FÖRPACKNINGSINSAMLINGEN hälsar på

FÖRPACKNINGSINSAMLINGEN hälsar på INFORMATION TILL DIG SOM TROR PÅ ETT KRETSLOPPSSAMHÄLLE

Hej! Varje gång du slänger en förpackning i en återvinningsbehållare sker något stort. Den gamla kapsylen förvandlas till en ny mutter. Det tillknycklade tvättmedelspaketet blir en snygg skokartong. Den tömda schampoflaskan blir en praktisk diskborste. På så sätt hjälper du till att spara stora mängder energi. Du ser också till att naturens material inte åker ur kretsloppet. I den här broschyren berättar vi om hur man gör för att källsortera förpackningar. Det är det svenska näringslivet som ansvarar för att förpackningar samlas in och återvinns. Det kallas producentansvar. Förpackningar är en av de första varugrupperna som fått ett producentansvar. Inte för att förpackningar utgör det allvarligaste miljöproblemet, utan för att de är förhållandevis enkla att åtgärda och för att de utgör en stor volym av hushållssoporna. På återvinningsstationerna kan du lämna dina förpackningar av plast, papper, metall och glas. Där finns också ofta insamlingsbehållare för tidningar, batterier och kläder. Ring oss så får du veta mer! 2

Gör så här med dina tomma förpackningar: 1) Rengör Skölj ur dina förpackningar om det behövs och låt dem torka. Förpackningarna har en lång väg till återvinningen och det är därför viktigt att det inte finns matrester eller liknande som luktar illa och är ohygieniskt. 2) Separera Består förpackningen av mer än ett material, försök om möjligt att skilja dessa åt. En margarinförpackning går t ex enkelt att ta isär, medan sprayburkens pump brukar vara svår att få bort. Låt den då sitta kvar. Om en förpackning består av flera materialslag som inte kan separeras, ska den sorteras efter det viktmässigt dominerande materialet. 3) Vik ihop Böj in vassa lock på konservburken, platta till och vik ihop. Packa mindre pappersförpackningar i större, så tar det mindre plats både under diskbänken och på återvinningsstationen. (Låt dock plast- och metallförpackningar ligga lösa i behållaren.) 4) Sortera Ett enkelt och utrymmesbesparande sätt att källsortera är att samla alla förpackningar i samma kasse. Sedan sorterar du vid återvinningsstationen och lägger rätt förpackning i rätt behållare. För mer information: www.forpackningsinsamlingen.se eller tel 0200-88 03 11. 3

PLASTFÖRPACKNINGAR Plastförpackningar delas in i två grupper: hårda och mjuka plastförpackningar. Ibland är det svårt att skilja dem åt och veta hur t ex en yoghurtburk ska sorteras. Prova då att knyckla ihop förpackningen till en boll. Går den att knyckla ihop utan att spricka är det en mjuk plastförpackning. Spricker den är det en hård plastförpackning. Om den inte går att knyckla ihop överhuvudtaget är det en hård plastförpackning. Hur sorteras en plastpåse med aluminiumskikt, som t ex en chips- eller kaffepåse? Knyckla ihop förpackningen. Behåller den formen av en boll, består den mest av metall och sorteras som metallförpackning. Vecklar den ut sig, består den mest av plast och sorteras som mjuk plastförpackning. SYMBOLERNA FÖR HÅRDA RESPEKTIVE MJUKA PLASTFÖRPACKNINGAR Dessa symboler sitter på återvinningsstationerna så att du lätt ser var du ska stoppa dina plastförpackningar. Många förpackningar är redan märkta med sorteringsanvisningar och ibland våra symboler, så att du lätt ser hur du ska sortera dem. Vi jobbar för att fler företag ska märka sina förpackningar med respektive symbol. Ofta är det olika behållare för hårda och mjuka plastförpackningar men även behållare med två avskilda inkasthål förekommer. Mjuka plastförpackningar sorteras på olika sätt i olika kommuner. Antingen bränns det i ett värmeverk och då slänger man de mjuka plastförpackningarna i hushållsavfallet. Alternativt samlas mjuka plastförpackningar in separat. Ring oss och fråga vad som gäller i just din kommun. DET HÄR KAN DU SORTERA: Hårda plastförpackningar Burkar, dunkar Små hinkar, t ex för sylt Flaskor Mjuka plastförpackningar Bärkassar, plastpåsar Refillpaket Plastfolie och -film Innerpåsar i t ex müslipaket Frigolit LÄMNA INTE: Stora förpackningar som inte går ner i behållaren, t ex 5 l hinkar Lämnas på kommunens återvinningscentral eller annan mottagningspunkt. Kontakta kundtjänst för mer information 0200-88 03 11. Plastleksaker, plastmöbler, tvättkorgar och andra produkter som inte är förpackningar. Lämnas som grovsopor Plastflaskor med pant Lämnas i butiker OBS! Ta av locket eller kapsylen på plastburken eller plastflaskan och lägg dem lösa i behållaren, så underlättas eftersorteringen. Den plastpåse som du burit förpackningarna i kan du lägga i behållaren för mjuka plastförpackningar. Eller i behållaren för hårda plastförpackningar, om mjuka plastförpackningar saknas. 4

PAPPERSFÖRPACKNINGAR Med pappersförpackningar menar vi förpackningar av papper, kartong och well. De sorteras tillsammans i samma behållare på din återvinningsstation. Papperskassen som du burit förpackningarna i lägger du i behållaren för pappersförpackningar. Av använda mjölkpaket, sockerpåsar och wellådor blir det t ex nya wellådor, flingpaket och gipsskivekartong. SYMBOLEN FÖR PAPPERSFÖRPACKNINGAR Denna symbol sitter på behållarna på återvinningsstationerna, så att du ser var du ska lägga dina förpackningar. Många förpackningar är redan märkta med sorteringsanvisningar och ibland våra symboler, så att du lätt ser hur du ska sortera dem. Vi jobbar för att fler företag ska märka sina förpackningar med respektive symbol. DET HÄR KAN DU SORTERA: Pastapaket, cornflakespaket Mjölk- och juiceförpackningar Sockerpåsar, hundmatsäckar Bärkassar Blompapper, presentpapper Skokartonger Toarullar Wellådor till TV-apparater, stereoapparater, möbler m m Omslag till bokklubbsböcker LÄMNA INTE: Kuvert Slängs som hushållsavfall Dags- och veckotidningar, broschyrer, reklamblad, kontorspapper och andra pappersprodukter som inte är förpackningar Läggs i behållaren för tidningar OBS! Vik ihop och platta till pappersförpackningen, så tar den mindre plats. Du kan även lägga mindre förpackningar i större. En tom mjölkförpackning rymmer minst fem ihopvikta. 5

METALLFÖRPACKNINGAR Idag återvinns två av tre metallförpackningar. Men ofta slänger vi de små förpackningarna i soporna. Det är synd. För om vi t ex lämnar alla kapsyler till återvinning, skulle Saab och Volvo kunna tillverka 2 200 nya bilkarosser. Varje år. Aluminium ger den överlägset bästa återvinsten. När vi återvinner aluminium sparar vi 95 procent av den energi som annars behövs för att göra helt nytt aluminium. Aluminium är med andra ord ett fantastiskt material i ett kretslopp. SYMBOLEN FÖR METALLFÖRPACKNINGAR Denna symbol sitter på behållarna på återvinningsstationerna så att du lätt ser var du ska lägga dina förpackningar. Många förpackningar är redan märkta med sorteringsanvisningar och ibland även med våra symboler, så att du lätt ser hur du ska sortera dem. Vi jobbar för att fler företag ska märka sina förpackningar med respektive symbol. DET HÄR KAN DU SORTERA: Konservburkar Sprayburkar Tuber Kapsyler och lock Dryckesburkar utan pant Penseltorra färgburkar Aluminiumfolie och formar Värmeljushållare LÄMNA INTE: Burkar med färgrester, lim, lösningsmedel. Lämnas som farligt avfall Metalliknande påsar som innehåller mer mjukplast eller papper. Sorteras efter det viktmässigt dominerande materialet Metallskrot, VVS-detaljer, elektronik och elartiklar (se www.el-retur.se), stekpannor och andra produkter som inte är förpackningar. Lämnas som grovsopor Dryckesburkar av aluminium Lämnas mot pant i butiker OBS! Kom ihåg att lämna även små förpackningar till återvinning. T ex kapsyler, lock, folien på crème fraiche-burken, skruvkorkar och värmeljushållare. Ingen förpackning är oviktig, hur liten den än är. Men låt gärna korken på kaviartuben sitta kvar, så luktar det inte illa. Korken blir bränsle vid nedsmältningen. 6

GLASFÖRPACKNINGAR Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvalitén försämras, och det krävs mindre energi att återvinna gammalt glas än att göra helt nytt glas. Drygt 60 procent av allt återvunnet glas blir nya flaskor och burkar, 30 procent kommer tillbaka som glasfiberull. SYMBOLER FÖR FÄRGADE RESPEKTIVE OFÄRGADE GLASFÖRPACKNINGAR Dessa symboler sitter på våra återvinningsstationer så att du lätt ser var du ska stoppa dina flaskor och burkar. Självklart har vi olika behållare för färgat och ofärgat glas. Lastbilarna som hämtar glaset har ett fackindelat flak, men det syns inte från marken. Separeringen av färgat och ofärgat glas sker hela vägen, annars hade återvinningssystemet inte fungerat överhuvudtaget. DET HÄR KAN DU SORTERA: Flaskor och burkar av färgat och ofärgat glas Vin- och spritflaskor från Systembolaget Ger inte längre pant, så de sorterar man LÄMNA INTE: 33 och 50 cl dryckesflaskor Lämnas mot pant i butiker Porslin, keramik och andra produkter som inte är förpackningar. Slängs som hushållsavfall eller grovsopor Glödlampor Samlas in tillsammans med elektronikavfall. Se www.el-retur.se. OBS! Ta av skruvkorkar och kapsyler av plast och metall och lägg dem i respektive insamlingsbehållare. 7

Återvinningsprocessen så fungerar den PLASTGRANULAT, EN RÅVARA SOM BLIR NYA PRODUKTER, T EX SOPSÄCKAR OCH PARKSOFFOR Förpackningsinsamlingen tar hand om förpackningar och inget annat än förpackningar. Det är alltså inte glas som i trasiga glödlampor och askfat, utan glas som i flaskor och syltburkar. Det är inte papper som i tidningar och kvitton, utan som i mjölk- och flyttkartonger. Inte metall som i gamla kastruller och elvispar, utan som i kaviartuber och konservburkar. Här får du veta vad som händer när du återvunnit en förpackning. VAD HÄNDER MED DINA FÖRPACKNINGAR? Varje förpackning som du lämnar till en återvinningsstation tas om hand av ett materialbolag. Det finns fem olika materialbolag, för återvinning av plast, papper (papper/kartong och well) metall och glas. Från återvinningsstationerna körs förpackningarna till sorteringsanläggningar. Oftast sker sorteringen manuellt. I vissa fall sker den med hjälp av maskiner, som till exempel för metallförpackningar där stål skiljs från aluminium med hjälp av kraftiga magneter. Sedan komprimeras förpackningarna eller mals ner till mindre bitar och transporteras till företag som tillverkar nya produkter. Gamla plastflaskor kan till exempel bli bullerplank eller parksoffor. Konservburkar kan bli stålrör eller nya konservburkar, flingpaket kan bli nya kartonger, gammal wellpapp blir ny wellpapp, gamla glasflaskor blir isoleringsmaterial eller nya glasflaskor. Och så vidare. FRÅN GLASRIKET TILL GLASKROSSEN. Allt glas, från Ystad till Haparanda, hamnar hos Svensk GlasÅtervinning i Hammar, vid Vätterns norra spets. Där sorteras, rensas och krossas glaset. Krosset säljs som den kommersiella produkten Microfiller, ett byggnadsmaterial som blandas med betong och gör den starkare. Drygt 40 procent av glaskrosset går till PLM:s glasbruk söder om Borås, som tillverkar nya flaskor. Lika mycket går till Gullfiber i Billeholm, som gör glasfiberull, dvs byggnadsisolering. Resten av krosset, femton procent ungefär, exporteras. HEAVY METAL OCH LIGHT METAL Återvinning av metall har funnits sedan lång tid tillbaka och är viktig för svensk industri ur energioch resurssynpunkt. Stål är världens i särklass mest använda metall. Cirka sex procent av jordskorpan består av järn, men det är en begränsad resurs och vid omsmältning sparas 75 procent av energin som behövs för att framställa stål från malm. Därför har återvinning av stål blivit allt viktigare. Många svenska stålverk använder idag metallförpackningar och järnskrot som råvara. Inget är för stort eller för litet och man kan i princip återvinna allt ifrån bilar till kapsyler. De flesta metallförpackningarna av stål hamnar i Smedjebacken i Dalarna, där de smälts ner till nytt stål. När vi återvinner aluminium smälts det ned, tappas i flytande form och gjuts bland annat till valsblock eller motordelar hos Stena Aluminium. Oavsett om aluminiumet används till bilar eller formar, bevarar den sitt energiinnehåll under hela livscykeln. Det är god ekonomi att återvinna aluminium. Metallen kan användas om och om igen och hela 95 procent av energin sparas. 8

ÄMNE AV NEDSMÄLTA FÖRPACKNINGAR SOM BLIR TILL NY METALL SPILL FRÅN MJÖLK- OCH PAPPERS FÖRPACKNINGAR SOM BRÄNNS OCH BLIR ENERGI. GLASKROSS SOM SMÄLTS NER OCH BLIR NYA FÖRPACKNINGAR. PAPPER BLIR PAPPER BLIR PAPPER Runt om i landet finns 6 400 insamlingsbehållare för pappersförpackningar. Behållarna töms med komprimerande lastbilar, som pressar samman materialet. Efter tömningen körs pappersförpackningarna till en sorteringsanläggning. Materialet kvalitetssäkras genom att skräp sorteras bort. Därefter pressas förpackningarna till 500 kg tunga balar, som transporteras med lastbil eller järnväg till ett pappersbruk. Kvaliteten kontrolleras genom borrprover från slumpvis utvalda balar. Entreprenören får sedan betalt beroende på materialets kvalitet. På pappersbruket löses balarna upp i pulper, eller en trumma där roterande vatten löser upp förpackningarna i pappersfibrer. Fibrerna förs ut på en vira (en duk med små hål där vattnet rinner av) och går sedan in i pappersmaskinen där de pressas samman med andra fibrer och blir till kartong. Kartongen torkas och bestryks sedan med en blandning av krita/lera och bindemedel. Den färdiga kartongen rullas upp på stora rullar som levereras till företag som tillverkar nya förpackningar. Använda mjölkpaket och sockerpåsar blir på så sätt till nya flingpaket och vällingpaket. Kartongen kan också användas till ytskiktet på gipsskivor. Pappersfibrer är så starka att de tål att användas fem till sju gånger utan att styrkan försvinner. När fibrerna är utslitna är de fortfarande ett värdefullt bränsle. Vid förbränningen frigörs energi och koldioxiden går tillbaka ut i luften. Så fortsätter kretsloppet, när nya träd åter tar upp koldioxiden och skapar nya fibrer. PLAST MED HÅRDA OCH MJUKA SIDOR Plast är inte ett enhetligt material. Beroende på vilka egenskaper som krävs används olika sorters plast i förpackningar. Det finns sex olika sorters plast som vanligtvis används i förpackningar och den vanligaste är polyeten. Ofta finns den s k triangelmärkningen på plastförpackningar som anger vilken plast förpackningen är gjord av. Plastförpackningar kan vara utformade på olika sätt. Det kan vara allt från en liten plastpåse för skruvar, vacuumförpackningar kring julskinkor till en 25 l dunk. Ur miljösynpunkt så lämpar sig hårda plastförpackningar bättre för återvinning medan mjuka plastförpackningar lämpar sig bättre för energiutvinning. Hårda plastförpackningarna, som samlas in för återvinning, skickas alltid till en sorteringsanläggning, där de delas upp efter plastsort. Efter sortering sänds det sorterade materialet till återvinning, där det blir till ny plastråvara. Av den återvunna plasten kan man tillverka t ex rör, plank, vissa typer av förpackningar, lastpallar eller möbeldetaljer. Mjuka plastförpackningarna blir alltid ett bränsle, som huvudsakligen används för produktion av fjärrvärme. Ett kilo plast innehåller ungefär lika mycket energi som en liter eldningsolja. Den kemiska sammansättningen hos t ex polyeten är samma som för olja och förbränningsgaserna är detsamma som för olja, dvs koldioxid och vatten. Mer information finns i Plastkretsens broschyr "Källsortering av plastförpackningar spar vår natur". 9

Saker som Förpackningsinsamlingen inte tar hand om Förpackningar i all ära, men de utgör bara en liten del av miljöproblemet. På den här sidan visar vi andra saker som skadar naturen om de inte tas omhand. Ansvaret för sådant hushållsavfall som INTE omfattas av ett producentansvar, ligger på kommunerna. Ring alltid dem för mer information. Många kommuner har bemannade återvinningscentraler som drivs av kommunen eller en renhållningsentreprenör. Där kan man lämna grovsopor och ibland även större förpackningar. Där finns också miljöstationer där man lämnar hushållens s k farliga avfall. Miljöstationerna kan även finnas vid bensinstationer. Insamlingen av hushållsavfallet ser olika ut i olika kommuner. Dessutom kan det vara skillnad om du bor i lägenhet eller i villa. Har du frågor om hur du ska göra med ditt avfall, ring din kommun. Har du frågor om insamlingen av förpackningar, ringer du förstås Förpackningsinsamlingen. BATTERIER En del batterier innehåller bly, kadmium eller kvicksilver. Lämna därför in dina batterier på miljöstationen eller motsvarande, i retur till handeln eller i de sk batteriholkar som finns på många ställen i samhället. Kommunen ansvarar för att samla in batterier, ring dem för mer information eller gå in på www.hemtillholken.nu. BURKAR OCH FLASKOR MED PANT Returburkar av aluminium, PET-flaskor (plast) och returflaskor av glas (33 och 50 cl) lämnar du i din butik och får tillbaka pant. Ansvariga företag är Returpack (aluminiumburkar samt 1 och 2 kr PET-flaskor), tel 08-556 00 500, www.returpack.se, och Svenska Bryggareföreningen (returflaskor av glas och 4 kr PET-flaskor), tel 08-566 213 00, www.swedbrewers.se. DÄCK Uttjänta däck ska lämnas på speciella inlämningsställen. Kontakta Svensk Däckåtervinning AB, tel 08-506 01 055, www.svdab.se. FARLIGT AVFALL Sånt som kan skada miljön får inte hamna i det vanliga sopkärlet eller spolas ner i avloppet. Hit räknas spillolja, rester av lösningsmedel, rengöringsmedel, bekämpningsmedel, batterier, färg, lim, lackrester, kvicksilvertermometrar, lågenergilampor, lysrör, sprayburkar som ej är helt tomma och övriga kemikalier. Du ska lämna ditt farliga avfall på en miljöstation. Om du har några frågor om hur och var du kan lämna ditt farliga avfall, ring din kommun. 10

GLAS Glasrutor och andra produkter av glas som inte är förpackningar, paketeras väl och lämnas som hushållsavfall eller grovsopor. GLÖDLAMPOR/LYSRÖR, RADIO/TV, STRYKJÄRN MM Från 1 juli 2001 omfattas glödlampor/lysrör, radio/tv, strykjärn, spisar/tvättmaskiner, batteridrivna leksaker/klockor m.m av en lag om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Denna innebär bl a att hushållen har rätt att, utan kostnad, lämna sitt el-avfall på återvinningscentralen. Vissa kommuner erbjuder också alternativa insamlingssystem, t ex miljöboxar som hämtas vid hemmet. Viktigt är dock att denna typ av produkter inte hamnar i soppåsen! Hör med din kommun hur hanteringen sköts där du bor! Ytterligare information om lagen, närmaste mottagningsstation etc hittar du även på www.el-retur.se. GROVSOPOR Möbler, cyklar och andra skrymmande saker ska du lämna till kommunens grovsopsinsamling. Det är ofta en bemannad återvinningscentral. Många kommuner håller också en service med hämtning av grovsopor för dig som bor i villa. Bor du i lägenhet har fastighetsägaren ofta ett grovsoprum och tar ansvar för transporten till återvinningscentralen. Hör med din fastighetsägare eller kommun för exakt information. KLÄDER Vid många återvinningsstationer finns insamlingsbehållare för kläder. På vissa orter erbjuds även hämtning. Vänd dig till direkt till t ex Myrorna, UFF eller Emmaus för närmaste inlämningsställe. KUVERT Kuvert ska slängas i hushållssoporna. Kuvertens klister och fönster klibbar igen maskinerna och kan därför förstöra återvinningsprocessen för pappersförpackningar och tidningar. KYLSKÅP OCH FRYSSKÅP Gamla kylar och frysar innehåller freon och måste tas om hand på ett speciellt sätt för att inte gasen ska läcka ut. Kontakta din kommun för mer information. MEDICINER Överblivna läkemedel bör lämnas in till Apoteket och inte kastas i toaletten eller i hushållssoporna. Kontakta närmaste Apotek för mer information eller se www.apoteket.se. TIDNINGAR Tidningar, telefonkataloger, reklamblad, kontorspapper och liknande kan lämnas i de tidningsbehållare som oftast finns på återvinningsstationen, alternativt genom att någon form av hämtning sker vid fastigheten. Kontakta AB Pressretur, tel 08-660 97 06 för mer information. 11

Förpackningsinsamlingen och REPA startade 1994 när regeringen införde ett s k producentansvar för förpackningar och förpackningsmaterial. Producentansvaret har tillkommit för att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, där det som tidigare betraktades som avfall istället kommer till nytta som någon form av ny resurs. Det innebär att alla som tillverkar, importerar eller säljer förpackningar eller förpackade varor ansvarar för att förpackningarna kan samlas in och återvinnas. För att det ska fungera i praktiken skapade industri och handel olika materialbolag; Plastkretsen, Returwell, Svensk Kartongåtervinning och MetallKretsen. De fick i uppdrag att organisera och administrera insamlingssystem och säkerställa att föpackningarna återvinns. Tillsammans bildade de fyra bolagen Förpackningsinsamlingen och REPA som två serviceorganisationer. Materialbolaget Svensk GlasÅtervinning bildades redan 1986 då insamlingen av glasförpackningar startade. Förpackningsinsamlingens uppdrag är att samordna de materialbolagsfrågor som vinner på att samordnas. T ex lokala etableringar och drift av återvinningsstationer, kommunavtal samt information om insamling och återvinning av förpackningar. REPA:s uppdrag är att erbjuda företag möjlighet att uppfylla producentansvaret för förpackningar och att administrera förpackningsavgifterna. Förpackningsinsamlingen, REPA och materialbolagen drivs utan vinstintresse och ingen ekonomisk utdelning sker till ägarna. PÅ UPPDRAG AV PLASTKRETSEN, RETURWELL, SVENSK KARTONGÅTERVINNING OCH METALLKRETSEN I SAMARBETE MED SVENSK GLASÅTERVINNING HTB 121 101 52 Stockholm BESÖKSADRESS: Sveavägen 9-11 TELEFON KUNDTJÄNST: 0200-88 03 11 TELEFON VXL: 08-566 144 00 TELEFAX: 08-566 144 40 E-POST: info@forpackningsinsamlingen.se INTERNET: www.forpackningsinsamlingen.se