Generationsskifte i lantbruksföretag

Juridiska institutionen Vårterminen 2012 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Generationsskifte i lantbruksföretag särskilt ur ett effektivitetsperspektiv Författare: Johanna Hermans Askelöf Handledare: Professor Margareta Brattström

2

Innehåll Sammanfattning 7 Förkortningar 8 Del 1 9 1 Inledning 9 1.1 Introduktion och syfte 9 1.2 Metod 10 1.3 Disposition 10 1.4 Avgränsning och terminologi 11 2 Ämnets kontext 12 2.1 Lantbrukets betydelse för Sverige 12 2.2 Höga marknadsvärden men låg lönsamhet 12 Del 2 14 3 Exempelfallet 14 4 Generationsskifte Arv 15 4.1 Bodelning och arvskifte 15 4.2 Efterarv och generationsskifte 16 4.2.1 Arvet delas lika 16 4.2.2 Värdering och aktuella värden 16 4.2.3 Fördelning av kvarlåtenskapen 18 4.3 Avsägelse av rätt till arv efter arvlåtarens död 19 4.5 Kommentar till generationsskifte Arv 19 5 Generationsskifte testamente och arvsavtal 21 5.1 Inledning 21 5.2 Testamentet och dess begränsningar 21 5.2.1 Testamente 21 5.2.2 Laglotten som begränsning av testamentsrätten 22 5.3 Arvsavtal före arvlåtarens död 23 5.3.1 Förutsättningar för renuntiativa arvsavtal 23 5.3.2 Kommentar till arvsavtal före arvlåtarens död 25 6 Samägande av lantbruk 26 6.1 Inledning 26 3

6.2 Samäganderätt enligt SägL 26 6.3 Särskilda samäganderättsregler för vissa jordbruksfastigheter 28 6.3.1 Allmänt om lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter 28 6.3.2 Syftet med JSL samt lagens verkan 29 6.4 Enkelt bolag 31 6.5 Samägares inbördes avtal om brukningsrätt 33 6.6 Kommentar till samägande av jordbruk 34 7 Generationsskifte gåva 36 7.1 Gåva som alternativ för ett generationsskifte 36 7.2 Villkor och förbehåll 36 7.2.1 Allmänt om villkor och förbehåll 36 7.2.2 Villkor om överlåtelseförbud och förköpsrätt 37 7.2.3 Förbehåll om nyttjanderätt 37 7.2.4 Villkor om kompensation vid eventuell försäljning 38 7.2.5 Villkor om enskild egendom 38 7.2.6 Kommentar till villkor och förbehåll 39 7.3 Förskott på arv 40 7.4 Förstärkt laglottsskydd 41 7.4.1 Inledning 41 7.4.2 Förutsättningar för regelns tillämpning 42 7.4.3 Ett riktat intresse 42 7.4.4 Särskilda skäl mot tillämpning 44 7.4.5 Kommentar till förstärkt laglottsskydd 44 7.4.4.1 Ett riktat intresse hos lantbrukare 44 7.4.4.2 Gåvor som lämnas trots givares sjukdom 45 7.4.4.3 Angående skyddsregelns värderingstidpunkt 46 7.5 Skatterättsliga konsekvenser vid gåva 46 7.5.1 Allmänt om skatterättsliga konsekvenser vid gåva 46 7.5.2 Skogsavdrag, räntefördelning, periodiserings- och expansionsfond 47 7.5.3 Latent kapitalvinstskatt övertas av gåvomottagaren 48 7.5.4 Kommentar till skatterättsliga konsekvenser vid gåva 48 8 Generationsskifte blandad gåva 49 8.1 Inledning 49 8.2 Blandad gåva av fast egendom 49 8.2.1 Blandad gåva - Köp eller gåva? 49 8.2.2 Kapitalvinstskatt och stämpelskatt 50 4

8.2.3 Kommentar till blandad gåva av fast egendom 51 8.3 Blandad gåva av tillgångar som hör till en näringsverksamhet 51 9 Värdering av företaget 52 10 Betydelsen av företagsform 53 10.1 Inledning 53 10.2 Enskild firma/ enskild näringsverksamhet 53 10.3 Aktiebolag 54 10.4 Aktiebolag eller enskild firma vid generationsskifte? 55 10.4.1 Överlåtelse av aktier genom gåva och blandad gåva till fysisk person 55 10.4.2 Överlåtelse av aktier till övertagarens aktiebolag 56 10.4.3 Underprisöverlåtelse av tillgångar hänförliga näringsverksamheten 57 10.4.4 Aktiebolag och styrning 58 10.5 Sammanfattning och kommentar till betydelsen av företagsform 58 Del 3 60 11 Lösningar för att underlätta ett generationsskifte? 60 11.1 Inledning 60 11.2 Fideikommiss 60 11.3 Nordisk rätt 61 11.3.1 Regleringen i Norge, Danmark och Finland 61 11.3.2 Kommentar till nordisk rätt 62 12 Önskvärda förändringar 63 12.1 Inledning 63 12.2 Ett reducerat laglottsanspråk 63 12.3 Fördröjd laglott 65 12.4 Bindande avtal om tillräcklig kompensation 66 12.5 Företrädesrätt till övertagande 68 Källförteckning 70 Offentligt tryck 70 Övriga skriftliga källor inklusive internetkällor 70 Rättsfallsregister 73 Nytt Juridiskt Arkiv 73 Regeringsrättens årsbok 73 Rättsfall från hovrätterna 73 5

Skatterättsnämndens förhandsbesked 73 Bilaga 1 Beskattning exempelberäkningar 74 1.1 Kapitalvinstskatt på grund av fastighetsöverlåtelse 74 1.1.1 Utgångspunkter för exempelberäkning 74 1.1.2 Kapitalvinst på privatbostadsfastigheten 74 1.1.3 Kapitalvinst på näringsfastigheten 75 1.2 Stämpelskatt 75 1.3 Skatt på grund av blandad gåva av aktier till fysisk person 75 6

Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka möjligheter som finns för att genomföra ett effektivt generationsskifte i ett lantbruksföretag, när den äldre generationen har flera barn. Genom uppsatsen ville jag också föreslå förändringar som kan vara användbara för att underlätta sådana generationsskiften i samband med dödsfall. Som utgångspunkt för arbetet användes ett exempelfall för belysande av olika möjligheter och problem. Att generationsskiften i lantbruksföretag går att genomföra på ett tillfredsställande sätt är viktigt både för den enskilde lantbrukaren och för samhället i stort. Genom att underlätta generationsskiften kommer den svenska livsmedelsproduktionen liksom miljö, natur och kultur att gynnas. Svårigheterna med att genomföra ett effektivt generationsskifte i ett lantbruksföretag ligger dels i de höga värden som fast egendom har, dels i de krav på rättvisa mellan syskon som följer av arvsrätten. De arvsrättsliga reglerna gör att det inte alltid är möjligt för en familj att lösa generationsskiftet på det sätt som passar bäst i deras enskilda fall och efter deras förutsättningar. Om den äldre generationen avlider innan ett generationsskifte har genomförts kan reglerna om arvslott och laglott medföra att det inte är möjligt, eller lönsamt, för en övertagare att bedriva någon lantbruksverksamhet på gården. Om det inte går att bedriva någon verksamhet kanske det inte heller finns förutsättningar att behålla gården, som därför måste säljas. Generationsskiftet kan genomföras genom arv, testamente, gåva, köp eller genom en kombination av gåva och köp, en så kallad blandad gåva. De olika varianterna undersöktes i uppsatsen (med undantag för köp till marknadsvärde). Faktorer som exempelvis skattekonsekvenser, företagsform och möjligheter att stipulera villkor kan påverka vilken lösning som är bäst i det enskilda fallet och även sådana faktorer har i viss mån utretts. Efter en undersökning av bland annat hur andra nordiska länder reglerar generationsskiften i lantbruksföretag, fann jag mycket som talar för att låta införa speciella bestämmelser i svensk rätt, vilka skulle ha till syfte att underlätta generationsskiften i lantbruksföretag när överlåtaren har flera barn. Förslagen rör reducerad laglott, fördröjd utdelning av laglott, möjlighet att med bindande verkan kunna avtala om viss kompensation till arvingar under arvlåtarens livstid samt företrädesrätt till övertagande av lantbruksegendomar. 7

Förkortningar ABL Aktiebolagslag (2005:551) AvtL Lag (1915:218) om avtal och amdra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Bet. Betänkande BL Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag Dkk Danska kronor DN Dagens Nyheter HD Högsta Domstolen HovR Hovrätten IL Inkomstskattelag (1999:1229) JB Jordabalken JFL Jordförvärvslag (1979:230) JSL Lag (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter NJA Nytt juridiskt arkiv. Avdelning I NJA II Nytt juridiskt arkiv. Avdelning II Nok Norska kronor Prop. Proposition RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens Årsbok SKV Skatteverket SOU Statens offentliga utredningar SRN Skatterättsnämnden SägL Lag (1904:46) om samäganderätt UB Utsökningsbalken ÄB Ärvdabalken ÄBF Ärvdabalk 5. Februari 1965/40, Finland ÄktB Äktenskapsbalken 8

Del 1 1 Inledning 1.1 Introduktion och syfte Inför ett kommande generationsskifte kan flertalet dilemman uppkomma för ägaren av en gård. Ägarens vilja kan vara att genomföra ett generationsskifte så att något av barnen kan ta över gården och driva företaget vidare. Samtidigt kan det finnas en vilja att kompensera alla barn och att uppnå rättvisa mellan syskonen. Även om ägarens önskan kan vara att en yngre generation så småningom tar över gården kan det finnas en önskan av att själv få vara verksam i företaget så länge som möjligt. De spörsmål som ägaren ställs inför är ofta känslofyllda och kan leda till familjeinterna konflikter. Detta medför att generationsväxlingen kan komma att skjutas på framtiden och att det istället blir arvsreglerna som får styra hur generationsskiftet ska gå till. Särskilt regler om laglott och likadelning mellan arvlåtarens barn kan medföra att ägarens önskan om att gården ska kunna behållas inom familjen och drivas vidare av en yngre generation, kan gå om intet. Ändamålet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter som finns att genomföra en generationsväxling i lantbruksföretag när ett av flera syskon är intresserad av att ta över gården. I första hand syftar uppsatsen till att utreda tänkbara lösningar för genomförandet av ett effektivt generationsskifte, varmed åsyftas ett främjande av möjligheter att skapa fortsatt lönsamhet och värdetillväxt i företaget. Avsikten är också att undersöka om förändringar i gällande rätt är önskvärda för att underlätta effektiva generationsskiften i lantbruksföretag och i så fall vilka. Att effektivitet är en viktig faktor hänger samman med att gården inte kommer att kunna drivas vidare om det inte skapas förutsättningar för tillräcklig lönsamhet. Intentionen är att även ta hänsyn till andra aspekter för att diskutera hur olika intressen kan vägas mot varandra och för att anlägga ett konfliktförebyggande perspektiv. Vissa delar av uppsatsen riktar sig till familjer som står i begrepp att genomföra ett generationsskifte. Min förhoppning är att kunna bistå familjerna och kanske ge dem en och annan tankeställare. Med andra delar av uppsatsen önskar jag bidra till förståelse för den specifika problematik som aktualiseras just i samband med generationsskifte av lantbruksföretag. Därigenom skapas underlag för en diskussion om effektiva generationsskiften och behovet av förändrade regler. Jag kommer delvis att ta min utgångspunkt i en specifik familj och gård för att tydliggöra problem som aktualiseras och ge exempel på lösningar. Exempelfallet kommer dock 9

endast att fungera som hjälp för exempel och analys, syftet är inte att finna någon lösning på generationsskiftet i det enskilda exempelfallet. 1.2 Metod Utredningen i uppsatsen berör ett flertal olika rättsområden, däribland familjerätt och successionsrätt, allmän förmögenhetsrätt, skatterätt och bolagsrätt. En traditionell rättsdogmatisk metod har använts för utredningen om vad som är gällande rätt. Det innebär att rättskällorna lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har undersökts i angiven ordning. Även en komparativ metod har använts. En undersökning har gjorts av andra nordiska länders regler med syftet att finna stöd för förslag till förändringar av den svenska regleringen på området. De nordiska grannländerna har valts såsom utgångspunkt för komparationen eftersom nordisk rättslikhet ofta eftersträvas i lagstiftningssammanhang. 1 1.3 Disposition I uppsatsens första del sätts läsaren in i de utgångspunkter som jag har haft för uppsatsarbetet (kapitel 1-2). Med kapitlet Ämnets kontext (kapitel 2) vill jag förtydliga varför generationsskiften i lantbruksföretag är ett viktigt ämne, både för samhället och för enskilda individer. Den andra delen av uppsatsen består av en utredning av rättsläget samt kommentarer. Inledningsvis presenteras familjen och gården i det exempelfall jag avser att använda mig av (kapitel 3). Därefter följer en utredning av olika alternativ för att genomföra generationsskiften samt vilka konsekvenser som uppkommer vid de olika varianterna. Utredningen inleds med alternativet arv och konsekvenserna av den äldre generationens frånfälle när inga åtgärder har vidtagits (kapitel 4). Efter detta undersöks vilka åtgärder som kan vidtas under den äldre generationens livstid för att uppnå önskat resultat, utan att det ska ställa till problem vid ett kommande arvskifte. Här behandlas först generationsskifte i form av testamente och arvsavtal (kapitel 5). Vidare diskuteras samäganderätt och enkla bolag eftersom samägande kan bli en följd av ett skifte (kapitel 6). Därefter följer alternativen gåva (kapitel 7) respektive blandad gåva (kapitel 8). I respektive kapitel berörs även vissa skatterättsliga aspekter eftersom dessa kan påverka valet av metod för generationsskiftet. Av bilaga 1 (bil. 1) framgår hur skatten har beräknats för uppsatsens exempel. En kort diskussion förs 1 Se exempelvis betänkande 1990/91:LU21. För mer information om det nordiska rätts- och lagstiftningssamarbetet, se även www.norden.org. 10

sedan om värdering av företag (kapitel 9). Vidare diskuteras bolagsrättsliga frågor eftersom själva företagsformen kan ha betydelse för en önskad lösning (kapitel 10). Den tredje och sista delen av uppsatsen innehåller en utredning om huruvida förändringar för att underlätta generationsskiften i lantbruksföretag är önskvärda och hur sådana förändringar skulle kunna se ut. Bland annat undersöks hur andra nordiska länder löser generationsskiften (kapitel 11). Förslag till förändringar redovisas i det näst sista kapitlet (kapitel 12). För att inte tynga läsningen för den läsarkrets som jag bland annat vänder mig till återfinns lagparagrafer och andra källor i noter. 1.4 Avgränsning och terminologi Generationsskifte i form av försäljning till marknadsvärde är sällsynt när det gäller överlåtelse inom familjen. Ett sådant värde blir i första hand aktuellt när försäljning sker till utomstående. 2 Eftersom uppsatsen rör generationsskifte inom familjen och möjligheterna att undvika aktualisering av marknadsvärdet, tas överlåtelse till det värdet inte upp i detta arbete. Värdering av egendom och företag tas upp i viss utsträckning för att läsaren ska få en uppfattning om värderingens betydelse vid generationsskifte av lantbruksföretag. Närmare genomgångar av olika metoder för företagsvärdering lämnas utanför denna framställning. Diskussionen i uppsatsen utgår ifrån ett exempelfall där alla barnen i familjen har samma föräldrar, det finns således inte några särkullbarn. Vilken inverkan förekomsten av särkullbarn kan ha för ett generationsskifte lämnas utanför denna framställning. I kapitel 10 diskuteras enskild firma och aktiebolag och företagsformens betydelse vid generationsskifte. Andra bolagsformer (såsom handels- och kommanditbolag) 3 tas inte upp enär det sällan är fördelaktigt att driva lantbruksverksamhet i exempelvis handelsbolag. 4 Begreppen lantbruk respektive jordbruk används ofta mer eller mindre synonymt. 5 I denna uppsats används termen lantbruk. I kapitel 2 görs dock vissa hänvisningar till en promemoria från regeringskansliet i vilken termen jordbruk används. Vid hänvisningar till promemorian används begreppet jordbruk. Med små och mindre gårdar avses i diskussionen exempelvis gårdar av ungefär samma storlek som anges i exempelfallet, se kapitel 3. 2 Sund, Generationsskifte av små och medelstora familjeägda aktiebolag, s. 283. 3 Läs om dessa i Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (BL), 2 kap. resp. 3 kap. 4 Lundén, Lantbrukarboken, s. 10. 5 Se exempelvis Nationalencyklopedin. 11

2 Ämnets kontext 2.1 Lantbrukets betydelse för Sverige Det är viktigt för Sverige att ha välfungerande lantbruk eftersom det svenska lantbruket bidrar med betydande nytta för samhället. Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet, har i en promemoria fastslagit betydelsen av det nationella jordbruket. 6 Ett gott och konkurrenskraftigt jordbruk tryggar en stabil inhemsk livsmedelsproduktion. Förutsättningarna för en sådan produktion är goda eftersom det finns bra tillgång på mark och vatten, som dessutom är av bättre kvalité än i många andra länder i vår omgivning. Det finns välutbildad arbetskraft, välutvecklad infrastruktur och bra tillgång till teknologi. Miljön är ren och djurens hälsa kan hållas på en god nivå. Med en nationell produktion är möjligheterna goda för att stärka djurskyddet och minska negativ miljöpåverkan. Ett svenskt jordbruk bidrar även till ekosystemtjänster och en levande landsbygd. 7 Andra värdefulla funktioner som jordbruket bidrar till är exempelvis miljö, natur, kultur och rekreation. Djurproducenter skapar en natur- och kulturmiljö som inte kan återskapas på maskinell väg. Utan betande djur skulle landskapet växa igen och den unika fauna som finns i äldre betesmarker skulle gå förlorad. Konsekvensen skulle kunna bli att vissa områdens attraktivitet minskade, vilket i sin tur skulle kunna gå ut över exempelvis turistnäringen. 8 Mot bakgrund av det anförda anses konkurrenskraftiga och väl fungerande lantbruk vara av stort värde för det svenska samhället. Landsbygdsdepartementet förklarar i sin promemoria att nya lösningar behöver utarbetas för att underlätta generationsskiften och nyetableringar av företag. 9 2.2 Höga marknadsvärden men låg lönsamhet Lönsamheten i jordbruksverksamheter är sällan på en tillfredsställande nivå och skuldsättningen inom lantbruket ökar. 10 Priset på lantbruksfastigheter är ofta för högt för att det ska kunna gå att räkna hem en jord-, lantbruksproduktion. Konsekvenserna av höga marknadsvärden och dålig lönsamhet kan bli särskilt problematiska för mindre lantbruksverksamheter där avkastningsmöjligheterna många gånger är sämre än i stora lantbruksföretag. När 6 Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet, Jo2010/1727/LB, Sammanfattning av diskussionerna i högnivågruppen för stärkt konkurrenskraft i jordbrukets primärproduktion (nedan kallat Landsbygdsdepartementets sammanfattning). 7 Landsbygdsdepartementets sammanfattning, s. 1. 8 Landsbygdsdepartementets sammanfattning, s. 1-2. 9 Landsbygdsdepartementets sammanfattning, s. 14. 10 Ang. lönsamheten i det svenska jordbruket, se Landsbygdsdepartementets sammanfattning s. 3 samt s. 6-8 12

mindre lantbruksfastigheter, belägna i vackra miljöer, kommer upp till försäljning är risken stor att de förvärvas av kapitalstarka intressen och personer och kommer till användning endast såsom boende eller sommarnöje. Personer som önskar bedriva lantbruk har ofta inte ekonomiska förutsättningar att köpa en gård med dåliga avkastningsmöjligheter till ett högt pris. Visserligen är små gårdar ofta inte konkurrensmässiga när man ser till exempelvis odling och produktion. Däremot fungerar de genom EU:s och statens styrning, utöver sin funktion som produktionsföretag, även som natur och miljövårdare. De mindre lantbruksföretagen bidrar till att Sverige kan hålla öppna landskap, ha en biologisk mångfald och en levande landsbygd. Det är troligt att större lantbruksföretag inte fyller dessa funktioner i tillräcklig utsträckning. Höga marknadsvärden och dålig lönsamhet i lantbruksverksamheter medför en risk för produktionsavvecklingar och att lantbrukens säregna funktioner går förlorade. För att i viss mån undvika detta är det nödvändigt att lantbruk, stora som små, kan överlåtas utan att marknadsvärdet måste aktualiseras. Genom att underlätta generationsväxlingar i de lantbruksföretag som redan finns skapas förutsättningar för att behålla en vacker svensk natur såväl som möjligheter till företagande, konkurrens och en större nationell produktion. 13

Del 2 3 Exempelfallet Hemnäs gård, belägen mitt i Sörmland, har varit i samma familjs ägo sedan i vart fall 1700- talet, traditionen säger 1600-talet. Idag ägs gården av Leif (60 år) som har bott på Hemnäs under hela sitt liv. Han är den åttonde generationen ägare ur samma familj. Tillsammans med hustrun Gunni (58 år) bedriver han lantbruksverksamhet i form av mjölkproduktion, köttproduktion samt jord- och skogsbruk. Till Hemnäs hör cirka 223 hektar mark, varav 42 hektar utgör åker- och betesmark och 175 hektar utgör skogsmark. Både Leif och Gunni vill att gården även i framtiden ska finnas kvar i familjen. Gunni förklarar sitt förhållande till gården som att hon och Leif har haft den till låns och att deras uppgift har varit att förvalta gården för nästkommande generation. De önskar båda att Hemnäs ska fortsätta att vara ett aktivt lantbruk, även efter det att de själva inte längre kan driva gården. Inför den närmaste framtiden skulle de vilja överlämna mer ansvar till den yngre generationen så att de för egen del ska kunna bo kvar på gården, men trappa ner på arbetet. Leif och Gunni önskar att det kan skapas effektiva förutsättningar för ett övertagande av lantbruket samtidigt som de vill finna en lösning så att alla barn kan bli nöjda. Den yngre generationen består av Markus (32 år), Christian (29 år) och Linn (19 år). Alla syskonen vill att gården ska behållas inom familjen. Christian har arbetat heltid på Hemnäs i ungefär fyra år och vill ta över för att fortsätta med lantbruksverksamheten. En förutsättning för denna vilja är dock att han kan få driva gården på det sätt han själv önskar. De övriga syskonen har ingenting emot att Christian tar över driften om det medför att gården kan behållas inom familjen och att lantbruket kan drivas på ett effektivt sätt. 14

4 Generationsskifte Arv 4.1 Bodelning och arvskifte Under ett äktenskap är huvudregeln beträffande makars egendom att all egendom är giftorättsgods. 11 När en make dör upplöses äktenskapet och giftorättsgodset ska delas lika mellan makarna genom en bodelning (bodelningen förrättas av den efterlevande maken samt den dödes arvingar och testamentstagare) 12. 13 Egendom som är enskild ska inte ingå i bodelningen. 14 Enskild kan egendomen bli genom avtal mellan makarna (äktenskapsförord) 15 eller genom att en av dem har mottagit en gåva eller ett arv från tredje man med föreskrift om att egendomen ska vara mottagarens enskilda (se vidare avsnitt 7.2.5). 16 Värdet som en efterlevande make erhåller i bodelningen innehas med full äganderätt. Det innebär att den efterlevande har rätt att göra precis vad han eller hon önskar göra med värdet, inklusive förfoga över det genom testamente. Det värde som tillfaller den avlidne maken i bodelningen utgör dennes kvarlåtenskap. För det fall det inte finns något testamente, kommer kvarlåtenskapen att fördelas enligt arvsordningen i ärvdabalken (ÄB). Om det endast finns gemensamma barn ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. 17 Det innebär att den efterlevande får råda över egendomen under sin återstående livstid som om egendomen vore hans eller hennes egen, men det medför ingen rätt att förfoga över egendomen genom testamente. Om den först avlidna maken har särkullbarn (barn som inte är den efterlevande makens barn) ärver de barnen sin del direkt. 18 Gemensamma barn får del av arvet när båda makarna är avlidna. Då skiftas till att börja med arvet efter den först avlidna maken och därefter arvet efter den sist avlidna. 19 Leif och Gunni är gifta. Det finns inget äktenskapsförord och ingen av dem har någon enskild egendom. All deras egendom ska därför delas lika vid ett dödsfall. Om exempelvis Leif avlider först kommer Gunni att erhålla hälften av giftorättsgodset, vilket innebär att hon i bodelningen erhåller halva värdet av gården och halva värdet av driften. Detta värde får hon göra precis vad hon vill med. Eftersom paret endast har haft gemensamma barn 11 Äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap 1. 12 ÄktB 9 kap. 5. 13 ÄktB 1 kap. 5, 9 kap. 1, 10 kap. 1 samt 11 kap. 3. 14 ÄktB 10 kap. 1, motsatsvis. 15 Ang. äktenskapsförord, se ÄktB 7 kap. 3. 16 ÄktB 7 kap. 2. 17 ÄB 3 kap. 1. 18 ÄB 3 kap. 1. 19 ÄB 3 kap. 1-2. 15

kommer Gunni, om Leif avlider först, i egenskap av efterlevande make att ärva all Leifs kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det anförda medför att generationsskiftet skjuts upp till dess efterlevande make, Gunni, i sin tur avlider. 4.2 Efterarv och generationsskifte 4.2.1 Arvet delas lika När det inte finns några särkullbarn äger generationsskiftet rum först när båda föräldrarna har avlidit. Med utgångspunkt i exempelfallet ska till att börja med arvet efter Leif fördelas lika mellan hans bröstarvingar, Markus, Christian och Linn, vilka har efterarvsrätt. 20 En bröstarvinge är en arvinge som är avkomling, det vill säga barn, eller i avlidet barns ställe, barnbarn och så vidare, till arvlåtaren. 21 När efterarvet (arvet efter Leif) har fördelats ska arvet efter Gunni skiftas. För det fall inte heller Gunni har skrivit ett testamente (vilket hon har möjlighet att göra och i det disponera över bland annat den egendom som hon erhållit med full äganderätt i bodelningen) kommer även hennes kvarlåtenskap att fördelas lika mellan hennes tre barn; Markus, Christian och Linn. 22 Resultatet av att inga testamenten har skrivits blir att de tre barnen ärver värdet av hela gården och alla driftstillgångar med lika delar. Äganderätten till den specifika egendomen (det vill säga vem som ska få vilken egendom) bestäms vid arvsskiftet. Om syskonen inte kommer överens om vem som ska få vad uppkommer samäganderätt till viss lös egendom eller till fastigheten. 23 Innan egendomen fördelas är det lämpligt att utreda hur mycket egendomen är värd och hur stort värde var och en av arvingarna har rätt till. 4.2.2 Värdering och aktuella värden För att bestämma vilket värde specifik egendom har utgår man enligt huvudprincipen från marknadsvärdena. 24 Det är även tillåtet för de inblandade parterna att träffa en överenskommelse om lämpligt värde eller värderingsmetod. Exempelvis kan dödsbodelägarna när det finns ett företag med lösa tillgångar, välja att värdera varje tillgång för sig, eller att göra 20 ÄB 2 kap. 1 resp. 3 kap. 2 21 ÄB 2 kap. 1. 22 ÄB 2 kap. 1. 23 ÄB 23 kap. 3, lottläggningsregel. Angående samäganderätt, se vidare kapitel 6. 24 Prop. 2004/05:25 s. 24 samt Skatteverkets ställningstagande, 2004-12-20, Dnr 130 730340-04/111 Värderingar av tillgångar m.m. av tillgångar i en bouppteckning avseende dödsfall efter den 31 december 2004. 16

en värdering av företaget som helhet. 25 När fastigheter värderas anges ofta ett uppskattat värde med plus eller minus ett visst belopp (exempelvis en miljon kr, plus/minus 200 000 kr). Det kan i vissa fall vara lämpligt att tillämpa mittvärdet (en miljon) i ett sådant angivet intervall. 26 Detta gjordes i NJA 1998 s. 467. HovR:n framhöll dock att en fastighets värde påverkas av många svårbedömbara faktorer. Därför är det viktigt att omständigheterna prövas i varje enskilt fall för att en bedömning ska kunna göras var i ett intervall värdet bör ligga. 27 Det går således inte alltid att utgå från att det är mittvärdet som gäller. Tidpunkt för värderingen ska enligt rättspraxis och doktrin vara då boet är utrett. Denna värderingstidpunkt tycks vara allmänt accepterad. 28 I dagsläget är taxeringsvärdet på exempelgården Hemnäs 14 592 000 kr. Ett ungefärligt marknadsvärde kan beräknas genom att taxeringsvärdet räknas upp med 1,33 (taxeringsvärdet ska motsvara ca 75 % av marknadsvärdet). 29 Utgångspunkten för följande beräkningar är således att gårdens marknadsvärde i dagsläget är 19 324 000 kr. Eftersom någon närmare värdering av exempelfastigheten inte låter sig göras för denna uppsats (där det exempelvis finns möjlighet att väga in värdet av avverkningsbar skog och så vidare) får det framräknade marknadsvärdet ligga till grund för såväl beräkning av boets tillgångar som för vidare beräkningar i andra sammanhang. För att räkna ut vilket värde som vart och ett av syskonen har rätt till, avräknas från marknadsvärdet (19 324 000 kr) de skulder som belastar fastigheten, ca fyra miljoner kr. Vidare kan latent skatteskuld på fastigheten om ca 3 900 000 kr 30 kr avräknas. Latent skatteskuld avräknas på grund av att den som tillskiftas egendomen kan komma att få erlägga den skatten i framtiden. Avräkning av latent kapitalvinstskatt gäller vid såväl bodelning som vid arvskifte. 31 Fastighetens nettovärde i samband med arvskifte uppskattas således till 11 424 000 kr. Värdet av driftstillgångar beräknas till ca 2 800 000 kr och skulder avseende dessa är ca två miljoner kr inklusive latent skatteskuld. Leifs och Gunnis totala kvar- 25 Ang. värdering av företag se även kapitel 9. 26 Walin och Lind, Kommentar till Ärvdabalken, del II, s. 282-283. 27 Se även Walin och Lind, Kommentar till Ärvdabalken, del II, s. 283-284. 28 NJA 1940 s. 54. Se även prop. 1986/87:1, s. 160 samt Walin och Lind, Kommentar till Ärvdabalken, del II, s. 182 och 285. 29 Fastighetstaxeringslag (1979:1152) 5 kap. 2. Se även bl.a. NJA 2010 s. 390, prop. 1975/76:180 s. 69 och 140 samt Skatteverkets Handledning för beskattning av inkomst vid 2011 års taxering Del 1. 30 Den latenta skatten har beräknas enligt samma princip som exemplifieras i bil 1. Beräkningen har gjorts med utgångspunkt i ett vederlag motsvarande marknadsvärdet (19 324 000 kr). För att göra en ungefärlig uppskattning av den latenta skatten kan den även beräknas utifrån 25 % av taxeringsvärdet, vilket i detta fall blir ca 3 600 000 kr. 31 NJA 1975 s. 288 ang. avräkning av skattelatens vid bodelning i anledning av hemskillnad. Se även Skatteverkets ställningstagande, 2004-12-20 samt Walin och Lind, Kommentar till Ärvdabalken, del II, s. 283-285. 17

låtenskap uppskattas till ett värde av 12 224 000 kr. Summan ska delas lika mellan de tre syskonen. Det ger vart och ett av barnen en total arvslott på ca 4 074 000 kr. 4.2.3 Fördelning av kvarlåtenskapen Direkt i och med ett dödsfall får varje arvtagare en rättighet, en tillgång med värde. 32 Vid arvskiftet ska värdetillgången omvandlas till specifik egendom. Uppdelningen av vilken egendom var och en får kan göras på olika sätt. Arvingarna är fria att komma överens om fördelningen och kan egentligen göra precis som de själva önskar. Kommer de inte överens kan en skiftesman utses som hjälper till med lottläggningen. 33 Lagen innehåller inte många regler om hur lottläggningen ska gå till. Det anges dock att envar delägare vid skiftet äger njuta lott i varje slag av egendom. 34 Regeln ses som ett uttryck för grundprincipen att varje delägares önskemål och intresse bör tillgodoses i möjligaste mån. Med slag av egendom tycks menas att alla arvingar ska ha rätt exempelvis till en del aktier, en del lösöre och en del kontanter, när kvarlåtenskapen består av sådan egendom. 35 Om det däremot inte är lämpligt att dela eller skilja på viss egendom bör den läggas på en lott så långt det är möjligt. 36 Detta gäller exempelvis egendom som rent fysiskt inte kan delas, eller där en delning skulle medföra väsentlig värdeminskning. När en skiftesman ska fördela kvarlåtenskapen på viss lott bör det göras med utgångspunkt i vad som bäst svarar mot de olika delägarnas önskemål och intressen. 37 När det gäller fast egendom är huvudregeln densamma som nyss diskuterats. Finns det flera likvärdiga fastigheter kan det vara lämpligt att fördela dessa mellan delägarna för att undvika samägande där varje delägare erhåller en ideell andel. För det fall det bara finns en fastighet, som är av stort värde och som alla delägare vill överta, kan samägande vara den enda utvägen om någon motsätter sig försäljning. Då tilldelas var och en av delägarna en ideell andel i fastigheten. 38 Ett dödsbo får inte äga en lantbruksfastighet i mer än ca fyra år. 39 Har delägarna inte kommit överens om annat får fastigheten tillskiftas delägarna med samäganderätt när tiden är till ända. Även om samägandet stämmer överens med principen om likadelning av kvarlåtenskapen, kan det vara en olycklig lösning eftersom det kan komma att motverka en effektiv och ändamålsenlig drift och skötsel av fastigheten. 32 Brattström och Singer, Rätt arv s. 40. 33 ÄB 23 kap. 5. 34 ÄB 23 kap. 3 st. 1. 35 Walin och Lind, Kommentar till Ärvdabalken, del II, s. 286. 36 ÄB 23 kap. 3 st. 1. 37 Walin och Lind, Kommentar till Ärvdabalken, del II, s. s. 286-287. 38 Jfr. ÄB 23 kap. 3 st. 2. 39 ÄB 18 kap. 7. 18

Höga värden på fast egendom i kombination med bröstarvingarnas andelsrätt vid arvskiftet, kan följaktligen medföra att ett syskon som önskar överta gård och drift inte har ekonomisk möjlighet att lösa ut övriga syskon. Det enda som återstår då är försäljning av gården eller samägande mellan syskonen. Innebörden av samägande utvecklas i kapitel 6. 4.3 Avsägelse av rätt till arv efter arvlåtarens död Eftersom arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna är delägarna såsom nyss nämnts fria att värdera och fördela boet som de vill, under förutsättning att de är ense. Ett syskon skulle på så vis kunna avsäga sig sin rätt till arv till förmån för ett syskon som ska överta lantbruket. En sådan arvsavsägelse fungerar civilrättsligt som en gåva. Detta har sin grund i att rättigheten (som betraktas som en tillgång med värde) till arvet uppkommer redan i och med dödsfallet. 40 Om ett syskon vid arvskiftet väljer att avstå viss del av sin rätt till arvet betraktas det således som en gåva, vilket i vissa situationer kan få oväntade effekter. En gåva kan exempelvis komma att återvinnas om det givande syskonet skulle gå i konkurs, 41 och vid en skilsmässa kan en gåvas värde under vissa förutsättningar komma att medräknas vid en bodelning. 42 Låt säga att Markus avstår från en del av sitt arv till förmån för Christian som ska ta över släktgården. Om Markus strax därefter ska skilja sig från sin fru kan värdet av gåvan till brodern komma att räknas med som en tillgång i den bodelning som ska ske med anledning av äktenskapsskillnaden. Värdet av gåvan ska då delas mellan makarna. Markus kan därför vara förhindrad att avsäga sig arvet eftersom han måste utge en del av det till sin make i samband med skilsmässan. Följaktligen är det vanskligt att förlita sig på att någon ska komma att göra en arvsavsägelse, även om en avsikt att avsäga sig arvet har uttalats tidigare. 4.5 Kommentar till generationsskifte Arv Om en gård i enlighet med en familjs önskemål inte ska säljas till utomstående i samband med arvskiftet efter föräldrarna måste familjemedlemmarna komma överens om hur man ska göra med de stora summorna som var och en av arvingarna har rätt till vid ett arvskifte. Ska man behålla gården? Hur ska den i så fall drivas? Vem ska driva den? Vad finns det för möjligheter att ge kompensation till syskon som kanske inte tar över? Hur ska man lösa situationen så att lantbruket kan drivas vidare men att alla syskon känner sig rättvist be- 40 Brattström och Singer, Rätt arv, s. 40. 41 Konkurslag 4 kap. 6. Ang. utmätning av arvinges andel i dödsbo, NJA 1954 s. 177. 42 ÄktB 11 kap. 4. Ang. andel i dödsbo som ingick i bodelning mellan makar, NJA 1962 s. 294. 19

handlade? Om föräldrarna avlider utan att ha vidtagit några åtgärder överlåter de hela ansvaret att komma överens på barnen. Det kan vara beklagligt eftersom de svåra besluten i kombination med ovetskapen om vad föräldrarna egentliga önskade i de olika frågorna kan leda till att risken för osämja mellan syskonen ökar. Följderna av att skjuta generationsskiftet på framtiden kan således bli olyckliga för hela familjen. En annan faktor att beakta, som kommer av att frågan under en längre tid skjuts på framtiden, kan vara att när det väl blir fråga om arvskifte kanske det inte längre finns någon som är intresserad av att ta över och driva gården. Barnen kan ha byggt upp sina liv utifrån andra förhållanden och är möjligen inte beredda att släppa allt för att ta över en gård. De skatterättsliga konsekvenserna av arvet är desamma som vid gåva. Skatterättsliga följder av att generationsskiftet genomförs i form av gåva diskuteras under avsnitt 7.5. Det som anförs där gäller således även för arv, varför jag i detta avseende hänvisar dit. För att ha möjlighet att undersöka familjens intressen och önskemål och för att så långt det är möjligt säkra en lösning för generationsskiftet som hela familjen tycker är bra, är det av stor vikt att åtgärder vidtas så att generationsskiftet kan genomföras innan den äldre generationen faller ifrån. Det finns ett flertal sätt att genomföra ett generationsskifte. Dessa kommer att beröras i det följande. Det är viktigt att göra noggranna övervägningar för att finna den lösning, eller lösningskombination, som passar bäst i det enskilda fallet. 20

5 Generationsskifte testamente och arvsavtal 5.1 Inledning I kapitel 4 har förevisats hur arvsrätten enligt huvudregeln fördelar arvet lika mellan arvlåtarens bröstarvingar. För det fall arvlåtaren önskar uppnå ett annat reslutat än likadelning, finns det olika varianter att inom arvsrättens ram förändra fördelningen mellan arvingarna. Detta kapitel innehåller en genomgång av bestämmelserna för testamentets form och en diskussion om vilka möjligheter ett testamente kan erbjuda, liksom vilka begränsningar som finns. Därtill behandlas möjligheterna för arvlåtare och arvinge att sinsemellan komma överens om kvarlåtenskapens fördelning genom arvsavtal under arvslåtarens livstid. 5.2 Testamentet och dess begränsningar 5.2.1 Testamente Den enda giltiga dödsrättshandlingen enligt svensk rätt är testamente, vid sidan av förmånstagarförordnande på grund av livförsäkring. Ett testamente kan betraktas som den yttersta viljan, och i detta kan testator (den som upprättar testamentet) förfoga över all eller delar av sin kvarlåtenskap. För att vara giltigt ska testamentet vara skriftligt och undertecknat av testatorn. Det ska även bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen 43 som ska veta att det är ett testamente, däremot behöver de inte få veta innehållet. 44 Endast nödtestamenten kan medföra undantag från dessa formkrav. 45 Testamenten kan förenas med villkor. Det kan handla om villkor att egendom ska vara enskild, att egendom ska hembjudas till syskon innan den säljs till utomstående eller liknande. 46 Testamente är inte den vanliga lösningen på ett generationsskifte. Det kan däremot utgöra ett bra komplement till en önskad helhetslösning, eller om den äldre generationen av någon anledning önskar dölja vem eller vilka som ägaren vill ska ta över gården. 47 Det är dock troligt att om den äldre generationen behåller för sig själva vad de önskar och tänker göra med egendomen kan det försvåra genomförandet av ett effektivt generationsskifte. Testamentsrätten innehåller begränsningar. För den som har för avsikt att genomföra ett 43 Närmare om vem som får vara testamentsvittne m.m. se ÄB 10 kap. 4. 44 ÄB 10 kap. 1. 45 Förutsättningar för nödtestamente, se ÄB 10 kap. 3. 46 Ang. villkor och förbehåll, se vidare avsnitt 7.2. 47 Danielsson och Sund, Familjeägda aktiebolag och generationsskiften, s. 40 21

generationsskifte med hjälp av ett testamente är dessa begränsningar väldigt viktiga att känna till. 5.2.2 Laglotten som begränsning av testamentsrätten Testators möjlighet att förfoga över sin kvarlåtenskap genom testamente är begränsad på grund av bröstarvingarnas rätt till laglott. Om en bröstarvinges rätt kränks exempelvis genom att testator testamenterar all sin egendom till ett av sina tre barn, kan de vars rätt blivit kränkt begära jämkning av testamentet och få ut sina laglotter. En sådan framställan ska göras inom sex månader från delgivningen av testamentet. 48 Eftersom rätten gäller för bröstarvingar kan även särkullbarn begära jämkning. Såsom tidigare framgått har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt när deras förälder har gått bort, de behöver de inte vänta tills den efterlevande maken också har avlidit. 49 Laglotten är hälften av den arvslott som tillkommer bröstarvingen enligt lag. 50 För vart och ett av de tre syskonen i exempelfallet utgör laglotten således 1/6 av den totala kvarlåtenskapen (12 224 000 kr), vilket blir 2 037 000 kr var. Från laglotten avräknas vad arvtagaren har mottagit i förskott på arv. 51 Bröstarvinge som begär laglottsjämkning har rätt att erhålla egendom som kan disponeras fritt, utan föreskrifter rörande förvaltning, nyttjanderätt eller liknande inskränkningar. 52 Laglotten medför inte någon rätt att erhålla viss egendom. Det är istället en rätt att utfå ett värde som motsvarar viss del av kvarlåtenskapen. 53 Testamentstagaren kan exempelvis uppta ett lån för att betala syskonens anspråk och måste inte ge dem en del av den testamenterade egendomen. I praktiken kanske det däremot kan vara svårt att uppta ett lån av den storlek som skulle krävas för att lösa ut andra arvingar. I exempelfallet rör det sig om drygt fyra miljoner kr. Med utgångspunkt i lantbrukens generellt sett låga lönsamhet kan möjligheterna att bedriva ett effektivt lantbruk komma minska drastiskt om det måste ske en hög skuldsättning för att lösa ut andra arvingar. Laglotten såsom begränsning av testamentsrätten kan således medföra att endast ett testamente kanske inte utgör en tillräckligt god lösning för ett generationsskifte. 48 ÄB 7 kap. 3. 49 Se ÄktB 3 kap. 1. 50 ÄB 7 kap. 1. 51 ÄB 7 kap. 2. Se vidare avsnitt 7.3. 52 ÄB 7 kap. 5. 53 Brattström och Singer, Rätt arv, s. 113. 22

5.3 Arvsavtal före arvlåtarens död 5.3.1 Förutsättningar för renuntiativa arvsavtal Med hänsyn till de höga värden som ofta åsätts fast egendom och de svårigheter som kan finnas med att lösa ut syskon, kan det i vissa fall vara en god lösning för hela familjen om övertagarens syskon avstår en del av sitt arv till förmån för övertagaren. Genom ett avtal mellan arvlåtaren och arvingen kan ett arvsavstående göras på förhand, innan arvlåtaren har gått bort. Denna typ av avtal kallas renuntiativt arvsavtal. Ett syfte med att avstå arv innan dödsfallet kan vara att det finns en önskan hos de inblandade parterna att kunna bestämma hur stora värden som ska utges till var och en av arvingarna, så att alla vet vilka värden de har att förhålla sig till och om det sålunda är möjligt för något av syskonen att ta över gården. För en tänkt övertagare kan detta vara viktigt så att denne kan satsa tid och kapital i gård och verksamhet utan att riskera att ett förhöjt värde i framtiden ska delas med syskonen. Det kan även vara angeläget för syskon att veta vad som kommer att hända med gården och vad de själva ska erhålla för värden. Arvsavsägelsen kan göras genom att den blivande arvtagaren godkänner ett testamente eller på annat sätt skriftligen hos arvlåtaren avsäger sig sin rätt till arv. 54 Det är endast avtal som har slutits mellan arvinge och arvlåtare som är giltiga. Avtal om arvsavsägande som exempelvis arvingar har gjort sinsemellan kan således inte tillerkännas någon verkan. 55 För en bröstarvinge är ett renutiativt arvsavtal bindande endast om bröstarvingen har fått skäligt vederlag för sitt avstående, eller om egendom motsvarande laglotten tillfaller bröstarvingens make eller avkomlingar. 56 En bröstarvinge som har avstått sitt arv utan att ha erhållit skäligt vederlag, kan således ändra sig vid arvskiftet och utfå ett värde som motsvarar laglotten. Av förarbeten och doktrin framgår att bedömningen av om vederlaget är skäligt eller inte bör utgå ifrån omständigheterna vid avtalets tillkomst. Bedömningen får göras med utgångspunkt i en uppskattning av hur stor laglotten ungefärligen skulle vara vid tidpunkten för arvsavsägelsen. Exempelvis kan det anses vara uppenbart att en arvinge inte har fått skäligt vederlag om ersättningen väsentligen har underskridit laglottens värde vid tidpunkten för avtalsslutet. Det kan dock inte anses vara uteslutet att det vid bedömningen finns möjligt att ta hänsyn till den förmån som ett åtnjutande av laglotten i förtid kan ut- 54 ÄB 17 kap. 2. 55 ÄB 17 kap. 1. 56 ÄB 17 kap. 2. 23

göra. 57 Det tycks således inte finnas något direkt krav på att vederlaget, för att det ska anses vara skäligt, minst ska motsvara laglotten vid den aktuella tidpunkten. Men mot bakgrund av det nyss anförda är det dock troligt att ersättningen ungefärligen bör motsvara det diskuterade laglottsvärdet, för att den ska betraktas som skälig. Det ifrågasätts i doktrin huruvida arvsavsägelsen ska anses vara bindande om den har gjorts långt i förväg och arvlåtarens förmögenhet därefter har ökat kraftigt fram till tiden för dödsfallet. I diskussionen handlar det exempelvis om att arvlåtaren har varit nära nog medellös vid tidpunkten för arvsavsägelsen men mer eller mindre välsituerad vid dödsfallet. Det framhålls att lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL), 36 (angående oskäliga avtalsvillkor), skulle kunna var analogt tillämplig i ett sådant fall, eftersom resultatet annars kan bli mycket stötande. 58 Om avtalet ansågs oskäligt skulle det då kunna jämkas eller lämnas utan avseende. Låt säga att Leif och Gunni ger Markus och Linn ett vederlag som vid tidpunkten för arvsavtalet motsvarar laglotten. I testamente föreskrivs att gården ska tillfalla Christian. Under åren fram till föräldrarnas död ökar gårdens värde. Bland annat har det sin grund i Christians arbete. I detta fall bör det inte finnas några hinder mot att hela gården vid arvskiftet tillfaller Christian. En värdeökning av det slag varom det nu är fråga kan sannolikt inte aktualisera tillämpning av AvtL 36. När avtalet ingicks torde alla parter ha varit medvetna om att värdet på den framtida kvarlåtenskapen skulle komma att öka. Ett grundläggande syfte med arvsavtalet i det aktuella sammanhanget är att egendomens värdeökning inte ska komma alla till del utan endast Christian, eftersom det är han som har arbetat. Det är möjligt att en tillämpning av AvtL 36 däremot skulle kunna bli aktuell om det skedde en förändring på fastighetsmarknaden som gjorde att värdet på jordbruksmark ökade kraftigt. En sådan ökning skulle vara svårare för syskonen att förutse vid tidpunkten för arvsavsägelsen. Om ytterligare ersättning till syskonen på grund av en sådan ökning däremot skulle försvåra chanserna för övertagaren att driva gården vidare, är det möjligen rimligt att det förhållandet skulle kunna vägas in i bedömningen av hur stort vederlag som eventuellt ska utgå. Ponera även att arvlåtaren efter tidpunkten för arvsavtalet inköper en stor granngård för expandering av driften, vilket medför att värdet av kvarlåtenskapen fördubblas. Är det en förändring som kan motivera ytterligare vederlag? Begreppen som använts i doktrinens resonemang ger vid handen att det ska röra sig om en väsentlig skillnad i förmögenhets- 57 NJA II 1930 s. 414-415, Walin och Lind, Kommentar till Ärvdabalken, del I s. 496, samt Agell, Testamentsrätt, s. 103-104. 58 Agell, Testamentsrätt, s. 103-104, samt Walin och Lind, Kommentar till Ärvdabalken, del I s. 497. 24

värde mellan de båda tidpunkterna för att det ska vara aktuellt att tillämpa AvtL. Även om värdet på förmögenheten i detta exempel ökar markant (liksom skulderna) i och med ett förvärv, är det inte knappast fråga om att arvlåtaren först var medellös men sedan välsituerad. Förutom denna bedömning är min mening att en tillämpning av AvtL bör kräva att den aktuella värdeskillnaden inte kunde förutses vid tidpunkten för avtalets ingående. Därför bör det också undersökas om syskonen vid avtalsslutet kan antas ha varit medvetna om eventuella planer på expansion. Om de var medvetna bör AvtL inte tillämpas. 5.3.2 Kommentar till arvsavtal före arvlåtarens död Jämfört med varianten avsägelse av rätt till arv efter arvlåtaren död, torde ett renuntiativt arvsavtal vara ett pålitligare alternativ. Under ovan angivna förutsättningar binder avtalet parterna och det är inte troligt att resonemanget som förts under avsnitt 4.3, om krav från make eller borgenärer, skulle vara tillämpligt även i beträffande det nu diskuterade arvsavtalet. En arvsavsägelse som sker innan någon egentlig arvsrätt har erhållits jämställs sannolikt inte med en gåva. Av förarbetena till regeln om renuntiativa arvsavtal framgår att borgenärer överhuvud inte bör räkna med arv såsom grund för lämnad kredit. 59 Ett renuntiativt arvsavtal varigenom någon avsäger sig sin arvsrätt kan vara en del i lösningen för ett generationsskifte. Vid exempelvis successivt övertagande kan ett arvsavtal utgöra en trygghet för såväl övertagare som för arvlåtare och övriga syskon. I avsnitt 7.4.4.3 diskuteras även användning av renuntiativa arvsavtal i kombination med gåva för att undvika tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet. Arvsavtalet förutsätter att arvingar avsäger sig sitt arv. Det måste således finnas en vilja från arvingens sida att företa handlingen, och att säga upp sin rätt i förväg kan nog i vissa fall bära emot, eftersom det kan vara svårt att förutse vilka följder avsägelsen kan få. Av dessa skäl är arvsavtalet inte alltid ett användbart alternativ vid generationsskiften. Som framkommit krävs dessutom att ett vederlag som minst, ungefärligen, motsvarar laglotten vid tidpunkten för arvsavtalet ska utges för att ersättningsanspråk inte ska kunna ställas i framtiden. Andra lösningar för generationsskiftet bör därför undersökas. 59 NJA II 1930 s. 416 25

6 Samägande av lantbruk 6.1 Inledning Om en ägare behåller sitt lantbruk fram till sitt frånfälle, kan följden av dödsfallet bli samägande mellan syskon, oavsett om ägaren har skrivit ett testamente eller inte. Samägande uppstår om det inte finns möjlighet för något av syskonen att köpa ut de andra och om gården inte ska säljas till utomstående. För att veta om samägande är en önskvärd lösning eller inte är det viktigt bringa klarhet i vad det innebär. Grunden för samägande finns i lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt (SägL). Ett samägande av fastigheten kan också regleras antingen genom lag (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter (JSL) eller genom lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (BL). Den senare lagen aktualiseras om det kan sägas ha uppstått ett enkelt bolag mellan delägarna. 60 Även lös egendom som är hänförlig driften av företaget kan samägas. Grunden utgörs som nämnts av SägL, men också i dessa fall kan BL vara tillämplig. 6.2 Samäganderätt enligt SägL När två eller flera personer gemensamt äger fastighet, lös sak, aktie, obligation eller skuldebrev tillämpas SägL på förhållandet delägarna emellan. 61 Under avsnitt 4.2.3. har diskuterats hur fördelningen av egendom kan gå till vid arvskiftet. De lösa sakerna som är nödvändiga för driften av lantbruket låter sig dock inte på något enkelt sätt delas upp mellan flera personer. Det är inte så lyckat om en person exempelvis erhåller traktorn och en annan korna. Om man avser att behålla djuren för vidare drift är det inte heller en lämplig lösning att dela upp alla kor mellan tre syskon. Värderingsproblem kan uppkomma, exempelvis beträffande hur mycket varje specifik ko är värd, och vid oenighet ägarna emellan är risken stor för både drifts- och skötselsvårigheter. Ska driften hållas igång, men om man inte kan enas om vem som ska få det nödvändiga lösöret på sin lott, kanske det enda alternativet är samägande. Det medför att var och en av samägarna erhåller en ideell andel i egendomen och har rätt till en viss kvotdel av hela egendomens värde. 62 Lagen utgår ifrån att var och ens lott i egendomen är lika stor, om någonting annat inte kan visas. 63 60 Företrädesordningen mellan lagarna anges i SägL 19 st. 2. 61 SägL 1. 62 Brattström, Samägd jordbruksfastighet, s. 13. 63 SägL 1. 26