under natten. Detta kan ske genom kontinuerlig dialog och möten med medarbetare. Planera utifrån individens behov Verksamheten behöver säkerställa att respektive individs behov av omsorg och tillsyn nattetid tillgodoses. Det är idag ovanligt att de individuella behoven finns uppmärksammade i genomförandeplaner eller att det finns enskilda överenskommelser hur den äldre vill ha sin omsorg och tillsyn på natten. En planering behöver genomföras med den äldre och den äldres anhöriga vad gäller omsorgsinsatser och tillsyn. Planeringen dokumenteras i genomförandeplanen och behöver följas upp kontinuerligt. Av erfarenhet vet vi att äldres behov förändras både vad gäller sjukdomar och oro Vid planeringen bör särskilt uppmärksammas på vilket sätt välfärdsteknik kan användas för tillsyn och trygghet. När verksamheten utvecklat rutiner för att försäkra sig om en större kunskap kring de individuella behoven måste hänsyn också tas till att behovet skiftar över tid. Det kräver också arbetssätt med en flexibel bemanning och schemaläggning. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Socialtjänstförordningen ger utrymme för kommunerna att själva välja hur individens behov ska kunna tillgodoses, och hur digitala lösningar kan vara en del av det. Digitala lösningar ska tillgodose den enskildes integritet, behov av trygghet och samtidigt möjliggöra att personal nyttjas på bästa sätt. Kommunen bör utarbeta en övergripande strategi som på ett tydligt sätt visar hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara. Strategin behöver exempelvis omfatta områden som infrastruktur, informationssäkerhet, juridik, finansiering, standardisering och former för samverkan med andra kommuner. Strategin bör beslutas av kommunstyrelsen och kan exempelvis innehålla: Politisk viljeinriktning Värdegrunder och förhållningssätt för arbetet

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 11 (12) Handlingsplan med konkreta åtgärder för att den politiska viljeinriktningen ska nås Fastställda mål på olika nivåer och i olika verksamheter i organisationen Hur strategin förhåller sig till alternativa utförare Hur samverkan med andra kommuner, alternativa utförare, leverantörer och invånare ska etableras För att öka takten i införandet av nya arbetssätt i äldreomsorgen behöver strategin kompletteras med mer verksamhetsnära handlingsplaner som stöttar verksamheten i valet av bästa möjliga lösning i förhållande till arbetsmetoder, arbetsmiljö samt brukarnas förmågor och behov av medbestämmande, självständighet och trygghet. För att framgångsrikt kunna utveckla och införa nya arbetssätt behövs även kompetensutvecklande insatser för alla berörda medarbetare. Det behövs även för att användningen av digitala lösningar ska ligga i linje med tillsynsmyndigheternas krav samt för att det ska bli en fråga för kommunens högsta ledning att ta hänsyn till i kommande verksamhets- och budgetplanering. Rätt använd ger digitala lösningar möjligheter för att utveckla verksamhetens kvalitet samtidigt som det ökande behoven hos en åldrande befolkning bättre kan tillgodoses. Ledarskap Ledarskapet inom särskilt boende för äldre behöver stärkas för att förändringsarbetet med att identifiera och införa nya arbetssätt tillsammans med ökad teknikanvändning ska kunna genomföras. Det handlar då inte enbart om den närmaste chefen på äldreboendet utan även om att förvaltningsledningen tar ett aktivt ansvar för förbättrings- och kvalitetsarbetet. Kommunerna bör också säkerställa att det finns tillgång till arbetsledning nattetid. En nyckelfråga är flexibilitet i bemanning för att kunna möta äldres behov som förändras över tid. Kommunledningen behöver stödja, medverka och följa utvecklingsarbetet då förväntat ökad teknikanvändning påverkar rutiner, organisering och arbetskultur.

Bilaga 4 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 12 (12) Implementering SKL kommer under 2017 att ge stöd till landets kommuner avseende tillämpningen av rekommendationen. Följande stödinsatser planeras: Identifiera, dokumentera och sprida goda exempel Länsgemensamma dialoger Workshops Webbsändningar riktade till baspersonalen och chefer. Ta fram underlag för upphandling av välfärdsteknik

Socialförvaltningen Cecilia Berg Lisa Lindell Bilaga 5 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2017/183 23 augusti 2017 Socialnämnden Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner handlingsplanen. Sammanfattning Handlingsplanens utgår från Program för självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland som är fastställt av regionfullmäktige, ärendenummer RS 2014/582 Självmordsförebyggande. ( http://gotland.se/87381 ) Socialnämndens uppdrag syftar till ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord i befolkningen och bland medarbetare i Socialförvaltningen. Handlingsplanen innehåller aktivitets- och tidsplan för socialförvaltningen i framtagande och implementering av rutiner för självmordsförebyggande arbete samt kompetensutveckling inom området. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Marica Gardell, Socialdirektör Therese Thomsson, Myndighetschef, tf Kvalitetschef Cecilia Berg, Utvecklingsledare Lisa Lindell, Utvecklingsledare 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 5 PLAN Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete Socialförvaltningen 2017-2018 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-09-20 Gäller 2017-2018 Ärendenr SON 2017/183 Version [1.0] Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete Innehåll Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete... 1 1. Inledning... 2 2. Socialförvaltningens uppdrag... 2 Definitioner... 2 Självmordsnära... 2 Självmordskris... 2 3. Aktivitets- och tidplan... 3 4. Uppföljning... 3 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland Socialnämnden Bilaga 5 Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete 1. Inledning Handlingsplanens utgår från Program för självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland som är fastställt av regionfullmäktige, ärendenummer RS 2014/582 Självmordsförebyggande. Socialnämndens uppdrag syftar till ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord i befolkningen och bland medarbetare i Socialförvaltningen. 2. Socialförvaltningens uppdrag I Program för självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland listas strategier och uppdrag. Följande uppdrag gäller socialnämnden: Ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord i befolkningen och bland medarbetare i Region Gotland Rutiner för arbete och kompetensutveckling finns för funktioner som möter brukare/kunder som är självmordsnära*1 och situationer med hög risk för självmordskris*. Respektive nämnd definierar vilka funktioner det gäller inom verksamheten. Definitioner Självmordsnära Begreppet självmordsnära används för personer som: - nyligen (inom senaste året) har gjort ett självmordsförsök - har allvarliga självmordstankar och där självmordsrisk bedöms föreligga under den närmaste tiden framöver - utan att ha allvarliga självmordstankar ändå bedöms vara i riskzonen för självmord på grund av omständigheterna i övrigt, t.ex. att utsättas för starkt negativa livshändelser Självmordskris Kris under vilken en människas tillgängliga problemlösningsmetoder sviktar så att självmord aktualiseras och eventuellt planeras och genomförs Ärendenr SON 2017/183 Datum 2017-09-20 2 (3)

Region Gotland Socialnämnden Bilaga 5 Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete 3. Aktivitets- och tidplan Aktivitet Beskrivning Tidplan Ansvarig Spetsutbildning för arbetsgrupp Utse en förvaltningsgemensam arbetsgrupp för självmordsförebyggande Hösten 2017 Kvalitetschef arbete som genomgår utbild- självmordsförebyggandningen Första hjälpen till psykisk hälsa. Arbetsgruppen består av: Utvecklingsledare/verksamhetsutvecklare, MAS, anhörigkonsulent, enhetschefer (1 representant/avdelning). Framtagande av rutiner Implementering av rutiner Plan för kompetensutveckling Arbetsgruppen tar fram rutiner för självmordsförebyggande arbete i förvaltningens verksamhetsområden. Rutiner implementeras i förvaltningens ledningsgrupper samt på APT. Utifrån rutiner i respektive verksamhet görs plan för kompetensutveckling inom området. Våren 2018 Hösten 2018 Hösten 2018 Arbetsgrupp självmordsförebyggande Arbetsgrupp självmordsförebyggande Chefer i förvaltningen 4. Uppföljning Uppföljning av aktivitetsplan görs årligen i socialförvaltningens årsredovisning. Ärendenr SON 2017/183 Datum 2017-09-20 3 (3)

Socialförvaltningen Ia Lönngren Bilaga 6 Tjänsteskrivelse SON 2017/251 9 augusti 2017 Socialnämnden Remiss - Förslag till reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i social barn- och ungdomsvård Socialstyrelsen Dnr 17982/2017 Förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens förslag som sitt svar på socialstyrelsens remiss. Förslaget avser reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn och ungdomsvård. Sammanfattning Region Gotland har beretts tillfälle att yttra sig över Socialstyrelsens remissförslag till reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Möjligheten att kunna rekrytera socionomer till den sociala barn och ungdomsvården har blivit påtagligt svårare och att ha regler som försvårar rekryteringen bidrar inte till en god kvalitet. Region Gotland ser positivt på förslagen i föreskriften 3 kap 2 och att behörighetsreglerna för den som har svensk utbildning inte är lika detaljerad som i SOSFS 2014:7. Den tidigare föreskriften är för detaljerad och det har varit i stort sett omöjligt för medarbetare med andra examina att komplettera sin utbildning utan att söka in på ett helt socionomprogram. Även om kommunerna får större möjlighet att själva bedöma om handläggare har tillräcklig kompetens kan det även fortsättningsvis vara svårt att bedöma vad som är annan relevant examen. Det är fortfarande lärosätena som avgör vilka kurser de ger och vilka examina de utfärdar för socionomexamen. Region Gotland uppfattar att socialstyrelsens arbete med att ta fram kompetensmål för handläggare inom den sociala barn och ungdomsvården är värdefullt och framöver kan underlätta denna valideringsprocess. Bedömning Region Gotland uppfattar att de föreslagna ändringarna ger större möjlighet till flexibilitet och att kunna anpassa personalens kompetens till den egna verksamhetens behov och att skapa arbetsgrupper med olika sorters kompetens som kan komplettera varandra, utan att ge avkall på kvaliteten. De föreslagna ändringarna ställer krav på att verksamheten erbjuder en särskilt väl utvecklad introduktion. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 6 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/251 Socialnämnden har inga ytterligare synpunkter på förslaget utan tillstyrker det i sin helhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 9 augusti 2017. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorg Gunvor Allqvie, enhetschef barn och familjeenheten Ewa Hall, enhetschef enheten för familjehem och familjerätt Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare individ- och familjeomsorg 2 (2)

Bilaga 6 2017-07-11 Dnr 17982/2017 Rättsavdelningen Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård 1. Bakgrund Den 1 juli 2014 trädde ny lagstiftning med krav på behörighet för handläggare inom den sociala barn- och ungdomsvården i kraft. Reglerna infördes på grund av att regeringen ansåg att förutsättningarna för att barn och unga skulle få lämpliga insatser av god kvalitet skulle öka genom att det tydliggjordes vilken kompetens som behövdes för vissa arbetsuppgifter. Regleringen av behörighet syftar till att skapa en garanti för att arbetsuppgifterna utförs av personal med viss formell kompetens. 1 Enligt 3 kap. 3 a andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL ska socialnämnden använda handläggare som har avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan för utförande av sådana uppgifter inom socialtjänsten rörande barn och unga som innefattar 1. bedömning av om utredning ska inledas, 2. utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder, eller 3. uppföljning av beslutade insatser. Socialnämnden ansvarar för att den handläggare som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i andra stycket har tillräcklig erfarenhet för uppgiften. Socialnämnden får också använda handläggare med utländsk utbildning i enlighet med 3 kap. 3 b och 3 c SoL. Socialstyrelsen har beslutat föreskrifter där det regleras vilka krav som ska gälla för att en annan examen än socionomexamen ska anses vara relevant för utfö- 1 Prop. 2012/13:175 s. 52 SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

Bilaga 6 SOCIALSTYRELSEN 2017-07-11 Dnr 17982/2017 rande av de uppgifter som anges i 3 kap. 3 a andra stycket SoL (Socialstyrelsens föreskrifter [SOSFS 2014:7] om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård). Föreskrifterna trädde i kraft samtidigt som den nya lagstiftningen, den 1 juli 2014. Avsikten med föreskrifterna är att säkerställa att handläggare som arbetar med barn och unga har rätt kompetens för arbetsuppgifterna. Föreskrifterna lägger fast vad som är att anse som annan relevant examen. 2. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå Sedan föreskrifterna trädde i kraft har svårigheter uppmärksammats i tillämpningen. Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att följa upp bestämmelserna och redogöra för vilka konsekvenser regleringen medför för kommunerna samt vilka möjligheter som finns för icke behörig personal att bli behörig. Resultatet av uppföljningen visade att det fanns små möjligheter att uppnå behörighet genom en annan relevant examen enligt föreskrifterna. I praktiken innebär det att det endast är socionomexamen som ger behörighet. 2 Socialstyrelsen genomförde därför en dialog med lärosäten för att se över möjligheten för studenter att få en annan relevant examen enligt föreskrifterna. Resultatet av dialogen redovisades till regeringen den 24 januari 2017. Den enskilde är beroende av att det finns lärosäten som erbjuder en sådan utbildning som motsvarar föreskrifternas krav. Dialogen utvisade dock att det endast finns en högskola som erbjuder en sådan utbildning och det fanns inga planer på att starta fler eftersom den skulle bli så snarlik en socionomexamen. För många var det en enklare lösning att i stället komplettera sin utbildning till att få en socionomexamen. Det visade sig även vara svårt att låta handläggare komplettera sina utbildningar under arbetstid eftersom situationen inom socialtjänsten är så ansträngd. 3 Enligt förarbetena till lagstiftningen om behörighet är syftet med regleringen att skapa en garanti för att arbetsuppgifter utförs av personal med viss formell kompetens. Regeringen framhöll att arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar fara illa, och deras familjer, är ett av socialtjänstens svåraste uppdrag. Personalens kompetens är väsentlig för att kunna uppnå rättsäkerhet och upprätthålla en god kvalitet på arbetet. Regeringen ansåg det därför vara särskilt viktigt att handläggarna som utför uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården har hög kompetens och god erfarenhet. 4 Socialstyrelsens syfte med föreskrifterna är att handläggarna ska ha rätt kompetens för arbetsuppgifterna och att deras kompetens är sådan att kraven på rättsäkerhet och god kvalitet kan uppnås. De nu gällande föreskrifterna har visat sig 2 Socialstyrelsen Krav på behörighet inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård Uppföljning av lagändring 2016 3 Slutredovisning av Uppföljning av krav på behörighet inom socialtjänstens barn- och ungdomsvärd, Dnr 27545/2016 4 Proposition 2012/13:175 Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten s. 52.

Bilaga 6 SOCIALSTYRELSEN 2017-07-11 Dnr 17982/2017 vara svåra att tillämpa i praktiken. Därmed har det varit svårt att komplettera en annan utbildning och uppnå behörighet, vilket varit en intention som uttryckts i förarbetena till bestämmelsen 5. Socialstyrelsens slutsats är därför att de nu gällande föreskrifterna behöver revideras för att möjliggöra en större flexibilitet för att kunna komplettera andra examina. I den tidigare redovisade uppföljningen visade det sig att särskilt mindre kommuner har svårigheter att rekrytera personal med den kompetens som krävs enligt reglerna om behörighet. Att ha regler som försvårar rekrytering bidrar inte till en god kvalitet. De föreslagna ändringarna syftar även till att skapa utrymme för en större flexibilitet utifrån olika kommuners behov och förutsättningar. Det övergripande syftet är dock att reglerna ska medföra att handläggare som utför de här aktuella uppgifterna har rätt kompetens som säkerställer en handläggning med god kvalitet och rättsäkerhet. 3. Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd Regleringen i lag och förordning bygger på att det finns myndighetsföreskrifter som reglerar vad som ska anses vara en annan relevant examen. Det är därför nödvändigt att utfärda föreskrifter för att kunna tillämpa lag och förordning. Socialstyrelsen har övervägt olika alternativ till reglering. De tidigare hänvisade uppföljningarna har visat att en alltför detaljerad reglering kan vara svår att efterleva i praktiken. Varje lärosäte har stor självständighet i att själva välja vilka kurser de erbjuder. Den slutsats myndigheten har dragit av detta är att regleringen behöver möjliggöra en viss flexibilitet, men utan att därför ge avkall på krav på kvalitet. Socialstyrelsen har övervägt att föreslå att de detaljerade reglerna om kurser som anges i 3 kap. 2 ska bli rekommendationer i form av allmänna råd i stället för bindande föreskrifter. Dessa krav på kurser bygger i huvudsak på Socialstyrelsens underlag till förslag till kompetensbeskrivningar och den omfattande kunskapsöversikt som gjordes då. 6 Detta underlag har tidigare bland annat legat till grund för Socialstyrelsens arbete med att ta fram de tidigare gällande allmänna råden (SOSFS 2006:14) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga. Därutöver har forskningsbaserade delar av BBIC:s grundbok utgjort kunskapsunderlag. 7 För att ge ut rekommendationer om detta behöver en mer aktuell genomgång göras. Mot bakgrund av de problem med möjligheterna att tillämpa föreskrifterna som beskrivits finner Socialstyrelsen att det är viktigt att de föreslagna förändringarna inte drar ut på tiden. Socialstyrelsen har dock planerat ett arbete med att ta fram kompetensmål för de berörda handläggarna. 5 Proposition 2012/13:175 s. 53. 6 Socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer Förslag till kompetensbeskrivningar, Socialstyrelsen 2004 7 Barns behov i centrum, Grundbok BBIC, Socialstyrelsen 2013, s 26 ff.

Bilaga 6 SOCIALSTYRELSEN 2017-07-11 Dnr 17982/2017 Socialstyrelsen har även övervägt om det finns andra sätt att ställa krav på omfattningen av utbildningen på olika områden inom ramen för utbildningen men kommit fram till att det bl.a. kan skapa svårigheter i gränsdragningar mellan olika ämnesområden. Vissa kurser kan omfatta såväl kunskap om socialt arbete som t.ex. juridik och psykologi. Vidare begränsar i alltför hög grad ett absolut krav på ett visst antal högskolepoäng den flexibilitet som eftersträvas, en handläggare som har läst 40 poäng juridik och 80 poäng socialt arbete är inte behörig med de nu gällande reglerna. Socialstyrelsen har därför valt att föreslå krav på att utbildningen ska ha det innehåll och den omfattning som behövs för att förmedla de kunskaper som behövs för att uppfylla målet med regleringen, dvs att kunna handlägga ärendena med en god kvalitet och på ett rättsäkert sätt. Vidare föreslås ett krav på succesiv fördjupning på området socialt arbete. Detta för att säkerställa att detta område som är helt centralt för att kunna utföra arbetsuppgifterna inte kan uppnås genom ett antal kurser på en alltför grundläggande nivå. I syfte att ge vägledning om vilka kunskaper som behövs har ett allmänt råd kopplats till reglerna. Det allmänna rådet lyfter fram vissa färdigheter som nämns i högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 och som har bedömts ha relevans för att kunna utföra de uppgifter som anges i 3 kap. 3 a SoL. 4. Berörda av regleringen Berörda av föreskrifterna är socialnämnderna i egenskap av arbetsgivare samt handläggare som arbetar eller kommer att arbeta inom socialtjänsten med de uppgifter som regleras i 3 kap. 3 a andra stycket SoL. Vidare kommer föreskrifterna att beröra personer med utbildning från andra länder som arbetar eller vill arbeta inom socialtjänsten med sådana uppgifter. Indirekt berörs de barn och unga som är föremål för orosanmälningar, skyddsbedömningar, förhandsbedömningar, utredningar och uppföljningar från socialnämnden. 5. Barnkonsekvensanalys Syftet med att reglera vilken formell kompetens handläggare som utför de här aktuella uppgifterna inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård ska ha är att de barn som är aktuella inom socialtjänsten ska möta personal som har en adekvat utbildning. Personalens kompetens är väsentlig för att uppnå rättsäkerhet och en god kvalitet i arbetet. Det har dock visat sig vara svårt att komplettera utbildningar och rekrytera handläggare med den kompetens som de nu gällande föreskrifterna ställer krav på.

Bilaga 6 SOCIALSTYRELSEN 2017-07-11 Dnr 17982/2017 Det har därför varit svårt att uppnå syftet med regleringen med nuvarande utformning. Regler som innebär att det blir svårt för socialtjänsten att rekrytera och behålla personal kan inte bidra till en god kvalitet för de barn som berörs. De här föreslagna ändringarna ger kommunerna större möjligheter till flexibilitet och att kunna anpassa personalens kompetens till den egna verksamhetens behov. Det ger även större möjligheter att skapa arbetsgrupper med olika sorters kompetens som kan komplettera varandra. Samtidigt ställs i de föreslagna föreskrifterna ett uttalat krav på att utbildningen ska ha gett förutsättningar att kunna utföra de aktuella arbetsuppgifterna med god kvalitet och på ett rättsäkert sätt. Detta kan på ett bättre sätt säkerställa att intentionerna med regleringen kan uppnås och bidra till att de barn som berörs av regleringen får möta personal med rätt kompetens. 6. Jämställdhet Kvinnor dominerar kraftigt både bland utbildade socionomer och bland dem som jobbar inom yrken som bedömts ha en tydlig koppling till utbildningen, 84 procent. Andelen män inom respektive åldersgrupp minskar med sjunkande ålder. I den äldsta åldersgruppen är 19 procent män men i den yngsta endast 9 procent. 8 De föreslagna regeländringarna förväntas inte innebära någon förändring i detta hänseende. 7. Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Myndighetens beslutanderätt grundar sig på bemyndigande i 7 a kap. 3 socialtjänstförordningen (2001:937) där det anges att Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om behörighet enligt det kapitlet samt föreskrifter om i vilken form ett bevis om erkännande av utländsk utbildning ska lämnas och 8 kap. 3 samma förordning där det anges att Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kraven för att en annan examen än socionomexamen ska anses relevant för utförande av uppgifter enligt 3 kap. 3 a andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). 8. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser De föreskrifter som föreslås antas medföra att det blir lättare för kommunerna att rekrytera handläggare. Det bedöms inte medföra några kostnader. Sveriges Kommuner och Landsting genomförde en enkätundersökning 2015 över rekryteringsläget avseende handläggare inom barn- och ungaområdet. Så gott som alla kommuner uppgav att det är ganska svårt eller mycket svårt för kommunerna att rekrytera såväl nyexaminerade (86 %) som erfarna social-sekreterare (98 %) liksom chefer/arbetsledare (71 %). 9 De ändringar som föreslås i föreskriften innebär att kommunerna får större möjligheter att själva bedöma om 8 SCB temarapport 2010:1 9 Rekryteringsläget inom socialtjänsten, Sveriges Kommuner och Landsting, 2015.

Bilaga 6 SOCIALSTYRELSEN 2017-07-11 Dnr 17982/2017 handläggare har tillräcklig kompetens. Socialstyrelsen bedömer att de föreslagna ändringarna torde underlätta vid rekrytering. Konsekvenserna för de barn som berörs har redovisats i avsnitt 5. Socialstyrelsen avser följa upp vilka konsekvenser ändringarna av föreskrifterna medför. 9. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen De föreslagna reglerna berör inte de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz regleras i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen och berörs därför inte av de här föreslagna föreskrifterna. 10. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen De föreslagna ändringarna innebär att kommunerna får ett större utrymme att göra egna bedömningar av vilken kompetens som krävs för att tillförsäkra en god kvalitet och rättsäker handläggning av ärenden som rör barn och unga. Därmed innebär regleringen inte någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen. 11. Kostnader och intäkter för kommuner och landsting Förslaget bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser för kommunerna. För det fall att nu gällande reglering medför kostnader för vidareutbildning av redan anställd personal, kan de föreslagna reglerna innebära vissa lättnader i förhållande till de reglerna på grund av att flera alternativa utbildningar kan komma i fråga med de föreslagna reglerna. 12. Effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt Förslaget bedöms inte medföra några effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. De arbetsuppgifter som berörs av de föreslagna reglerna är sådana arbetsuppgifter som inte får överlåtas till enskilda utförare 10. 10 JO 2001/02 s. 250

Bilaga 6 SOCIALSTYRELSEN 2017-07-11 Dnr 17982/2017 13. Ikraftträdande och informationsinsatser Föreskrifterna planeras träda i kraft under hösten 2017. Planering av vilka informationsinsatser som behöver genomföras har påbörjats. 14. Kontaktperson Katrin Westlund 075-2473520 katrin.westlund@socialstyrelsen.se

Bilaga 6

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Bilaga 6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård; HSLF-FS 2017:xx Utkom från trycket den xx xx 20xx beslutade den 2017. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 a kap. 3 och 8 kap. 3 socialtjänstförordningen (2001:937). 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska gälla vid bedömning och prövning av behörighet enligt 3 kap. 3 a andra stycket och 3 c första stycket socialtjänstlagen (2001:453). Bestämmelserna i 1, 3 och 4 kap. ska tillämpas av Socialstyrelsen. Bestämmelserna i 1-3 kap. ska tillämpas av socialnämnden. 2 kap. Ledningssystem 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ansvarar för att det finns sådana processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i 3 kap. 3 kap. Behörighet för den som har svensk utbildning 1 Bestämmelser om att socialnämnden ska använda handläggare som har avlagt svensk socionomexamen eller någon annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan för utförande av vissa uppgifter inom socialtjänsten rörande barn och unga finns i 3 kap. 3 a andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). 2 För att någon annan examen än svensk socionomexamen ska anses vara relevant ska den examen handläggaren har innefatta, eller ha

Bilaga 6 HSLF-FS 2017:xx kompletterats så att utbildningen sammantaget innefattar, högskolekurser på områdena 1. socialt arbete, 2. socialrätt, 3. förvaltningsrätt, och 4. psykologi. Kurserna i socialt arbete ska förmedla kunskaper som ger en successiv fördjupning i ämnet. 3 Utbildningens innehåll och omfattning ska sammantaget förmedla tillräckliga kunskaper för att handläggaren ska kunna utföra uppgifterna som anges i 3 kap. 3 a socialtjänstlagen (2011:453) med god kvalitet och på ett rättssäkert sätt. Allmänna råd Utbildningen bör ha ett sådant innehåll och en sådan omfattning att den förmedlar tillräckliga kunskaper för att ge förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning, självständigt identifiera, formulera och lösa problem, muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information och problem, göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, och förstå barns behov. Kurserna i socialt arbete bör förmedla kunskaper om vetenskaplig grund och tillämpliga metoder på området. 4 kap. Behörighet för den som har utbildning enligt 3 kap. 3 c SoL 1 Den person som har genomgått utbildning enligt 3 kap. 3 c SoL och vill ha ett bevis om behörighet enligt 7 a kap. 1 samma förordning ska ansöka om det hos Socialstyrelsen. Om det är styrkt att sökanden uppfyller förutsättningarna i 2-4, ska han eller hon få ett skriftligt bevis om behörighet från Socialstyrelsen. 2 2 Av 7 a kap. 2 socialtjänstförordningen (2001:937) framgår det att den sökande som har genomgått en sådan utbildning som avses i 3

Bilaga 6 kap. 3 c socialtjänstlagen (2001:453) ska få ett bevis om behörighet i enlighet med 1 om HSLF-FS 2017:xx 1. utbildningen till sin längd, sin nivå och sitt innehåll motsvarar svensk socionomexamen eller någon annan relevant examen enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 3 socialtjänstförordningen, och 2. han eller hon har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket samt om svenska författningar. 3 Nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket ska styrkas genom 1. godkänt i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3, eller 2. godkänt i en kurs eller på ett prov i svenska, danska eller norska språket som ger behörighet till högskolestudier, eller 3. godkänt i svenska, danska eller norska på nivå C1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS). Nödvändiga kunskaper i svenska språket kan även styrkas genom något annat godkänt betyg i ämnet svenska eller godkänt resultat på prov i svenska på motsvarande nivå. 4 Som nödvändiga kunskaper om svenska författningar ska anses kunskaper i socialrätt och förvaltningsrätt. Kurserna ska ha varit av en sådan omfattning att de förmedlar tillräckliga kunskaper för att handläggaren ska kunna utföra uppgifterna som anges i 3 kap. 3 a socialtjänstlagen (2011:453) med god kvalitet och på ett rättssäkert sätt. 1. Denna författning träder i kraft den xxxxxxx. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:7) om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. 3. En handläggare som före ikraftträdandet av denna författning är anställd för att utföra uppgifterna som anges i 3 kap. 3 a andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) är till och med den 30 juni 2019 behörig att utföra sådana uppgifter. Socialstyrelsen OLIVIA WIGZELL 3

Bilaga 6 HSLF-FS 2017:xx Katrin Westlund 4

Socialförvaltningen Anna-Lena Pettersson Omsorg om personer med Funktionsnedsättningar Bilaga 7 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2017/294 25 augusti 2017 Socialnämnden Projekt LärSam Unga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner genomförandet av projekt LärSam Unga under tre år, för perioden september 2017 till och med augusti 2020. Sammanfattning Omsorg om personer med Funktionsnedsättning har sökt projektmedel som Europeiska socialfonden (ESF) utlyst; Småland och Öarna - Ungdomssatsningar : diarie nummer: 2016/00728. Målgrupp utgör unga mellan 19-24 år med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Projektet kommer att kallas LärSam Unga. Sedan hösten 2015 har det Finsam-finansierade projektet LärSam arbetat med att identifiera problematik och utveckla strukturer kring målgruppen. Det har lett till en rad förändringar på organisatorisk nivå samt ett utvecklat samverkansarbete mellan de parter som möter målgruppen. Projektet har kartlagt behov och arbetssätt för att se vilka metoder som är framgångsrika för att stödja unga med komplex problematik vidare mot studier, arbete eller annan sysselsättning. Projektet har synliggjort målgruppens behov av att få nära stöd över tid. Projektet LärSam avslutades sommaren 2017. De erfarenheter som gjorts kan ses som en förstudie till ansökan, som rör metod för individinriktade insatser. För mer information: http://www.finsamgotland.se/lärsam Den 21 juli 2017 fick Omsorg om personer med Funktionsnedsättning besked om att ESF-rådet bifallit ansökan LärSam Unga. Den totala summan för finansiering av projektet uppgår till 10 141 575 kr. Stödet från ESF utgår med 75% av kostnaderna, resterande 25% kommer Omsorg om personer med Funktionsnedsättning samt medfinansiärer stå för genom bland annat arbetsinsatser och aktivitetsersättning till deltagare. En central roll i projektet får socialförvaltningens Daglig verksamhet (DV) på Gotland. Man har utvecklat ett arbetssätt som visat sig vara en väg mot 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2017/294 arbetsmarknad. Daglig verksamhet har etablerat en samverkan med Arbetsförmedlingen där handläggarna samarbetar med arbetskonsulent i Daglig verksamhet för att kunna göra en bra matchning mot arbetsmarknad/arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har under projektet LärSam varit aktiva deltagare i styr- och referensgrupp och vill fortsätta vara det även i LärSam Unga. Projektet pågår som längst under 36 månader och delas in i en analys- och planeringsfas på högst 6 månader, en genomförandefas på högst 27 månader och en avslutande fas på högst 3 månader. Projektet kommer drivas under tiden september 2017 - augusti 2020 och sker i samverkan mellan: Försäkringskassan Socialförvaltningen, Omsorg om personer med Funktionsnedsättning: - Daglig verksamhet - Bostad med särskild service Socialförvaltningen, Individ och familjeomsorg: - Stöd och försörjning - Boendestödet Kompetenscentrum Gotland Lärvux/gymnasiesärskolan Arbetsförmedlingen Psykiatrin Folkhögskolan i Hemse. Ärendebeskrivning På Gotland finns många unga vuxna med komplexa svårigheter som gör det svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden. Gruppen är större än riket i övrigt. Dessa unga vuxna har inte fördel av den goda arbetsmarknaden och de övriga insatser som görs riktad till unga på Gotland. De behöver ett mer förstärkt stöd. Antalet unga personer (19-24 år) med aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa är också högre än i riket. Det handlar till stor del om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som ADHD och autism. I åldrarna upp till 22 år är det vanligare på Gotland med insatser enligt LSS (lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade), framför allt bland män. Projektet LärSam Unga riktar in sig på unga vuxna 19-24 år, med komplex problematik och funktionsnedsättning, som står långt från arbetsmarknaden och som uppbär aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. Brist på insatser för denna målgrupp medför betydande risk för livslångt utanförskap. Totalt handlar det om cirka 270 personer på Gotland. LärSam Unga ska arbeta med direkta insatser till målgruppen för att stärka dem och öka deras möjlighet att komma i arbete eller studier. Det skall skapas naturliga steg och övergångar mot egen försörjning eller sysselsättning bland annat genom "Insteget - en process mot anställning", där coacher/medarbetare arbetar utifrån fyra steg: inrekrytering, visionsbygge, aktivitet samt utmatchning. Förutom att arbeta med nära stöd och metoder för individen, vill projektet fortsätta utveckla samverkansarbetet. Myndigheternas uppdrag fungerar inte fullt ut - där ett problem är övergångar som medför glapp, som riskerar att unga vuxna tappar styrfart, motivation och att "ramla mellan stolarna". Ett mål för projektet är en 2 (3)

Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2017/294 implementerad myndighetssamverkan där verksamheter hakar i varandra och övergångarna tidssätts. Bedömning Projektet avser verka utifrån ett intersektionellt perspektiv vilket innebär att analysera hur faktorer som kön, ålder, funktionsnedsättningar/-variationer, socioekonomisk status, sexuell läggning, kulturell bakgrund m.m. samspelar och skapar olika möjligheter och tankesätt för/hos individ och omgivning. Genom att ha ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv vill projektet medverka till studie- och yrkesval utan begränsande föreställningar kring var män/kvinnor förväntas arbeta/studera och att kvinnor får samma möjlighet att delta i insatsen som männen. Genom att undersöka framgångsfaktorer vill projektet skapa en varaktig modell för att rusta personer med komplexa svårigheter. Modellen syftar till att minska utanförskap genom fler och alternativa vägar mot sysselsättning/arbete/studier samt att skapa en ökad kunskap kring funktionsnedsättningar/-variationer som NPF. Målsättningen är att 70% av målgruppen kommer göra avgörande förflyttningssteg mot arbetsmarknaden genom daglig verksamhet, att gå från inaktivitet mot sysselsättning där målet är framtida arbete. 20% av deltagarna skall gå direkt mot jobb eller studier. Övriga 10% kommer inte göra förflyttning enligt modellen. Under projektets slutfas genomförs en implementeringsanalys som redovisar hur organisationerna och arbetsmetodik har utvecklats. Projektet ska leda till bestående strukturella förändringar i de medverkande organisationerna för att bättre möta målgruppen. Beslutsunderlag Projekt ansökan LärSam Unga 27 juni 2017. Beslut Projekt LärSam Unga 27 juni 2017. Beslutsbilaga LärSam Unga 27 juni 2017. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Anna-Lena Pettersson, avdelningschef omsorgen om funktionshindrade 3 (3)

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 1(19) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet LärSam Unga Startdatum 2017-09-01 Kontaktperson för projektet Anna Karlsson Slutdatum 2020-08-31 Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress 073 68 70 564 anna.karlsson01@gotland.se Anna Karlsson +46 73 68 70 564 Jörgen Karlsson jorgen.karlsson@gotland.se 0498-26 33 10 Sof/OoF/DV Brömsebroväg 8 62139 Visby Brömsebroväg 8 62139 Visby Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen Omsorg om personer med funktionshinder 212000-0803 Primärkommunala verksamheter Fler än 200 0498-268422 anna-lena.pettersson@gotland.se www.gotland.se Brömsebroväg 8 62139 Visby 339-8328 Anna-lena Pettersson ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret 19134147 Omsorg om personer med funktionsnedsättning Brömsebroväg 8 62139 Visby Brömsebroväg 8 62139 Visby Småland och Öarna - Ungdomssatsningar : 2016/00728 Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 2(19) Programområde Specifikt mål Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete 2.2 Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet för unga (15-24 år) kvinnor och män. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 45 Antal kvinnor 12 Antal män 33 Ålder på deltagare 15-24 25-54 55-64 Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. På Gotland finns många unga vuxna med komplexa svårigheter som gör det svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden. Gruppen är större än riket i övrigt. Dessa unga vuxna har inte fördel av den goda arbetsmarknaden och de övriga insatser som görs riktad till unga på Gotland. De behöver ett mer förstärkt stöd. På Gotland är antalet unga personer (19-24 år) med aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa är högre än i riket. Det handlar till stor del om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som ADHD och autism. I åldrarna upp till 22 år är det vanligare på Gotland än i riket med insatser enligt LSS (lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade), framför allt bland män. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 3(19) Vi har i denna ansökan utgått från unga vuxna 19-24 år, med komplex problematik och funktionsnedsättning, som står långt från arbetsmarknaden och som uppbär aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. På Gotland handlar det om cirka 270 personer. Brist på insatser för denna målgrupp medför betydande risk för livslångt utanförskap. Sedan hösten 2015 har det Finsam-finansierade projektet LärSam arbetat med att identifiera problematik och utveckla strukturer kring målgruppen. Det har lett till en rad förändringar på organisatorisk nivå samt ett utvecklat samverkansarbete mellan de parter som möter målgruppen. Projektet har kartlagt behov och arbetssätt för att se vilka metoder som är framgångsrika för att stödja unga med komplex problematik vidare mot studier, arbete eller annan sysselsättning. Projektet har synliggjort målgruppens behov av att få nära stöd över tid. Projektet LärSam avslutas sommaren 2017. De erfarenheter som gjorts kan ses som en förstudie till denna ansökan, som rör metod för individinriktade insatser. För mer information: http://www.finsamgotland. se/lärsam En viktig samarbetspart i denna ansökan är socialförvaltningens Daglig verksamhet (DV) på Gotland. Här har man utvecklat ett arbetssätt visat sig vara en väg mot arbetsmarknad. Daglig verksamhet har etablerad samverkan med Arbetsförmedlingen där Arbetsförmedlingens handläggare samarbetar med arbetskonsulent i daglig verksamhet för att kunna göra en bra matchning mot arbetsmarknad/arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har under projekt LärSam varit aktiva deltagare i styr- och referensgrupp och vill fortsätta vara det även i LärSam Unga. I projektansökan LärSam Unga vill vi arbeta med direkta insatser till målgruppen för att stärka dem och öka deras möjlighet att komma i arbete eller studier. Vi vill skapa naturliga steg och övergångar mot egen försörjning eller sysselsättning genom bland annat "Insteget - en process mot anställning" där coacher/medarbetare arbetar utifrån 4 steg: inrekrytering, visionsbygge, aktivitet, utmatchning. (se mer under tillvägagångssätt, sidan 5-6) Förutom att arbeta med nära stöd och metoder för individen, vill projektet fortsätta utveckla samverkansarbetet. Myndigheternas uppdrag fungerar inte fullt ut - där ett problem är övergångar som medför glapp. Glapp gör att den unga vuxna tappar styrfart, motivation och riskerar att "ramla mellan stolarna". Ett mål för projektet är implementerad myndighetssamverkan där verksamheter hakar i varandra och övergångarna tidssätts. Det finns ett allmänt behov av kunskap kring målgruppen hos bland annat arbetsgivare. Det är också betydelsefullt att ha tillgång till ett spektrum av insatser eftersom gruppen har olika behov. I gruppen unga med aktivitetsersättning, finns betydliga resurser som med rätt kunskap kan bli en stor tillgång för såväl individen själv som i samhället i stort. Det som i ett sammanhang ses som en funktionsnedsättning, kan mycket väl vara en tillgång i ett annat. Detta projekt vill ta fasta på de stora möjligheter som finns, när rätt person hamnar på rätt plats. Som framkommer under avsnittet, beskrivning av målgrupp är könsfördelningen mycket ojämn i projektets målgrupp. Bland dem som uppbär aktivitetsersättning är förhållande cirka 70% män och 30% kvinnor. Projektet kommer att medvetet arbeta för att de kvinnor som ingår i målgruppen får samma möjlighet att delta i insatsen som männen. Forskning tyder på att NPF har andra utryck hos unga kvinnor och att de inte får sin diagnos förrän senare i livet. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Unga med komplex problematik och/eller funktionsnedsättning har svårt att komma till arbete trots en mycket god arbetsmarknad på Gotland. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Inom regionen görs allmänt goda insatser för gruppen Unga -24 år. Däremot kan vi se att de som av tydliga skäl haft svårigheter att komma in på arbetsmarknaden fortfarande står utanför. I dagsläget ger den positiva konjunkturen och arbetsmarknaden dock förutsättningar att skapa större möjligheter för en integrerande arbetsmarknad genom medvetna stödinsatser för projektansökans målgrupper. Projektansökans målgrupp 19-24 år, med aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa, är högre på Gotland än i riket. I åldern 0-22 år är det vanligare på Gotland än i riket med insatser enligt LSS, framför allt bland män. Flertalet av dessa unga vuxna har psykisk ohälsa/neuropsykiatriska diagnoser (NPF). Aktivitetsersättning administreras av Försäkringskassan). Ersättningen skapades för att ge unga (-30 år) med funktionsnedsättning längre tid att med stöd att finna egen försörjning genom arbete eller studier. På Gotland liksom i övriga landet ligger svårigheten i att hitta lämpliga vägar och aktiviteter, vilket gör att ersättningen har en inlåsningseffekt. Därför är det stor risk för just denna grupp att hamna i livslångt utanförskap. Unga vuxna med komplex problematik som NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) finns även inom socialförvaltningens försörjningsstöd, i daglig verksamhet, särskilda boenden, inom psykiatrin, på Arbetsförmedlingen samt i olika Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 4(19) utbildningsverksamheter på Gotland. REGIONALA ASPEKTER Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) Gotland har som nämnts fler diagnosticerade personer med NPF än i övriga delar av landet, sett till befolkningens storlek. Orsaker till detta kan vara att man i vården är mer observant på just NPF och/eller att det finns ett faktiskt större antal med NPF i befolkningsunderlaget på Gotland. (källa: Psykisk hälsa på Gotland, rapport 2016). Arbetsmarknad Arbetslösheten sjunker på Gotland och arbetsmarknaden är som nämns tidigare gynnsam. Arbetsmarknadsmässigt ligger problemet i att de lediga tjänster som finns, saknas kompetensen hos de arbetssökande. Många i målgruppen saknar gymnasiekompetens. Utbildningsnivå På Gotland är andelen personer med eftergymnasiala studier generellt lägre jämfört med riket. Enligt Skolverkets sammanställda statistik (SIRIS) uppnådde 84.0 procent eleverna i årskurs nio kunskapskraven i alla ämnen läsåret 2015/2016. Siffrorna är något högre för flickor än pojkar (85,3 % jämfört med 82,7 % för pojkar). 10,9 % av grundskolans elever uppnådde inte gymnasiekompetens till något programområde. Vad gäller gymnasieskolans nationella program tog 91,4 procent av eleverna examen läsåret 2015/2016. Därav 69.0 % med grundläggande behörighet Psykiskt välbefinnande och NPF På Gotland är nedsatt psykiskt välbefinnande vanligare i yngre åldrar, bland kvinnor och bland personer med låg hushållsinkomst. Förekomsten av diagnosticerad NPF i yngre åldrar är vanligare hos pojkar än hos flickor, på Gotland och i riket i övrigt. En trolig orsak är att forskning inom autism och ADHD varit inriktad på pojkar. Mycket tyder på att flickor med NPF ofta missas eller feldiagnostiseras. Resultaten antyder också att det finns risk för att deras betydande samsjuklighet bagatelliseras. På Gotland liksom i övriga riket - finns ett stort behov av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter. Källa: Girls with social and/or attention impairments, avhandling av Svenny Kopp). Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Genom LärSam, ett Finsam-finansierat projekt som började hösten 2015 och avslutas sommaren 2017, har vi kartlagt målgruppens behov för att kunna ta sig vidare mot arbete, studier eller sysselsättning. Projektet har varit strukturinriktat och bland annat identifierat verksamma metoder samt arbetat med samverkan i och mellan verksamheter. Genom LärSam finns också en uppbyggd samverkan i styr- och referensgrupp. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Vi vill nu ta med dessa erfarenheter för att arbeta direkt med deltagare. De erfarenheter vi har genom LärSam och andra verksamheter på Gotland är att den här gruppen behöver: - nära stöd över tid (coachning) - rätt kunskap/bemötande hos personal i verksamheter som möter målgruppen - motiverande insatser - självkännedom - vad är jag bra på, var behöver jag extra stöd? - individanpassade metoder och verktyg för att kunna fungera i skola, arbetsliv och i privatlivet - stegförflyttning där personen ser sina framsteg (de har ofta erfarenheter av att känna misslyckande) - kunskap hos arbetsgivare för att tillgängliggöra arbetsplatser En annan kunskapsbank är daglig verksamhet på Gotland, som utvecklat modellen Insteget (se föregående avsnitt) för sina deltagare. Det är denna modell som projektansökan vill använda på en utökad målgrupp i daglig verksamhet. Inom daglig verksamhet på Gotland finns personal, utbildad i Supported Employment. Det har medfört att personalen arbetar med inriktning mot arbetsliv, utifrån målgruppens behov. I jämförelse med övriga landet har daglig verksamhet på Gotland varit framgångsrika med att få ut deltagare till löneanställning. Några av framgångsfaktorerna är kunskap om sina deltagare, utbildningsinsatser och arbetsplatsförlagt lärande. Detta arbetssätt vill vi genom denna projektansökan använda mot en utökad målgrupp - de som har svårt att ta sig hemifrån p g a sin funktionsnedsättning och komplexa svårigheter. Nationellt kunskapsunderlag Kring målgruppen finns nationell forskning, sett där bland andra Kristina Hellberg och Anette Kellberg undersökt övergångsprocesser från skola till studier och arbetsliv för unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom. Där blir det tydligt att Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 5(19) stödjande funktioner är viktiga. Socialt stöd, anpassade av fysisk miljö, kognitivt stöd och stödjande lärsituation visas upp som framgångsfaktorer. Källa: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:563119/fulltext01.pdf Svenny Kopps forskning är av stor vikt då hon visar att flickor med NPF ofta missas eller feldiagnostiseras. Resultaten antyder också att det finns risk för att deras betydande samsjuklighet bagatelliseras. Det finns ett stort kunskapsbehov kring NPF och genus samt bemötande och tillgänglighet i skola, på arbetsplatser och i verksamheter som möter målgruppen. Källa: Girls with social and/or attention impairments, avhandling av Svenny Kopp). Slutsats Generellt behövs mer kunskap bland yrkesverksamma som i olika sammanhang möter gruppen. Det gäller även inom skola och i arbetsliv bland arbetsgivare. Vi lever idag i ett samhälle med föreställningar om hur vi ska vara för att ses som tillgång i ett arbetslag. Föreställningarna gör att vissa utesluts trots att de kan vara en enorm tillgång på arbetsplatsen. Med rätt verktyg har personer med NPF kapaciteter som kan vara stora tillgångar för arbetslivet. Projekt LärSam Unga vill därför arbeta med insatser för att motverka utanförskap för målgruppen främst genom individinriktade insatser och genom implementeringsfasen med strukturpåverkande insatser (metoder i ordinarie verksamhet). Menu Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Analys- och planeringsfas, 6 mån Säkerställa projektets förankring. Fasen innefattar: arbetsfördelning och planering för medverkande parter fördjupa förändringsteori rekrytering av projektledare, 2 coacher, ekonom. rekrytera deltagare ta fram kommunikationsplan för intern och extern information om projektet planera gruppaktiviteter och utbildningsinsatser som rustar målgruppen (se punkt aktivitet nedan) Upphandling av utbildningsinsatser och extern kompetens: Motiverande samtal (personal/coacher) samt om att leva med NPF (målgrupp och personal). Medicinsk kompetens. Utifrån jämställdhet och mångfald utforma en antidiskrimineringsplan samt ta in jämställdhetsverktyg som 4 R vilket ska användas genomgående. Genomföra tillgänglighetsanalys Ta fram handlingsplaner för deltagare som fyller 25 år under projektperioden Ta fram uppföljningsmaterial för intervjuer till målgruppen enl metod KASAM. Anlita utvärderare genom ESF Mål: Sätta den praktiska strukturen för genomförandefas, anställa projektledare, coacher, inleda rekrytering av deltagare (målgrupp som tar tid att engagera/rekrytera därav 6 mån) Genomförande med deltagare Direkta insatser till målgruppen för att stärka och öka deras möjlighet att komma i arbete och/eller i studier. Projektet avser arbeta enligt modellen Insteget (se nedan), framtagen av daglig verksamhet på Gotland samt med kompetenshöjande insatser. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Genomförandefasen ska även leda till strukturförändring i verksamheterna inför implementering. Till projektet ska följande genomföras: Ha med expertis/stöd av läkare och/eller psykolog. Många i målgruppen medicinerar och en framgångsfaktor är att säkerställa att medicineringen följs upp och sker på rätt sätt. Etablera kontakter med arbetsgivare Kompetensutveckling för personal/coacher i Motiverande samtal för att på bästa sätt stärka och bemöta målgruppen Öka kunskap om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) i de verksamheter som möter målgruppen. Det gäller även tänkta arbetsplatser. Coacher ska i god tid göra en handlingsplan för de deltagare som fyller 25 år under projektets gång Etablera tidsatta övergångar mellan åtgärder/verksamheter Etablera regelbunden kontakt med extern utvärderare Arbeta med kommunikation och spridning. Intern: förmedla projektets verksamhet kring målgruppen. Externt: förmedla tillvägagångssätt, framgångsfaktorer, fallgropar, byta erfarenheter och knyta nätverk. Syftet är att dela med sig av erfarenheter till andra regioner då detta är en målgrupp som uppmärksammas på många håll i Sverige. Implementering av de metoder/arbetssätt som används och utvecklas under projektets gång. Vi arbetar agilt genom projektet. Det innebär tät uppföljning för att snabbt se utveckling, förbättring och om något måste rättas till. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 6(19) Insteget en process mot anställning Projekt LärSam Unga kommer använda Insteget en process mot anställning. Denna arbetsmodell är framtagen av daglig verksamhet på Gotland och ska här användas mot en utökad målgrupp. Modellen bygger på fyra steg: 1 Inrekrytering, 2 Visionsbygge, 3 Aktivitet, 4 Utmatchning Insteget är ett processinriktat arbetssätt som beaktar att personer har skilda förutsättningar och att tiden i varje skede varierar från person till person. Mål: Förväntad effekt av insteget är att fler personer i målgruppen ska registreras som arbetssökande och fler ska delta i aktiviteter som vuxenutbildning och i arbetsförmedlingens program. Syftet är att öka deltagandet av personer i målgruppen i samtliga arbetsmarknadspolitiska aktiviteter och program för att rustas för arbete och egen försörjning. Sambandet mellan hälsa och arbete ska belysas i motivationsarbetet och återspeglas i den samordnade planeringen. 1. Inrekrytering Mål i detta steg är att stimulera till intresse och motivation för deltagande i projektet. 2. Visionsbygge Målet är att personens individuella behov och förutsättningar ska klargöras. Personen får kunskap om sina möjligheter på arbetsmarknaden - samt möjligheter och vägar till rätt stöd. De olika spåren i planeringen är hälsa, utbildning och arbete. Fokus ligger på personens egen kraft och förmåga samt vilket nätverk och andra viktiga aktörer som behöver finnas med. Personen ska få stöd att formulera sin egen vision och sina mål. För att undersöka individens behov och förutsättningar ser man tillsammans med personen på faktorer som social funktion och interaktion, faktisk funktionsnedsättning och förändringsförutsättning. Man validerar kompetens och klargör genom att titta på personliga önskemål, relevant behörighet och kompetens, realistisk målbild, uthållighet och kapacitet. Man tittar sen på kortaste vägen till jobb genom att se till personens arbetsönskemål och målbild, befintlig kompetens, arbetsmarknadens krav, kunskap om var jobben finns samt vilja och förmåga till arbete. Efter det görs en bedömning av vilket spår som är relevant i nuläget. 3 Aktivitet Målet är att personen ska uppleva att vägen mot det egna målet är tydlig, känns realistisk, trygg, genomförbar och stämmer med egna förväntningar. Steget aktivitet syftar till att genomföra planerade programaktiviteter som rustar personen för arbete eller utbildning samt andra insatser som för personen närmare arbetsmarknaden. Individuella insatser (med coach): Erbjuda nära stöd för att stärka introduktionen till samhälls- och arbetsliv. Insatserna kan vara förberedande i form av kartläggande, vägledningsinriktade och rehabiliterande aktiviteter. Förberedande insatser kan inrymma motiverande, socialt förberedande och/eller andra insatser som bedöms nödvändiga för att kunna finna, få och behålla ett arbete. Undersöka möjligheter till stöd (som verktyg, hjälpmedel och metoder) vid aktivitet/studier/praktik för att individen ska kunna leva ett självständigt liv såväl hemma som på arbetsplatsen. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Studiebesök, föreläsningar och övriga gruppaktiviteter: på arbetsplatser, utbildningar som folkhögskolan Hemse med specialutbildning för målgruppen i samarbete med Kompetenscentrum på Gotland erbjudas orienteringskurs utformad för individen samhällskunskap om t ex arbetsrätt och arbetsmarknadsparternas roller inspirationsdagar/kompetensutveckling 3(4) tillfällen för deltagare och personal. Syfte: ökad kunskap kring funktionsvariationer men även olika vägar till sysselsättning, arbete, studier, eget företagande utifrån att ha ADHD, autismspektrum och/eller rörelsehinder. andra aktiviteter efter deltagarnas behov och önskemål som livskunskap och hälsa. aktivitetsval: valbara egna eller handledda rustande aktiviteter som ska föra personen närmare arbetsmarknaden. Framgångsfaktorer: Personen har tillgång till relevant stöd hos de samverkande myndigheterna. Rätt insats i rätt tid främjas av ett grundligt motivationsarbete och samordnad planering. 4 Utmatchning Mål: matchning mot arbete eller utbildning. Deltagaren är nu rustad för arbetsmarknaden eller studier. Här sker uppföljning av praktik som kan leda till arbete, uppföljning av arbetsgivarkontakter samt handläggning av reguljära och subventionerade anställningar och bedömning av lämpliga yrkesutbildningar. Samverkan Genom daglig verksamhets metod enligt ovan och redan etablerad samverkan i styr- och referensgrupp har projektet LärSam Unga goda möjligheter att nå bestående resultat. Verksamheterna som ingår i styr- och referensgrupp ska under projektets gång utveckla samverkan, samsyn och utveckla metoder som etableras i ordinarie verksamhet för att finnas kvar även efter projektets Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 7(19) slut. Mätbara processer och mål Vi kommer mäta stegförflyttning hos deltagarna. från hemmasittande till deltagande i aktivitet(enskild/grupp) från enskild aktivitet till gruppaktivitet från gruppaktivitet till intern daglig verksamhet från intern daglig verksamhet till extern från extern daglig verksamhet till studier/arbete. Intervjuer/KASAM Regelbundna intervjuer av deltagarna under projektets gång för att fånga faktorer som inte syns i stegförflyttningen. Dels handlar det individens självskattning och upplevelse men också att fånga upp verksamma. Genom att undersöka målgruppens upplevelser om vad som fungerat eller ej, får vi mer kunskap. Tänkt antal timmar för deltagaraktivitet är 2 h/dag, 5 dagar i veckan i genomsnitt per person under projektperioden. Mål för deltagare: 70% av målgruppen kommer göra avgörande förflyttningssteg mot arbetsmarknaden genom daglig verksamhet, att gå från inaktivitet mot sysselsättning där målsättning är framtida arbete (enligt ovan). 20% går direkt mot jobb eller studier. 10% kommer inte göra förflyttning enligt denna modell. Vi avser verka utifrån ett intersektionellt perspektiv vilket innebär att analysera faktorer som kön, ålder, funktionsnedsättningar/ variationer, socioekonomisk status, sexuell läggning, kulturell bakgrund mm samspelar och skapar olika möjligheter och tankesätt för/hos individ och omgivning. Genom att ha ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv vill vi medverka till studie- och yrkesval utan begränsande föreställningar kring var män/kvinnor förväntas arbeta/studera och att kvinnor får samma möjlighet att delta i insatsen som männen, Strukturella mål: Projektet ska leda till bestående förändringar i medverkande organisationer. Vi arbetar även strukturförändrande för att metoder ska sitta i organisationen. Genom att undersöka framgångsfaktorer vill vi skapa en modell för att rusta personer med komplexa svårigheter. Varaktiga modeller ska byggas för att minska utanförskap genom fler/alternativa vägar mot sysselsättning/arbete/ studier och ökad kunskap kring funktionsnedsättningar/variationer som NPF. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Slutfas, 3 månader Ansvarig för avslutsfas är projektägare, styrgrupp och utförare (projektledare). Slutfas innefattar: Implementeringsanalys - vad har hänt i organisationerna? Hur har man ändrat strukturer i organisationen för att bättre möta målgruppen? Framgång, motstånd och problem. Slutrapport samt resultatredovisning Utvärderarens slutrapport Spridningsaktiviteter Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgrupp Tänkt målgrupp för detta projekt är unga t o m 24 år med komplex problematik och/eller funktionsnedsättning som därför har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller till studier. Exempel är unga med aktivitetsersättning, försörjningsstöd samt unga inom daglig verksamhet. Merparten dock inte alla har neuropsykiatriska diagnoser (NPF) Totalt antal deltagare i projektet: 45 personer. Med tanke på att målgruppen står långt ifrån arbetsmarknaden bör urvalet till detta projekt i första hand ske i den yngre delen av gruppen, då det ofta krävs stöd över tid för att nå framgång. Analys av målgruppen: Enligt beräkning finns cirka 270 unga vuxna med aktivitetsersättning, försörjningsstöd samt inom daglig verksamhet på Gotland. Inom samtliga områden är könsfördelningen ungefär 70 % män och 30 % kvinnor. Projektet kommer därför medvetet att arbeta för att de kvinnor som ingår i målgruppen får samma möjlighet att delta i insatsen som männen. Den ojämna könsfördelningen kan komma att förändras genom större kunskap om NPF och dess uttryck, då Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 8(19) forskning visar att kvinnor med NPF missas, feldiagnosticeras eller nonchaleras. Fördelning: Den totala summan unika personer är som nämns ovan cirka 270. Som framgår nedan återkommer enskilda personer i fler sammanhang. Försäkringskassan, januari 2017 Enligt uppgift från Försäkringskassan uppbär 178 personer i åldrarna till och med 24 år aktivitetsersättning (AE). Av dessa har 62 LSS-beslut, varav 50 har daglig verksamhet (dv) och tre väntar på placering i dv. Ytterligare tre väntar på LSS-beslut. 27 personer har medicinsk rehabilitering utan annan sysselsättning 25 personer har arbetsinriktad rehabilitering. En studerar och 48 har förlängd skolgång Trots att unga väljer att studera eller får förlängd skolgång med aktivitetsersättning, garanterar detta inte på något sätt att studierna slutförs. Medicinsk rehabilitering sker även tillsammans med annan insats/sysselsättning. Daglig verksamhet, Region Gotland, RG, januari 2017, Inom daglig verksamhet fanns vid årsskiftet 70 personer som är 25 år eller yngre. Av dessa har 70% neuropsykiatriska diagnoser (NPF). Många i gruppen unga med NPF behöver nära stöd/coachning för att komma igång med den verksamhet som det fått sig tilldelad. Detta saknas idag. En viktig del i projektet att tillföra detta stöd. Socialförvaltningen, stöd- och försörjning, RG, januari 2017 93 personer under 25 år var inskrivna vid socialförvaltningen, stöd- och försörjning. Av dessa har 13 ej slutfört grundskola, 46 ej påbörjat eller slutfört gymnasiet, 23 har färdig skolgång, 10 studerar. Av dessa 93 har ca 75 personer svårigheter utifrån diagnoser som NPF. Målgruppen och de olika faserna Rekrytering av målgruppen kommer att starta i direkt anslutning till analys/planeringsfas och fortsätta in i genomförandefasen. Trots goda förutsättningar förväntar vi oss att det tar viss tid innan projektet blivit etablerat i alla led. Under genomförandefasen är målgruppen i centrum! Kommunikation med coacher och övrig personal (som arbetshandledare/konsult) samt intervjuer av målgruppen där vi undersöker framgångsfaktorer såväl som motgång är en aktiv del av projektet. Flera av dessa unga vuxna har ångest och social fobi. Svårigheter som ger begränsningar i antal timmar deltagande i inledningsfasen. LärSam Unga räknar med deltagarna i snitt kommer kunna delta ca 2 timmar per dag med ett mindre antal timmar i början för att sedan delta mer. Samverkansparter och intressenter Samverkan i projektet sker mellan Försäkringskassa, socialförvaltning: omsorg om personer med funktionsnedsättning, daglig verksamhet, bostad med särskild service samt stöd och försörjning. Samt även med Kompetenscentrum Gotland, Lärvux/ gymnasiesärskolan, Arbetsförmedlingen, psykiatrin, boendestöd och folkhögskolan i Hemse. Socialförvaltningen, stöd och försörjning, RG Socialsekreterare medverkar i möten, planering och med att vara ett aktivt jobbstöd/följa upp sina klienter under såväl analys/ planeringsfas som genomförande. De bidrar med fem klienter ur målgruppen. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Försäkringskassan bidrar med 40 klienter med fokus på personer som lyfter aktivitetsersättning på grund av NPF och/eller komplexa svårigheter. Då dessa klienter återfinns i daglig verksamhet och i bostad med särskild service (mobila teamet) kommer en tät samverkan ske både under analys/planeringsfasen (rekrytering) men även under genomförandefasen för att följa upp personerna ur målgruppen. Handläggare på Försäkringskassan, personal på daglig verksamhet och i bostad med särskild service samt coacher kommer att arbeta tillsammans, med individfokus. Daglig verksamhet samt bostad med särskild service (socialförvaltningen, omsorg om personer med funktionshinder), RG Deltar med en arbetshandledare/arbetskonsult på 25% under analys- och planeringsfas. Då mycket av projektets verksamhet utgår från daglig verksamhets modell Insteget, som nu ska infatta en utökad målgrupp, är det viktigt att det redan från start finns med en representant från verksamheteten. Arbetshandledare/konsulten kommer att på halvtid (0,50% tjänst) medverka under genomförandefas. Stödassistenten från bostad med särskild service deltar på 38% arbetstid under genomförandefasen. Stödassistent, arbetshandledare/arbetskonsult kommer att arbeta mycket tätt med coacher och projektledare. Dessa verksamheter ligger under Socialförvaltningen och OoF (Omsorg om personer med funktionshinder). Kompetenscentrum Gotland, Gymnasiesärskolan/Lärvux, RG Rektorer samt studie- och yrkesvägledare från verksamheterna bidrar med en orienteringskurs för projektets deltagare/målgrupp. De kommer i samråd med bland annat projektets coacher ta fram lämpliga kandidater och genom att intervjua dessa utforma en orienteringskurs. Det ger en möjlighet att utforska vägar framåt i studier och yrkesliv framåt. Verksamheterna ingår i Styr- och Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 9(19) referensgrupp. Arbetsförmedlingen Ingår i referensgrupp och styrgrupp. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar via daglig verksamhet med deltagare som står nära arbetsliv, där man gemensamt hittar verksamheter och passande lönemodeller. Nyligen anställdes t ex en deltagare till Regionarkivet genom att gå via extern placering i daglig verksamhet till löneanställning. Processarbete med styr- och referensgrupp Samverkan sker redan utifrån pågågående projektet LärSam, som arbetat med verksamhetsstrukturer kring målgruppen. LärSam har pågått sedan hösten 2015 och kan ses som en förstudie till denna individinriktade projektansökan. Finansiering sker med stöd från samordningsförbundet Finsam, Gotland. (http://www.finsamgotland.se/lärsam). Genom Finsamprojektet LärSam har styr- och referensgrupp upparbetade rutiner för samverkan och utveckling. Exempel på detta är att genom workshop finna vägar som minskar risken att personer i målgruppen ska hamna utanför systemet/trilla mellan stolarna. Man har undersökt var det är lämpligt att verksamheterna ska docka i varandra (vem gör vad, när). Som ett resultat av detta har daglig verksamhet tagit fram en processkarta för när olika professioner/verksamheter ska vara med i deltagarnas utveckling, då man arbetar med att rusta individen för arbetslivet. Styr- och referensgrupp vill fortsätta arbeta på samma aktiva sätt som tidigare. Direkt samverkan i genomförandefas Under genomförandefasen planerar projektet att ha enskilda möten mellan vissa verksamheter som daglig verksamhet, särskilt boende och coach för att stödja individen att gå mot arbete/studier. Det kan innebära att se över personens dygnsrytm och hitta vägar framåt. Som att personal på boendet stöttar i vikten att sova för att komma upp/lägga sig i tid, att coachen möter upp för att gå till aktivitet (tills detta blivit rutin) och på daglig verksamhet möter personal upp för dagens aktivitet osv. Möten kommer ske mellan vissa aktörer/verksamheter kontinuerligt och utefter behov i analys/planeringsfas och under genomförandefasen. Ett mål för projektet är implementerad myndighetssamverkan där verksamheter hakar i varandra och övergångarna tidssätts. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Svårighet att få med deltagare ur målgruppen Aktiva samtal med samtliga verksamheter runt individen. Analysera varför och ev åtgärda genom att arbeta motivationsstärkande. Om det ej är möjligt att engagera fler, dimensionera projektet efter antal deltagare Deltagare uteblir eller väljer att avsluta. Använda det nära stöder för att leta upp personen, arbeta med motivationsstärkande insatser och om det inte fungerar ta in annan deltagare. Om det ej är möjligt att engagera fler, dimensionera projektet efter antal deltagare Ej uppfyllda jämställdhets- tillgänglighetsmål Aktiva samtal med samtliga verksamheter runt individen. Analysera varför och ev åtgärda genom exempelvis viktning utifrån kön. Ta stöd av ESI Support. Person istället för funktion, d vs persinal med engagemang Arbeta strukturinriktat i och mellan verksamheterna. skapar vägar för målgruppen att ta sig vidare men om personal slutar, stängs vägarna. Coacher i nära stöd slutar/går ner i arbetstid Då det är endast 2 coacher i ett projekt med nära stöd kan personalstyrkan upplevas sårbar. Nära stöd bygger på ett uppbyggt förtroende och kontinuitet. Åtgärd. Se till att medarbetare i organisationen snabbt anammar ett coachande förhållningssätt. Samt se till att det snabbt kommer ny coach på plats där övergången, om möjligt sker på ett smidigt sätt. Styr-eller referensgruppsdeltagare uteblir Projektet är uppbyggt utifrån tidigare erfarenheter av mycket aktiva styr- och referensgruppsmedlemmar. Om en eller flera ofta uteblir minskar effekten av samverkan. Åtgärd: undersöka bakgrund till varför man ej kommer. Ändra mötestider (om det är en orsak) eller byta inaktiva deltagare mot aktiva. Viktigt är Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 10(19) Risk coacher/annan personal med bristande kompetens Icke mätbara förändringar utifrån förflyttningsmodell Deltagare hinner fylla 25 år innan målet är uppnått Åtgärd aktiva representanter från de verksamheter som finns runt målgruppen. Urvalet av personal är viktigt. Kunskap om målgruppen centralt. Bristande kompetens kan åtgärdas genom vissa utbildningsinsatser. Om kompetensbristen är påfallande kommer vi ta kontakta ESF kontoret för att diskutera möjliga åtgärder/vägar. Åtgärd: för att fånga de förändringar som "inte märks" utifrån förflyttningsmodellen kommer intervjuer och/eller enkäter användas riktade till målgruppen. Att undersöka målgruppens erfarenheter kan ge konkreta svar på vad som är framgångsrikt och vad som fungerar mindre bra. Handlingsplan som används i god tid innan 25 års dagen för att ta fram alternativ/erbjudande. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Individnivå Resultat på individnivå är projektets centrala del och effekterna förväntas bli flera. Dels handlar det om att komma till studier och/ eller gå mot arbetsliv eller annan sysselsättning. Det ger individen möjlighet att utvecklas - både privat och professionellt. Projektet syftar till att hitta vägar till individens motivation till aktivering med mål att nå egen försörjning genom arbete, studier eller motsvarande. Genom det kommer personen bort från social isolering, får ökat självförtroende, självkänsla och självkännedom. Som resultat ger det tryggare och välmående samhällsmedborgare då vi vet att högre studienivå, god inkomst och en känsla av sammanhang medför ökad psykisk hälsa. Vårt mål är att 70% av målgruppen kommer göra avgörande förflyttningssteg mot arbetsmarknaden genom att gå från inaktivitet mot sysselsättning där målsättning är framtida arbete. Bedömningen är att ytterligare 20% går mot jobb eller studier. 10% kommer inte göra förflyttning enligt förflyttningsstegsmodellen. Det kan också finnas andra processer som startar som inte är mätbara under den tid projektet pågår. Många i gruppen har ofta varit socialt isolerade eller så kallade "hemmasittare". Det kan innebära en lång sträcka att bryta ett sådant mönster och bara att någon "knackar" på kan medföra att en process startar hos personen där man kommer se resultat först längre fram. Det kan i vissa fall innebära att resultatet uppnås efter projekttiden. Förändring: ökad motivation, bättre självkänsla/självförtroende, aktivitet, stegförflyttning mot att bli aktiva samhällsmedborgare. Organisationsnivå Större kunskap/kompetensutveckling om målgruppen i de verksamheter som möter målgruppen - myndigheter såväl som arbetsgivare krävs. Med rätt kunskap kan vi förebygga skolavhopp, hemmasittande och öka möjligheter till arbete/sysselsättning. Genom större kunskap om unga vuxna kvinnor och män med NPFs styrkor och svårigheter, kan personer i organisationer bemöta och stärka på ett professionellt sätt. Vi ökar då målgruppens möjligheter att ta sig vidare mot sysselsättning, studier och/ eller arbetsliv. Större kunskap kommer innebära ökad tillgänglighet och jämställdhet. Det krävs kunskap för se och kunna skapa förändring! ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 På organisationsnivå är etablerad och implementerad samverkan mellan verksamheterna runt unga med NPF och/eller med komplex problematik centralt. Strukturella förändringar utifrån ökad kunskap förbättrar sättet att arbeta med ungdomars utanförskap på Gotland. Genom att arbeta utifrån överenskommelser var verksamheter ska haka i varandra, tidsättningar och utvärdera projektets indikatorer blir detta mätbart. Vi förväntar oss att få kunskap om vad som gör avgörande skillnad för individen i sin utveckling mot arbete, studier och sysselsättning. Vilka verkningsfulla insatser behövs för att undvika livslångt utanförskap? Ett mål för projektet är implementerad myndighetssamverkan där verksamheter hakar i varandra och övergångarna tidssätts. Förändring: större kunskap, ändrat arbetssätt med nära stöd, nya metoder och strukturer, samverkan, implementering. Projektnivå Projektet kommer arbeta agilt där de sammantagna erfarenheterna i projektet utifrån organisationernas, coachernas och andra medarbetares insatser och samverkan kommer att följas och utvärderas löpande för att lära sig av dem. Att arbeta utifrån ett agilt förhållningssätt innebär att man har täta uppföljningar där man analyserar och lägger fokus på att göra små förbättringar hela tiden. Fungerar någonting dåligt måste det kunna rättas till snabbt. Detta påverkar i projektet men även på individnivå och i organisationerna. Genom att löpande arbeta med uppföljning och förbättringsfokus vill vi finna/beskriva framgångsfaktorer/ Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 11(19) lyckade arbetssätt/metoder samt fånga upp saker som inte fungerar och vid behov besluta om förändring. Genom att projektet kommer ta tillvara kunskap om lyckade arbetssätt, vilka metoder som fungerar och vilka som inte gör det och dokumentera detta kan vi möjliggöra att resultatet kommer till nytta för andra organisationer och för fler individer. Förändring: strategiskt arbete, nya metoder, samverkan, implementering. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Metod Metoden är att jobba med nära stöd över tid med deltagare, för att få fler unga med komplexa svårigheter att ta sig vidare mot fortsatta studier, arbetsliv eller annan sysselsättning. Vi använder oss av "INSTEGET" (beskrivet under tillvägagångssätt) och vi arbetar utifrån ett agilt förhållningssätt där de sammantagna erfarenheterna i projektet, utifrån organisationernas medverkande personal, projektledarens och coachernas insatser och samverkan följs upp och utvärderas löpande. Det för att tidigt se utveckling eller saker som behöver förändras. Vår metod att aktivt arbeta/samverka med verksamheter runt målgruppen ska medföra en helhetssyn som gör att vi på bästa sätt kan rusta individen och därmed få bra resultat. Förväntat resultat 2020 Kunskap och erfarenheter om hur vi på bästa sätt tidigt kan fånga upp personer i målgruppen och ge stöd mot arbete, studier och sysselsättning. Sättet att arbeta ska vara inarbetat så det inte blir glapp mellan olika insatser i samhället. Som exempelvis kommunernas uppföljningsansvar för unga upp till 20 år och för personer som får aktivitetsersättning. Ett av projektets mål är implementerad myndighetssamverkan där verksamheter hakar i varandra och övergångarna tidssätts. Målgruppen ska fångas upp och inte hamna i välfärdens mellanrum! Socialförvaltningen och Försäkringskassan är direkta mottagare av projektresultatet då de är verksamheter som möter målgruppen. Så också Arbetsförmedlingen och utbildningsverksamheter. Kort sikt Projektet förväntas på kort sikt resultera i att målgruppen genomgår insatser och steg för att kunna närma sig arbetsmarknaden eller gå till studier. Vi har valt att arbeta med en målgrupp som kräver mycket stöd över tid. Lång sikt På lång sikt ska projektet bidra till strukturella förändringar som förbättrar sättet att arbeta med unga vuxnas utanförskap på Gotland och kanske även nationellt. Målet är förändringar i rutiner och bemötande i de verksamheter som kommer i kontakt med målgruppen. Så även i strukturer och attityder/bemötande på arbetsplatser. Genom ökad kunskap om funktionsnedsättningar/ variationer kan föreställningar/normer ändras vilket medför förbättringar för fler i arbetslivet. Fler arbetsplatser/ utbildningsverksamheter tillgängliggörs genom anpassningar för individer i målgruppen. Detta inkluderar även kunskap om flickor/kvinnor och NPF som under lång tid missas eller osynliggörs i diagnosticering. Utifrån ett strategiskt jämställdhetsarbete ska vårt projekt vara delaktiga i att kvinnor med komplex problematik synliggörs och får relevant stöd. Detta medför i förlängningen mindre risk för diskriminering utifrån kön, funktionshinder mm. Sekundära resultat I projekt LärSam Unga räknar vi även med sekundära resultat som kan komma att förbättra psykisk hälsa relaterat i andra grupper, exempelvis anhöriga. Då vi arbetar med unga där många har NPF, där målgruppen har sociala svårigheter vet vi att anhöriga (som föräldrar, syskon och partners) blir starkt påverkade. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Under november 2013 genomförde Riksförbundet Attention en enkätundersökning riktad till föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd (AST) med normalbegåvning. Föräldrarna svarade på frågor om vilka insatser man fått från landsting och kommun, hur man upplever stödet från anhöriga och hur man klarar att förena arbete och föräldraskap. I undersökningen där 1181 föräldrar svarade framkom att det bland föräldrarna är vanligt med sjukskrivningar som föräldrarna själva härleder till barnets funktionsnedsättning: 47 procent är eller har varit sjukskrivna. 24 procent uppger att de är på väg att bli det. 73 procent av de svarande uppgav att orsaken var hög stress. Det framkom även att det finns ett behov av att korta arbetstiden för att klara såväl arbete som hemmasituation (63 % av de svarande har gått ner i arbetstid på grund av barnets funktionsnedsättning). Källa: http://www.svt.se/opinion/om-barn-med-npf Att få de unga vuxna vidare mot studier, arbetsliv eller annan sysselsättning kan avlasta anhöriga och i förlängningen medverka till bättre psykisk hälsa på flera nivåer. Anhöriga som föräldrar, syskon och övrig familj kan därför ses som en sekundär målgrupp Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 12(19) projektet. Tidsplan Efter den inledande uppstartsfasen jobbar vi utefter ett agilt förhållningssätt vilket ger kontinuerliga resultat att förhålla sig till. Under uppstartsfasen läggs strukturen för när och hur olika aktiviteter för målgrupp och personal ska ske under genomförandefas. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Effekter och resultat Uppföljning sker genom mätning utveckling/förändringssteg hos individen samt vilka metoder som fungerat utifrån individ, organisation och samverkan. Indikatorer som jämställdhet mäts utifrån 4 R metoden. Vi har även ett intersektionellt perspektiv för att analysera hur tex kön/genus, ålder och funktionsnedsättningar/variationer påverkar individens möjligheter. Genom att ha detta som del i ett jämställdhetsstrategiskt, tillgänglighetsbaserat och antidiskriminerande arbete kan vi få ett mer jämlikt och jämställt resultat. Det innebär bland annat att kunna öppna fler vägar för individen att ta sig vidare genom förändrade steg mot utbildning arbete. Som att hjälpa målgruppen att upptäcka studier/arbeten utan att gå på traditionella normer utifrån t.ex. kön. Förflyttningssteg - mätbara utvecklingsfaktorer mot arbetsliv, studier eller annan sysselsättning. Exempel på förflyttning: från hemmasittande till deltagande i aktivitet(enskild/grupp) från enskild aktivitet till gruppaktivitet från gruppaktivitet till intern daglig verksamhet från intern daglig verksamhet till extern från extern daglig verksamhet till studier/arbete. Kvalitativ mätning Utveckling för deltagaren kan också vara att inse var man inte vill vara/inte fungerar/inte trivs. Att kunna se möjligheter i stället för misslyckande och att få utvecklas i sin egen takt. Detta innebär att det kommer genomföras intervjuer av deltagarna under ett antal tillfällen under projektets gång. Dels handlar det om att mäta individens självskattning och upplevelse av sammanhang (KASAM) men också för att fånga verksamma metoder för att komma vidare. Samt att undersöka det som inte fungerar. Jämställdhet 4 R Jämställdhetsperspektivet finns med i projektets alla verksamheter, i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla faser av programmet. Vi kommer bland annat att använda oss av R4.Metoden syftar till att undersöka var män och kvinnor representeras, hur resurser fördelas mellan kvinnor och män (lokaler, pengar, insatser), där man analyserar varför resurserna fördelas som de gör och varför könsfördelningen ser ut som de gör. Vem får vad och på vilka villkor? Utifrån jämställdhetsanalys ta fram handlingsplan med mål och åtgärder. Tillgänglighet Fysisk tillgänglighet, informationstillgänglighet mm. Att göra tillgängligt innebär att identifiera och undanröja hinder så att personer med funktionsnedsättning kan vara fullt delaktiga. Tillgänglighet kommer också användas för att beskriva hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för personer med funktionsnedsättning. Det gäller lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information och ett bra bemötande. I detta projekt är bemötande en central del i tillgänglighet. Men också kunskap om verktyg som hjälper till med tidsuppfattning, påminnelser eller att arbetsplatser/studieverksamheter har enskilda, tysta arbetsplatser. Mätning av tillgänglighet kommer bl. a ske genom intervjuer av målgruppen (se ovan- kvalitativ mätning) ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Mätning och uppföljning av indikatorer görs löpande och tas upp på styr- och referensgruppsmöten. Projektledaren tar ansvar för uppföljning av indikatorer genom insamlande av material och samtal/möten med coacher, deltagare och övriga medarbetare i projektet. Samt genom de intervjuer och/eller enkäter som genomförs i projektet. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Projektledare Genomför delrapporter till varje styrgruppsmöte var 6:e vecka Halvtidsrapport sker efter i mitten av projektet för att ha möjlighet att rätta till eventuella misstag eller overksamma insatser (om dessa inte hittats under projektets gång). Ansvarar för vidarerapportering och sammanställning av indikatorer ovan Skriver slutrapport. Extern utvärderare anlitas redan i analysfasen. Delutvärdering Slututvärdering Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 13(19) Projektets process och resultat tas upp både i styrgrupp och referensgrupp var 6:e vecka. Styrgruppen tilldelas delrapporter inför varje möte och har då möjlighet att analysera och ta beslut utifrån dessa. Vi kommer ha regelbunden kontakt med vår externa utvärderare samt med ESF kontoret. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? - Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Det finns erfarenhet av att driva projekt med annan finansiering som FINSAM. För målgruppen har Region Gotland drivit ESF projekt "Ungdomskraft". En verksamhet som nu är implementerad. Stor del av projektets verksamhet kommer att bedrivas i daglig verksamhets lokaler. Nyrekrytering De flesta av projektpersonalen kommer att nyrekryteras: Projektledare 100% hela perioden (analys, genomförande, slutfas) Ekonom 50% hela perioden (analys, genomförande, slutfas) Coacher 2 stycken halvtid 2 mån i slutet av planeringsfas, genomförandefas: 100% Rekrytering av coacher ska bygga på att de har erfarenhet av målgruppen. Även andra kunskaper som hälsa, kommunikationskunskap och kommer att ses som meriterande. Projektledaren bör ha kunskap om projektledning och viss administration. Projektledare och/eller coacher bör ha kunskaper om genus/jämställdhet/antidiskriminering. Ekonom behövs för att sköta ekonomidelen. Meriterande är om ekonomen har tidigare kunskap från ESF projekt. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Medfinansiering Arbetskonsult/arbetshandledare DV analysfas: 25% tjänst genomförandefas: 50% tjänst Stödassistent Bostad med särskild service analysfas: 0 genomförandefas: 42% Arbetskonsult/arbetshandledare samt stödassistent är personer som har stor erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Samarbetet med coacherna är en central del för att projektet ska utveckla bra metoder och få goda resultat. Externa tjänster Utvärderare från ESF hela perioden. Medicinsk kompetens läkare/psykolog genomförandefas Utbildare MI NPF analysfas: 1 tillfälle genomförandefas: 3 tillfällen Tid och aktivitet Under uppstartsfasen läggs strukturen för när och hur olika aktiviteter för målgrupp och personal ska ske under genomförandefas. Projektledare med övrig projektpersonal kommer under analysfasen att lägga strukturen för hela projektet. De ska knyta kontakter (som med extern utvärderare), lägga upp strategier, rekrytera och strukturera resor (målgrupp, personal, utbildare, projektledare) samt upphandlingar för utbildningsinsatser. Projektledaren arbete är att kalla och hålla styr- och Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 14(19) referensgrupp informerade. Projektet kräver samverkan mellan samtlig projektpersonal för att under analysfasen hitta strukturen för genomförandet. Styrgrupp och referensgrupp under såväl analys/planeringsfasen och genomförandefasen kommer kontinuerliga möten att ske med samtliga samverkansparter minst var 6:e vecka. Både styr- och referensgrupp är aktiva grupper där vi analyserar, arbetar och styr projektet vidare. Styrgruppen innehåller chefer/verksamhetsledare och referensgruppens deltagare mestadels personer som arbetar nära eller med målgruppen. I styr och referensgrupp deltar Försäkringskassa (aktivitetsersättning), socialförvaltning: omsorg om personer med funktionsnedsättning, daglig verksamhet, mobila teamet (bostad med särskild service) samt stöd och försörjning, Kompetenscentrum Gotland gymnasiesärskolan, Arbetsförmedlingen, psykiatrin, boendestöd, folkhögskolan i Hemse. Vi kommer också ha enskilda möten mellan vissa verksamheter som t ex daglig verksamhet, särskilt boende och coach för att stödja individen över dagen. Tex genom att personal på boendet stöttar i vikten att sova för att komma upp, coachen möter upp för att gå till aktivetet (tills detta blivit rutin), på daglig verksamhet möter personal upp för dagens aktivitet osv. Kompetenscentrum Gotland samt gymnasiesärskolan/lärvux tar fram en orienteringskurs utifrån deltagarnas behov (ur målgruppen). I budget finns den finansiella delen beskriven. Vi kommer att följa ESFs riktlinjer för tidsrapportering. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Projektledare och ekonom För att genomföra och administrera behövs en projektledare och ekonom. Projektledaren behöver, förutom att leda projektet framåt, kunna administrera underlag till ekonomen. Det är också projektledarens uppgift att föra protokoll och skriva delrapporter. Projektledare och ekonom kommunicerar med ESF samt med den externa utvärderaren. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? extern utvärderare via ESF medicinsk kompetens läkare/psykolog utbildningsinsats Motiverande samtal 1 tillfälle inspirationsdagar/kompetensutveckling 3 tillfällen för deltagare och personal. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Utbildningsinsatserna är en del i målgruppens stegförflyttning. Motiverande samtal riktat till coacher och personal i daglig verksamhet som arbetar med målgruppen är till för att skapa den bästa förutsättningen för ett lyckat motivationsarbete. Genom ökad kunskap kring funktionsvariationer men även olika vägar till sysselsättning, arbete, studier, eget företagande utifrån att ha ADHD, autismspektrum och/eller rörelsehinder vill vi öppna dörrar och skapa konkreta förutsättningar och idéer till målgruppen. Detta innefattar även att få kunskap om metoder/verktyg för att t ex hantera kommunikation, sociala koder och andra hjälpmedel som rustar till självständighet i arbetsliv/studieliv såväl som privat. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? I samråd med Svenska ESF-rådet och ESI-support om insatser. Vi kommer från start och projektet igenom att arbeta utifrån 4 R modellen. Region Gotland har också en jämställdhetsstrateg. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? extern utvärderare från ESF projektledare tillika administratör 100% ekonom 50% Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Projektet räknar med att använda sig av ESF rådets ramavtal och förväntar sig att dessa har kompetens inom jämställdhet och tillgänglighet. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 15(19) Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Upphandlingar av varor och tjänster genomförs av Serviceförvaltningen och genomförs enligt nedan: Upphandlingar genomförs för att uppfylla EU:s krav på icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet och ömsesidigt erkännande. En upphandling görs för att ta tillvara på den konkurrens som finns på marknaden, det även viktigt att vi är affärsmässiga och objektiva. Eftersom vi är med i EU så är principen om varor och tjänsters fria rörlighet inom unionen ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Kostnadseffektivetet är ett resultat av ovanstående. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Försäkringskassan Offentlig finansierad ersättning - unga med aktivitetsersättning 40 personer Stöd och försörjningsenheten (Socialförvaltningen) Offentlig finansierad ersättning - unga med försörjningsstöd 5 personer Bilagor per post: Samverkansavtal från samtliga verksamheter/organisationer som deltar. Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Försäkringskassan Organisations nummer 202100-5521 Kontaktperson för projektet Fredrik Samnegård CFARnummer 57680944 Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 16(19) Telefon 010 116 28 30 Organisationsnamn Region Gotland Stöd- och försörjning Organisations nummer 212000-0803 Kontaktperson för projektet Mari Bergström CFARnummer 19134410 Telefon 0498-263331 Organisationsnamn Omsorg om personer med funktionsnedsättning Organisations nummer 212000-0803 Kontaktperson för projektet Anna-Lena Pettersson CFARnummer Telefon 0498 268422 Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Organisations nummer 202100-2114 Kontaktperson för projektet Susanna Hultberg Telefon 010 48 81 445 Organisationsnamn Kompetenscentrum Organisations nummer 212000-0803 Kontaktperson för projektet Hanna Sällström Jonsson Telefon 0498-26 93 58 Organisationsnamn Gymnasiesärskolan/Lärvux Organisations nummer 212000-0803 Kontaktperson för projektet Anders Stoltz Telefon 0498-269733. Organisationsnamn Vuxenpsykiatrisk öppenvård/neuropsykiatriska teamet Organisations nummer 212000-0803 Kontaktperson för projektet Malin Hallin Telefon 073 76 58 913 Sammanfattning av projektet på svenska På Gotland finns många unga vuxna med komplexa svårigheter som försvårar möjligheten att ta sig ut på arbetsmarknaden. Gruppen är större än för riket i övrigt. Dessa unga vuxna har inte fördel av den goda arbetsmarknaden och de övriga insatser som görs för unga på Gotland. De behöver ett mer förstärkt stöd. ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 På Gotland är antalet unga personer (19-24 år) med aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa är högre än i riket. Det handlar till stor del om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som ADHD och autism. I åldrarna upp till 22 år är det vanligare på Gotland än i riket med insatser enligt LSS (lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade), framför allt bland män. Projektansökan tar avstamp i ett Finsamfinansierat projekt (LärSam) som arbetat med struktur och samverkan kring målgruppen. Detta projekt kan ses som en förstudie till denna ansökan, där arbete med individ står i centrum. En viktig samarbetspart i denna ansökan är socialförvaltningens Daglig verksamhet (DV) på Gotland. Här har man utvecklat ett arbetssätt visat sig vara en väg mot arbetsmarknad. Modellen Insteget - en process mot anställning" där coacher/medarbetare arbetar utifrån 4 steg: inrekrytering, visionsbygge, aktivitet, utmatchning. Projektet vill använda denna modell i den utökade målgrupp som beskrivs ovan. Förutom nära stöd till deltagare ingår fortsatt satsning på samverkan mellan de myndigheter/parter deltagarna har kontakt med. Det finns också ett allmänt behov av kunskap kring målgruppen hos arbetsgivare och arbetsplatser. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 17(19) Noterbart är att könsfördelningen mycket ojämn i projektets målgrupp. Bland dem som uppbär aktivitetsersättning är förhållande cirka 70% män och 30% kvinnor. Projektet kommer att medvetet arbeta för att de kvinnor som ingår i målgruppen får samma möjlighet att delta i insatsen som männen. Forskning tyder på att NPF har andra utryck hos unga kvinnor och att de inte får sin diagnos förrän senare i livet. Projektet kommer till stor del att bedriva i nära samarbete med ordinarie verksamheter på Gotland. Detta tillsammans med erfarenheter från det strukturinriktade projektet LärSam ger goda förutsättningar för implementering av framgångsrikt arbetssätt. Sammanfattning av projektet på engelska On Gotland the number of young people (19-24 years) with financial support (Aktivitetsersättning) from The Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) due to mental illness is higher than in the country. This is mostly connected to neuropsychiatric disorders (NPF), such as ADHD and autism. Among young adults, in the ages up to 22 years, it s more common on Gotland than with services under LSS (Act on support and service to certain disabled), especially among men. This application adopts a Finsam funded project (LärSam) who developed structure and collaboration. The LärSam-project can be seen as a preliminary study for this application, which aims to work directly with the individual participants in target. An important partner in this application is the social service Daily activities (DV) on Gotland. They have developed an approach, now proven to be a successful path towards employment. In the model "Insteget - a process towards employment" coaches / employees are using four steps to support individual development: recruitment, building a vision, activity and match to work or studies. This application aim to use this model in the extended target described above. In addition to close support to participants, this application included a continued focus on interaction between the authorities / parties that participants have contact with. There is also a general need for knowledge about the target group, among employers etc. Notably, gender is very uneven distributed in the project's target group. Among those receiving activitysupport the ratio is about 70% male and 30% female. The project will consciously work to ensure that women in the target group will have the same opportunity to participate in this project as the men. Research suggests that the NPF has different expression in young women and they do not get diagnosed until later in life. This project if approved - will engage in close cooperation with authorities on Gotland. This - along with the experiences of the structure-oriented project LärSam - provide good prerequisite to successful implementation. Budgetöversikt ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Belopp 8 870 180 kr 0 kr 8 870 180 kr 1 264 037 kr 7 606 143 kr 0 kr 1 271 395 kr 1 264 037 kr 0 kr 0 kr 0 kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 18(19) Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering 0 kr 2 535 432 kr Summa total finansiering 10 141 575 kr ESF-stöd 75,00 % Budgeterad medfinansiering från projektet 25,00 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 25,00 % ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Kostnader Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Offentligt finansierad ersättning till deltagare 967 837 kr 728 554 kr 110 000 kr 20 000 kr 0 kr 0 kr 109 283 kr 0 kr 7 902 343 kr 5 991 168 kr 845 000 kr 122 500 kr 0 kr 45 000 kr 898 675 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 1 271 395 kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7 Diarienummer 2017/00152 Sid 19(19) Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning 1 271 395 kr 0 kr 1 264 037 kr 1 264 037 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042 Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Socialförvaltningen Kristina Pajuäär Bilaga 8 Tjänsteskrivelse SON 2015/464 28 augusti 2017 Socialnämnden Reviderad handlingsplan för miljöarbete inom socialförvaltningen Förslag till beslut Socialnämnden upphäver tidigare handlingsplan för miljöarbete inom socialförvaltningen som antogs i socialnämnden 2016-04-20 62 (SON 2015/464). Socialnämnden antar förslaget till reviderad handlingsplan för miljöarbete inom socialförvaltningen som en del av Region Gotlands miljöprogram. Sammanfattning Region Gotlands miljöprogram är ett övergripande styrdokument antagen av regionfullmäktige 151123. Syftet är att Region Gotlands samlade verksamhet ska ge största möjliga nytta för medborgarna och samtidigt vara långsiktigt hållbar. Vägen dit är ökad miljöhänsyn inom verksamheterna, i deras ständigt pågående utveckling. Miljöprogrammet består av två delar: 1. Ett strategiskt program med innehåll som beslutas av regionfullmäktige och förvaltas av regionstyrelsen. 2. En handlingsplan med innehåll som nämnderna bereder och beslutar om en gång per mandatperiod. Socialnämnden har fått i uppdrag att under våren 2016 sammanställa en handlingsplan enligt miljöprogrammets mål och intentioner. Socialnämnden har beslutat att handlingsplanen skall revideras årligen. Handlingsplanen för miljöarbete inom socialförvaltningen är framtagen i samråd med avdelningschefer inom omsorg om funktionshindrade, hemsjukvård, särskilt boende samt hemtjänst och förankrad i förvaltningsledningen. Som handlingsplan har socialförvaltningen valt ut tre fokusområden som tillsammans syftar till att göra medvetna miljöval. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 8 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/464 Framtagna fokusområden är: Medvetna transporter. Medveten sopsortering. Medveten användning av förbrukningsmaterial. Till respektive fokusområde är det kopplat ett antal aktiviteter, nyckeltal samt tidplan för genomförande. Uppföljning kommer att ske årsvis i samband med årsbokslutet där det även finns möjlighet till revidering av handlingsplanen. Föreslagen plan är en revidering av handlingsplanen och kommer att gälla fram till nästa revidering. Beslutsunderlag Miljöprogram för Region Gotland. Uppföljning av handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 2016. Handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 2017. Tjänsteskrivelse handlingsplan för miljöarbete inom socialförvaltningen, daterad 28 augusti 2017. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvård Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Hanna Ogestad, avdelningschef boende ensamkommande unga Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänst Anna-Lena Pettersson, avdelningschef omsorg om funktionshindrade Marit Lindgren, avdelningschef särskilt boende Therése Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen Therése Thomsson, tf avdelningschef kvalitet- och utveckling Kristina Pajuäär, enhetschef administrativa avdelningen Registrator RS 2 (2)

Bilaga 8 HANDLINGSPLAN 2017 Handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 2017 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-09-20 Gäller 2016-2020 Ärendenr SON 2015/464 Version [1.0] Handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 2017 1 Bakgrund Region Gotlands miljöprogram är ett övergripande styrdokument antaget av regionfullmäktige 151123. Syftet är att Region Gotlands samlade verksamhet ska ge största möjliga nytta för medborgarna och samtidigt vara långsiktigt hållbar. Vägen dit är ökad miljöhänsyn inom verksamheterna, i deras ständigt pågående utveckling. Miljöprogrammet består av två delar: 1. Ett strategiskt program med innehåll som beslutas av regionfullmäktige och förvaltas av regionstyrelsen. 2. En handlingsplan med innehåll som nämnderna bereder och beslutar om en gång per mandatperiod. 1.1 Framtagandet av handlingsplanen Avdelningscheferna inom socialförvaltningen har inventerat de viktigaste miljöfrågorna inom respektive avdelning. Därefter har vi gemensamt valt ut tre fokusområden med ett antal aktiviteter som vi vill arbeta med under denna mandatperiod. Handlingsplanen är därefter förankrad hos förvaltningsledningen. 2 Medvetna miljöval Socialförvaltningens vilja är att alla medarbetare inom socialförvaltningen skall göra medvetna miljöval. För att kunna göra det krävs kännedom om miljöprogram och handlingsplan. Det kan även krävas specifika utbildningsinsatser av medarbetarna för att kunna genomföra handlingsplanen. Vi har nedan sammanställt tre fokusområden för medvetna miljöval som bildar socialförvaltningens handlingsplan. I dessa ingår de områden där socialförvaltningens verksamhet har särskild stor betydelse för att region Gotlands övergripande miljömål skall nås. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 2017 3 Ekonomi För att uppnå målen i enlighet med vår handlingsplan så bör medel för miljöfrämjande åtgärder prioriteras inom investeringspotten. Exempelvis inköp av elcyklar 10.000 kr/cykel. Utöver det kan vi behöva utöka med ytterligare videokonferensutrustning vilket kostar ca 6000 kr. Den kostnaden skulle vi kunna räkna hem så snart vi har ersatt några Stockholmsresor med ett videomöte. 4 Uppföljning Handlingsplanen skall vara integrerad i socialförvaltningens verksamhetsplan och följas upp i avdelningarnas verksamhetsplaner samt vid helårsbokslut. I samband med uppföljningen skall det även finnas möjlighet att revidera handlingsplanen. 5 Omfattning Då miljöpolicy och miljöprogrammet omfattar all verksamhet där Region Gotland har arbetsgivaransvar samt för verksamheter som helt eller delvis finansieras av Region Gotland så skall miljöpolicy och miljöprogrammet vara en del i de uppdrags- och kvalitetskrav som vi ställer på våra upphandlade verksamheter. Handlingsplan 2017 De revideringar som är gjorda avseende aktiviteter för 2017-2018 är följande: Införande av nyckelgömmor inom hemtjänsten genomfört varför aktiviteten utgår. Skapa goda förutsättningar för att kunna sopsortera i våra lokaler anses vara uppnått. 5.1 Medvetna transporter Medarbetare inom socialförvaltningen skall alltid göra ett medvetet transportval. På detta sätt önskar vi minska förbrukningen av bensin och diesel. Uppföljning av bränsleförbrukning/brukare skall göras inom respektive avdelning i samband med årsbokslutet. Aktivitet Åtgärd Nyckeltal Tidplan Uppföljning nyckeltal 2017 Öka användningen av cyklar. Förvaltningen önskar utöka beståndet med ytterligare 10 elcyklar/år under en 3- årsperiod. Årlig uppföljning av ökning cyklar. Fortlöpande utökning Ärendenr SON 2015/464 Datum 2017-09-20 Införande digital nattillsyn inom hemtjänst. I ekonomigruppens plan ligger bl a: Använd cykel i stället för bil så mycket som möjligt vid tjänsteförrättningar i Visby. Implementationsprojekt bör startas under 2017. Minskad bilkörning, mätning före och efter projektinförande. 2018 2 (4)

Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 2017 Öka användningen av videokonferens. Medarbetare skall i första hand välja videokonferens där det är möjligt istället för att resa. Information och utbildning till medarbetare hur man använder videokonferens/webbmöten. Mätning val av videokonferens istället för resa. Fortlöpande Öka andelen webbutbildningar/seminarier. I den mån det är möjligt skall i första hand webbutbildningar/webbseminarier användas. En gång per år sammanställning utförda webbseminarier. Fortlöpande Att använda samåkningsportalen när det är möjligt. Information om samåkningsgsportalen till medarbetare. Uppföljning sker i portalen i samband med att den används. Fortlöpande Samordnade möten/körrutter I möjligaste mån försöka samordna möten så att förflyttning med bil inte krävs mellan möten. Enligt ekonomigruppens plan så skall även fortsatt arbete med effektivisering av körrutter ske och samordning av bilarna. Fortlöpande 2.2 Medveten sopsortering Medarbetare inom socialförvaltningen skall vara väl medvetna om hur man sopsorterar och bidra till att upprätthålla en god sopsortering samt ge möjlighet och underlätta för brukarna att sopsortera. Aktivitet Åtgärd Nyckeltal Tidplan Uppföljning nyckeltal 2017 Informera och stödja brukare i sopsortering. Information och uppmuntran ifrån medarbetare. Utfört eller ej. Fortlöpande Erbjuda brukare att vi kan ta hand om kasserad medicin för vidare transport till Apoteket. Införa rutin om att erbjuda brukare möjligheten. Utfört eller ej. Fortlöpande Ärendenr SON 2015/464 Datum 2017-09-20 2.3 Medveten användning av förbrukningsmaterial Medarbetare inom socialförvaltningen skall hushålla med förbrukningsmaterial så att vi inte använder onödigt mycket material. Aktivitet Åtgärd Nyckeltal Tidsplan Uppföljning nyckeltal 2017 Förskriva korrekt artikel och rätt mängd. Minska antalet pappersutskrifter. Information till medarbetare. Säbo: kostnad/brukare för inkontinensskydd. Genom att arbeta mer digitalt Papperskostnad/medarbetare. och se till att använda Fortlöpande. Meetings (nämndmodul som används 3 (4)

Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 2017 dubbelsidig utskrift kan vi minska pappersutskrifter. på läsplattor) införs under 2016. Under 2016 skall Meetings införas på nämndsammanträdena vilket skall minska antalet pappersutskrifter med ca 40.000 ark/år. 6 Ekonomi För att uppnå målen i enlighet med vår handlingsplan så bör medel för miljöfrämjande åtgärder prioriteras inom investeringspotten. Exempelvis inköp av elcyklar 10.000 kr/cykel. Utöver det kan vi behöva utöka med ytterligare videokonferensutrustning vilket kostar ca 6000 kr. Den kostnaden skulle vi kunna räkna hem så snart vi har ersatt några Stockholmsresor med ett videomöte. 7 Uppföljning Handlingsplanen skall vara integrerad i socialförvaltningens verksamhetsplan och följas upp i avdelningarnas verksamhetsplaner samt vid helårsbokslut. I samband med uppföljningen skall det även finnas möjlighet att revidera handlingsplanen. 8 Omfattning Då miljöpolicy och miljöprogrammet omfattar all verksamhet där Region Gotland har arbetsgivaransvar samt för verksamheter som helt eller delvis finansieras av Region Gotland så skall miljöpolicy och miljöprogrammet vara en del i de uppdrags- och kvalitetskrav som vi ställer på våra upphandlade verksamheter. Ärendenr SON 2015/464 Datum 2017-09-20 4 (4)

Bilaga 8 UPPFÖLJNING 2016 Uppföljning av handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2016-04-20 Gäller 2016-2020 Ärendenr SON 2015/464 Version [1.0] Uppföljning av handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 1 Bakgrund Region Gotlands miljöprogram är ett övergripande styrdokument antaget av regionfullmäktige 151123. Syftet är att Region Gotlands samlade verksamhet ska ge största möjliga nytta för medborgarna och samtidigt vara långsiktigt hållbar. Vägen dit är ökad miljöhänsyn inom verksamheterna, i deras ständigt pågående utveckling. Miljöprogrammet består av två delar: 1. Ett strategiskt program med innehåll som beslutas av regionfullmäktige och förvaltas av regionstyrelsen. 2. En handlingsplan med innehåll som nämnderna bereder och beslutar om en gång per mandatperiod. 1.1 Framtagandet av handlingsplanen Avdelningscheferna inom socialförvaltningen har inventerat de viktigaste miljöfrågorna inom respektive avdelning. Därefter har vi gemensamt valt ut tre fokusområden med ett antal aktiviteter som vi vill arbeta med under denna mandatperiod. Handlingsplanen är därefter förankrad hos förvaltningsledningen. 2 Medvetna miljöval Socialförvaltningens vilja är att alla medarbetare inom socialförvaltningen skall göra medvetna miljöval. För att kunna göra det krävs kännedom om miljöprogram och handlingsplan. Det kan även krävas specifika utbildningsinsatser av medarbetarna för att kunna genomföra handlingsplanen. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Uppföljning av handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen Vi har nedan sammanställt tre fokusområden för medvetna miljöval som bildar socialförvaltningens handlingsplan. I dessa ingår de områden där socialförvaltningens verksamhet har särskild stor betydelse för att region Gotlands övergripande miljömål skall nås. 2.1 Medvetna transporter Medarbetare inom socialförvaltningen skall alltid göra ett medvetet transportval. På detta sätt önskar vi minska förbrukningen av bensin och diesel. Uppföljning av bränsleförbrukning/brukare skall göras inom respektive avdelning i samband med årsbokslutet. Aktivitet Åtgärd Nyckeltal Tidplan Uppföljning nyckeltal 2016 Öka användningen av cyklar. Förvaltningen önskar utöka beståndet med ytterligare 10 elcyklar/år under en 3- årsperiod. I ekonomigruppens plan ligger bl a: Använd cykel i stället för bil så mycket som möjligt vid tjänsteförrättningar i Visby. Årlig uppföljning av ökning cyklar. Fortlöpande utökning Utökning av elcyklar: Hemsjukvård: 0 st Hemtjänst: 0 st (2 st vanliga cyklar) Säbo: 0 st IFO:0 st OOF: 2 st elcyklar samt 1 st vanlig cykel. Införande av nyckelgömmor inom hemtjänsten. Implementationsprojekt pågår. Minskad bilkörning beräknas till 5-10%. Mätning före och efter projektinförande. 2017 Enligt slutrapport ifrån projektet beräknas bilkörningen ha minskat med 3,9% inom hemtjänst och hemsjukvård. Utifrån antal körda mil har vi beräknat att nyckelgömmor ger en förväntad miljövinst på 577 ton CO² per år. Projektet genomfört och aktiviteten föreslås utgå 2017. Uppföljning antal körda mig görs per avdelning. Införande digital nattillsyn inom hemtjänst. Implementationsprojekt bör startas under 2017. Minskad bilkörning, mätning före och efter projektinförande. 2018 Införande sker under 2017. Ärendenr SON 2015/464 Datum 2016-04-20 Öka användningen av videokonferens. Medarbetare skall i första hand välja videokonferens där det är möjligt istället för att resa. Information och utbildning till medarbetare hur man använder videokonferens/webbmöten. Mätning val av videokonferens istället för resa. Fortlöpande Hemsjukvård: Ersatt alla intervjuer från fastlandet med Skype. Sommarmöten* Hemtjänst:5-6 sommarmöten* Säbo: 5-6 HSL-forum, sommarmöten* IFO: Utökning i domstolsförhandlingar och utbildningar. OOF: Sommarmöten* Myndighetsavd: Juridisk rådgivning, några tillfällen. *Hemsjukvård, Säbo, hemtjänst och Oof har haft gemensamma sommarmöten med enhetschefer via Skype. 2 (5)

Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Uppföljning av handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen Öka andelen webbutbildningar/seminarier. I den mån det är möjligt skall i första hand webbutbildningar/webbseminarier användas. En gång per år sammanställning utförda webbseminarier. Fortlöpande Hemsjukvård: Kan utvecklas mer. Hemtjänst: Fler webbutbildningar än tidigare år. Säbo: Fler webbutbildningar än tidigare år. IFO: 5 st SKL-seminarier. Även infört intern webbutbildning gällande verksamhetssystemet som sparat ca 240 körmil (räknat med schablon 3 mil t/r för varje medarbetare som nu genomför webbutbildning istället för att åka till Visborg t/r). OOF: Utbildningar i Treserva och läkemedelsdelegation via webbutbildningar. Myndighetsavd: Webbseminarium vid några tillfällen. Att använda samåkningsportalen när det är möjligt. Information om samåkningsgsportalen till medarbetare. Uppföljning sker i portalen i samband med att den används. Fortlöpande Ej marknadsfört av RSF 2016. Samordnade möten/körrutter I möjligaste mån försöka samordna möten så att förflyttning med bil inte krävs mellan möten. Enligt ekonomigruppens plan så skall även fortsatt arbete med effektivisering av körrutter ske och samordning av bilarna. Fortlöpande Ej framtagna nyckeltal. 2.2 Medveten sopsortering Medarbetare inom socialförvaltningen skall vara väl medvetna om hur man sopsorterar och bidra till att upprätthålla en god sopsortering samt ge möjlighet och underlätta för brukarna att sopsortera. Aktivitet Åtgärd Nyckeltal Tidplan Uppföljning nyckeltal 2016 Ärendenr SON 2015/464 Datum 2016-04-20 Skapa goda förutsättningar för att kunna sopsortera i våra lokaler. Möjliggöra utrymme för kärl i lokalerna. Antal lokaler där sopsortering sker. Fortlöpande Hemsjukvård: Sopsorterar i samtliga lokaler. Hemtjänst: I alla hemtjänstlokaler sker sopsortering. SÄBO: Alla särskilda boenden sorterar enligt fastighetsägarens anvisningar. IFO: I alla lokaler utom en. OOF: I de flesta verksamheter utförs sopsortering, en rapporterar att det görs till 90%. Personliga 3 (5)

Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Uppföljning av handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen assistenter medvetna utifrån möjlighet att påverka i den enskildes hem. Aktiviteten föreslås utgå ur miljöplanen 2017 då mål anses uppfyllt. Informera och stödja brukare i sopsortering. Information och uppmuntran ifrån medarbetare. Utfört eller ej. Fortlöpande Hemsjukvård: Ej aktuellt. Hemtjänst: Till viss del. Säbo: Alla särskilda boenden sorterar efter fastighetsägarens anvisning. IFO: Görs av boendestödet. OOF: Stöd och information ges alternativt service ges. I barnverksamhet sköter stödassistenterna sopsorteringen. Erbjuda brukare att vi kan ta hand om kasserad medicin för vidare transport till Apoteket. Införa rutin om att erbjuda brukare möjligheten. Utfört eller ej. Fortlöpande Hemsjukvård: Medicin tas om hand av hemsjukvården och lämnas enligt rutin till apoteket. Hemtjänst: Rutin saknas men i flera områden erbjuder medarbetare brukare att ta hand om kasserad medicin. Säbo: Rutiner finns och ssk erbjuder alltid att ta hand om kasserade läkemedel. IFO: Rutin finns inom boendetstödet. OOF: Rutin ej tillräckligt känd av medarbetare och den rekommendation som finns framtagen måste göras känd. 2.3 Medveten användning av förbrukningsmaterial Medarbetare inom socialförvaltningen skall hushålla med förbrukningsmaterial så att vi inte använder onödigt mycket material. Aktivitet Åtgärd Nyckeltal Tidsplan Uppföljning nyckeltal 2016 Ärendenr SON 2015/464 Datum 2016-04-20 Förskriva korrekt artikel och rätt mängd. Information till medarbetare. Säbo: kostnad/brukare för inkontinensskydd. Fortlöpande. Åvallegården arbetar med ett kvalitetsystem AbriGuide och ser att förbrukningen av inkontinenshjälpmedel minskat, framförallt hjälpt till att brukare får rätt skydd. Några enheter har sett att behovet av inkontinensskydd ökar och att arbete pågår med att förskriva rätt modell. Någon redovisar att man upplever att brukare har rätt inkontinensskydd. Någon har inte haft ordinarie ssk på plats 4 (5)

Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Uppföljning av handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen och skall satsa på utbildning 2017. Totalsumma inkontinenshjälpmedel: 2016 1 593 815:- 2015 1 552 426:- Rimlig prisökning. Inget man kan antyda att det ökat nämnvärt! Minska antalet pappersutskrifter. Genom att arbeta mer digitalt och se till att använda dubbelsidig utskrift kan vi minska pappersutskrifter. Papperskostnad/medarbetare. Meetings (nämndmodul som används på läsplattor) införs under 2016. Meetings införs under 2017. Under 2016 skall Meetings införas på nämndsammanträdena vilket skall minska antalet pappersutskrifter med ca 40.000 ark/år. 3 Ekonomi För att uppnå målen i enlighet med vår handlingsplan så bör medel för miljöfrämjande åtgärder prioriteras inom investeringspotten. Exempelvis inköp av elcyklar 10.000 kr/cykel. Utöver det kan vi behöva utöka med ytterligare videokonferensutrustning vilket kostar ca 6000 kr. Den kostnaden skulle vi kunna räkna hem så snart vi har ersatt några Stockholmsresor med ett videomöte. 4 Uppföljning Handlingsplanen skall vara integrerad i socialförvaltningens verksamhetsplan och följas upp i avdelningarnas verksamhetsplaner samt vid helårsbokslut. I samband med uppföljningen skall det även finnas möjlighet att revidera handlingsplanen. 5 Omfattning Då miljöpolicy och miljöprogrammet omfattar all verksamhet där Region Gotland har arbetsgivaransvar samt för verksamheter som helt eller delvis finansieras av Region Gotland så skall miljöpolicy och miljöprogrammet vara en del i de uppdrags- och kvalitetskrav som vi ställer på våra upphandlade verksamheter. Ärendenr SON 2015/464 Datum 2016-04-20 5 (5)

Bilaga 8 PROGRAM Antagen, ej formgiven version Miljöprogram för Region Gotland Fastställt av regionfullmäktige Framtaget av ledningskontoret Datum 2015-11-23 Gäller 2015 2020 Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 Våra utmaningar på miljöområdet till år 2020 ENERGI och KLIMAT /illustration/ VATTEN /illustration/ HÅLLBARA VAL /illustration/ NATURENS MÅNGFALD /illustration/ Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram FÖRORD Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 2 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Innehåll FÖRORD... 2 1. Inledning... 4 Gemensamt ansvar... 4 Region Gotlands miljöpolicy... 5 2. Bakgrund... 6 Principer för hållbarhet... 7 Målbild år 2025 är Gotland ett hållbart samhälle... 8 Att sätta värde på ekosystemtjänster... 8 3. Miljöstrategier inom fyra fokusområden... 8 Energi och klimat... 9 Vatten... 10 Lätt att göra rätt hållbara val... 11 Naturens mångfald... 13 4. Styrning och ansvar vem gör vad... 15 Uppföljning med hjälp av nyckeltal... 15 Genomförande... 15 Omfattning... 15 Målkonflikter... 15 Kommunikation... 16 Tidsram... 16 5. Miljöprogrammet i förhållande till andra styrdokument... 17 Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 3 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram 1. Inledning Region Gotlands miljöprogram 1 är ett övergripande styrdokument. Syftet är att Region Gotlands samlade verksamhet ska ge största möjliga nytta för medborgarna och samtidigt vara långsiktigt hållbar. Vägen dit är ökad miljöhänsyn inom verksamheterna, i deras ständigt pågående utveckling. Miljöprogrammet består av två delar: 1. Ett strategiskt program som beslutas av regionfullmäktige och förvaltas av regionstyrelsen. 2. En handlingsplan med innehåll som nämnderna bereder och beslutar om en gång per mandatperiod. Gemensamt ansvar Region Gotlands organisation har ett gemensamt ansvar för att förverkliga miljöprogrammet intentioner. Samarbete mellan nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag behöver utvecklas på miljöområdet för att hitta genomtänkta lösningar. Goda exempel inom miljöområdet finns bland annat hos fastighetsavdelningen i arbetet med energioptimering, i det förvaltningsövergripande projektet för biogassamordning, i projektet Klart vatten, i alla initiativ som under årens lopp fått ta emot ekokommunpriset och många, många fler. För att miljöarbetet ska bli framgångsrikt krävs också att alla på Gotland blir delaktiga. Nätverk och medborgarsamverkan utvecklas ytterligare. Alla vi som verkar inom Region Gotland ska fortsätta att ta initiativ inom miljöområdet och utveckla nya lösningar till nytta för miljön och både oss själva och andra. Vi ska också se till att lyckade försök kan genomföras på bred front på Gotland och att omvandlingen till hållbar region märks på hela ön. 1. Ett program anger långsiktiga avsikter i en fråga av större vikt och är vägledande för beslut och styrning. Det innehåller övergripande mål, inriktning och aktiviteter (Definitioner av begrepp inom Region Gotland, 2013). Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 4 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Region Gotlands miljöpolicy Miljöansvar och hållbar utveckling för att förverkliga Gotland som ekokommun ska konsekvent och medvetet integreras och tydliggöras i samtliga våra verksamheter. Detta ska framgå av budget, styrkort och årlig redovisning. Vi ska i våra verksamheter erbjuda invånare och näringsliv på Gotland, infrastruktur och metoder som leder till att Gotland blir ett ekologiskt hållbart samhälle till år 2025. Vi ska bidra till att uppnå vårt övergripande mål ett hållbart samhälle på Gotland, genom egna miljöförbättrande åtgärder och goda exempel på miljöarbete. Miljökrav enligt lagstiftningen ska klaras med god marginal i alla egna bolag och förvaltningar samt hos upphandlade entreprenörer. Varje nämnd tar ansvar för att styra enligt miljöprogrammets intentioner och tydliggör detta i chefsansvar och resursfördelning. I samband med uppdraget till nämnder och styrelser att ta fram handlingsplaner, ska regionfullmäktige vid behov aktualisera miljöpolicy och miljöprogram varje mandatperiod. Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 5 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram 2. Bakgrund Redan i Vision 2010 antogs inriktningen för Gotland som ekokommun. På 1990-talet antog kommunfullmäktige på Gotland målet att bli ett hållbart samhälle inom loppet av en generation, till år 2025. Det målet ligger fast. Hållbar utveckling 2 är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att kompromissa med kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I FN:s 17 globala hållbarhetsmål kombineras arbetet för att inga folkgrupper ska leva i extrem fattigdom, bromsa klimatförändringarna och bekämpa ojämlika och ojusta levnadsvillkor. Hållbar utveckling baseras på konsumtion och produktion som inte bryter ner naturens resurser, skyddar miljön, stödjer allas lika möjligheter till en god hälsa och undanröjer fattigdom. Gemensamma målbilder behövs för hur miljöfrågor ska integreras i alla beslut. Inte minst gäller det synen på de tre vanligaste aspekterna av hållbar utveckling: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. ekologisk dimension social dimension ekonomisk dimension ekonomisk dimension ekologisk dimension social dimension Den hittills vanliga modellen ovan till höger, lämnar utrymme för att väga de olika delarna ekonomisk, ekologisk och socialt hållbarhet mot varandra i politiska beslut. Modellen till vänster bygger på insikten om att ekologisk hållbarhet är en förutsättning för ekonomisk och social välfärd. Den yttre cirkeln är symbol för jordens biosfär och att de förutsättningar som den ger till vår försörjning, stöd till samhällets infrastruktur, kultur och rekreation inte kan överskridas i ett hållbart samhälle. Den sociala cirkeln representerar människans sociala och kulturella omgivning. Människan och allt annat levande på jorden är helt beroende av att de yttre ekologiska systemen fungerar. Den innersta cirkeln symboliserar ekonomin, det vill säga hushållning med knappa resurser. Ekonomin är ett verktyg för att effektivt skapa och fördela resurser och uppnå välfärd, utan att missbruka varken mänskliga resurser eller jordens resurser. 2. Enligt definitionen i Brundtlandrapporten från 1987. Hållbar utveckling specificeras närmare i de 17 globala mål för hållbar utveckling som antogs av FN i september 2015. Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 6 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Modellskiftet motiveras av vår tids kunskaper om planetens hållbara gränser som håller på att överskridas i flera fall. Det strategiska ramverket för att planera för en hållbar utveckling, enligt principerna för hållbarhet, innebär ett skifte från synen på att ekonomisk tillväxt måste bygga på att ta från naturen, till att utveckla tillväxt i samspel med naturen. Principer för hållbarhet En strategisk metod för att nå ekologisk hållbarhet och bevarande av ekosystemtjänster i olika delar av samhällets utveckling är att göra bedömningar enligt de följande fyra hållbarhetsprinciperna 3 : I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden, till exempel utsläpp av kvicksilver, arsenik, bly och fossilt kol från uppvärmningssystem, industrier och transporter, 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion, till exempel utsläpp av freoner och partiklar i luften och utsläpp som ger övergödning, försurning och anrikning av mikroplast i haven, 3. undanträngning med fysiska metoder, till exempel utveckling av bebyggelse, industri och infrastruktur som inte lämnar plats för vilda djur och växter, grönska och vatten och stora monokulturer i jord och skogsbruk som inte ger livsrum för naturligt växtoch djurliv, och i det samhället hindras inte människor systematiskt 4. från att tillgodose sina behov, utan samhällets struktur stödjer människors förmåga att nå hälsa, inflytande, kompetens, delaktighet och mening. 4 Åtgärder som bidrar till förbättring inom någon eller flera av principerna ovan leder till ökad hållbarhet. Hållbarhetsprinciperna är en gemensam strategisk grund för Sveriges ekokommuner. I vår tid är människans inverkan större än naturkrafterna i fråga om påverkan på jordens yta. Stora delar av ekosystemens produktivitet används redan för att försörja oss människor. Samtidigt ska en ökande befolkning kunna få goda livsvillkor och förlusten av biologisk mångfald hejdas. Både globalt och lokalt ställer det stora krav på att utveckla hållbara och mer resurseffektiva samhällen. Hållbarhetsprinciperna 5 ger att ramverk för strategisk hållbarhetsplanering. 3. Hållbarhetsprinciperna som de uttrycks 2015, texten har utvecklats under åren lopp. 4. Aktuell forskning i ämnet social hållbarhet leder eventuellt till att fjärde principen kommer att delas upp på olika sociala faktorer. 5. Mer om hållbarhetsprinciper finns på t ex www.sekom.se Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 7 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Målbild år 2025 är Gotland ett hållbart samhälle Grunden för detta miljöprogram är målen i Vision 2025. Att sätta värde på ekosystemtjänster Ekologisk hållbarhet är en absolut förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi. Ekonomiska resurser skapas av vad ekosystemen kan leverera. Ofta sätter ekonomin ett värde på uttaget av begränsade resurser i ekosystemen, men missar att värdesätta ekosystemens viktiga livsuppehållande tjänster i form av ren luft, drickbart vatten eller de reningsfunktioner, den nedbrytning och den återuppbyggnad som ständigt sker i naturen. Ekosystem är också de bästa modeller vi känner till för att beskriva ett hållbart samhälle, där olika delar samspelar i en dynamisk utveckling som över tid optimerar systemet som helhet i förhållande till yttre omständigheter. Det nationella målet för ekosystemtjänster är: Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integrerade i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant. Målet är att säkerställa ekosystemens förmåga att också på lång sikt kunna förse oss människor med livsmedel, rent vatten och alla övriga tjänster som utgör en grundförutsättning för överlevnad och välfärd. Livsstilsfaktorer De flesta av oss lever idag på ett sätt som tidigare generationer inte kunnat drömma om. Vi är friskare, mättare och mer välutbildade. Social och ekonomisk utveckling har gett oss långt större möjligheter att välja vad vi vill göra och hur vi vill leva våra liv, än de flesta före oss har haft. Hur vi lever och bor, vad vi roar oss med, vad vi klär oss i, vad vi väljer att äta och hur vi reser har orsakat att klimat och miljö förändrats både lokalt och globalt till en grad som ger stark oro för vår framtid. En del av vår konsumtion bygger också på dåliga arbetsvillkor och på att sociala och ekonomiska förutsättningar skiljer sig ohållbart mycket mellan länder och regioner. Samtidigt finns det gott om hållbara lösningar som ger hopp inför framtiden. 3. Miljöstrategier inom fyra fokusområden Miljöprogrammets huvuduppgift är att peka ut fokusområden och strategier för arbetet med att nå Region Gotlands övergripande miljömål om ett ekologiskt hållbart samhälle 2025. På de följande sidorna presenteras miljöprogrammets fyra fokusområden. Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 8 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Fokusområde 1 Energi och klimat Övergripande mål Gotland är en världsledande ö-region och visar vägen till ekologisk hållbarhet. På Gotland finns det kunskap, flera projekt i framkant och ett aktivt arbete för att utveckla förnybar energi. På Gotland, som på många andra håll, är ökad andel hållbar energi en språngbräda till ett ekologiskt hållbart samhälle. Till år 2020 är målet att klara 100 procent lokal förnybar energi till hushåll och de flesta företag på Gotland. Av bränslet till cementindustrin blir cirka 70 procent förnybart eller återvunnet till år 2020 6. År 2020, förutsatt ny fastlandskabel, är produktionen av förnybar el på Gotland dubbelt så stor som det årliga elbehovet på Gotland. Genom att ställa om från fossila bränslen till förnybar energi har klimatutsläpp från energi som används till värme, el och transporter på Gotland minskat med 45 procent, från år 1990 till år 2020. Cement- och kalkindustrins bränslen undantas. De ingår i en Europagemensam kvot för minskade utsläpp 7. Cementindustrin på Gotland har en egen vision för att bli klimatneutral till år 2030. Bättre hushållning med energi har gett minskat behov av inköpt el och tillförda bränslen med i genomsnitt 1,5 procent per år för bostäder, lokaler och service, resor och handel under 2010 2020. Strategier Region Gotland ska Genomföra omställning av transporter och resvanor i enlighet med energiplanen. Energieffektivisera fastigheter och utrustning och ställa energikrav i upphandlingar och inköp. Integrera arbetet med klimatanpassning i all samhällsplanering. Agera klimatsmart. Bidra till ökad kunskap om miljö- och klimatfrågor bland medborgare, besökare och näringsliv. Till exempel genom informationskampanjer, dialogforum med näringslivsföreträdare etc. 6. Hållbarhetsprincip 1, s. 7 7. EU:s handel med utsläppsrätter för klimatgaser, ETS, Emission Trade Scheme Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 9 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Fokusområde 2 Vatten Övergripande mål Rent grundvatten, god status för ytvatten på hela Gotland och en levande Östersjö. Regionens miljömål för vatten i Vision 2025 är helt i linje med de nationella miljökvalitetsmål som finns för vatten och hav 8. EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv är implementerade i svensk lag och bidrar till att nå. miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Havsmiljön är en viktig global samarbetsfråga, men också en fråga där alla måste bidra 9. Det behövs oerhört stora insatser på flera plan, särskilt när det gäller Östersjön. Inte bara när det gäller utsläpp och teknik lokalt, utan också i form av nationella styrmedel och skärpta internationella överenskommelser. Strategier Region Gotland ska Genomföra kommunala åtgärder i nationella åtgärdsprogram för grund-, yt-, och havsvatten. Anta mål och tillföra resurser, så att arbete med vatten och avloppsfrågor på Gotland är i nationell toppklass, för att skydda Östersjön och det känsliga grundvattnet på Gotland. Skydda Gotlands grundvatten, sjöar och vattendrag från överutnyttjande. Värna skyddet av våtmarker. Skydda kustzonen mot överexploatering. Minska utsläppen av miljögifter och närsalter som kväve och fosfor. Öka vattenfrågornas betydelse inom regionens översiktsplanering, inklusive den kustvattenzon där staten och kommunerna har ett gemensamt planeringsansvar. Utveckla arbetet med vattenförsörjning och -kvalitet, hantering av dagvatten och olika kretsloppslösningar som bidrar till vattenmålen. Uppdra till nämnder och bolag att sätta mål för god vattenhushållning i sina respektive verksamheter. Tydligt ta ställning för de långsiktiga visionsmålen i målkonflikter kring vatten. Vara pådrivande i projekt som rör Östersjösamarbete samt aktivt söka extern projektfinansiering. Arbeta för att de blå tillväxtfrågorna beaktas i utvecklingssammanhang. 8. Främst Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Myllrande våtmarker. 9. Hållbarhetsprincip 2, s. 7 Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 10 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Fokusområde 3 Lätt att göra rätt hållbara val Övergripande mål Hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi ger hållbar tillväxt på Gotland. Samhället bidrar till giftfria kretslopp. Cirkulär ekonomi är ett mål inom hela EU. I en cirkulär ekonomi är saker och ting gjorda för att hålla länge. Att spara på material och energi är viktiga aspekter av kvalitet och hållbarhet. All design ska underlätta återvinning, demontering och återbruk, vilket i sin tur ger nya affärsmöjligheter. Produktion och transporter sker med förnybara bränslen. Cirkulär ekonomi är också viktigt för att nå målen för giftfria kretslopp 10. Det ger hållbara kretslopp mellan stad och land och det bidrar till minskat beroende av ämnen som hämtas ur jordskorpan. 11 En utveckling av en cirkulär ekonomi 12 innebär också att ägande av produkter ersätts av tillgång till service. Offentliga upphandlingar går från att specificera produkter till att specificera de funktioner som upphandlas, vilket både ger utrymme för teknisk utveckling och för nya marknader inom servicesektorn. En cirkulär ekonomi är också en biobaserad ekonomi och bidrar till att miljömålen nås. 10. Enligt Romklubbens rapport maj 2015, kan en cirkulär ekonomi i Sverige ge 100 000 nya jobb och samtidigt 70 procent minskade koldioxidutsläpp. 11. Hållbarhetsprincip 1, s. 7 12. Styrmedel inom EU är t ex direktiven om ekodesign, energieffektivitet och återvinningskraven inom avfallsdirektivet. Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 11 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Strategier Region Gotland ska Underlätta återanvändning av material och restprodukter. Se till att minska uppkomsten av avfall. Använda upphandling som verktyg. Skapa nya affärer inom service och kringtjänster. Prioritera i upphandlingar för resurssnål användning av naturresurser, material och energi. Utveckla avfallshantering inom regionen till att innefatta åtgärder inom avfallstrappans 13 första steg. Premiera de system som ur ett livscykelperspektiv bedöms vara bäst för miljön. Ordna återvinning och avfallssortering på Gotland och i egna verksamheter ännu enklare och mer användarvänlig. Låta miljö och social hållbarhet prägla all användning av fysiska resurser. Det vill säga inköp av varor, bygg- och anläggningsprojekt och markoch vattenanvändning. 14 Minska miljöpåverkan från egna verksamheter. Minska användningen av miljöbelastande material 15 och bidra till giftfria kretslopp. Låta upphandlings- och inköpsrutiner vara ett redskap för att nå miljömålen och kontinuerligt se över resursförbrukningen. Föregå med hållbara inköp i allt från livsmedel till val av material i byggprojekt. Bidra till att cirkulär ekonomi växer inom de områden som regionen har särskilt ansvar för. De är hantering av avfall, planering av infrastruktur och kommunikationer. Regionen ska också bidra till hållbara flöden av varor och tjänster. Region Gotland ska på olika sätt 16 öka kunskapen om konsumtionens miljöpåverkan och öka viljan att göra miljö- och klimatsmarta val. 13. EU:s avfallstrappa styr hur avfallet tas omhand: 1. Förebygga 2. Återanvända 3. Återvinna material. 4. Utvinna energi. 5. Deponera. Se www.sopor.nu 14. Hållbarhetsprincip 4, s. 7 15. Hållbarhetsprincip 2, s. 7 16. Skolan, konsumentvägledningen, energirådgivningen, biblioteken, tillsynsvägledning till företagen, riktade informationsinsatser inom energi och miljö. Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 12 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Fokusområde 4 Naturens mångfald Övergripande mål Naturen brukas hållbart; ekosystemtjänsterna värnas och biologisk mångfald bevaras. Gotlands natur- och kulturmiljöer är en viktig faktor när det gäller att locka nya människor till ön, både tillfälliga besökare och hitflyttare. Naturen är därmed en nyckelfaktor i den regionala utvecklingen. Utan naturen skulle inte de gröna näringarna eller bioenergi, sol- och vindkraft existera. Vi är helt beroende av naturens förmåga att ge oss mat och rent vatten. Definitionen av hållbarhet sätter människorna nu och i framtiden i centrum, men för många är det också självklart att naturen har ett egenvärde vars existensberättigande inte behöver motiveras. FN:s konvention för biologisk mångfald, EU:s beslut om grön infrastruktur och det svenska miljökvalitetsmål för biologisk mångfald, särskilt målet för ekosystemtjänster (s. 9) syftar till att både ge naturen plats och att synliggöra dess roll i ekonomin. Vid målkonflikter mellan naturvärden och människors olika behov och önskningar blir naturen värderad efter olika måttstockar. Ofta innebär det för en myndighet att ta ställning till hur stort intrång samhället enats om att naturen ska tåla i form av gränsvärden, största tillåtna utsläpp eller exploatering. I miljöekonomiska termer värderas naturen efter människors betalningsvilja för att uppleva eller betala naturen, men de värden för samhällsekonomin som fungerande ekosystem tillför, syns ofta inte i våra kalkyler förrän funktionerna rubbas och måste ersättas med teknik. I dessa lägen kan det vara värt att beakta att naturen och naturens produktion inte bara är viktig, utan helt nödvändig att värna. Allt mänskligt välstånd bygger ytterst på naturens resurser. En ständigt pågående minskning av naturens mångfald ökar sårbarheten inför framtida förändringar. Mångfald utgör en stabiliserande faktor i naturens samspel, ju fler arter desto högre motståndskraft mot yttre påverkan. Det bevarar den biologiska produktionskapaciteten i naturen, och påverkar därmed förekomsten av nödvändiga ekosystemtjänster. Vid strategiska beslut är det därför viktigt att all användning av mark, luft och vatten planeras över gränserna för olika särintressen. Växande och ibland motstridiga krav på ekosystemen måste hanteras utan att minska naturens utrymme för att ge liv, tillväxt, rekreation och produktion 17. 17. Hållbarhetsprincip 3, s. 7 Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 13 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Strategier Region Gotland ska Bidra till att biologisk mångfald på ön bevaras 18. I beslut och planer ge förutsättningar för att Gotlands många särpräglade naturtyper, som betade strandängar, hällmarker, hävdade ängen med flera, bevaras nu och till kommande generationer. En förutsättning för att behålla den biologiska mångfalden på många av dessa marker är livskraftiga lantbruk och betesdjur över hela ön. Använda och utveckla regionens naturvärdeskarta. Planera för en markanvändning och förvaltning som bidrar till att ekosystemens förmåga att leverera olika ekosystemtjänster bevaras och utvecklas. Bidra till att utsläpp till vatten och luft begränsas, både inom egna verksamheter liksom inom näringsliv och i hushåll. Bidra till att Visby och övriga tätorter på Gotland ska upplevas som goda bebyggda miljöer med låga bullernivåer, ren luft, rena gatumiljöer och med sammanhängande strukturer av grönska och vatten med höga rekreativa och biologiska kvaliteter. Förvalta egna skogar med största möjliga miljöhänsyn i skogsbruket och utveckla ett variationsrikt skogsbruk. Bruka tätortsnära skog med särskilda hänsyn till tillgänglighet och skogens sociala värden. 18. En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (regeringens proposition 2013:14/141) Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 14 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram 4. Styrning och ansvar vem gör vad Regionstyrelsen har huvudansvaret för att miljöprogrammet verkställs, följs upp, revideras och återrapporteras till regionfullmäktige. Varje nämnd och styrelse har ansvar för att uppfylla miljöprogrammets övergripande mål ett ekologiskt hållbart samhälle 2025 genom åtgärder inom den egna verksamheten. Nämnder och styrelser ska bryta ned det övergripande målet till mål och åtgärder som är anpassade till respektive ansvarsområde. Åtgärderna ställs samman till en handlingsplan per mandatperiod. Handlingsplanens åtgärder integreras sedan på lämpligt sätt i den ordinarie verksamhetsplanen. Eftersom verksamhetsplanerna följs upp och redovisas varje år i samband med styrkortsuppföljning respektive plan och budget, kommer miljöarbetet integreras med övrig uppföljning i nämndernas och styrelsernas årsbokslut och följer därmed den ekonomiska redovisningsstrukturen. Uppföljning med hjälp av nyckeltal För att säkerställa att det arbete som genomförs leder i riktning mot det övergripande miljömålet, följs utvecklingen med hjälp av ett antal kvantitativa och kvalitativa nyckeltal. Nämnderna och styrelserna har ansvar för att ta fram underlag för och rapportera de nyckeltal som direkt berör den egna verksamheten. Regionstyrelsen samordnar detta arbete och kan besluta om regionövergripande nyckeltal. Här kan även en koppling och jämförelse göras med de nationella miljökvalitetsmålen. Genomförande Förvaltningschef och övriga linjechefer svarar för att miljöarbetet organiseras på ett lämpligt sätt och genomförs enligt en av respektive nämnd beslutad handlingsplan. Chefer och medarbetare ska ha rätt miljökompetens för sina uppdrag. I en kunskapsintensiv och lärande organisation som Region Gotland, är det viktigt att alla medarbetare har aktuell kunskap inom miljöområdet. Det gynnar ett ständigt förbättringsarbete och en hållbar utveckling. Detta utgör regionens interna miljöledningssystem. Omfattning Miljöpolicyn och miljöprogrammet omfattar all verksamhet där Region Gotland har arbetsgivaransvar samt för verksamheter som helt eller delvis finansieras av Region Gotland. Målkonflikter Målkonflikter i samband med genomförandet av miljöprogrammet ska så långt som belysas och lösas genom utökat samarbete och dialog mellan alla berörda parter. Dialogen ska pågå kontinuerligt och långsiktig hållbar utveckling ska vara den gemensamma strävan. Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 15 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram Kommunikation Innehållet i miljöprogrammet ska kommuniceras internt och externt under programperioden. Alla nämnder och styrelser ansvarar för att kommunicera sitt eget miljöarbete. Ledningskontoret har ansvar för kommunikation kring det övergripande miljöarbetet. Nämnderna har ett viktigt externt kommunikationsansvar inom sina särskilda ansvarsområden. Tidsram Programmet gäller till 2020. Region Gotland har sedan länge 2025 som horisont för många hållbarhets- och visionsmål, vilket också miljöprogrammet återspeglar. Programmet gör också kopplingar till nationella mål med längre tidshorisont, till exempel regeringens plan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 16 (17)

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 8 Miljöprogram 5. Miljöprogrammet i förhållande till andra styrdokument Vision Gotland 2025 är regionens vision med övergripande inriktningsmål som all verksamhet ska förhålla sig till. Miljöprogrammet betraktas som ett operativt program inom ramen för Vision 2025 eller dess efterföljare. Följande dokument och riktlinjer finns 2015 som kompletterar styrningen enligt miljöprogrammet och ska bidra till att nå övergripande miljömål. En del av dessa dokument ska finnas enligt lag, andra hanterar Region Gotlands rutiner och förhållningssätt när det gäller nationella lagar och förordningar, medan en tredje kategori är frivilliga mål och åtaganden. I huvudsak är dessa Koncernstyrkort och nämndernas styrkort Översiktsplan för Gotland Bygg Gotland 2010 2025 samt fördjupade översiktsplaner och planprogram Energiplan för Region Gotland Energi 2020 Biogasstrategi och handlingsplan för biogas 2014 2019 Renhållningsordningen med avfallsföreskrifter och avfallsplan Vattenplan och Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland 2014 2022 Upphandlingspolicy och upphandlingsriktlinjer Regler för drivmedel Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014 2025 Näringspolitiskt program Folkhälsopolitiskt program IT-policy och IT-strategiskt program Policy för pensionsmedelsplaceringar Riktlinjer för exploateringsprocessen Klimat- och sårbarhetsanalys Mat- och måltidspolicy för Region Gotland Ärendenr RS 2013/536 Version 1.0 2015-11-23 17 (17)

Socialförvaltningen Kristina Pajuäär Bilaga 9 Tjänsteskrivelse SON 2016/11 25 augusti 2017 Socialnämnden Reviderad boendeförsörjningsplan avseende särskilt boende för äldre 2017-2026 Förslag till beslut Socialnämnden upphäver tidigare boendeförsörjningsplan avseende särskilt boende för äldre 2016-2025 som antogs i socialnämnden 2016-02-10 (SON 9). Socialnämnden antar den reviderade boendeförsörjningsplanen avseende särskilt boende för äldre 2017-2026. Sammanfattning Socialnämnden antog en reviderad boendeförsörjningsplan 10 februari 2016 samt beslutade om en årlig revidering av planen. Föreslagen plan är en revidering av ovanstående plan. Denna plan sträcker sig fram till och med 2026 och kommer att gälla fram till nästa revidering. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Kristina Pajuäär, administrativ chef Therése Thomsson, myndighetschef 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 9 PLAN Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-09-20 Gäller 2017-2026 Ärendenr SON 2016/11 Version [1.0] Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Varför en plan för särskilt boende? Syftet med planen är att ge en grund för regionens planering för särskilt boende på Gotland. Lagstiftning Socialtjänstlagen, SoL, ger kommunen ansvaret att inrätta särskilda boendeformer för äldre med behov av särskilt stöd. För att få plats i ett särskilt boende krävs ett kommunalt biståndsbeslut. 2012 gjordes ett tillägg till socialtjänstlagen om att i en skälig levnadsnivå ingår att kunna sammanbo med make/maka eller sambo även i ett särskilt boende. Paret ska ha sammanbott varaktigt sedan tidigare. Definitioner Särskilt boende Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-son@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/socialtjanst facebook.com/regiongotland

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Särskilt boende är ett samlingsbegrepp på boende som tillhandahåller service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. På sådant boende ska det finnas personal dygnet runt, samt tillgång till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Särskilt boende finns med omvårdnadsinriktning och demensinriktning. Demensboende På ett demensboende ska vård ges som är särskilt inriktad för personer med demenssjukdom. För att få vårdas på ett demensboende krävs ett biståndsbeslut och att demenssjukdomen är diagnosticerad. Korttidsplats Korttidsplats är en tidsbegränsad insats och ges till personer som tillfälligt är i behov av heldygnsomsorg, som inte kan tillgodoses genom andra insatser. Det kan finnas behov av rehabiliterande insatser eller eftervård under en begränsad period, till exempel efter utskrivning från sjukhus i avvaktan på hemgång. Det kan även fungera som avlastning för personer som vårdas hemma av en anhörig, då den anhörige behöver avlastning. Korttidsplats kräver biståndsbeslut. Växelvis boende Växelvis boende är en form av korttidsplats där den enskilde kan få bo på ett korttidsboende. Det ska fungera som avlastning för anhöriga som har huvudsakligt omvårdnadsansvar hemma. Växelvis boende kräver biståndsbeslut. Trygghetsplatser Trygghetsplatser erbjuds personer vars anhörig/närstående behöver tillfällig/oplanerad avlösning i omvårdnaden av sin närstående, till exempel vid plötslig sjukdom. Parboende Parboende innebär att båda makar eller sambor har behov av särskilt boende och rätt att bo på samma boende i var sin lägenhet eller genom att dela en lägenhet. Medboende Medboende innebär att endast en make/samboende har behov av särskilt boende. Den make/sambo som inte har beslut om särskilt boende kallas för medboende. Den som har beslut om särskilt boende har också, för att uppnå skälig levnadsnivå, rätt att få ha sin make/sambo som medboende/sammanboende i det särskilda boendet. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Bakgrund/historik I februari 2006 antog socialnämnden riktlinjer för förmedling av seniorbostäder och omvandlingen av platser i servicehus till seniorbostäder påbörjades. I juni 2006 (SON 49) kompletterade förvaltningen med ytterligare uppgifter i faktaunderlaget till strukturplan för särskilt boende inför nämndens beslut om antalet särskilda boendeplatser i Burgsvik, Hemse, Roma och Katthammarsvik.

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Nämnden beslutade om nybyggnation om trettio platser för särskilt boende i Burgsvik och att den fortsatta planeringen för Katthammarsvik var trettio platser, Roma fyrtio platser och Hemse femtio platser. Antalet platser i Hemse ändrades till fyrtio enligt beslut i socialnämnden (juni 2009 SON 71, april 2015 SON 50, september 2015 SON 107) för att möjliggöra ytterligare köp av platser från privata vårdgivare som planerade utbyggnad. Strukturplanen är genomförd beträffande Stuxgården, Kilåkern, Sudergården, Roma äldreboende, Hemse och Katthammarsvik. Inflyttningen i ombyggnadsdelen av Hemse äldreboende skedde 2012-04-10 och i Katthammarsvik 2014-09-01. På korttidsenheten i Visby skapades under 2015 fyra platser med möjlighet till vård i livets slutskede för dem som inte önskar eller kan vårdas i hemmet. Två boenden är utlagda på entreprenad. Sudergården drivs för närvarande av Attendo Care och Katthammarsvik drivs av Norlandia Care. Två enskilda vårdgivare som Region Gotland har tecknat ramavtal med, har ökat antalet platser med sammanlagt 25 platser. Solrosen har från och med 2014-09-01, utökat med åtta platser för personer med demenssjukdom och Gotlands sjukhem har från och med 2015-08-15, utökat med sjutton platser. Årsskiftet 2015/2016 avvecklas de cirka 20 år gamla besluten om särskilt boende utan heldygnsomsorg enligt beslut av SON i april 2015. Det nya boendet på Terra Nova började byggas under hösten 2016 och beräknas stå klart i november 2017. Händelser under året Boende på Fältgatan 79 kommer att flytta över till det nya boendet på Terra Nova då nuvarande boende inte uppfyller samtliga krav som ställs i funktionsprogrammet (funktionsprogrammet beskriver de mål och krav som Region Gotlands uppställer för produktion av lägenheter för särskilt boende). Det handlar om 9 demensplatser och 20 särskilda boendeplatser. Flytten sker så snart boendet på Terra Nova är klart. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Nytt trygghetsboende byggs på Adjutanten där två så kallade punkthus byggs i sex våningar på Allégatan i Visby. Bygget innebär att 68 enrums- och tvårumshyreslägenheter, så kallade trygghetsboende, färdigställs under våren 2018. Ett trygghetsboende ska ha en högre grad av tillgänglighet än en vanlig bostad. Det ska finnas lokaler för de boendes samvaro och rekreation samt en viss bemanning under anvisade tider. Boendeformen kräver inget biståndsbeslut. Externa intressenter finns för att etablera ytterligare trygghetsboenden på Gotland samt särskilt boende.

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Förvaltningen kommer att överlämna ansvaret för kön till seniorboendena till respektive fastighetsägare. Seniorboende avser lägenheter för personer över en viss ålder och boendeformen kräver inte något biståndsbeslut. Särskilt boende på Gotland idag Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Antal lägenheter på de olika särskilda boendena 2017-01 Särskilt boende, ordinarie platser Antal rum/lägenheter Förändr fr 2015 Egen regi Hemse äldreboende 39 Fältgatan 77 21 Fältgatan 79 20 Kilåkern 19 Roma äldreboende 40 Stuxgården 11 1 Åvallegården 23 Pjäsen 70 Privat regi Gotlands sjukhem 42 Sudergården 10 Katthammarsvik 20 Totalt egen regi + privat regi 315 Särskilt boende, demensboende Antal rum/lägenheter Förändr fr 2015 Egen regi Fältgatan 75 24 Fältgatan 77:1 9 Fältgatan 79 9 Stuxgården 24 Iliansgården 30 Roma 10 Syrengården 18 Tingsbrogården 32 Pjäsen 30 Privat regi Hattstugan 10 Solrosen 24 Sudergården 20 Katthammarsvik äldreboende 10 Totalt egen regi + privat regi 250 Totalt 565 lägenheter, exklusive insprängda korttidsplatser/trygghetsplatser och parboenden/medboende. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Korttidsplats + trygghetsplats Antal platser Förändr. Föreg. År Hemse Äldreboende 1 Kilåkern 1 Åvallegården 1 Syrengården 1 Stuxgården 1 1 Korttidsenheten Visby 36 Totalt 41 Icke verkställda beslut- kö till särskilt boende Väntetiden i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende är i snitt 20 dagar (Källa: Kommuners kvalitet i korthet). I juni 2017 fanns cirka 29 icke verkställda beslut om särskilt boende. En viss kö till särskilt boende kommer alltid att finnas och behöver också finnas för att kunna garantera full beläggning på samtliga särskilda boenden. Det kommer inte att vara kostnadseffektivt att ha full täckning utan väntetid. Behovstäckningen har under året varit sådan att samtliga beslut har kunnat verkställas inom tre månader, vilket är gynnsamt. Standarden på nuvarande boenden Äldre boenden Boendena på Fältgatan i Visby, Åvallegården i Klintehamn och Syrengården i Roma uppfyller inte samtliga krav som ställs i funktionsprogrammet (funktionsprogrammet beskriver de mål och krav som Region Gotlands uppställer för produktion av lägenheter för särskilt boende.) Bland annat är en del rum och gemensamhetsutrymmen för små och man uppfyller inte hygienkraven genom att det inte finns tvättmaskin på alla enheter och att man saknar spoldesinfektorer. På Pjäsen i Visby saknas spoldesinfektorer. Korttidsenheten På varje avdelning finns fem dubbelrum och sex enkelrum med gemensam toalett och dusch i korridoren. Socialstyrelsen har uttryckt att det kan komma krav på enkelrum även för korttidsplatser. För projektering av ombyggnad till enkelrum och lösning av bristen på avdelning för växelvård begärdes medel för projektering med 2 000 tkr 2018 som nämnden inte fick. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Socialförvaltningen ser även över möjligheten, att i samband med det periodiska underhållet, utöka med ytterligare 4 st handikapptoaletter med dusch. Under året har socialförvaltningen informerats om att fastighetsförvaltningsavdelningen har behövt prioritera om hur resurserna används på förvaltningarna för att kunna iordningsställa de bostäder och lokaler som behövs till nyanlända.

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Ramavtal Ramavtalen om köp av enstaka platser med Solrosen, Hattstugan och Gotlands sjukhem går ut 2017-12-31 och upphandling av nytt avtal pågår för närvarande (kommer att vara klart i september 2017). Socialnämnden har i juli 2017 tecknat ramavtal med Attendo avseende enstaka platser. Leverantören kommer att nyetablera ett boende i Visby med 36 platser avsedda för personer med demensdiagnostik samt 18 platser för särskilt boende. Nyetableringsprocessen beräknas ta ca 2,5 år från avtalstecknande och beräknad driftstart är Q1 2020. Entreprenad Region Gotland har ett antal särskilda boenden som bedrivs som driftsentreprenader, vilket innebär att uppdraget utförs i lokaler som tillhandahålls av Region Gotland och att entreprenören tillhandahåller boendeplatser i enlighet med avtal. Avtalet med Norlandia som driver Katthammarsviks äldreboende går ut 2021-08-31 (inklusive förlängningsåren). Avtalet med Attendo Care som driver Sudergården går ut 2023-08-31 (inklusive förlängningsåren). Det nya boendet på Terra Nova började byggas under hösten 2016 och beräknas stå klart i november 2017. Hyresavtal Hyresavtal för Kilåkern, Hemse äldreboende, Roma äldreboende, Fältgatan 75 och 79 går ut 2018 (där Fältgatan 79 är uppsagd). Hyresavtalet för Stuxgården, Havsgläntan går ut under 2019. Övriga boenden har avtal som sträcker sig från år 2020 och framåt. Se bilaga 1. Omvärldsanalys/vad påverkar behovet av särskilt boende för äldre? Fler äldre Livslängden förväntas öka och de äldre blir allt fler. Kraven på kommunerna att tillhandahålla särskilda boenden med olika service- och vårdnivåer ökas, då andelen äldre än 65 år beräknas öka markant de kommande åren. I bilaga 2 finns en prognos över befolkningsutvecklingen på Gotland de närmaste tio åren. Fram till 2018 är ökningen av antalet personer som är åttio år eller äldre någorlunda måttlig, men från 2019 och framåt förväntas en kraftigare ökning. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Kvarboendeprincipen hur underlättar vi för de äldre att bo kvar i ordinarie boendet? Kvarboendeprincipen innebär att den som så önskar ska få bo kvar hemma i sin bostad och få den hjälp och stöd och den trygghet den behöver. Kommunen har skyldighet att så långt det är möjligt tillhandahålla insatserna i hemmet.

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Faktorer som överlag bedöms öka möjligheterna för äldre att bo kvar hemma är enligt socialstyrelsen (1) och Äldreboendedelegationen(2) : Utbyggnad av trygghetsboenden Utvecklat anhörigstöd Uppsökande verksamhet Hjälpmedel Bostadsanpassning Vård och omsorgsinsatser och serviceinsatser i hemmet så som hemtjänst, rehabilitering, hemsjukvård och palliativ vård. Tillgängliga och trygga bostäder Utformningen av bostäder och boendemiljöer är en allt viktigare fråga. När äldre ska bo kvar längre i det vanliga bostadsbeståndet är bostadens tillgänglighet och användbarhet fundamental. Dessutom kommer alltmer hemtjänst och hemsjukvård att bedrivas i hemmet. En central insats för regionen bör vara att ta ett helhetsansvar för äldres boende, inkluderade såväl bostadens tillgänglighet och användbarhet som välfärdsteknologi. Otrygghet och ensamhet en vanlig anledning till att man önskar flytta (ref. 3,5). Trygghetsboende är lämpliga bostäder för äldre som känner sig ensamma och otrygga i det ordinarie boendet. I trygghetsboendet har man sin egen lägenhet som i vilket annat boende som helst men dessutom tillgång till gemensamhetslokaler där man till exempel kan äta tillsammans och dagtid finns omsorgspersonal tillgänglig, vilken huvudsakligen har till uppgift att anordna aktiviteter i boendet snarare än att erbjuda vård och omsorg även om det också görs (ref. 3,5). Boende i trygghetsboende ger möjlighet att bibehålla funktion längre genom att det ger förutsättningar för gemenskap och gruppaktiviteter med inriktning på bland annat fysisk aktivitet och träning, ex träningslokal. Äldre, deras organisationer och personal, bör vara med i planeringen av bostäder för äldre (ref. 4). Övriga tjänster För att äldre ska kunna bo kvar hemma krävs även andra tjänster som underlättar att bo kvar, såsom utbyggd kollektivtrafik, gräsklippning, snöröjning med mera. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Hjälpmedel och teknik Trygghetsteknik, som ingår i det som brukar kallas välfärdsteknologi, kan användas för att minska otrygghet i hemmet och därmed förhindra eller fördröja flytt till särskilt boende. Exempel på trygghetsteknik i ordinärt boende är: digital nattillsyn/natthjälp fallsensorer trygghetslarm

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Viktiga förutsättningar för trygghetsteknik i ordinärt boende är: bra och säker nätverksförbindelse kunskap om, acceptans för och tillgång till tekniska lösningar bland personal, individer och anhöriga. Fysisk aktivitet Studier har visat att man i framtiden kan förvänta sig en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. Svårt att gå i trappor en vanlig anledning till att flytta (ref. 5). Bevarad gång- och balansfunktion är därför väsentligt. Flera studier visar på att styrketräning är det effektivaste sättet att påverka balans och gångfunktion, vilket ger förutsättningar för kvarboende i bostad med trappor. Tidigt insatta bedömningar och träning vid försämrad funktion möjliggör kvarboende. En god kunskap om rehabiliterande förhållningssätt hos hemtjänstpersonal ökar möjligheten att bo kvar hemma och ökade rehabiliteringsresurser kan minska eller fördröja behovet av flytt till särskilt boende. Snabbare utskrivning från sjukhuset, kortare vårdtider För att personer inte ska bli kvar på sjukhuset när det är klara för hemgång, krävs att det finns väl fungerande hemtjänst och hemsjukvård, rehabilitering i hemmet, äldresjukvårdsteam och korttidsplatser. För att korttidsplatserna inte ska bli fullbelagda krävs det tillgång till lägenheter i särskilt boende, annars blir man kvar på korttidsplats i väntan på en lägenhet på särskilt boende. Antalet personer med demenssjukdom ökar Antalet personer med behov av ett särskilt boende med demensinriktning beräknas öka i takt med att det blir allt fler äldre som dessutom lever allt längre. Risken att drabbas av demenssjukdomar innan man fyllt 60 år är väldigt låg men ökar därefter exponentiellt. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Ålder Prevalens 60-64 1% 65-69 1,5% 70-74 3% 75-79 6% 80-84 13% 85-89 24% 90-94 34% 95-45% (Källa: Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2008.)

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Behov av boende med olika former av specialinriktningar Det finns redan nu ett behov av platser i särskilda boenden samt korttidsplatser med specialinriktningar eller anpassade för personer med svåra beteendestörningar, personer med psykiska funktionsnedsättningar, äldre med missbruk, äldre med multiproblematik och för yngre personer med demenssjukdom. Med en ökad invandring kan det även komma behov av boenden där personalen kan tala andra språk. Andra kommuner har redan skapat eller för diskussioner om att skapa till exempel särskilda enheter för äldre från olika kulturer eller språkområden, äldre som är blinda, döva, äldre med Parkinsons sjukdom, äldre med husdjur, äldre med olika typer av demenssjukdom, yngre personer med demenssjukdomar, äldre med beroendeproblematik, äldre med utvecklingsstörning, HBTQ, med mera. Var vill de äldre bo? I handläggarnas ansökningar och utredningar kan man se att de flesta önskemålen handlar om särskilt boende i framför allt Visby, men även i centralorten Hemse och till viss del också i Slite. Många äldre har barn och barnbarn som bor eller arbetar antingen i centralorten eller på fastlandet vilket också påverkar deras val. Handläggarenheten har en byteskö för äldre som inte kan få ett boende där de har önskat i samband med att behovet har uppstått. För närvarande står arton personer i byteskön (april 2017). I kön står både de som vill till ett boende i Visby men även de som vill till andra boenden. Parboende/medboende Allt fler par (make/maka eller sambo) har idag varsitt beslut om särskilt boende och de allra flesta har önskemål om att flytta till samma boende. Endast enstaka par önskar att dela lägenhet på det särskilda boendet. De flesta önskar att bo i varsin lägenhet i varandras närhet. Socialnämnden har antagit riktlinjer för medboende där endast en av makarna har beslut om särskilt boende. För att underlätta parboende där en av makarna har en demenssjukdom, skulle det vara bra om det på alla särskilda boenden också erbjuds boende med inriktning mot demenssjukdomar. Regionen har inte specifika platser avsedda för parboenden/medboenden utan det löses från fall till fall. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Krav på särskilt boende I september 2007 (SON 99) antog social- och omsorgsnämnden ett funktionsprogram för särskilt boende. Funktionsprogrammet utgör en del av underlaget för beställning av nya äldreboenden eller ombyggnad av befintliga boenden. Funktionsprogrammet är ett levande dokument och det har uppdaterats ett antal gånger sedan 2007. Programmet reviderades senast 2015.

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Storleken på framtida särskilda boenden Regionen innehåller särskilda boenden med stor differens i antalet lägenheter per boende. Minst inom regionen är Hattstugan med 10 lägenheter och störst är Pjäsen med 100 lägenheter. De senast byggda/ombyggda boendeenheterna har innehållit 20 (Kilåkern), 30 (Sudergården), 40 (Hemse äldreboende), 50 (Roma), 30 (Katthammarsvik) platser och kommande Terra Nova med 60 platser. Det har visat sig att ett särskilt boende på 20 platser har svårt att klara kostnader för bemanning dygnet runt samt det hälso- och sjukvårdsansvar som omfattas. Ett boende på 30 platser har något bättre möjlighet men det kan även då vara svårt att kunna tillhandahålla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Framtida särskilda boenden bör omfatta minst 50-60 platser för att kunna bära sina egna kostnader för bemanning samt hälso- och sjukvårdsansvar dygnet runt. Välfärdsteknologi Välfärdsteknologi ska ses som ett verktyg för att öka graden av trygghet, delaktighet och självständighet. Att använda teknologin till såväl nytta som nöje kan stärka vårdtagarens hälsa och välmående. Med hjälp av ledljus och sensorer i golv och på väggar kan fall förebyggas och snabbt upptäckas. Med hjälp av sensorer på dörrar till olika utrymmen på boendet kan man se till att endast rätt personer får tillgång, med ökad trygghet och integritet för vårdtagaren som följd. Med hjälp av kameror kan oroliga vårdtagare få tillsyn nattetid utan att behöva störas. Med hjälp av surfplattor kan personal och vårdtagare tillsammans jobba med minnesträning. Bara fantasin sätter gränser. En grundläggande förutsättning för välfärdsteknologi på särskilt boende är en god infrastruktur med väldimensionerad internetanslutning via trådlöst nät (WiFi), god tillgång till mobila enheter (smarta telefoner och surfplattor) samt kunskap om och god tillgång till teknisk support. Vidare är det viktigt att personalen har goda kunskaper i användandet av tekniken och ges det stöd och den utbildning som behövs. Införandet av WiFi i gemensamhetsutrymmena på särskilda boenden är startat och ett antal boenden beräknas ha det infört innan årets slut. Vid nybyggnation av särskilt boende ska välfärdsteknologi ingå som en naturlig del. För befintliga särskilda boenden ska en plan upprättas för införande av välfärdsteknik. Prognos hur många lägenheter behöver vi? Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Metod för beräkning av behovsprognos Det framtidiga behovet av antal platser i särskilt boende är beräknat på det faktiska behovet av platser på Gotland 2016, uppräknat med den förväntade procentuella ökningen av den äldre befolkningen på Gotland.

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Det faktiska behovet av antal platser i 2016 har framtagits genom att använda Socialstyrelsens statistik över genomsnittligt antal personer i särskilt boende på Gotland 2016 uppdelat per ålderskategori, och lägga till det genomsnittliga antalet personer i kö till särskilt boende i 2016. Behovet av platser i 2016 har sedan räknats upp med den procentuella ökningen av den äldre befolkningen som den senaste befolkningsprognosen för Gotland förutspår. Behovet av antal platser divideras sedan med en förväntad beläggningsgrad. I samband med den reviderade planen har beläggningsgrad för 2016 tagits fram och beräknades vara 97 %. I beräkningen av beläggningsgraden har det tagits hänsyn till korttidsplatser. Med utgångspunkt i beläggningsgraden för 2016 har vi valt att använda beläggningsgrad 97 % i behovsprognosen. Behov av platser under planperioden Med en utökning av 60 lägenheter i och med det nybyggda boendet på Terra Nova kommer tillgång och efterfrågan enligt behovsprognosen att vara i balans till 2019. Från 2020 ökar behovet med sammanlagd 192 lägenheter fram till 2026. Mellan 2017-2019 behövs 42 nya platser där Terra Nova står för 31 av de lägenheterna. (29 platser tas i anspråk i och med flytten ifrån Fältgatan 79). Enligt behovsprognosen ökar det årliga behovet av lägenheter i perioden 2019 2025 enligt följande: 2019 11 st 2020 18 st 2021 18 st 2022 27 st 2023 32 st 2024 26 st 2025 36 st 2026 35 st Det är svårt att bygga lägenheter precis i takt med de prognostiserade behovsändringarna för varje år. Det är inte heller ekonomiskt möjligt att bygga lägenheter så pass långt i förväg att de sedan står tomma i avvaktan på beläggning. Ju längre fram i tiden desto osäkrare blir en prognos. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Plan Behov av fler lägenheter i särskilt boende Från och med 2020 kommer fler lägenheter att behövas. Enligt nuvarande prognos finns behov av ytterligare ca 95 lägenheter 2020 2023 och ytterligare ca 97 lägenheter 2024 2026. Socialförvaltningen föreslår att man planerar för ett nytt boende 2020. För att få en bättre kostnadseffektivitet bör boenden med endast 20 lägenheter utökas med minst 10 lägenheter.

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Platser för palliativ vård i livets slutskede Enligt de kvalitetskrav som socialnämnden har beslutat skall gälla för särskilt boende i såväl kommunal som privat regi skall palliativ vård/vård i livets slut kunna erbjudas inom samtliga äldreboenden. På korttidsboendet finns fyra platser med möjlighet för vård i livets slut. Socialförvaltningen föreslår inte att några särskilda enheter för palliativ vård byggs inom ramen för den föreslagna utbyggnadsplanen för särskilt boende. Särskilt boende med inriktning demens eller andra specialinriktningar Samtliga särskilda boenden som byggs eller byggs om enligt specifikationerna fastställda i funktionsprogrammet delas in i enheter på tio lägenheter. Varje enhet på tio lägenheter har ett eget gemensamt kök och allmänna utrymmen samt förråd, tvättstuga med mera. Vid behov kan en enhet omvandlas från exempelvis ett boende för somatiskt sjuka äldre till en enhet för personer med demenssjukdomar eller för andra målgrupper som kan ha behov av särskilda boendeenheter där personalen har specialkompetens. Socialförvaltningen anser att flexibiliteten med uppdelningen på enheter med tio lägenheter inom varje boende innebär att ingen särskild planering behövs utifrån specifika diagnoser i prognosarbetet. Det aktuella behovet kan styra hur ett särskilt boende disponeras vid nystart och även längre fram om behov av att omvandla enheter till enheter med annan specialinriktning uppstår. Det kan komma att finnas ett behov av avdelningar med specialinriktning för personer med demens och svåra beteendestörningar (t.ex. möjlighet att enkelt skilja av två rum för att minska stimuli) eller för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar eller med svår allergi. Detta förutsätter att gruppen är tillräckligt stor för att ge underlag för en enhet. När enstaka personer har ett specialbehov får det troligtvis lösas genom att köpa platser på fastlandet. Korttidsboende Om rätt balans mellan behov och tillgång till äldreboendeplatser föreligger bör Korttidsenhetens 32 platser vara tillräckliga för att lösa tillfälliga behov. Socialförvaltningen ser dock fortsatta behov av den tillfälliga utökningen till 36 platser på Korttidsenheten varför de 4 extraplatserna kvarstår ytterligare en tid. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20 Korttidsenhet för växelvis boende bör vara en egen enhet. Korttidsenheten på Korpen behöver renoveras och samtliga platser bör vara enkelrum.

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 En översyn av vilka av de nuvarande boenden som kan vara lämpliga för korttidsboende bör göras. Till exempel är rummen på Åvallegården små och skulle kunna vara lämpliga för korttidsboende. Handlingsplan Flytt från Fältgatan 79 till det nya boendet på Terra Nova Q4 2017. Regionen bör planera för ett nytt boende med 70 lägenheter under perioden 2020 2023 och ytterligare ca 90 lägenheter 2024 2026. Planeringen påverkas av att Attendo även kommer att nyetablera ett boende i Visby Q1 2020 med 54 platser. Behovsutvecklingen följs. Utreda möjligheten till ett nytt boende i Slite då vi behöver minst 30 lägenheter i Slite (idag finns 20 lägenheter på Kilåkern). Fortsätta följa behov och önskemål framåt gällande ett boende i Hemse. En översyn av de äldre enheterna; äldreboendet på Fältgatan i Visby, Syrengården i Roma och Åvallegården i Klintehamn. Undersöka möjligheten att använda Åvallegården som korttidsboende. Översyn av korttidsenheten i Visby för att se på möjligheten att skapa enkelrum pågår. Budgetmedel för ombyggnad alternativ nybyggnad av korttidsenheten äskas. Funktionsprogrammet revideras regelbundet. Ökade krav på välfärdsteknologi bevakas. Boendeplanen revideras årligen samt tillgängliggörs på Region Gotlands hemsida. Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20

Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 9 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017 2026 Bilaga 1 Avtal särskilt boende Boende Förlängningsperiod år Uppsägningstid månader Avtal tom Skall sägas upp senast Fältgatan 79 3 9 2018-01-31 uppsagd Fältgatan 75 3 12 2018-08-31 2017-08-31 Kilåkern 1 9 2018-12-31 2018-03-31 Hemse Äldreboende 5 9 2018-12-31 2018-03-31 Roma Äldreboende 3 9 2018-12-31 2018-03-31 Stuxgården, Havsgläntan 3 9 2019-12-31 2019-03-31 Syrengården 5 9 2020-12-31 2020-03-31 Fältgatan 77 3 9 2021-01-31 2020-04-30 Illiansgården och Astuen 5 9 2021-12-31 2021-03-31 Åvallegården 5 9 2021-12-31 2021-03-31 Tingsbrogården 5 36 2026-06-30 2023-06-30 Katthammarsviks äldreboende 5 9 2034-09-30 2033-12-30 Pjäsgatan 10-12 5 24 2034-12-31 2032-12-31 Nya Sudergården 3 6 2034-12-31 2034-07-01 Terra Nova äldreboende???? Ärendenr SON 2016/11 Datum 2017-09-20

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 16 (22) Bilaga 2 Befolkningsprognos Gotland 2017-2026

Bilaga 9 gion Gotland söksadress Visborgsallén 19 stadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Dokumentnr <Document::Prefix>-<Document::Number> v <Document::Version>.<Document::Draft> Bilaga 9 18 (22)

Dokumentnr <Document::Prefix>-<Document::Number> v <Document::Version>.<Document::Draft> Bilaga 9 19 (22)

Dokumentnr <Document::Prefix>-<Document::Number> v <Document::Version>.<Document::Draft> Bilaga 9 20 (22)

Dokumentnr <Document::Prefix>-<Document::Number> v <Document::Version>.<Document::Draft> Särskilt boende för äldre. Behovsprognos 2017-2027 Bilaga 9 21 (22)

Bilaga 9 Referenser 1. Socialstyrelsen, Trappan mellan kvarboende och flytt förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma 2. Äldrebodelegationen, slutbetänkande. 3. Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Marianne Abramsson, Anna Elmqvist a) och Lena Magnusson Turner b), Hjälpmedelsinstitutet, 2012. 4, Rehabilitering för hemmaboende äldre personer, Socialstyrelsen, 2007. 5. Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende, Tomas Lagerwall. Hjälpmedelsinstitutet, 2014. Dokumentnr <Document::Prefix>-<Document::Number> v <Document::Version>.<Document::Draft> 22 (22)

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Mariann Godin Luthman Bilaga 9 Ärendenr SON 2016/11 1 (22) Datum: 20 januari 2016 Revidering av plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2016 2025. Varför en plan för särskilt boende? Syftet med planen är att ge en grund för regionens planering för särskilt boende för äldre personer på Gotland. Hur har planen tagits fram? Kvalitetschef har varit ansvarig för revideringen. En enkät har skickats ut till ansvariga avdelningschefer och enhetschefer för både myndighetsavdelningen och utförare egen regi. Två workshops har genomförts där representanter från myndighetsavdelningen, utförare i egen regi och kvalitets- och utvecklingsenheten har deltagit. Pensionärsrådet informerades den 1 december 2015 och uppmanades att komma med synpunkter. Lagstiftning Socialtjänstlagen, SoL, ger kommunen ansvaret att inrätta särskilda boendeformer för äldre med behov av särskilt stöd. För att få plats i ett särskilt boende krävs ett kommunalt biståndsbeslut. 2012 gjordes ett tillägg till socialtjänstlagen om att i en skälig levnadsnivå ingår att kunna sammanbo med make/maka eller sambo även i ett särskilt boende. Paret ska ha sammanbott varaktigt sedan tidigare. Definitioner Särskilt boende Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen. Särskilt boende är ett samlingsbegrepp på boende som tillhandahåller service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. På sådant boende ska det finnas personal dynget runt, samt tillgång till legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal. Särskilt boende finns med omvårdnadsinriktning och demensinriktning. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-son@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/socialtjanst facebook.com/regiongotland

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 2 (22) Demensboende Demensboende är ett särskilt boende speciellt inriktat mot personer med demenssjukdomar. På ett demensboende ska vård ges som är särskilt inriktad för personer med demenssjukdom. Det krävs ett biståndsbeslut och att demenssjukdomen är diagnosticerad. Korttidsboende Korttidsboende är en tidsbegränsad insats och ges till personer som tillfälligt är i behov av heldygnsomsorg, som inte kan tillgodoses genom andra insatser. Det kan finnas behov av rehabiliterande insatser eller eftervård under en begränsad period, till exempel efter utskrivning från sjukhus i avvaktan på hemgång. Det kan även fungera som avlastning för personer som vårdas hemma av en anhörig, då den anhörige behöver avlastning. Korttidsboende kräver biståndsbeslut. Växelvis boende Växelvis boende är en form av korttidsboende där den enskilde kan få bo på ett korttidsboende. Det ska fungera som avlastning för anhöriga som har huvudsakligt omvårdnadsansvar hemma. Växelvis boende kräver biståndsbeslut. Trygghetsplatser Trygghetsplatser erbjuds äldre vars anhörig/närstående behöver tillfällig/oplanerad avlösning i omvårdnaden av sin närstående samt vid plötslig sjukhusinläggning. Parboende Parboende innebär att båda makar eller sambor har behov av särskilt boende och rätt att bo på samma boende i var sin lägenhet eller genom att dela en lägenhet. Medboende Medboende innebär att endast en make/samboende har behov av särskilt boende. Den make/sambo som inte har beslut om särskilt boende kallas för medboende. Den som har beslut om särskilt boende har också, för att uppnå skälig levnadsnivå, rätt att få ha sin make/sambo som medboende/sammanboende i det särskilda boendet. Trygghetsboende Trygghetsboende är en boendeform för personer över 70 år. Boendeformen kan finnas som hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller som bostadsrätt. Ett trygghetsboende ska ha en högre grad av tillgänglighet än en vanlig bostad. Det ska finnas lokaler för de boendes samvaro och rekreation samt en viss bemanning under anvisade tider.

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 3 (22) Trygghetslarm samt service- och omvårdnadsinsatser till de boende ingår inte i trygghetsboendet. Sådana insatser får sökas som bistånd enligt socialtjänstlagen. Den bemanning som ingår i begreppet trygghetsboende kan bäst beskrivas som en värdinna som under anvisade tider kan bistå de boende med råd och vägledning och som också kan vara behjälplig vid anordning av gemensamma aktiviteter. Boendeformen kräver inget biståndsbeslut. Seniorboende Detta är ett begrepp för de boenden på Gotland som tidigare var särskilda boenden men som inte uppfyllde kraven för ett särskilt boende och därför omvandlades till så kallade seniorboenden. För att få tillgång till ett sådant boende ska man vara över 65 år och att man står i en bostadskö. Boendeformen kräver inget biståndsbeslut. Bakgrund/historik Social- och omsorgsnämndens tidigare strukturplan för särskilt boende finns uppdelad i två huvuddokument från 2005, 2006 och 2012. I december 2005 ( 128/05) gav social- och omsorgsnämnden förvaltningen ett antal uppdrag avseende särskilda boenden inom Gotlands kommun. Förprojekteringen vid Åkermanska, Kilåkern och Stuxgården inleddes och resulterade i beslut om ombyggnation av Kilåkern och Stuxgården. I februari 2006 antog nämnden riktlinjer för förmedling av seniorbostäder och omvandlingen av platser i servicehus till seniorbostäder påbörjades. I juni 2006 (SON 49) kompletterade förvaltningen med ytterligare uppgifter i faktaunderlaget till strukturplan för särskilt boende inför nämndens beslut om antalet särskilda boendeplatser i Burgsvik, Hemse, Roma och Katthammarsvik. Nämnden beslutade om nybyggnation om trettio platser särskilt boende i Burgsvik och att den fortsatta planeringen för Katthammarsvik var trettio platser, Roma fyrtio platser och Hemse femtio platser. Antalet platser i Hemse ändrades till fyrtio enligt beslut i socialnämnden i juni 2009 (SON 71) för att möjliggöra ytterligare köp av platser från privata vårdgivare som planerade utbyggnad. Strukturplanen är genomförd beträffande Stuxgården, Kilåkern, Sudergården, Roma äldreboende, Hemse och Katthammarsvik. Inflyttningen i ombyggnadsdelen av Hemse äldreboende skedde 2012-04-10 och i Katthammarsvik 2014-09-01. På korttidsenheten i Visby skapades under 2015 fyra platser med möjlighet till vård i livets slutskede för dem som inte önskar eller kan vårdas i hemmet.

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 4 (22) Två boenden är utlagda på entreprenad. Sudergården drivs för närvarande av Attendo Care och Katthammarsvik drivs av Norlandia Care AB. Två enskilda vårdgivare som Regionen har tecknat ramavtal med, har ökat antalet platser med sammanlagt 25 platser. Solrosen har från och med 2014-09-01, utökat med åtta platser för personer med demenssjukdom och Gotlands sjukhem har från och med 2015-08-15, utökat med sjutton platser. 2017 planeras ett nytt särskilt boende på Terra nova med sextio platser. Särskilt boende på Gotland idag Antal lägenheter på de olika särskilda boendena 2015 Särskilt boende, ordinarie platser Antal rum/lägenheter

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 5 (22) Egen regi Hemse äldreboende 39 Fältgatan 41 Kilåkern 19 Roma äldreboende 40 Stuxgården 12 Åvallegården 23 Pjäsen 70 Enskild regi Gotlands sjukhem 42 Sudergården 10 Kosmo Katthammarsvik 20 Totalt egen regi + enskild regi 316 Särskilt boende, demensboende Antal rum/lägenheter Egen regi Fältgatan 42 Stuxgården 24 Iliansgården 30 Roma 10 Syrengården 18 Tingsbrogården 32 Pjäsen 30 Enskild regi Hattstugan 10 Solrosen 24 Sudergården 20 Kosmo Katthammarsvik 10 Totalt egen regi + enskild regi 250 Totalt 566 lägenheter, exklusive insprängda korttidsplatser/trygghetsplatser och parboenden/medboende. Korttidsplats + trygghetsplats Antal platser Hemse Äldreboende 1 Kilåkern 1 Åvallegården 1 Syrengården 2 Korttidsenheten Visby 32 Totalt 37

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 6 (22) Icke verkställda beslut- kö till särskilt boende I början av december 2015 fanns cirka 20 icke verkställda beslut om särskilt boende. En viss kö till permanentboende kommer alltid att finnas och behöver också finnas för att kunna garantera full beläggning på samtliga särskilda boenden. Det kommer inte att vara kostnadseffektivt att ha full täckning utan väntetid. Behovstäckningen har under senare delen av 2015 varit sådan att samtliga beslut har kunnat verkställas inom tre månader, vilket är gynnsamt. Standarden på nuvarande boenden Äldre boenden Boendena på Fältgatan i Visby, Åvallegården i Klintehamn och Syrengården i Roma uppfyller inte samtliga krav som ställs i Funktionsprogrammet. Bland annat är en del rum och gemensamhetsutrymmen för små och man uppfyller inte hygienkraven genom att det inte finns tvättmaskin på alla enheter och att man saknar spoldesinfektorer. På Pjäsen i Visby saknas spoldesinfektorer. Korttidsenheten På varje avdelning finns fem dubbelrum och sex enkelrum med gemensam toalett och dusch i korridoren. Socialstyrelsen har uttryckt att det kan komma krav på enkelrum även för korttidsplatser. Ramavtal Ramavtalen med Solrosen, Hattstugan och Gotlands sjukhem går ut 2017-12-31 Entreprenad Avtalet med Kosmo går ut 2021-08-31 ( inklusive förlängningsåren). Avtalet med Attendo som driver Sudergården går ut 2016-08-31 2015-12-02 beslutade socialnämnden om förfrågningsunderlaget till upphandling av Sudergården (SON 159). Det nya boendet på Terra Nova ska upphandlas enligt beslut av socialnämnden 2015-11-18 (SON 152). Seniorboende I samband med att hyresavtalen går ut håller förvaltningen på att avveckla ansvaret för seniorboenden. Årsskiftet 2015/2016 avvecklas de cirka 20 år gamla besluten om särskilt boende utan heldygnsomsorg enligt beslut av SON i april 2015.

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 7 (22) Hyresavtal 2016 går hyresavtalen ut för Kilåkern, Hemse äldreboende, Åvallegården och Stuxgården. 2017 går avtalet ut för Fältgatan 79, 2018 går avtalen ut för Fältgatan 75 och 77. Övriga boenden har avtal som sträcker sig över 2020. Se bilaga 1. Omvärldsanalys/vad påverkar behovet av särskilt boende för äldre? Fler äldre Livslängden förväntas öka och de äldre blir allt fler. Kraven på kommunerna att tillhandahålla särskilda boenden med olika service- och vårdnivåer ökas, då andelen äldre än 65 år beräknas öka markant de kommande åren. I bilaga 2 finns en prognos över befolkningsutvecklingen på Gotland de närmaste tio åren. Fram till 2018 är ökningen av antalet personer som är åttio år eller äldre någorlunda måttlig, men från 2019 och framåt förväntas en kraftigare ökning. Kvarboendeprincipen hur underlättar vi för de äldre att bo kvar i ordinarie boendet? Kvarboendeprincipen innebär att den som så önskar ska få bo kvar hemma i sin bostad och få den hjälp och stöd och den trygghet den behöver. Kommunen har skyldighet att så långt det är möjligt tillhandahålla insatserna i hemmet. Faktorer som överlag bedöms öka möjligheterna för äldre att bo kvar hemma är enligt socialstyrelsen (1) och Äldreboendedelegationen(2) : Utbyggnad av trygghetsboenden Utvecklat anhörigstöd Uppsökande verksamhet Hjälpmedel Bostadsanpassning Vård och omsorgsinsatser och serviceinsatser i hemmet så som hemtjänst, rehabilitering, hemsjukvård och palliativ vård. Tillgängliga och trygga bostäder Utformningen av bostäder och boendemiljöer är en allt viktigare fråga. När äldre ska bo kvar längre i det vanliga bostadsbeståndet är bostadens tillgänglighet och användbarhet fundamental. Dessutom kommer alltmer hemtjänst och hemsjukvård att bedrivas i hemmet. En central insats för regionen bör vara att ta ett helhetsansvar för äldres boende, inkluderade såväl bostadens tillgänglighet och användbarhet som välfärdsteknologi. Otrygghet och ensamhet en vanlig anledning till att man önskar flytta (3,5). Trygghetsboende är lämpliga bostäder för äldre som känner sig ensamma och otrygga i det ordinarie boendet. I trygghetsboendet har man sin egen lägenhet som i vilket annat

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 8 (22) boende som helst men dessutom tillgång till gemensamhetslokaler där man till exempel kan äta tillsammans och dagtid finns omsorgspersonal tillgänglig, vilken huvudsakligen har till uppgift att anordna aktiviteter i boendet snarare än att erbjuda vård och omsorg även om det också görs. (3,5) Boende i trygghetsboende ger möjlighet att bibehålla funktion längre genom att det ger förutsättningar för gemenskap och gruppaktiviteter med inriktning på bland annat fysisk aktivitet och träning, ex träningslokal. Äldre, deras organisationer och personal, bör vara med i planeringen av bostäder för äldre (4). Övriga tjänster För att äldre ska kunna bo kvar hemma krävs även andra tjänster som underlättar att bo kvar, såsom utbyggd kollektivtrafik, gräsklippning, snöröjning med mera. Hjälpmedel och teknik Trygghetsteknik, som ingår i det som brukar kallas välfärdsteknologi, kan användas för att minska otrygghet i hemmet och därmed förhindra eller fördröja flytt till särskilt boende. Exempel på trygghetsteknik i ordinärt boende är digital nattillsyn/natthjälp fallsensorer trygghetslarm Viktiga förutsättningar för trygghetsteknik i ordinärt boende är bra och säker nätverksförbindelse kunskap om, acceptans för och tillgång till tekniska lösningar bland personal, individer och anhöriga. Fysisk aktivitet Studier har visat att man i framtiden kan förvänta sig en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. Svårt att gå i trappor en vanlig anledning till att flytta (5). Bevarad gång- och balansfunktion är därför väsentligt. Flera studier visar på att styrketräning är det effektivaste sättet att påverka balans och gångfunktion, vilket ger förutsättningar för kvarboende i bostad med trappor. Tidigt insatta bedömningar och träning vid försämrad funktion möjliggör kvarboende. En god kunskap om rehabiliterande förhållningssätt hos hemtjänstpersonal ökar möjligheten att bo kvar hemma och ökade rehabiliteringsresurser kan minska eller fördröja behovet av flytt till särskilt boende.

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 9 (22) Trygghetsboende Region Gotland är positiv till att det byggs trygghetsboende och ska stimulera uppkomsten av boendeformen genom bland annat planmonopolet och markanvisning. Regionen har inte just nu planer på att själv bygga trygghetsbostäder. Ett trygghetsboende planeras för närvarande i Visby. Totalt blir det upp till 60 lägenheter och med upplåtelseform hyresrätt (enligt Per-Erik Edlund på Ledningskontoret). Snabbare utskrivning från sjukhuset, kortare vårdtider För att personer inte ska bli kvar på sjukhuset när det är klara för hemgång, krävs att det finns väl fungerande hemtjänst och hemsjukvård, rehabilitering i hemmet, äldresjukvårdsteam och korttidsplatser. För att korttidsplatserna inte ska bli fullbelagda krävs det tillgång till lägenheter i särskilt boende, annars blir man kvar på korttidsplats i väntan på en lägenhet på särskilt boende. Antalet personer med demenssjukdom ökar Antalet personer med behov av ett särskilt boende med demensinriktning beräknas öka i takt med att det blir allt fler äldre som dessutom lever allt längre. Risken att drabbas av demenssjukdomar innan man fyllt 60 år är väldigt låg men ökar därefter exponentiellt. Ålder Prevalens 60-64 1% 65-69 1,5% 70-74 3% 75-79 6% 80-84 13% 85-89 24% 90-94 34% 95-45% (Källa: Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2008.) Behov av boende med olika former av specialinriktningar Det finns redan nu ett behov av platser i särskilda boenden med specialinriktningar eller anpassade för personer med svåra beteendestörningar, personer med psykiska funktionsnedsättningar, äldre med missbruk, äldre med multiproblematik och för yngre personer med demenssjukdom. Med en ökad invandring kan det komma behov av boenden där personalen kan tala andra språk. Andra kommuner har redan skapat eller för diskussioner om att skapa till exempel särskilda enheter för äldre från olika kulturer eller språkområden, äldre som är blinda, döva, äldre med Parkinsons sjukdom, äldre med husdjur, äldre med olika typer av

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 10 (22) demenssjukdom, yngre personer med demenssjukdomar, äldre med beroendeproblematik, äldre med utvecklingsstörning, HBTQ, med mera. Var vill de äldre bo? I handläggarnas ansökningar och utredningar kan man se att de flesta önskemålen handlar om särskilt boende i framför allt Visby, men även i centralorten Hemse och till viss del också i Slite. Många äldre har barn och barnbarn som bor eller arbetar antingen i centralorten eller på fastlandet vilket också påverkar deras val. Handläggarenheten har en byteskö för äldre som inte kan få ett boende där de har önskat i samband med att behovet har uppstått. De personer som står i byteskön har huvudsakligen önskemål om att flytta till Visby. För närvarande står femton personer i byteskön. Parboende/medboende Allt fler par (make/maka eller sambo) har idag varsitt beslut om särskilt boende och de allra flesta har önskemål om att flytta till samma boende. Endast enstaka par önskar att dela lägenhet på det särskilda boendet. De flesta önskar att bo i varsin lägenhet i varandras närhet. Socialnämnden har antagit riktlinjer för medboende där endast en av makarna har beslut om särskilt boende. För att underlätta parboende där en av makarna har en demenssjukdom, skulle det vara bra om det på alla särskilda boenden också erbjuds boende med inriktning mot demenssjukdomar. Krav på särskilt boende I september 2007 (SON 99) antog social- och omsorgsnämnden ett funktionsprogram för särskilt boende. Funktionsprogrammet utgör en del av underlaget för beställning av nya äldreboenden eller ombyggnad av befintliga boenden. Funktionsprogrammet är ett levande dokument och det har uppdaterats ett antal gånger sedan 2007. Programmet reviderades senast 2015. Storleken på framtida särskilda boenden Regionen innehåller särskilda boenden med stor differens i antalet lägenheter per boende. Minst inom regionen är Hattstugan med 10 lägenheter och störst är Pjäsen med 100 lägenheter. De senast byggda/ombyggda boendeenheterna har innehållit 20 (Kilåkern), 30 (Sudergården), 40 (Hemse äldreboende), 50 (Roma), 30 (Katthammarsvik) platser. Det har visat sig att ett särskilt boende på 20 platser har svårt att klara kostnader för bemanning dygnet runt samt det hälsovårds- och sjukvårdsansvar som omfattas. Ett boende på 30 platser har något bättre möjlighet men det kan även då vara svårt att kunna tillhandahålla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 11 (22) Framtida särskilda boenden bör omfatta minst 40 50 platser för att kunna bära sina egna kostnader för bemanning samt hälsovårds- och sjukvårdsansvar dygnet runt. Välfärdsteknologi Välfärdsteknologi ska ses som ett verktyg för att öka graden av trygghet, delaktighet och självständighet. Att använda teknologin till såväl nytta som nöje kan stärka vårdtagarens hälsa och välmående. Med hjälp av ledljus och sensorer i golv och på väggar kan fall förebyggas och snabbt upptäckas. Med hjälp av sensorer på dörrar till olika utrymmen på boendet kan man se till att endast rätt personer får tillgång, med ökad trygghet och integritet för vårdtagaren som följd. Med hjälp av kameror kan oroliga vårdtagare få tillsyn nattetid utan att behöva störas. Med hjälp av surfplattor kan personal och vårdtagare tillsammans jobba med minnesträning. Bara fantasin sätter gränser. En grundläggande förutsättning för välfärdsteknologi på särskilt boende är en god infrastruktur med väldimensionerad internetanslutning via trådlöst nät (WiFi), god tillgång till mobila enheter (smarta telefoner och surfplattor) samt kunskap om och god tillgång till teknisk support. Vidare är det viktigt att personalen har goda kunskaper i användandet av tekniken och ges det stöd och den utbildning som behövs. Vid nybyggnation av särskilt boende ska välfärdsteknologi ingå som en naturlig del. För befintliga särskilda boenden ska en plan upprättas för införande av välfärdsteknik. Prognos hur många lägenheter behöver vi? Metod för beräkning av behovsprognos. Det framtidiga behovet av antal platser i särskilt boende är beräknat på det faktiska behovet av platser på Gotland i 2014, uppräknat med den förväntade procentuella ökningen av den äldre befolkningen på Gotland. Det faktiska behovet av antal platser i 2014 har framtagits genom att använda Socialstyrelsens statistik över genomsnittligt antal personer i särskilt boende på Gotland 2014 (uppdelat per ålderskategori), och lägga till det genomsnittliga antalet personer i kö till särskilt boende i 2014. Behovet av platser i 2014 har sedan räknats upp med den procentuella ökningen av den äldre befolkningen som den senaste befolkningsprognosen för Gotland förutspår. Behovet av antal platser divideras sedan med en förväntad beläggningsgrad. I den tidigare planen beräknades beläggningsgraden att vara 97,5 procent. I samband med den reviderade planen har beläggningsgrad för 2014 och 2015 tagits fram, 95,3 procent respektive 94,5 procent. I beräkningen av beläggningsgraden har det tagits hänsyn till insprängda platser, omläggning till demensplatser och inkörningsperiod i samband med nya platser. Med utgångspunkt i

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 12 (22) beläggningsgraden för 2014 och 2015 har vi valt att använda beläggningsgrad 95 procent i behovsprognosen. Behov av platser under planperioden Med en utökning av 60 lägenheter 2017 kommer tillgång och efterfrågan enligt behovsprognosen att vara i balans till 2020. Därefter ökar behovet med sammanlagd 147 lägenheter till och med 2025. Enligt behovsprognosen ökar det årliga behovet av lägenheter i perioden 2020 2025 enligt följande: 2020 12 st. 2021 17 st. 2022 26 st. 2023 31 st. 2024 25 st. 2025 36 st. Det är svårt att bygga lägenheter precis i takt med de prognostiserade behovsändringarna för varje år. Det är inte heller ekonomiskt möjligt att bygga lägenheter så pass långt i förväg att de sedan står tomma i avvaktan på beläggning. Ju längre fram i tiden desto osäkrare blir en prognos. Plan Behov av fler lägenheter i särskilt boende Från och med 2020 kommer fler lägenheter att behövas. Enligt nuvarande prognos finns behov av 50-60 fler lägenheter 2020 2022 och ytterligare ca 90 lägenheter 2023 2025. Socialförvaltningen föreslår att man planerar för ett nytt boende 2020. För att få en bättre kostnadseffektivitet bör boenden med endast 20 lägenheter utökas med minst 10 lägenheter. Platser för palliativ vård i livets slutskede Enligt de kvalitetskrav som socialnämnden har beslutat skall gälla för särskilt boende i såväl kommunal som enskild regi skall palliativ vård/vård i livets slut kunna erbjudas inom samtliga äldreboenden. På korttidsboendet finns fyra platser med möjlighet för vård i livets slut. Socialförvaltningen föreslår inte att några särskilda enheter för palliativ vård byggs inom ramen för den föreslagna utbyggnadsplanen för särskilt boende.

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 13 (22) Särskilt boende med inriktning demens eller andra specialinriktningar Samtliga särskilda boenden som byggs eller byggs om enligt specifikationerna fastställda i Funktionsprogrammet delas in i enheter på tio lägenheter. Varje enhet på tio lägenheter har ett eget gemensamt kök och allmänna utrymmen samt förråd, tvättstuga med mera. Vid behov kan en enhet omvandlas från exempelvis ett boende för somatiskt sjuka äldre till en enhet för personer med demenssjukdomar eller för andra målgrupper som kan ha behov av särskilda boendeenheter där personalen har specialkompetens. Socialförvaltningen anser att flexibiliteten med uppdelningen på enheter med tio lägenheter inom varje boende innebär att ingen särskild planering behövs utifrån specifika diagnoser i prognosarbetet. Det aktuella behovet kan styra hur ett särskilt boende disponeras vid nystart och även längre fram om behov av att omvandla enheter till enheter med annan specialinriktning uppstår. Det kan komma att finnas ett behov av avdelningar med specialinriktning för personer med, demens och svåra beteendestörningar (t.ex. möjlighet att enkelt skilja av två rum för att minska stimuli), med svåra psykiska funktionsnedsättningar eller med svår allergi. Detta förutsätter att gruppen är tillräckligt stor för att ge underlag för en enhet. När enstaka personer har ett specialbehov får det troligtvis lösas genom att köpa platser på fastlandet. Korttidsboende Om rätt balans mellan behov och tillgång till äldreboendeplatser föreligger bör Korttidsenhetens 32 platser vara tillräckliga för att lösa tillfälliga behov. Korttidsenhet för växelvis boende bör vara en egen enhet. Korttidsenheten på Korpen behöver renoveras och samtliga platser bör vara enkelrum. En översyn av vilka av de nuvarande boenden som kan vara lämpliga för korttidsboende bör göras. Till exempel är rummen på Åvallegården små och skulle kunna vara lämpliga för korttidsboende. Handlingsplan Regionen bör planera för ett nytt boende med 50-60 lägenheter under perioden 2020 2022 och ytterligare ca 90 lägenheter 2023 2025. Undersöka om det är möjligt att utöka boendet på Kilåkern med 10 lägenheter. Undersöka möjligheten att bygga ett boende i Hemse.

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 14 (22) En översyn av de äldre enheterna, Äldreboendet på Fältgatan i Visby, Syrengården i Roma och Åvallegården i Klintehamn. Undersöka möjligheten att använda Åvallegården som korttidsboende. Översyn av korttidsenheten i Visby för att se på möjligheten att skapa enkelrum. Skapa platser för växelvård på något särskilt boende. Funktionsprogrammet revideras regelbundet. Ökade krav på välfärdsteknologi bevakas. Boendeplanen revideras årligen. Mariann Godin Luthman Kvalitetschef

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 15 (22) Bilaga 1 Avtal särskilt boende Boende Förlängningsperiod år Uppsägningstid månader Avtal tom Skall sägas upp senast Kilåkern 1 9 2016-12-31 2016-03-31 Roma Äldreboende 3 9 2018-12-31 2018-03-31 Tingsbrogården 5 36 2026-06-30 2023-06-30 Fältgatan 75 3 12 2018-12-31 2017-12-31 Fältgatan 77 3 9 2018-12-31 2018-03-31 Fältgatan 79 3 9 2017-12-31 2017-03-31 Hemse Äldreboende 1 9 2016-12-31 2016-03-31 Illiansgården och Astuen 5 9 2021-12-31 2021-03-31 Pjäsgatan 10-12 5 24 2034-12-31 2032-12-31 Åvallegården 5 9 2016-12-31 2016-03-31 Stuxgården, Havsgläntan 3 9 2016-12-31 2016-03-31 Nya Sudergården 3 6 2034-12-31 2034-07-01 Syrengården 5 9 2020-12-31 2020-03-31 Katthammarsviks äldreboende 5 9 2034-09-30 2033-12-30

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 16 (22) Bilaga 2 Befolkningsprognos Gotland 2014-2025. Åldersintervall 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0-49 år 30 930 30 689 30 486 30 353 30 359 30 436 30 587 30 685 30 801 30 982 31 153 31 410 50-64 år 12 097 12 065 12 126 12 168 12 092 12 027 11 884 11 833 11 824 11 761 11 794 11 748 65-79 år 10 268 10 588 10 779 11 014 11 263 11 382 11 563 11 733 11 786 11 806 11 800 11 713 Ändring 65-79 år, % +3,1% +1,8% +2,2% +2,3% +1,1% +1,6% +1,5% +0,5% +0,2% -0,1% -0,7% 80- år 3 427 3 449 3 529 3 593 3 650 3 787 3 916 4 040 4 238 4 483 4 688 4 982 Ökning 80- år, % +0,6% +2,3% +1,8% +1,6% +3,8% +3,4% +3,2% +4,9% +5,8% +4,6% +6,3% Totalt 56 722 56 791 56 920 57 129 57 364 57 633 57 950 58 291 58 649 59 033 59 435 59 854 Summa äldre (65+ år) 13 695 14 037 14 308 14 608 14 912 15 170 15 479 15 773 16 024 16 289 16 487 16 696 Ökning äldre (65+ år), % +2,5% +1,9% +2,1% +2,1% +1,7% +2,0% +1,9% +1,6% +1,7% +1,2% +1,3% Källa: Befolkningsprognos 2015-2025 Region Gotland. Statisticon. Publicerad 2015.

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 17 (22) 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Befolkningsprognos Gotland 2014-2025 16289 16487 16696 16024 15773 15479 15170 14912 14608 14308 14037 13695 10588 10779 11014 11263 11382 11563 11733 11786 11806 11800 11713 10268 4982 4483 4688 3427 3449 3529 3593 3650 3787 3916 4040 4238 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 65-79 år 80- år Summa äldre (65+ år)

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 18 (22)

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 19 (22)

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 20 (22)

Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Bilaga 9 21 (22) Särskilt boende för äldre. Behovsprognos 2014-2025. 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Antal invånare 65-79 år i särskilt boende 78* 80 82 84 86 86 88 89 90 90 90 89 Antal invånare 80- år i särskilt boende 390* 392 402 409 415 431 446 460 482 510 533 567 Summa äldre i särskilt boende 468* 473 483 493 501 517 533 549 572 600 623 656 Genomsnittlig kö (2014) 64** 66 67 68 70 71 72 74 75 76 77 78 Behov av platser 100 % beläggning 532 539 550 561 571 588 606 623 647 676 700 734 Behov av platser 95 % beläggning 560 567 579 590 601 619 638 655 681 712 737 773 *Siffrorna för 2014 är faktiska siffror. Siffrorna är hämtat från Socialstyrelsen och avser ett snitt av årets 12 månader. För 2015-2025 är antal invånare i särskilt boende räknat upp med den procentvisa ökningen i befolkningsprognosen, uppdelat på åldersintervallen 65-79 år och 80- år. **Siffran för 2014 är det faktiska genomsnittet för året. För åren 2015-2025 är kön räknat upp med den enligt befolkningsprognosen procentuella ökningen i totalt antal invånare i ålderskategorin 65- år.

Socialförvaltningen Handläggarens namn Bilaga 9 22 (22) Referenser 1. Socialstyrelsen, Trappan mellan kvarboende och flytt förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma 2. Äldrebodelegationen, slutbetänkande. 3. Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Marianne Abramsson, Anna Elmqvist a) och Lena Magnusson Turner b), Hjälpmedelsinstitutet, 2012. 4, Rehabilitering för hemmaboende äldre personer, Socialstyrelsen, 2007. 5. Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende, Tomas Lagerwall. Hjälpmedelsinstitutet, 2014.

Socialförvaltningen Roger Nilsson Bilaga 11 Tjänsteskrivelse SON 2015/269 25 augusti 2017 Socialnämnden Konsekvenser av utökning av delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrader Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna fördjupad redovisningen av förväntade konsekvenser av utökning av antalet delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrader. Sammanfattning Socialförvaltningen arbetar med individens behov i centrum (IBIC). Det innebär att verksamhetens arbete utgår från de behov som uttryckts i brukarens beslut om beviljade insatser och som sedan konkretiserats i brukarens genomförandeplan. Brukarnas behov är individuella men det finns ändå gemensamma nämnare i exempelvis tidpunkten för vissa insatser, däribland uppstigning, läggning och måltider. Detta skapar variationer i kravet på personaltäthet. Socialförvaltningen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare med trygga anställningar och goda anställningsvillkor. Det innebär att medarbetaren ges möjlighet till önskad sysselsättningsgrad och att arbetsgivaren visar omtanke om medarbetarens hälsa och planerar arbetet så att dess arbetsmiljö upplevs som god. För att uppnå detta arbetar socialförvaltningen sedan 2015 med att minska andelen delade turer, vilket går i linje med Region Gotlands personalpolitik om heltidsanställningar med sammanhållen arbetstid. I Regiondirektör Peter Lindvalls tjänsteskrivelse RS 2015/30, som svar på ett medborgarförslag om att avskaffa delade turer, uttrycks ambitionen i Region Gotlands personalpolitik om delade turer och heltidsanställningar som Att enbart inrätta heltidsanställningar och helt eliminera delade turer är en balansgång mellan ekonomiska förutsättningar och personalpolitiska ambitioner. Med tanke på de ekonomiska förutsättningarna är det i dagsläget inte möjligt att helt ta bort deltidsanställningar eller delade turer. Däremot går det även i ekonomiskt kärva tider hålla kvar inriktningen att så långt det är möjligt anställa medarbetare på heltidsanställningar och undvika delade schematurer. I förlängningen kommer det också att vara nödvändigt om man ska kunna rekrytera och behålla medarbetare. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 11 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 I regionens styrkort är frågan om sysselsättningsgrad en framgångsfaktor och i jämställdhetsplanen framgår att förvaltningarna ska arbeta med åtgärder för att minimera oönskade deltider. Frågan om delade turer och deltidsanställningar gäller främst förvaltningens omvårdnadsyrken. Yrken inom tjänstemannaområdet berörs inte på samma sätt av dessa frågor då det inom dessa yrken anses normalt med heltidsanställningar och sammanhållen arbetstid. Inom socialförvaltningen finns enheten resursteamet som har i uppdrag att ansvara för rekrytering och bemanning av omvårdnadspersonal till äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning samt enheten för psykiska funktionsnedsättningar och vissa barn- och ungdomsboenden. Resursteamet är också behjälpligt vid bemanningen av sjuksköterskor till vikariat vid korttidsfrånvaro. Inom ett flertal av socialförvaltningens verksamheter, däribland resursteamet, tillämpas årsarbetstidsavtal för att ge både arbetstagaren och arbetsgivaren flexibilitet i upplägget av arbetstagarens arbetstid men också för att möjliggöra för arbetstagare att få önskad sysselsättningsgrad. Årsarbetstidsavtalet sluts mellan arbetsgivaren och respektive arbetstagare. Region Gotland arbetar för närvarande med att ta fram en plan som syftar till att anpassa bemanningen inom verksamheter inom Kommunals verksamhetsområde. Inriktningen är att regionen ska arbeta för att leva upp till Sveriges Kommuner och Landstings kollektivavtal med Kommunal om heltid som norm. Avtalet gäller samtliga av landets kommuner och landsting och målet är att heltid och tillsvidareanställningar ska vara en självklarhet i välfärden från och med den 31 maj 2021. Ärendebeskrivning Vid socialnämndens sammanträde 2017-06-14, 73, gav socialnämnden förvaltningen i uppdrag att redovisa konsekvenser av utökning av delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrad Bedömning Med delade turer menas arbetspass med en längre rast (minst tre timmar) förlagd under arbetsdagen. Arbetstidens förläggning kan exempelvis vara: arbete kl.7-12, rast kl.12-16 och arbete kl.16-20. När socialförvaltningen 2015 tog fram en handlingsplan för att minska antalet delade turer var detta i enlighet med anteckningarna i dåvarande Huvudöverenskommelse mellan Kommunal och SKL/Pacta som innebar att arbetsgivaren vid behov skall upprätta en handlingsplan för att minimera antalet delade turer vid schemaläggningen. Skrivningen i anteckningarna grundar sig bland annat på att delade turer har en negativ inverkan på medarbetares upplevda hälsa och arbetets upplevda attraktivitet. När socialförvaltningen, inom dess omvårdnadsyrken, utvecklade resursteamet avsåg förvaltningen dels att öka effektiviteten i bemanningen och dels att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda medarbetare trygga anställningar och önskade sysselsättningsgrader. Förutsättningen för detta är årsarbetstidsavtalet. Medarbetarperspektivet 2 (4)

Bilaga 11 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 En stor del av socialförvaltningens omvårdnadspersonal arbetar på årsarbetstidsavtalet. Motivet till detta är att avtalet möjliggör för den dynamik i arbetstiden som krävs för att personalens arbetsinsatser ska kunna variera över tid. Syftet med årsarbetstidsavtalet är också att skapa en flexibilitet i bemanningen vid korttidsfrånvaro likväl som att ge personalen möjlighet till en attraktiv flexibilitet i sina scheman. Det finns både möjlighet att arbeta på schemalagda tider och att ha flyttid, dvs att en viss del av arbetstiden är icke-schemalagd och därmed flexibel. Medarbetaren bestämmer tillsammans med chefen huruvida han/hon ska ha flyttid. Flexibiliteten i årsarbetstidsavtalet kan av medarbetaren både uppfattas som en frihet (främst då medarbetaren har plustid på sitt årsarbetstidssaldo) eller som en stress (främst då medarbetaren har minustid på sitt årsarbetstidssaldo). Flyttiden innebär att medarbetaren kan erbjudas en högre sysselsättningsgrad men att han/hon till stor del själv måste vara aktiv för att hitta arbetspass som gör att arbetstidsmåttet fullföljs. Enligt årsarbetstidsavtalet bör flyttiden inte överstiga 15%, detta för att en högre andel flyttid kan upplevas stressande för medarbetaren och därigenom också orsaka ohälsa. Rätten till önskad sysselsättningsgrad innebär att medarbetaren i viss mån kan behöva arbeta i andra verksamheter. I vissa fall kan detta innebära svårigheter då personalen exempelvis arbetar nattetid. En lägre sysselsättningsgrad innebär en lägre lön, vilket motverkar socialförvaltningens strävan om att kunna erbjuda medarbetaren möjligheten till att försörja sig på sin inkomst, vilket är en förutsättning för att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare. I och med att omvårdnadsyrkena främst innehas av kvinnor blir en minskning av medarbetarnas sysselsättningsgrader ytterst en jämställdhetsfråga. Enligt målen i Region Gotlands jämställdhetsplan för 2016-2018 (RS 2015/71) ska kvinnor och män kunna välja att arbeta heltid och Andelen oönskade deltidsanställningar har minskat för kvinnor och män jämfört med föregående år. I arbetet med att skapa hälsosamma scheman eftersträvas att medarbetaren ska ges en jämn arbetsbelastning och ordentlig möjlighet till regelbunden, och ibland längre, återhämtning. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) slår också fast: Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Vid delade turer i scheman tenderar den totala arbetsdagen att bli lång, vilket inverkar negativt på medarbetarens möjlighet till återhämtning, något som kan leda till ohälsa i det långa perspektivet. Ekonomiperspektivet Vid strävan efter optimal schemaläggning uppstår en konflikt mellan antalet delade turer, medarbetarnas sysselsättningsgrader och individens behov i centrum. Begränsningen utgörs av verksamhetens ekonomiska ram som ofta grundar sig på ersättningar direkt kopplade till omfattningen av verksamhetens utförda insatser. Sambandet mellan de olika faktorerna kan beskrivas som, förutsatt att arbetet bedrivs med individens behov i centrum och inom befintlig ekonomisk ram, att det krävs fler delade turer ju högre sysselsättningsgrader medarbetarna har. I det fall antalet delade turer minskas gäller omvänt att sysselsättningsgraderna också behöves minskas. I en begränsad ekonomi utgör konflikten mellan sysselsättningsgrader och delade turer en svår balansgång. Vid en minskad ekonomisk ram krävs fler delade turer och/eller lägre sysselsättningsgrader för att arbetet ska kunna bedrivas med individens behov i centrum. 3 (4)

Bilaga 11 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 Brukarperspektivet Individens behov i centrum innebär, i ett större perspektiv, att brukarna ska kunna ges möjlighet, om de vill, att stiga upp ungefär samtidigt på morgonen och gå och lägga sig ungefär samtidigt på kvällen. Detsamma gäller intagande av frukost, lunch och kvällsmat. Konsekvensen av detta blir en ökad personaltäthet under dessa tidpunkter i förhållande till övriga tider på dygnet. Brukaren bör också, i den mån det går, uppleva en kontinuitet i den personal som utför insatserna. Det vill säga att brukaren upplever det som positivt om insatserna utförs av en stabil personalstyrka som har god kännedom om brukaren. Brukaren upplever det också som positivt om den kan få sina insatser utförda av ett begränsat antal personal. Andra faktorer som påverkar I april 2016 tecknade Kommunal och SKL ett nytt kollektivavtal 1 för anställda inom välfärdssektorn. Målet med avtalet är att heltid ska bli en självklarhet senast den 31 maj 2021 och omfattar såväl nyanställning som de medarbetare som redan är anställda. De centrala parterna förespråkar också en sammanhållen arbetstid, dvs. motsatsen till delade turer. För Region Gotlands del bedrivs arbetet med heltidsanställningar enligt det nya kollektivavtalet som ett regiongemensamt arbete tillsammans med Kommunal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2017-08-25. Region Gotlands Jämställdhetsplan 2016-2018 (RS 2015/71). Tjänsteskrivelse (2015/30) svar på Medborgarförslag. Avskaffa delade turer m m inom Region Gotland. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Marica Gardell socialdirektör Anna-Lena Gutedal, ekonomichef Roger Nilsson, HR-chef 1 Huvudöverenskommelsen HÖK-16 Kommunal, Bilaga 3, övriga anteckningar, punkt 1. 4 (4)

Ledningskontoret Mats Magnusson Bilaga 11 Ärendenr RS 2015/30 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 21 mars 2016 Regionstyrelsen Medborgarförslag. Avskaffa delade turer m m inom Region Gotland Förslag till beslut Medborgarförslaget anses besvarat med ledningskontorets redogörelse för arbetet med att minska antalet delade turer och oönskade deltider. Bakgrund Ola Hafdell föreslår i ett medborgarförslag att delade turer skall tas bort från Region Gotland. Alla nya tjänster skall vara heltid vid nya anställningar. Så Region Gotland kan bli en attraktiv arbetsgivare I den politiska majoritetens avsiktsförklaring framgår att möjligheten att arbeta heltid är en viktig del i arbetet att bli en attraktiv arbetsgivare. Visionen är att regionen inte har några oönskade deltider. Målvärdet i styrkortet är att 98 % av medarbetarna ska ha önskad sysselsättningsgrad. Delade turer Delade turer finns inom socialförvaltningen. Vid kartläggning av nuläget i socialförvaltningen kan konstateras att delade turer förekommer främst inom äldreomsorgen och då inom hemtjänst dag och särskilt boende. För hemtjänsten konstateras att huvuddelen av grupperna har delade turer på schemat, främst på helgen. För särskilt boende konstateras att omkring hälften av boendena har delade turer på schemat, främst på helgen. Delad tur definieras som arbetspass med en längre rast (minst tre timmar) under arbetsdagen. Tex arbete: 7-12 rast: 12-16 och arbete: 16-20. Socialförvaltningen har tagit fram en handlingsplan för att minimera antalet delade turer som bl a handlar om att alltid se över möjligheten att minimera andelen delade turer vid förändrat bemanningsbehov och att utarbeta schema utan delade turer och med höga sysselsättningsgrader. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland Ledningskontoret Bilaga 11 Ärendenr RS 2015/30 2 (2) Heltidsanställningar I kartläggningen i samband med bokslut 2015 har 63 medarbetare i Region Gotland angett att de skulle önska högre sysselsättningsgrad. Det innebär att ca 99% av medarbetarna har önskad sysselsättningsgrad. Målvärdet i styrkortet uppnås. Att 99% har önskad sysselsättningsgrad innebär inte att andelen heltider ligger på den nivån. Möjligheten att inrätta heltidsanställningar och att få bort delade turer i scheman är två delar av samma problematik. Att enbart inrätta heltidsanställningar och helt eliminera delade turer är en balansgång mellan ekonomiska förutsättningar och personalpolitiska ambitioner. Med tanke på de ekonomiska förutsättningarna är det i dagsläget inte möjligt att helt ta bort deltidsanställningar eller delade turer. Däremot går det även i ekonomiskt kärva tider hålla kvar inriktningen att så långt det är möjligt anställa medarbetare på heltidsanställningar och undvika delade schematurer. I förlängningen kommer det också att vara nödvändigt om man ska kunna rekrytera och behålla medarbetare. I regionens styrkort är frågan om sysselsättningsgrad en framgångsfaktor och i jämställdhetsplanen framgår att förvaltningarna ska arbeta med åtgärder för att minimera oönskade deltider. Bedömning Ledningskontorets bedömning är att medborgarförslaget besvaras genom redovisningen av arbetet med att minska antalet delade turer och oönskade deltider. Peter Lindvall Regiondirektör

Bilaga 11 PLAN Jämställdhetsplan 2016 2018 Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av ledningskontoret Datum 2015-10-12 Gäller 2016 2018 Ärendenr RS 2015/71 Innehåll Region Gotlands Likabehandlingspolicy... 2 Diskrimineringslagen... 2 Politisk avsiktsförklaring mandatperiod 2014 2018... 2 Arbetsgivaransvar... 3 Giltighet och uppföljning... 3 Arbetsförhållanden (Diskrimineringslagen 3 kap 4 )... 3 Mål 1.1... 3 Effektmål... 3 Mål 1.2... 3 Effektmål... 4 Mål 1.3... 4 Effektmål... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap (Diskrimineringslagen 3 kap 5 )... 4 Mål 2.1... 4 Effektmål... 4 Mål 2.2... 4 Effektmål... 4 Trakasserier (Diskrimineringslagen 3 kap 6 )... 4 Mål 3.1... 4 Effektmål... 4 Rekrytering (Diskrimineringslagen 3 kap 7 och 9 )... 6 Mål 4.1... 6 Effektmål... 6 Mål 4.2... 6 Effektmål... 6 Utbildning och kompetensutveckling (Diskrimineringslagen 3 kap 8 )... 6 Mål 5.1... 6 Effektmål... 6 Lönefrågor (Diskrimineringslagen 3 kap 10 11 )... 6 Mål 6.1... 6 Effektmål... 6 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 11 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Planen beskriver Region Gotlands jämställdhetsarbete utifrån arbetsgivarperspektivet. Planen är utformad med stöd av organisationens Likabehandlingspolicy 2009-12-14, diskrimineringslagens krav samt den politiska avsiktsförklaringen för mandat-perioden 2016 2018. Jämställdhetsplanen är framtagen i samarbete med en politisk referensgrupp. Region Gotlands Likabehandlingspolicy Region Gotlands vision i Likabehandlingspolicy är att likabehandling är grunden för organisationens värderingar. Arbetsgivare ser, förstår, värdesätter och tillvaratar medarbetares olikheter. I likabehandlingspolicyn framgår att arbetet med likabehandling omfattar både jämställdhet och mångfald. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen fastslår att alla arbetsgivare ska bedriva ett aktivt och målinriktat jämställdhetsarbete, samverka med arbetstagarna om aktiva åtgärder samt upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete vart tredje år. Diskrimineringslagen omfattar i sin helhet sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöver-skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enligt Diskrimineringslagen utgår jämställdhetsplanen utifrån kön och med lagkrav på åtgärder kopplade till etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. I Region Gotland tas hänsyn till att kön samverkar med andra diskrimineringsgrunder. Politisk avsiktsförklaring mandatperiod 2014 2018 I den politiska avsiktsförklaringen lyfts särskilt: Kvinnor och män ska kunna välja att arbeta heltid Kvinnor och män ska ha lika stora möjligheter till kompetens- och karriärutveckling Region Gotland ska arbeta för att motverka osakliga löneskillnader I Region Gotland finns en viljeinriktning om att utvidga definitionen av kön i jämställdhetsplansarbetet med en tredje könskategori. Region Gotland har för avsikt att successivt införa person med annan könsidentitet som ytterligare benämning utöver kvinna och man. Ärendenr RS 2015/71 Datum 2015-06-15 Idag är det inte möjligt att tillämpa fullt ut eftersom regionens statistikgrundande system och andra verktyg inte är så konstruerade. Definitionen person med annan könsidentitet införs från 2016 i de regiongemensamma medarbetarenkätsundersökningar som genomförs. 2 (6)

Bilaga 11 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Arbetsgivaransvar Regionfullmäktige beslutar om inriktning av regionens jämställdhetsarbete såsom likabehandlingspolicy och jämställdhetsplan Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att uppföljning av det interna jämställdhetsarbetet i regionen sker. Styrelse/nämnd ansvarar för att jämställdhetsplanen implementeras och att jämställdhetsarbete bedrivs i förvaltningen och att resultatet årligen redovisas i enlighet med regionstyrelsens anvisningar. Förvaltningschefen har huvudansvar för att jämställdhetsarbetet bedrivs inom förvaltningens olika verksamheter och redovisar årligen resultatet till styrelse/nämnd. Jämställdhetsplanen kan kompletteras med förvaltningsspecifika aktiviteter vid behov. Giltighet och uppföljning Jämställdhetsplanen gäller för perioden 2016 2018 och uppföljning sker årligen i samband med årsredovisning genom könsuppdelad statistik, medarbetarenkät samt frågor till förvaltningarna enligt regionstyrelsens anvisningar. Samordning sker på ledningskontoret. Region Gotland ska under perioden 2016 2018 arbeta aktivt mot nedanstående jämställdhetsplanens mål och effektmål. De aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen finns beskrivna i bilagan Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan. I bilagan framgår vem som är ansvarig för att aktiviteterna genomförs samt hur uppföljning ska ske. I bilagan redovisas kartläggning av nuläget som blir utgångsläget inför nästa års uppföljning och analys. Aktiviteterna kan komma att förändras under perioden 2016 2018. Arbetsförhållanden (Diskrimineringslagen 3 kap 4 ) Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Mål 1.1 Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever att de behandlas lika och har likvärdiga rättigheter i arbetet. Effektmål Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att arbetsförhållanden är likvärdiga jämfört med föregående år. Ärendenr RS 2015/71 Datum 2015-06-15 Mål 1.2 I Region Gotland arbetar kvinnor och män på den sysselsättningsgrad som önskas. 3 (6)

Bilaga 11 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Effektmål Andelen oönskade deltidsanställningar har minskat för kvinnor och män jämfört med föregående år. Mål 1.3 I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål Kvinnors och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. Förvärvsarbete och föräldraskap (Diskrimineringslagen 3 kap 5 ) Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Mål 2.1 Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet har likvärdiga möjligheter att kombinera föräldraskap och arbete. Effektmål Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att de har likvärdiga möjligheter att kombinera föräldraskap och arbete jämfört med föregående år. Mål 2.2 Kvinnor och män ska ha likvärdiga möjligheter till uttag av föräldradagar och vård av barndagar. Effektmål Skillnaden mellan kvinnors och mäns uttag av föräldradagar och vård av barndagar har minskat jämfört med föregående år. Trakasserier (Diskrimineringslagen 3 kap 6 ) Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Mål 3.1 I Region Gotland råder nolltolerans avseende kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Ärendenr RS 2015/71 Datum 2015-06-15 Effektmål Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet ska vara införstådda med hur Region Gotland arbetar med kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. 4 (6)

Bilaga 11 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Ärendenr RS 2015/71 Datum 2015-06-15 5 (6)

Bilaga 11 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Rekrytering (Diskrimineringslagen 3 kap 7 och 9 ) Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Arbetsgivaren ska anstränga sig för att få en jämn könsfördelning inom alla yrkesgrupper och särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterande könet. Mål 4.1 Region Gotland ska verka för en jämn könsfördelning inom samtliga yrkesgrupper. Effektmål Andelen av det underrepresenterade könet ska öka i de yrkesgrupper som inte är jämnt fördelade. Mål 4.2 Region Gotlands rekryteringar ska vara fria från diskriminering. Effektmål Alla chefer ska ha insikt om regionens rekryterings-process utifrån ett genusperspektiv. Utbildning och kompetensutveckling (Diskrimineringslagen 3 kap 8 ) Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. Mål 5.1 I Region Gotland har kvinnor, män och personer med annan könsidentitet likvärdiga möjligheter till yrkesutveckling och karriärmöjligheter. Effektmål Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att de har likvärdiga möjligheter jämfört med föregående år. Lönefrågor (Diskrimineringslagen 3 kap 10 11 ) Arbetsgivaren ska var tredje år kartlägga och analysera osakliga löneskillnader samt upprätta en handlingsplan. Ärendenr RS 2015/71 Datum 2015-06-15 Mål 6.1 I Region Gotland förekommer inte osakliga löneskillnader på grund av kön. Effektmål Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män har minskat jämfört med föregående år. 6 (6)

Socialförvaltningen Lena Andreasson Bilaga 12 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2015/269 21 augusti 2017 Socialnämnden Konsekvenser av kostnadsminskningar för tidig rehabilitering i hemmet Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att godkänna fördjupad redovisningen av förväntade konsekvenser för individen och av kostnadsminskningar för samhället vid satsning på tidig rehabilitering vardagsrehabilitering. För att uppnå de positiva konsekvenserna krävs en satsning på utökade personalresurser. Sammanfattning Socialförvaltningens hemsjukvård ansvarar för habiliterings- och rehabiliteringsinsatser enligt HSL 1 till personer i ordinärt och särskilt boende enligt SoL 2 och LSS samt i daglig verksamhet enligt LSS och korttidsboende enligt SoL och LSS 3 på primärvårds/basnivå. Ansvaret gäller även att under 2017-2018 erbjuda rehabiliteringsinsatser i form av både arbetsterapeut och fysioterapeut till utförare av särskilt boende för äldre i egen och privat regi som önskar detta. Detta finansieras via stimulansbidrag. Tidig rehabilitering i hemmet avser vardagsrehabilitering till ovanstående verksamheter. Vardagsrehabilitering handlar om att ge stöd för att någon ska hålla sig så frisk som möjligt så länge som möjligt. Det kan handla om att hitta bra former för meningsfull träning efter en skada eller för att motverka en krämpa. Men det handlar också om hur man kan uppmuntra och underlätta för äldre och personer med funktionsnedsättning att fortsätta att vara aktiva och ägna sig åt det som känns meningsfullt. Det finns ett mycket tydligt samband mellan att vara aktiv och upplevd livskvalitet. Vardagsrehabilitering är ett fokusområde såväl nationellt som internationellt. Danmark och Norge har kommit långt i utvecklingen. 1 HSL= Hälso- och sjukvårdslagen 2 SoL= Socialtjänstlagen 3 LSS =Lag om särskild service till vissa funktionsnedsatta 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 12 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2015/269 Stimulansbidrag. Av stimulansbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen valde nämnden att satsa 8 mkr årligen (av 13) på rehabiliteringsinsatser i särskilt boende. Antal årsarbetare riktade till egen regi är 8 och till privat regi 3. Skälet till det och inte i ordinärt boende var att kvalitetsuppföljningar visade tydligt att förvaltningen inte levde upp till de krav på rehabilitering som finns i särskilt boende. Beslut om fördelning av stimulansbidraget är fattat av socialnämnden. En omfördelning av stimulansresurser, som diskuterats, till ordinärt boende sista året bedöms inte möjligt utan det riskerar att rasera nu upparbetade rutiner i särskilt boende som nu är på väg att uppfylla kraven. Att bygga upp en verksamhetsutveckling tar mer än ett år. Regeringen har inte lämnat några signaler om fortsatta stimulansbidrag efter 2018 för mer långsiktiga effekter. Nuläge för arbetsterapeuter och fysioterapeuter för att uppnå en basnivå Arbetsterapeuter och fysioterapeuter utför enstaka hembesök till patienter i behov av uppföljning i hemmet efter vistelse i sluten vård utifrån beslut i samordnad vård- och omsorgsplanering. Antal enstaka hembesök per månad är i genomsnitt 624 till 401 personer Arbetsterapeut tillgodoser behovet av bedömning, ordinera åtgärd, uppföljning, delegering och handledning vid hinder i aktivitetsutförande hos den enskilde. Antal besök inskriven i hemsjukvården är 52 per månad till 36 personer Fysioterapeut tillgodoser behovet av bedömning, ordinera behandling, uppföljning, delegering och handledning vid hinder i rörelse- och fysisk förmåga hos den enskilde. Antal besök inskriven i hemsjukvården är 48 per månad till 35 personer. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter förskriver hjälpmedel så att den enskildes behov tillgodoses. Arbetsmetoden som togs fram i projektet tidig rehabilitering i hemmet används i de delar som bedöms lämpligt på korttidsenheten och på särskilt boende som en del av utvecklingsarbetet. I ordinärt boende används arbetsmetoden i några enstaka fall men här krävs mer personal för att kunna bli framgångsrikt. Förutsättningen för en utveckling av tidig rehabilitering i hemmet och med möjlighet för människor att klara sig själva hemma längre kräver utökning av personalresurser. Det som inte kan uppnås med dagens resurser är: Deltagande i vårdplaneringar på lasarettet Seniormöten med aktivitetsfokus i samarbete med förebyggandeenhetens mötesplatser Närmare samarbete med biståndshandläggarna inför utredningar om trygghetslarm, ansökan om nya eller utökade insatser Närmare samarbete med hemtjänsten vid risk för dubbelbemanning och kring vardagsrehabilitering Utökade insatser på daglig verksamhet och boende med särskild service enligt LSS Fördjupad aktivitetsträning i ADL och IADL 4 för ökad självständighet Fördjupad funktionsträning av balans- och styrka för att minska antalet fallolyckor Systematisk mätning av effekter för individ och samhälle för redovisning till nämnden 4 IADL = Instrumentella aktiviteter I dagligt liv som städa, tvätta och handla 2 (5)

Bilaga 12 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2015/269 Då regionstyrelsen inte kunnat prioritera utökade resurser för tidig rehabilitering i hemmet kan inte kostnadsminskningar redovisas utöver de positiva projektresultaten från 2015. Förvaltningen har valt att redovisa konsekvenser kring satsningar för tidig rehabilitering i hemmet från föregångskommuner och från forskning i Sverige och Norge. Långsiktigt ger vardagsrehabilitering en effektivisering i form av ökad livskvalitet för den enskilde individen och en kostnadseffektivitet för samhället i form av minskat behov av insatser. Det gäller insatser i form av träning av aktivitetsnivå och funktionsnivå inklusive träning av balans och styrka med minskning av antalet fallolyckor. Ärendebeskrivning Vid socialnämndens sammanträde 2017-06-14, 73, gav socialnämnden förvaltningen i uppdrag att redovisa konsekvenser av kostnadsminskningar för tidig rehabilitering i hemmet. Tidigare utredningar en återkoppling Ledningskontorets Lotten von Heijne gjorde en genomlysning av hemsjukvården 2014/2015, RS 2014/596 Hemsjukvården ett kunskapsunderlag, som tydligt visar på att hemsjukvården är för lågt bemannade för sitt uppdrag. Satsning, se nedan, har sedan gjorts på utökning av sjuksköterskeresurser men arbetsterapeuter och fysioterapeuter har inte utökats i rambudgeten från en redan mycket låg nivå. Rehabpersonalens uppdrag omfattar många verksamheter vilket Ledningskontorets genomlysning också poängterar som en svårighet. Stimulansbidraget har inneburit en fördelning av uppdraget vilket förbättrat arbetsmiljön för hemsjukvårdens personal. Utredning kring utökning av tidig rehabilitering i hemmet SON 2015/549, resulterade i att socialnämnden föreslog regionstyrelsens budgetberedning att utöka nämndens budgetram med 18 Mkr 2017 för att implementera arbetssätt som utvecklats i projekt Tidig rehabilitering i hemmet att omfatta samtliga brukare inom socialförvaltningen på Gotland. Regionstyrelsen beviljade 7 Mkr till att täcka upp underskott i hemsjukvården och dessa resurser gick till att uppnå basnivå av sjuksköterskor och undersköterskor för att få verksamheten att gå ihop och fungera. Projekt tidig rehabilitering i hemtjänsten Reaktionerna efter de goda effekterna av projektet tidig rehabilitering i hemmet i form av minskade hemtjänsttimmar för de berörda individerna, och därmed kostnader, innebar att socialnämnden föreslogs våga använda/omfördela medel från resursfördelningsmodellen till utökade personalresurser. En klok reaktion men frågan är lite mer komplicerad. Utmaningen i att beräkna stabila ekonomiska effekter av en specifik insats för en hel grupp finns i befolkningsutvecklingen, att antalet personer med behov av hemtjänst och behovet/typen av rehabiliteringsinsatser varierar kraftigt över tid. Forskning Forskning i Sverige i tre studier, jämfört med nordiska och övriga internationella studier, har genomförts vid Umeå universitet 2015 5. Dessa har visat på att tidiga insatser ger ökad självständighet och oberoende längre upp i åren. Detta har inneburit en kostnadseffektivisering för samhället. Forskning i Norge i 43 kommuner 5 Occupation-focused and occupation-based interventions för community-dwelling older people. Intervetion effects in realation to facets of occupational engagement and cost effectiveness. Magnus Zingmark 3 (5)

Bilaga 12 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2015/269 för äldre och 8 kommuner 2016 6 för personer med funktionsnedsättning visar att båda dessa grupper får en högre livskvalitet och ger kostnadseffekter för samhället Andra kommuner En uppföljning av föregångskommunernas mer långsiktiga konsekvenser visar att tidiga arbetsterapeutiska bedömningar och insatser i samband med förebyggande insatser (mötesplatser), vårdplaneringar, ny ansökan och utredning enligt SOL/LSS ger bäst effekt men också vid utökade insatser som dusch och risk för dubbelbemanning. Fokus ligger på upplevd hälsa och ökad livskvalitet för individen. Östersund: Östersund (fullskalig start år 2000 pågår), Östersund följer inte särskilt effekter av vardagsrehabilitering i sin årliga kvalitetsrapport eller i ekonomiska uppföljningar. Detta är ett utvecklingsområden för vård- och omsorgsförvaltningens uppdragsenhet. Östersunds kommun har dock ingått i den forskning Magnus Zingmark arbetsterapeut och medicine doktor genomfört på Umeå universitet som redovisades 2015. Forskningen bestod av tre studier med kontrollgrupper som mätte effekter av seniormöten med aktivitetsfokus samt två studier av effekt av insatser när en person ansöker om insatsen dusch. Dubbelbemanning har minskat stort och gett en bättre arbetsmiljö för personalen. Östersund har fortsatt utmaningar med återinskrivningar, höga kostnader för betalningsansvar etc. Östersund har startat ett nordiskt forum för vardagsrehabilitering som håller konferens vart annat år. Kalmar: Kalmar (fullskalig start år 2009 pågår), Kalmar startade med att en biståndshandläggare under 6 mån följde upp alla ansökningar och beskrev på individnivå vilka merkostnader det inneburit om inte individen fått rehabilitering direkt. Det arbetet visade på stora vinster för individ och samhälle. Nu följer Kalmar upp med ADL 7 bedömningar för aktivitetsnivåer vid start av insats och efter avslutad insats. Detta redovisas 1-2 ggr per år till nämnden. Dubbelbemanning är inte längre ett problem då rehabiliteringsinsatser sätts in i första hand och har gett en bättre arbetsmiljö för personalen. Ekonomiska mätningar görs inte. Västervik: Västervik (fullskalig start år 2011 pågår) Västervik följer upp med ADL bedömningar av aktivitetsnivåer vilket redovisas i patientberättelsen. Ansökan om hjälp med dusch resulterar i ett hembesök med arbetsterapeut, eventuellt sjukgymnast, och biståndshandläggare för gemensam bedömning av situationen. Det kan behövas träning eller lättare anpassning vid duschplatsen för att personen ska klara sig självständigt ett tag till. Dubbelbemanning är inte ett problem och personalen upplever en förbättrad arbetsmiljö. Trosa: Trosa (fullskalig start år 2016 pågår). Trosa följer endast upp antal hemtjänsttimmar och antal larm i dagsläget. Dubbelbemanning av hemtjänstpersonal ska generera ett hembesök och bedömning av arbetsterapeut och sjukgymnast. Viktigt med träning så dubbelbemanning kan undvikas. Ökad aktivitetsnivå och funktionsnivå på individnivå har resulterat i att dubbelbemanning inte är ett problem längre vilket gett en förbättrad arbetsmiljö. Färre hemtjänsttimmar på individnivå. Arbetsterapeut gör hembesök vid ansökan om trygghetslarm för att erbjuda andra insatser om möjligt. Antalet trygghetslarm har minskat. Trosa erbjuder träningsinsatser från fysioterapeut 3 ggr/vecka i ett år med balans- och styrketräning vilket inneburit att antalet fallolyckor minskat. 6 Modeller for hverdagsrehabilitering - en følgeevaluering i norske kommuner- Effekter for brukerne og ge vinster for kommunene? Senter for omsorgsforskning, vest 7 Aktiviteter i dagligt liv 4 (5)

Bilaga 12 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2015/269 Bedömning Socialförvaltningen gör en fortsatt bedömning att satsning på tidig rehabilitering i hemmet oavsett boendeform med arbetsterapeuter och fysioterapeuter ger en ökad livskvalitet och upplevelse av hälsa för individen och är kostnadseffektiv för samhället. 18000 17000 16289 16487 16696 16000 16024 15773 15479 15000 15170 14912 14608 14308 14000 14037 13695 13000 12000 10588 10779 11014 11263 11382 11563 11733 11786 11806 11800 11713 11000 10268 65 79 år 10000 80 år 9000 Summa äldre (65+ år) 8000 7000 6000 5000 4982 4483 4688 4000 3427 3449 3529 3593 3650 3787 3916 4040 4238 3000 2000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Prognos av befolkningsutveckling för Gotland personer 65 år och äldre Socialförvaltningen Befolkningsprognos Gotland 2014 2025 Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Marica Gardell, socialdirektör Anna-Lena Gutedal, ekonomichef Roger Nilsson, HR-chef Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården 5 (5)

Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Bilaga 13 Tjänsteskrivelse SON 2017/205 27 juni 2017 Socialnämnden Svar på revisionsrapport: Granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar socialförvaltningens svar som sitt eget yttrande. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Revisorernas granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag visar att det inom socialförvaltningen finns ändamålsenliga rutiner men att det också finns förbättringsområden. Socialförvaltningen kommer att ta till sig revisorernas rekommendationer och ändra delegationsordningen så att det framgår vem som har rätt att ansöka eller avstå att söka statsbidrag, dokumentera rutinerna samt överväga i vilken utsträckning statsbidragen ska tas med i detaljbudget. Ärendebeskrivning Revisorerna har granskat hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag för äldreomsorg utifrån frågeställningen: Har berörda nämnder ändamålsenliga rutiner avseende ansökning samt redovisning av riktade statsbidrag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll? Ett sammanfattande svar på den frågan är att socialförvaltningen har ändamålsenliga rutiner som fungerar men att det kan förbättras genom dokumentation och förtydligat ansvar. Nedan följer revisorernas kontrollfrågor med socialförvaltningens svar. Finns ändamålsenliga rutiner för ansökning/rekvirering och rapportering av riktade statsbidrag? Kvalitetschefen har huvudansvaret för att bevaka och ansöka om statsbidrag och diskuterar med ledningsgruppen. Ansvaret finns dokumenterat i kvalitetschefens ledarkontrakt. Det är en känd process med ansvar och roller för ansökan, hantering och återredovisning av statsbidrag. Processen är dock inte dokumenterad. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 13 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/205 Har berörda nämnder sökt de riktade statsbidrag som de är berättigade till? Socialförvaltningen har ansökt om de statsbidrag inom äldreomsorgen de varit berättigade till och erhållit fullt belopp. Hur fattas formella beslut avseende ansökan/att eventuellt inte ansöka riktade statsbidrag? Har nämndbeslut/delegationsbeslut fattats? Har bidragen tagits med i verksamhetens detaljbudget? Beslut om att ansöka eller inte ansöka om statsbidrag fattas av kvalitetschefen men det framgår inte av delegationsordningen om kvalitetschefen har rätt att på delegation fatta beslut om detta, vilket är en brist. Kvalitetschefen stämmer av beslutet med ledningsgruppen. I vissa fall tas beslut av nämnd eller socialdirektör beroende på vilken beslutsnivå som krävs från statlig myndighet. Statsbidragen finns inte inlagda i detaljbudgeten för kommande år, då budgeten görs klart under november. Ansökta statsbidrag brukar bli beviljade först i början av året. Dessutom är beloppen osäkra då statsbidrag ofta är prestationsbaserade vilket innebär att medel kan komma att återbetalas om socialförvaltningens insatser inte lever upp till de krav som ställs. Redovisning av riktade statsbidrag sker i enlighet med Rådet för Kommunal Redovisning (RKR)? Statsbidragen redovisas enligt RKR. En stor svårighet i sammanhanget är hur förvaltningen ska förhålla sig till tidsbegränsade statsbidrag. Då ett riktat statsbidrag, som erhållits flera år, tas bort finns i regel en uppbyggd verksamhet och ställning måste då tas om den ska avvecklas eller finansieras med egna medel. Finansiering med egna medel innebär oftast att annan verksamhet måste prioriteras ned för att få råd med den tidigare statsbidragsfinansierade verksamheten. Bedömning Socialförvaltningen delar revisonernas bedömning och kommer att arbeta utifrån deras rekommendationer. Delegationsordningen ska ändras så att det framgår vem som har rätt att ansöka eller avstå att söka statsbidrag. Rutinerna för ansökan av statsbidrag är kända och finns i kvalitetschefens ledarkontrakt men ska dokumenteras. Statsbidragen finns inte inlagda i detaljbudgeten för kommande år då budgeten görs klart under november. Förvaltningen ska dock överväga i vilken utsträckning vissa statsbidrag ändå ska tas med i detaljbudget. Beslutsunderlag PWC. Granskning av hanteringen och rutiner avseende riktade statsbidrag, maj 2017. Missiv. Hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag, daterad 2017-05-30. Tjänsteskrivelse socialförvaltningen, daterad 2017-06-27; Svar på revisionsrapport: Granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RSF registrator Carin Hultgren, revisor PWC carin.hultgren@pwc.com Hanna Ogestad socialförvaltningen, kvalitetschef från 171001 2 (2)

Bilaga 13

Bilaga 13

www.pwc.se Bilaga 13 Revisionsrapport Martin Halldén Jenny Nyholm Maj 2017 Granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag Region Gotland

Bilaga 13 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och revisionsfråga... 4 2.2.1. Kontrollfrågor:... 4 2.3. Avgränsning och metod... 5 3. Granskningsresultat... 6 3.1. Rutiner för ansökan, rekvirering och... 6 rapportering... 6 3.1.1. Förskola och grundskola... 6 3.1.2. Äldreomsorg... 7 3.1.3. Hälso- och sjukvård... 8 3.2. Kartläggning av riktade statsbidrag... 9 3.3. Budget och redovisning... 13 3.3.2. Barn- och utbildning... 13 3.3.3. Äldreomsorg... 14 3.3.4. Hälso- och sjukvård... 14 3.4. Återapportering till nämnd... 14 4. Revisionell bedömning... 15 4.1. Avstämning mot kontrollfrågor... 15 4.2. Revisionell bedömning... 16 4.3. Rekommendationer... 17 Bilaga 1: Kartläggning av riktade statsbidrag... 19 Maj 2017 Region Gotland 1 av 20 PwC

Bilaga 13 1. Sammanfattning På uppdrag av Regions Gotlands förtroendevalda revisorer har PwC gjort en granskning av hanteringen av riktade eller specialdestinerade statsbidrag inom förskola, grundskola, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. De nämnder som omfattats av granskningen är barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och hälsooch sjukvårdsnämnden. Granskningen har syftat till att besvara följande revisionsfråga: Har berörda nämnder ändamålsenliga rutiner avseende ansökning samt redovisning av riktade statsbidrag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll? Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att berörda nämnder inte i alla delar har ändamålsenliga rutiner avseende ansökning samt redovisning av riktade statsbidrag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Den sammantagna bedömningen baseras på följande iakttagelser och noterade avvikelser: Det finns ändamålsenliga rutiner för hantering av ansökan och rekvirering av riktade statsbidrag och ansvaret är tydliggjort inom respektive verksamhet/förvaltning. Dock saknas ett tydligt ansvar mellan berörd verksamhet och nämnd och det saknas formella rutiner för återrapportering. Det finns dokumenterade rutiner inom en granskad verksamhet. Regionen fattar i regel inte formella nämnd-/delegationsbeslut, utan beslut sker genom ren verkställighet. Vi har inhämtat berörda nämnders delegationsordningar och har kunnat fastställa att berörda tjänstemän inom barnoch utbildningsnämnden har rätt att fatta beslut avseende riktade statsbidrag. Av de två övriga nämndernas delegationsordningar framgår inte vem som har rätt att fatta delegationsbeslut för att söka/avstå från att söka riktade statsbidrag. Vår kartläggning och verifiering visar att berörda nämnder har sökt 33 av de totalt 41 olika riktade statsbidrag inom granskningsområdet som funnits tillgängliga under granskningsperioden. För statsbidrag inom förskola och grundskola har vi dock inte kunnat verifiera att samtliga bidrag faktiskt sökts och-/eller beviljats eftersom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen inte kunnat tillhandahålla en komplett sammanställning med uppgifter om sökta och beviljade bidrag. Alla riktade statsbidrag tas inte med i verksamheternas detaljbudgetar. Det saknas regionövergripande rutiner och frågan hanteras därmed olika. Redovisning sker i huvudsak i enlighet med information från RKR. Riktade statsbidrag bokförs i den period som prestationerna utförs och intäkter ska matchas mot kostnader. Maj 2017 Region Gotland 2 av 20 PwC

Bilaga 13 Efter genomförd granskning lämnas därmed regionstyrelsen och berörda nämnder med följande rekommendationer: Dokumentera rutinerna för hantering av riktade statsbidrag för att minimera sårbarheten samt göra hanteringen mindre personbunden. Kartlägg årligen på förvaltningarna, i samarbete med regionens centrala ekonomiavdelning, vilka statsbidrag som finns att söka för att i möjligaste mån säkerställa att inga bidrag missas. Tydliggöra vem som har rätt att ta beslut om att söka alternativt avstå från att söka riktade statsbidrag. Ansökningar om riktade statsbidrag som har en påverkan på verksamhetens omfattning, framför allt under en längre period, och som kan påverka regionens finansiering vid ett eventuellt borttagande av det riktade statsbidraget, bör behandlas av nämnd eller utskott. Säkerställa att samtliga riktade statsbidrag som verksamheterna i regionen söker tas upp i verksamheternas detaljbudget. De riktade statsbidrag som inte är kända vid fastställande av detaljbudget, bör läggas in löpande i budgeten under året. Skapa en tydlig återrapportering av sökta och erhållna riktade statsbidrag till nämnderna, och redovisa dessa för regionstyrelsen. Maj 2017 Region Gotland 3 av 20 PwC

Bilaga 13 2. Inledning 2.1. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland utför PwC en granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag. Den direkta statliga styrningen av kommunerna ökar allt mer och i den statliga styrningen ingår ofta ekonomiska incitament. Antalet riktade statsbidrag ökar från år till år, och uppgår 2016 och 2017 sammantaget till ca 85 stycken bidrag inom olika områden. En del av bidragen kräver mycket omfattande förarbeten och administration från kommunernas sida, medan andra bidrag kan rekvireras och redovisas i efterhand. I takt med att staten ökar de riktade statsbidragen istället för att öka de generella statsbidragen ställs allt större krav på att kommunerna har goda rutiner för att fånga upp att dessa bidrag finns, och för att ansöka om dem. Kommunstyrelsen, genom ekonomiavdelningen, har att säkerställa kommunens finansiering. Ofta ligger dock uppdraget att söka de riktade statsbidragen på förvaltningarna. 2.2. Syfte och revisionsfråga Syftet är att granska om berörda nämnder har ändamålsenliga rutiner för att söka riktade statsbidrag i den omfattning man är berättigad till. Syftet är vidare att kontrollera om korrekta beslut har fattats i de fall man har sökt eller valt att inte söka de riktade statsbidragen, samt att redovisning sker i enlighet med RKR 1. Granskningen syftar därmed till att besvara följande revisionsfråga: Har berörda nämnder ändamålsenliga rutiner avseende ansökning samt redovisning av riktade statsbidrag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll? 2.2.1. Kontrollfrågor: Revisionsfrågan besvaras utifrån följande uppställda kontrollfrågor: Finns ändamålsenliga rutiner för ansökning/rekvirering och rapportering av riktade statsbidrag? Har berörda nämnder sökt de riktade statsbidrag som de är berättigade till? Hur fattas formella beslut avseende ansökan/att eventuellt inte ansöka riktade statsbidrag? Har nämndbeslut/delegationsbeslut fattats? 1 Rådet för Kommunal Redovisning Maj 2017 Region Gotland 4 av 20 PwC

Bilaga 13 Har bidragen tagits med i verksamhetens detaljbudget? Redovisning av riktade statsbidrag sker i enlighet med RKR? 2.3. Avgränsning och metod Granskningen avgränsas till att omfatta riktade statsbidrag inom förskola, grundskola, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Granskningen avgränsas till berörda nämnder och omfattar inte statsbidrag från Migrationsverket avseende flyktingverksamheten. Granskningen genomförs genom kartläggning av tillgängliga riktade statsbidrag inom granskningsområdet, samt genom dokumentstudier avseende rutiner, detaljbudget och fattade beslut. Verifiering av redovisning sker. Intervjuer har förts med följande tjänstemän: Ekonomidirektör Utbildningsdirektör och ekonomichef vid utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Socialdirektör och ekonomichef vid socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsdirektör, ekonomichef och kanslichef vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen Nämndsekreterare barn- och utbildningsnämnden Rapporten har varit föremål för sakgranskning. Maj 2017 Region Gotland 5 av 20 PwC

Bilaga 13 3. Granskningsresultat 3.1. Rutiner för ansökan, rekvirering och rapportering Riktade statsbidrag även kallade specialdestinerade statsbidrag är tidsbegränsade och avsedda för en bestämd verksamhet eller visst ändamål/åtgärd. Inom Region Gotland är det de olika verksamheterna som är ansvariga för att besluta om, ansöka om/rekvirera samt återrapportera riktade statsbidrag. Denna ansvarsfördelning har bland annat tydliggjorts i en PM som ledningskontoret har redovisat till Regionstyrelsen i slutet av 2016. Det framgår även av Strategisk plan och budget för 2017-2019 för Region Gotland att dessa riktade statsbidrag hanteras av nämnderna, och tillfaller deras budget i sin helhet. Detta ställer krav på att verksamheter och nämnder har ändamålsenliga rutiner och riktlinjer avseende beslut och ansökningar av statsbidragen. Det är därmed också nämnderna som (direkt eller genom delegationsbeslut) beslutar om regionen ska eller inte ska ansöka/rekvirera dessa bidrag. Ekonomicheferna på de olika förvaltningarna ingår i ett nätverk tillsammans med ekonomiavdelningen på regionstyrelseförvaltningen. Här finns bland annat budgetförutsättningar inklusive riktade statsbidrag återkommande på dagordningen. 3.1.1. Förskola och grundskola Det är utbildningsdirektören vid utbildnings- och arbetslivsförvaltningen som har det yttersta ansvaret avseende riktade statsbidrag inom förskola och grundskola. Beslut om vilka bidrag som söks fattas av avdelningschef för grundskola respektive förskola. Bevakningen sker framförallt genom Skolverkets hemsida och statsbidragskalendern, samt genom SKL 2. Skolverket skickar ut information till landets kommuner om vilka statsbidrag som finns att söka samt när under året ansökan kan göras. Informationen inkommer till berörd nämnd och barn- och utbildningsnämnden registrerar all information som ett eget ärende. Ärendet tilldelas sedan berörd avdelningschef. Information om bidrag kan även inkomma direkt till avdelningscheferna via regionens gemensamma registratur som även de lägger in alla ärenden i regionens ärendehanteringssystem. På Skolverkets hemsida hanteras statsbidrag på mina sidor. Utbildningsdirektören är ombud och väljer sedan representanter som ges behörighet för de olika bidragen. Förvaltningens ekonomichef har det övergripande ansvaret och diskuterar frågan med ledningsgruppen. Efter att statsbidrag beviljats kontaktar avdelningschefen eller kvalitetscontrollern ekonomen för tilldelning av projektkod. Därefter meddelas berörda enheter om villkor som gäller för att kunna ta del av bidraget. 2 Sveriges Kommuner och Landsting Maj 2017 Region Gotland 6 av 20 PwC

Bilaga 13 Det är avdelningscheferna som söker statsbidragen och tar vid behov hjälp av kvalitetscontrollern för att inhämta underlag från berörda enheter. Återredovisning sker alltid efter att de har erhållit bidrag och det är kvalitetscontrollern som sköter detta. Avstämning om eventuell återbetalning sker tillsammans med ekonom. De intervjuade upplever det som administrativt betungade att ansöka om riktade statsbidrag. Eftersom det är så styrt, samt att det finns så många bidrag att söka, gör att verksamheten upplever att det finns en risk att rubba kvalitetsarbetet. Vid intervju framkommer vidare att processen borde förtydligas avseende roller och ansvar, exempelvis vad ekonomidirektörens kontra respektive förvaltnings roll är. Vidare framkommer att Skolverkets digitalisering av ansökningsförfarandet har försvårat arbetet, bland annat utifrån att det av beviljade beslut är svårt att avgöra vilket bidrag som beviljade medel avser. Det finns en dokumenterad rutinbeskrivning av vilken roller, ansvar och samt flöde framgår. Processkartan är ännu inte anpassad till Skolverkets digitaliserade process. 3.1.2. Äldreomsorg Huvudansvaret för hantering av riktade statsbidrag som avser äldreomsorg innehas av kvalitetschefen vid socialförvaltningen. Det är kvalitetschefen som ansvarar för att både bevaka samt ansöka och vid dennes frånvaro är det socialdirektören som sköter hanteringen. Kvalitetschefen för diskussion kring riktade statsbidrag med ledningsgruppen som gör en bedömning och kopplar sedan in förvaltningens ekonomichef. Vissa beslut måste tas av nämnd och ibland fattas beslut av socialdirektören. Bevakning av bidrag sker via nätverk som SKL håller i, samt genom prenumeration på regeringens och Socialstyrelsen nyhetsbrev. I ledningsgruppen behandlas årligen även regeringens satsningar och där görs en kartläggning. Information och erbjudanden om att ansöka om riktade statsbidrag inkommer till regionens gemensamma registratur som hanterar ärendet i ärendehanteringssystemet. Det förekommer att ärenden hamnar fel, men socialförvaltningen och hälsooch sjukvårdsförvaltningen har numera ett gemensamt utskott där statsbidrag som hamnat fel fångas upp. Det händer även att information kommer direkt till ledningskontoret eller socialdirektören. Årligen gör förvaltningen en genomgång av enkäter och undersökningar i syfte att fördela bemanningsmedel där behoven bedöms vara störst. Exempelvis har de valt att satsa på rehabilitering och vårdbehov på korttidsenheten utifrån genomförda kvalitetsundersökningar. Under intervju anges att verksamheten inte anser det vara administrativt betungande att varken ansöka om bidrag eller redovisa vilka åtgärder som vidtagits med beviljade anslag. Återrapportering till Socialstyrelsen sker genom rekvirering och det är även kvalitetschefen som sköter detta. Maj 2017 Region Gotland 7 av 20 PwC

Bilaga 13 Det finns inga dokumenterade rutiner för granskningsområdet, däremot finns en känd process avseende ansvar och roller. Ansvaret framgår även av kvalitetschefens ledarkontrakt. 3.1.3. Hälso- och sjukvård Merparten av de riktade statsbidragen inom hälso- och sjukvården hanteras genom överenskommelser mellan SKL och regeringen genom socialdepartementet. Bevakning av vilka statsbidrag som finns tillgängliga sker också huvudsakligen genom information från SKL och genom deltagande i nätverk via SKL. Vidare sker bevakning genom förvaltningens nämndsekreterare. Denne bevakar och lägger in information om riktade statsbidrag som i regionens ärendehanteringssystem när sådan information kommer. Vid intervju framkommer att det är kanslichefen som ansvarar för att hålla ihop alla överenskommelser inom hälso- och sjukvården på Region Gotland. Beslut om att ansöka om statsbidrag görs av hälso- och sjukvårdsdirektören. Det är sedan ekonomichefen på förvaltningen som ansvarar för att genomföra själva ansökningen eller rekvireringen, och säkerställa att intäkter och kostnader redovisas på ändamålsenligt sätt. Denna hantering är väl genomarbetad och välkänd för hela ledningsgruppen. Frågan finns även återkommande med på ledningsgruppens agenda. Beslut om att rekvirera eller ansöka om statsbidrag kan enligt förvaltningen anses ske genom att politiken beslutar om internbudgeten, där flertalet riktade statsbidrag är kända. I det fall nya statsbidrag tillkommer under perioden sker ansökningar genom förvaltningsbeslut. I det fall förvaltningen vill använda riktade statsbidrag till ny verksamhet, tillställs detta alltid nämnden för beslut. Enligt de intervjuade tjänstemännen har det förekommit historiskt att man inte har sökt hela det belopp som man varit berättigad till. Det finns inga dokumenterade rutiner för granskningsområdet, men de intervjuade upplever att ansvarsfördelningen är tydlig inom verksamheten. Verifiering Vi har inhämtat regionstyrelsens samt berörda nämnders delegationsordningar för att kontrollera vem som har delegation att fatta beslut om att ansöka om riktade statsbidrag. Följande har noterats: Vi har via delegationsordning kunnat verifiera att utbildningsdirektören samt avdelningschefer har rätt att på delegation fatta beslut om att ansöka eller inte ansöka om riktade statsbidrag. Vi har inte kunnat verifiera via delegationsordning att kvalitetschefen inom socialförvaltningen har rätt att på delegation fatta beslut om att ansöka eller inte ansöka om riktade statsbidrag. Maj 2017 Region Gotland 8 av 20 PwC

Bilaga 13 Vi har inte kunnat verifiera via delegationsordning att hälso- och sjukvårdsdirektören inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har rätt att på delegation fatta beslut om att ansöka eller inte ansöka om riktade statsbidrag. 3.2. Kartläggning av riktade statsbidrag Inom förskola, grundskola och äldreomsorg finns riktade statsbidrag att söka främst från Skolverket och Socialstyrelsen, men även från övriga instanser såsom Kulturrådet och Boverket. Inom hälso- och sjukvården finns riktade statsbidrag att söka främst genom de överenskommelser som träffas mellan SKL och Regeringen genom Socialdepartementet. Rekvisition (alternativt ansökan) och utbetalning sker då oftast via Kammarkollegiet och ibland via Försäkringskassan. Inom ramen för granskningen har vi gjort en kartläggning av de riktade statsbidrag som funnits att söka inom granskningsområdet under granskningsperioden 2016 samt våren 2017. Sammantaget har vi valt att granska 41 stycken bidrag. Se bilaga 1 för en sammanställning av kartlagda bidrag. Verksamheterna gör bedömningen att de inte avsiktligen avstått från att söka om bidrag eller ansökt om bidrag i mindre omfattning än vad de är berättigade till. Därmed finns det ingen konkret rutin för hur ett sådant beslut skulle fattas, men vid intervju anges att ett sådant beslut skulle behöva tas upp i nämnd. För vissa bidrag har regionen inte lyckats leva upp till kriterierna för att erhålla anslag. Vidare uppges under intervju att socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har svårt att förhålla sig till stimulansmedel och problematiken som uppstår när medlen inte längre inkommer. Vi har inhämtat en sammanställning över vilka riktade statsbidrag som berörd verksamhet i regionen har ansökt om inom respektive område, inklusive ansökt belopp samt beviljat anslag. I nedanstående tabeller redogörs för utfallet av inhämtade sammanställningar. Tabell 1: Riktade statsbidrag inom förskola och grundskola Ansökt Statsbidrag belopp, kr Beviljat anslag, kr Lågstadiesatsningen VT 2016 2 590 597 2 590 597 Lågstadiesatsningen läsår 16/17 6 400 094 5 136 141 Lärarlönelyftet HT 2016 6 685 005 6 685 005 Mindre barngrupper i förskolan läsår 16/17 3 279 000 2 556 000 Mindre barngrupper i förskolan läsår 17/18 3 400 286 Ej klart Personalförstärkning elevhälsan 642 510 Förlängt Matematiklyft Omsorg på obekväm arbetstid 2017 Ej klart Karriärtjänster VT 2016 2 553 609 2 553 613 Karriärtjänster HT 2016 3 104 625 Karriärtjänster VT 2017 3 046 542 Ej klart Maj 2017 Region Gotland 9 av 20 PwC

Bilaga 13 Lärarlyftet 2016 348 750 540 000 Lärarlyftet VT 2017 427 500 Ej klart Läslyftet läsår 16/17 Möjlighet att rekvirera för 5 handledare 324 000 Läslyftet läsår 17/18 1 332 000 1 332 000 Ökad undervisningstid för nyanlända elever grundskola 90 000 Lovskola 2016 Ansökan avser antal elever och veckor/dagar 248 743 Lovskola 2017 465 000 221 650 Läxhjälp 2016 1 058 000 1 058 000 Läxhjälp 2017 Ansökan avser antal timmar/ veckor Ej klart Fortbildning specialpedagogik läsår 16/17 401 400 401 400 Bidrag till sommarlovsaktiviteter 242 764 Papperslösa barn VT 2016 119 322 Papperslösa barn VT 2017 Skapande skola läsår 16/17 1 325 000 Ej klart Skapande skola läsår 17/18 1 388 000 960 000 Samverkan för bästa skola Upprustning av skollokaler TOTALT: 37 805 408 25 701 745 De tomma fälten i tabellen ovan beror på att förvaltningen inte kunnat tillhandahålla oss uppgifter. Vi finner det anmärkningsvärt att det inte går att få fram information som visar hur mycket verksamheten har sökt och-/eller beviljats. Enligt uppgift har Skolverkets digitaliserade process medfört svårigheter vad gäller att kunna avgöra vilket bidrag som avses när beslut om beviljade medel kommer från Skolverket. Vi har erhållit ett exempel som illustrerar detta. Tabell 2: riktade statsbidrag inom äldreomsorg Ansökt/ rekvirerat Statsbidrag belopp, kr Beviljat anslag, kr Ökad bemanning inom äldreomsorgen 2016 13 571 665 13 571 665 Ökad bemanning inom äldreomsorgen 2017 13 797 834 13 797 834 Kunskapssatsnings för baspersonal i äldreoch funktionshindersomsorgen 1 032 007 1 032 007 TOTALT: 28 401 506 28 401 506 Maj 2017 Region Gotland 10 av 20 PwC

Bilaga 13 Tabell 3: riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvård Statsbidrag Ansökt belopp, kr Beviljat anslag, kr Insatser inom psykisk hälsa, del av 2016 758 000 758 000 Insatser inom psykisk hälsa, del av 2017 754 000 754 000 PRIO psykisk ohälsa 2016 4 400 000 4 400 000 PRIO psykisk ohälsa 2017 3 480 000 3 480 000 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess* 2016 6 691 000 6 691 000 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess* 2017 7 078 000 Ej klart Försäkringsmedicinsk utredning 2016 625 000 750 000 Försäkringsmedicinsk utredning 2017 750 000 Ej klart Förstärkning av sjukvården 2016 5 558 000 5 558 000 Professionsmiljarden 2016 5 853 000 5 853 000 Professionsmiljarden 2017 5 541 000 Ej klart Kvinnosjukvård, förlossningsvård samt kvinnors hälsa 2016 2 923 000 2 923 000 Kvinnosjukvård, förlossningsvård samt kvinnors hälsa 2017 2 843 000 2 843 000 Kortare väntetider i cancervården 2016 2 400 000 1 183 000 Kortare väntetider i cancervården 2017 2 400 000 Ej klart En förbättrad vård för personer med kroniska sjukdomar 2016 280 000 280 000 En förbättrad vård för personer med kroniska sjukdomar 2017 307 000 Ej klart Våld i nära relationer 2016 952 000 500 000 Våld i nära relationer 2017 952 000 Ej klart Insatser mot HIV-infektion (till 2016) 420 000 200 000 HIV- och STI-prevention (från 2017) 200 000 0 TOTALT: 55 165 000 36 173 000 * Sjukskrivningsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin slogs ihop under 2016 till en satsning Sammantaget har de granskade verksamheterna ansökt om 33 stycken olika riktade statsbidrag under granskningsperioden, att jämföra med vår kartläggning om totalt 41 stycken. 20 stycken bidrag har sökts mer än en gång. Av de 33 riktade statsbidragen är 18 stycken inom förskola och grundskola, två stycken inom äldreomsorg och 13 stycken inom hälso-och sjukvård. Beviljat anslag uppgår till totalt ca 90 mnkr. För ett antal sökta bidrag är ansökningsförfarandet ej klart vid tidpunkt för granskning. För ett antal bidrag har uppgift om beviljat belopp inte tillhandahållits. Maj 2017 Region Gotland 11 av 20 PwC

Bilaga 13 Verifiering En jämförelse har gjorts mellan vår kartläggning (se bilaga 1) och ovanstående tabeller (tabell 1-3). Kontroll har skett av om respektive verksamhet har ansökt om de riktade statsbidrag som funnits att söka under granskningsperioden. Följande har noterats: BUN har ansökt om 18 stycken olika riktade statsbidrag under granskningsperioden, varav nio bidrag har sökts två år i följd. Vi har kartlagt och valt att granska 21 stycken riktade statsbidrag som funnits att ansöka om under perioden, vilket innebär att verksamheten inte har sökt tre stycken bidrag. o o o Entreprenörskap i skolan Ej känt som sökbart Icke-folkbokförda barn (Diplomatbarn) Utlandssvenska barns skolgång För ett antal bidrag som förvaltningen säger sig ha sökt har de inte kunnat tillhandahålla uppgifter om varken ansökt eller beviljat belopp. Vi har därmed inte kunnat verifiera att dessa bidrag faktiskt sökts och-/eller beviljats. SON har ansökt om två av tre av de riktade statsbidragen som funnits att ansöka om under granskningsperioden och som framgår av vår kartläggning. Nämnden har inte ansökt om bidrag för kompetensutbildning för tillfälligt anställda i äldreomsorgen. Förklaringen är att bidraget inte är riktat till äldreomsorg utan mot utbildningssektorn och vuxenutbildning och ska därmed sökas av annan nämnd. HSN har ansökt om 13 olika riktade statsbidrag under perioden, varav tio stycken har sökts två år i följd. Vår kartläggning visar att det funnits 17 stycken bidrag av söka under granskningsperioden, vilket innebär att regionen inte sökt fyra bidrag. Vi har även inhämtat motivering till varför nämnden inte sökt bidragen: o o o o Arbetsplatsnära stöd Söks i varje individuellt fall och har inte tagits upp som ett riktat statsbidrag i den andemening som övriga statsbidrag inom ramen för granskningen. Alla verksamheter inom regionen har samma möjlighet att söka medlen från arbetsförmedlingen. Det är regionstyrelseförvaltningens HR-konsulter som arbetar tillsammans med chefen för den sjukskrivne och inte HR-chefen centralt på förvaltningen. Inget aktivt arbete från hälso- och sjukvårdens centrala HR-chef i denna fråga. Kompetensutbildning för tillfälligt anställda i äldreomsorg och hälso- och sjukvård Bidraget är inte riktat till hälso- och sjukvård som organisation utan mot utbildningssektorn och vuxenutbildning och ska därmed sökas av annan nämnd. Extratjänster (avser sektorn) Detta arbete hålls ihop av regionstyrelseförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har endast till uppdrag att bereda plats för extratjänster. Traineejobb Detta bidrag har inte sökts. Maj 2017 Region Gotland 12 av 20 PwC

Bilaga 13 3.3. Budget och redovisning I regionens övergripande budgetprocess och resursfördelning när kommande års ramar fastställs ingår ingen bedömning av de riktade statsbidragen för respektive nämnd. Dessa bidrag hanteras på nämndnivå i deras respektive internbudgetar. Det sker idag ingen samlad redovisning av samtliga riktade statsbidrag till regionstyrelsen eller regionfullmäktige. Specialdestinerade eller riktade statsbidrag är tidsbegränsade och avsedda för en bestämd verksamhet eller visst ändamål/åtgärd. Enligt information från RKR i oktober 2014 ska riktade statsbidrag redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. Huvudregeln är att bidragen kräver någon form av motprestation eller återrapportering. Periodisering ska göras i den period där prestationerna har utförts. Det finns tre olika sätt att hantera riktade statsbidrag i redovisningen. 1. Prestationsbaserade ersättningar - utbetalas om vissa handlingar genomförts eller vissa mål, nyckeltal eller nivåer uppnåtts. Bidraget ska bokföras i samma perioder som prestationerna utförts. Utbetalning i efterskott ska tas upp som fordran (upplupen intäkt) i den period som prestationen utförts och som skuld (förutbetald intäkt) om de utbetalas i förskott. 2. Om prestationsbaserade bidrag utbetalas för ett framtida tidsbestämt projekt och de utförda prestationerna utgör beräkningsunderlag för fördelning av bidraget ska det bokföras och matchas mot kostnader över den fastslagna tidsperioden. Denna typ av bidrag är ofta kopplade till redovisningsskyldighet och skyldighet att återbetala kvarvarande medel vid projekttidens slut. 3. Icke prestationsbaserade bidrag betalas ut utan krav på motprestation och intäktsförs den period som bidraget avser. Bidraget ska intäktsföras i sin helhet även om nedlagda kostnader inte motsvarar bidragets storlek för den period som bidraget avser. 3.3.2. Barn- och utbildning Riktade statsbidrag inom förskola och grundskola tas inte med i verksamhetens detaljbudget. Vid intervju anges att budget för utbildning är flödesstyrd. Den ekonomiska hanteringen sker på förvaltningen. Samtliga statsbidrag projektförs så att de går att hitta i ekonomisystemet, ibland även ner på aktivitetsnivå. Huvudprincipen är att intäkter ska matchas mot kostnader. Dock uppges att intäkten ofta kommer fortare än kostnader uppstår eftersom mindre skolor inte vågar riskera att ta kostnader som de inte med säkerhet vet att de kommer att få en intäkt för. I bokslutet 2016 har ca 11,3 mnkr periodiserats för Lågstadie- och fritidshemssatsningen. Pengarna är öronmärkta i ekonomisystemet. Maj 2017 Region Gotland 13 av 20 PwC

Bilaga 13 3.3.3. Äldreomsorg Statsbidrag inom äldreomsorg finns inte inlagda i verksamhetens detaljbudget. Orsaken är att detaljbudgeten upprättas i december, medan medlen inkommer följande år. Dock framkommer att exempelvis bidrag för ökad bemanning är väldigt säker beloppsmässigt. Eftersom alla bidrag ska redovisas måste de ändå ha koll på exakt vad medlen används till. Den ekonomiska hanteringen sker på förvaltningen. Alla statsbidrag bokförs på projektnummer i ekonomisystemet. De bokas upp som en skuld (förutbetald kostnad) i balansräkningen och betalas ut senare till verksamheterna. Det händer att medel förs över från ett år till ett annat. 3.3.4. Hälso- och sjukvård Merparten av de riktade statsbidragen/överenskommelserna är kända i förväg, och kommer därmed att ingå i internbudgeten. I internbudget för 2017 framgår att statliga satsningar har budgeterats enligt följande: Professionsmiljarden 5,8 mnkr. Förlossningsvård, psykiatrisatsning m.m. 1 mnkr. Kortare väntetider inom cancervården 2 mnkr. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess är vid tidpunkt för granskning inte färdigfördelad. Budget ska dock enligt internbudgeten läggas så att intäkterna motsvarar budgeterade kostnader. De olika statsbidragen särredovisas vad gäller intäkter, dock inte alltid vad gäller kostnader. 3.4. Återapportering till nämnd Det sker ingen regelmässig rapportering till barn- och utbildningsnämnden, dock informeras nämnden om vilka statsbidrag som beviljats eller avslagits. Det här sker under punkten information om vissa inkomna handlingar. Det framkommer vidare att förvaltningen har för avsikt att ge nämnden information om vilka bidrag som de inte avser att söka eller inte sökt. Enligt uppgift har Skolverkets delvis digitaliserat ansökningsförfarandet, vilket försvårat transparensen och diarieföringen. Återrapportering till socialnämnden sker årligen, detta tillfälle sker innan budgetberedning. Det sker ingen specifik återrapportering av riktade statsbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnden, utan det sker inom ramen för ordinarie uppföljningstillfällen. Dock kan man i den månadsuppföljning som vi har tagit del av inte utläsa utfallet specificerat på de olika riktade statsbidragen. Maj 2017 Region Gotland 14 av 20 PwC

Bilaga 13 4. Revisionell bedömning 4.1. Avstämning mot kontrollfrågor Revisionsfrågan besvaras utifrån fem uppställda kontrollfrågor. Respektive kontrollfråga bedöms uppfyllt, delvis uppfyllt eller ej uppfyllt. Kontrollfråga Finns det ändamålsenliga rutiner för ansökning/rekvirering och rapportering av riktade statsbidrag? Bedömning och kommentar Delvis uppfyllt Inom respektive förvaltning finns rutiner för hantering av riktade statsbidrag i olika omfattning. Dokumenterade rutiner finns inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, men saknas inom övriga förvaltningar. Ansvaret mellan berörda förvaltningar och nämnder är inte fullt ut tydliggjort och det finns ingen tydlig rutin för statsbidrag ska återrapporteras till nämnd. Inom regionen som helhet finns inget övergripande ansvar avseende riktade statsbidrag. Har berörda nämnder sökt de riktade statsbidrag som de är berättigade till? Delvis uppfyllt Vår verifiering visar berörda nämnder har sökt 33 av de 41 olika riktade statsbidrag som funnits att söka under granskningsperioden och som kartlagts inom ramen för granskningen. Barn- och utbildningsnämnden har sökt 18 av 21 bidrag. Vi har dock inte kunnat säkerställa att samtliga 18 bidrag faktiskt sökts eller beviljats utifrån att uppgifter om ansökt och-/eller beviljat belopp inte tillhandahållits. Socialnämnden har sökt 2 av 3 bidrag och hälso- och sjukvårdsnämnden har sökt 13 av 17 bidrag som funnits att söka. Hur fattas formella beslut avseende ansökan/att eventuellt inte ansöka om riktade statsbidrag? Har nämndbe- Delvis uppfyllt Regionen fattar i regel inte formella nämnd-/delegationsbeslut utan beslut Maj 2017 Region Gotland 15 av 20 PwC

Bilaga 13 slut/delegationsbeslut fattats? sker framförallt genom ren verkställighet. Det framförs dock att nämndernas beslut om internbudget kan betraktas som ett nämndbeslut. Av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning framgår att berörda tjänstemän har rätt att fatta beslut om av staten helt finansierade projekt. Av övriga nämnders delegationsordningar har vi inte kunnat fastställa att berörda tjänstemän har rätt att fatta delegationsbeslut avseende att söka/avstå från att söka om riktade statsbidrag. Har bidragen tagits med i verksamhetens detaljbudget? Delvis uppfyllt Alla riktade statsbidrag läggs inte in i verksamheternas detaljbudget. Frågan hanteras på olika sätt inom respektive verksamhet och regionen saknar övergripande riktlinjer för hur dessa ska hanteras. Redovisning sker i enlighet med RKR? Uppfyllt Alla statsbidrag projektförs i ekonomisystemet, vilket möjliggör uppföljning. I enlighet med RKR bokförs statsbidrag i den period då prestationerna utförs. Huvudregeln är att intäkterna ska matchas mot kostnader, ibland inkommer dock intäkten innan kostnader uppstår. Intäkter särredovisas, dock inte alltid kostnader. 4.2. Revisionell bedömning Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Har berörda nämnder ändamålsenliga rutiner avseende ansökning samt redovisning av riktade statsbidrag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll? Efter genomförd granskning gör vi den sammanfattande bedömningen att berörda nämnder inte i alla delar har ändamålsenliga rutiner avseende ansökning samt redovisning av riktade statsbidrag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen baseras på följande iakttagelser och noterade avvikelser: Maj 2017 Region Gotland 16 av 20 PwC

Bilaga 13 Det finns ändamålsenliga rutiner för hantering av ansökan och rekvirering av riktade statsbidrag och ansvaret är tydliggjort inom respektive verksamhet/förvaltning. Dock saknas ett tydligt ansvar mellan berörd verksamhet och nämnd och det saknas formella rutiner för återrapportering. Det finns dokumenterade rutiner inom en granskad verksamhet. Regionen fattar i regel inte formella nämnd-/delegationsbeslut, utan beslut sker genom ren verkställighet. Vi har inhämtat berörda nämnders delegationsordningar och har kunnat fastställa att berörda tjänstemän inom barnoch utbildningsnämnden har rätt att fatta beslut avseende riktade statsbidrag. Av de två övriga nämndernas delegationsordningar framgår inte vem som har rätt att fatta delegationsbeslut avseende att söka/avstå från att söka riktade statsbidrag. Vår kartläggning och verifiering visar att berörda nämnder har sökt 33 av de totalt 41 olika riktade statsbidrag inom granskningsområdet som funnits tillgängliga under granskningsperioden. För statsbidrag inom förskola och grundskola har vi dock inte kunnat verifiera att samtliga bidrag faktiskt sökts och-/eller beviljats eftersom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen inte kunnat tillhandahålla en komplett sammanställning med uppgifter om sökta och beviljade bidrag. Alla riktade statsbidrag tas inte med i verksamheternas detaljbudgetar. Det saknas regionövergripande rutiner och frågan hanteras därmed olika. Redovisning sker i huvudsak i enlighet med information från RKR. Riktade statsbidrag bokförs i den period som prestationerna utförs och intäkter ska matchas mot kostnader. 4.3. Rekommendationer Utifrån genomförd granskning lämnas regionstyrelsen och berörda nämnder med följande rekommendationer: Dokumentera rutinerna för hantering av riktade statsbidrag för att minimera sårbarheten samt göra hanteringen mindre personbunden. Kartlägg årligen på förvaltningarna, i samarbete med regionens centrala ekonomiavdelning, vilka statsbidrag som finns att söka för att i möjligaste mån säkerställa att inga bidrag missas. Tydliggöra vem som har rätt att ta beslut om att söka alternativt avstå från att söka riktade statsbidrag. Ansökningar om riktade statsbidrag som har en påverkan på verksamhetens omfattning, framför allt under en längre period, och som kan påverka regionens finansiering vid ett eventuellt borttagande av det riktade statsbidraget, bör behandlas av nämnd eller utskott. Maj 2017 Region Gotland 17 av 20 PwC

Bilaga 13 Säkerställa att samtliga riktade statsbidrag som verksamheterna i regionen söker tas upp i verksamheternas detaljbudget. De riktade statsbidrag som inte är kända vid fastställande av detaljbudget, bör läggas in löpande i budgeten under året. Skapa en tydlig återrapportering av sökta och erhållna riktade statsbidrag till nämnderna, och redovisa dessa för regionstyrelsen. 2017-05-30 Martin Halldén Projektledare Carin Hultgren Uppdragsledare Maj 2017 Region Gotland 18 av 20 PwC

Bilaga 13 Bilaga 1: Kartläggning av riktade statsbidrag Tabell 1: Riktade statsbidrag inom förskola och grundskola Statsbidrag Bidragsgivare Lärarlönelyftet Skolverket Ja Karriärtjänster Skolverket Ja Omsorg på obekväm arbetstid Skolverket Ja Mindre barngrupper i förskolan Skolverket Ja Entreprenörskap i skolan Skolverket Nej Förlängt Matematiklyft Skolverket Ja Läslyftet Skolverket Ja Lärarlyftet Skolverket Ja Fortbildning specialpedagogik Skolverket Ja Personalförstärkning inom elevhälsa Skolverket Ja Lågstadiesatsningen Skolverket Ja Läxhjälp Skolverket Ja Lovskola Skolverket Ja Ökad undervisningstid för nyanlända elever Skolverket Ja Papperslösa barn i skolan Skolverket Ja Utlandssvenska elevers skolgång Skolverket Nej Icke-folkbokförda barn (Diplomatbarn) Skolverket Nej Samverkan för bästa skola Skolverket Ja Skapande skola Statens Kulturråd Ja Bidrag till sommarlovsaktiviteter MUSC Ja Upprustning av skollokaler Boverket Ja Regionen har sökt bidraget? Tabell 2: Riktade statsbidrag inom äldreomsorg Statsbidrag Bidragsgivare Ökad bemanning inom äldreomsorgen Socialstyrelsen Ja Kunskapssatsning för baspersonal inom äldre- och funktionshindersomsorgen Socialstyrelsen Ja Kompetensutbildning för tillfälligt anställda i äldreomsorg och hälso- och sjukvård Skolverket Nej Regionen har sökt bidraget? Maj 2017 Region Gotland 19 av 20 PwC

Bilaga 13 Tabell 3: Riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvård Statsbidrag Bidragsgivare alt utbetalare Insatser inom psykisk hälsa, del av SKL/Kammarkollegiet Ja PRIO psykisk ohälsa (till 2016) SKL/Kammarkollegiet Ja En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (från 2016) Försäkringskassan Ja Försäkringsmedicinsk utredning Försäkringskassan Ja Förstärkning av sjukvården (2016) Kammarkollegiet Ja Professionsmiljarden (från 2016), stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården Kammarkollegiet Ja Kvinnosjukvård, förlossningsvård Kammarkollegiet Ja Kvinnors hälsa, förstärkning primärvården Kammarkollegiet Ja Kortare väntetider i cancervården Kammarkollegiet Ja En förbättrad vård för personer med kroniska sjukdomar Kammarkollegiet Ja Våld i nära relationer Socialstyrelsen Ja Arbetsplatsnära stöd Försäkringskassan Nej Traineejobb i välfärden (avser sektorn) Skolverket Nej Insatser inom psykisk hälsa HIV- och STI-prevention (från 2017) Insatser mot HIV-infektion (till 2016) Extratjänster (avser sektorn) SKL/Kammarkollegiet Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Kompetensutbildning för tillfälligt anställda i äldreomsorg och hälso- och sjukvård Skolverket Nej Regionen har sökt bidraget? Ja Bidraget har sökts av Regionstyrelsen Ja Bidraget har sökts av Folkhälsoenheten Ja Bidraget har sökts av Folkhälsoenheten Nej Maj 2017 Region Gotland 20 av 20 PwC

Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Bilaga 14 Tjänsteskrivelse SON 2017/162 3 juli 2017 Socialnämnden Svar på revisionsrapport: Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Socialnämnden lämnar förvaltningens svar som eget yttrande. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Revisorerna har granskat om regionen har ett ändamålsenligt arbete avseende återsökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagning. Socialförvaltningen och regionsstyrelseförvaltningen beredes mycket kort tid för faktagranskning av utkast till rapporten och tyvärr har revisorerna inte beaktat våra kommentarer fullt ut. Detta gör att delar av rapporten innehåller felaktigheter, vilket påtalats. Revisorernas övergripande bedömning är dock att det finns en god kontroll av återsökningar av statsbidrag inom socialförvaltningens område men att det finns förbättringsområden vilket rör intern kontroll av extraordinära ersättningar och identifiering av merkostnader. Vad gäller extraordinära ersättningar är det svårt att förstå vad revisorernas kommentarer avser. Förvaltningen håller ändå med om att det kan finnas tillfällen då det uppstår extraordinära kostnader inom socialförvaltningen och att det är viktigt att det finns rutiner för att detta återsöks. Idag finns inga sällanansökningar inom LSS och äldreomsorgen men revisorerna anser att förvaltningen ändå bör ha rutiner för internkontroll av återsökning av medel för detta. Revisorerna är tveksamma till att socialförvaltningen inte får del av schablonersättning för etablering då förvaltningen inom flera områden har ett ansvar vid etablering vilket kan leda till kostnader. Revisorerna anser att det inte finns en formell fördelning av ersättningar till överförmyndarnämnden. Förvaltningen anser att de beslut som fattats i socialnämnden och överförmyndarnämnden är beslut om formell fördelning. Dock finns brister i principerna vad gäller fördelning av medel vilket ska ses över inför 2018. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Bilaga 14 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/162 Rutin för återsökningar görs av två handläggare. Revisorerna anser att dubbelkontroll inte utförs trots att de skriver att en muntlig genomgång också sker. Socialförvaltningen anser att den genomgången är en dubbelkontroll. Revisorerna anser även att det saknas rutin för att kontrollera vilka intäkter som inkommit. Detta är inte korrekt då handläggare som gör återsökningar löpande stämmer av intäkter från Migrationsverket och vilka ersättningar som betalats ut. Revisorernas intervjuer visar att förvaltningarna inte automatiskt i samband med ankomst går igenom och dokumenterar den enskildes behov. Under etableringsfasen finns idag inga tydliga rutiner som innebär att förvaltningarna identifierar individers behov och dokumenterar dessa. Revisorernas rekommendation är att rutiner tas fram för att senare i processen kunna påvisa individens behov, oavsett vilken verksamhet eller förvaltning det rör. Detta är viktigt för att kunna söka ersättningar i framtiden för individer som kan komma att behöva LSS, försörjningsstöd eller särskilda insatser i skolan. Bedömning Socialförvaltningen bör ta fram rutiner för att identifiera och återsöka extraordinära kostnader. En rutin för intern kontroll bör finnas för sällanansökningar av medel för LSSinsatser och äldreomsorg, trots att det ännu inte skett några ansökningar. Regionstyrelseförvaltningen i samarbete med berörda förvaltningar ska ta fram ett förslag till fördelning av schablonersättningen inför 2018 och det är viktigt att en andel tillfaller socialförvaltningen. Dagens beslut om fördelning av medel till överförmyndarnämnden bör upphävas. Fördelning av medel till överförmyndarnämnden kan istället vara en del av schablonersättningen. En gemensam rutin för hela regionen bör tas fram för att dokumentera den enskildes behov, från etableringsfasen och framåt. Detta för att senare använda dokumentationen för att påvisa behov och därmed kunna söka ersättningar för till exempel LSS och försörjningsstöd. Beslutsunderlag Revisionsrapport: Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet Region Gotland, PWC, mars 2017. Missiv - Bidrag flyktingmottagande 2016, daterad 2017-04-25. Tjänsteskrivelse daterad 2017-07-03, Svar på revisionsrapport: Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet, socialförvaltningen. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Åsa Högberg ekonomidirektör, RSF 2 (2)

Regionens revisorer Bilaga 14 Revisionsskrivelse Datum 2017-04-25 Regionstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Överförmyndarnämnden Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC granskat om Region Gotland bedriver ett ändamålsenligt arbete avseende återsökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Vi bedömer att ansvariga nämnder säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningarna inom flyktingmottagandet som de har rätt till. Detta grundar vi på att det idag finns rutiner inom samtliga nämnder som säkerställer att regelbundna ansökningar sker samt att dessa sker i rätt tid. Det finns samtidigt en utvecklingspotential inom socialnämnden vad gäller internkontroll av att återsökning sker av extraordinära ersättningar och vår granskning visar också att det idag inte fullt ut finns rutiner inom socialnämnden som säkerställer att ansökningar inom detta område. Vi bedömer att det finns en sårbarhet inom barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden vad gäller personalsidan då endast en person inom regionen ansvarar för återsökningarna. För att kompensera för detta så Regionstyrelsen tagit fram skriftliga rutiner som skall minska denna sårbarhet inom personalsidan. För ytterligare specificering avseende bedömningarna samt lämnade rekommendationer hänvisas till revisionsrapporten. Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se