Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Relevanta dokument
Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

ETSF05 Repetition av KomSys

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Stora datanät. Maria Kihl

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

ETSF05 Repetition av KomSys

KomSys Repetition Jens A Andersson

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Datakommunikation vad är det?

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

TCP/IP och Internetadressering

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Tentaexempel. Maria Kihl

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Grundläggande datavetenskap, 4p

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Access till nätet. Maria Kihl

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Datakommunikation vad är det?

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

ETS130 Kommunikationssystem :00-13:00. Anvisningar. Lycka till! /Jens

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

Datakommunika,on på Internet

Internet. Maria Kihl

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Repetition. Maria Kihl

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät. Repetition. Länkprotokoll. Jens A Andersson (Maria Kihl) länk

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Digital kommunikation. Maria Kihl

ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

DIG IN TO Nätverksteknologier

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Access till nätet. Maria Kihl

Hjälpprotokoll till IP

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Internet - Introduktion. Maria Kihl

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Transkript:

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl)

Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex 3. Tidsmultiplex Synkron Statistisk 4. Koduppdelad multiplexering

Rep: Länk Egenskaper Begränsningar Accessmetoder Pollning ALOHA CSMA/CD Repeterare Brygga

Länkprotokoll k Uppgift: Att felfritt transportera data mellan värddatorer på en länk För detta behövs adresser (om fler än två värddatorer är möjliga på länken) Det behövs feldetektering och felkorrigering g Felkorrigering inte alltid i länkprotokollet

Olika topologier 5

Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare applikation Repeterare Mottagare applikation länk länk nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter Länk 1 Länk 2

Rep: Protokollstruktur i en brygga Sändare applikation Brygga Mottagare applikation LLC MAC nätadapter överföring MAC MAC nätadapter nätadapter LLC MAC nätadapter LAN 1 LAN 2

Eh Ethernet Ethernet är en egen standard som utvecklades av Xerox, Intel och DEC redan 1976. IEEE 802.3 bygger på Ethernet. Annat ramformat (men kan samexistera med 802.3) Preamble SFD DA SA Type Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiterda=destination address SA=Source address

Bitstuffing För att inte flaggans bitmönster skall finnas i själva datan används så kallad bitstuffing. 011111101111100111000111111 011111010111110001110001111101 Mottagaren tar bort biten efter 5 ettor om den biten är en nolla. Sändaren ska ju ha lagt till en nolla där. Om den biten är en etta är den en del av flaggan. 9

Nätarkitektur k Således: d s Vi måste koppla ihop LAN Alla stora datanät består av noder och länkar. slutnod vägväljare

Lite olika begrepp LAN = Local Area Network MAN = Metropolitan Area Network WAN = Wide Area Network Accessnät Distributionsnät Stamnät

Vad är en vägväljare? älj Till vägväljaren kommer det paket, som skall vidare till nästa länk. Vägväljaren kopplar ihop en inkommande länk med en utgående länk.

Dataöverföring i stora datanät Det finns två typer av datanät: Kretskopplade nät En direkt fysisk väg kopplas upp mellan sändare och mottagare Paketförmedlande k d nät Data skickas i form av paket, ingen egen fysisk väg Kan använda logiska vägar, så att alla paket går samma väg.

Paketförmedlad d dataöverföring Två typer av dataöverföring: Förbindelseorienterad Förbindelsefri

Förbindelseorienterad dataöverföring I förbindelseorienterad dataöverföring kopplas först en förbindelse upp mellan sändare och mottagare. New connection Connection approved Data transfer End connection Connection ended

Förbindelsefri i dataöverföring I förbindelsefri dataöverföring sätts ingen förbindelse upp utan all data skickas direkt. Data transfer

Exempel på stora nät SONET/SDH förpackar flera telesamtal l (64kbps) i en hierarki av flöden flöden kan läggas till och tappas av ATM celler, dataramar med samma storlek packet switching Ethernetbaserade nät WDM Wavelength-Division Multiplexing

Sammankoppling av nät WAN WAN ryggradsnät MAN distributions- nät LAN LAN LAN LAN accessnät LAN LAN

Problem! Olika utbredningsmedier Signalerna ser inte likadana ut Ramarna ser inte likadana ut Adresser på MAC-lagret ser inte likadana ut

Lösning: Nätprotokoll För att ett paket skall kunna komma fram till rätt mottagare, finns det i varje nod ett nätprotokoll som tar hand om till exempel adresseringen. Alla nät mellan sändare och mottagare måste använda samma nätprotokoll för att kommunikationen skall fungera.

Adressering När en dator skall hittas i ett annat nät räcker inte längre den lokala l länk-adressen (MAC-adressen). Alla datorer som skall kommunicera måste därför ha en nätadress, som är uppbyggd som postadresser. Nätadressen talar om i vilket nät som mottagaren befinner sig.

Nätprotokoll sändare mottagare applikation applikation nät nätprotokoll vägväljare nät nätprotokoll nät länk länk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk

Ett nätprotokoll: IP IP = Internet Protocol IP är det nätprotokoll som används på Internet. Adresseringen g sker med hjälp av IP-adresser. Data överförs i form av IP-paket. Förbindelsefri dataöverföring. Ingen felhantering eller kontroll att mottagaren kan ta emot datan. Sådan dataöverföring kallas för best-effort.

Internet Protocol Det finns idag två versioner av IP: version 4 (IPv4) och version 6 (IPv6). Alla datorer och vägväljare mellan sändare och mottagare måste använda samma version. IPv4 är den gamla versionen utvecklad på 70- talet. IPv6 innehåller fler adresser, stöd för nya tillämpningar tex realtidsapplikationer samt funktioner för kryptering och autentisering.

Exempel: Internetadresser (IPv4) IPv4 använder en nätadress som består av 32 bitar. Adressen skrivs som fyra tal med punkter emellan. Exempel: 10000010 11101011 00010010 10011110 = 130.235.18.158 18 158

Problem! Hur många samtidiga applikationer i en dator?

Lösning: Transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll atio oto o transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk

Portadresser För att flera applikationer skall kunna vara igång samtidigt på en dator använder TCP och UDP sig av så kallade portadresser. Det finns ett antal fördefinierade portadresser så att tex. ett email alltid kan komma fram till emailapplikationen.

Transportprotokoll För att en användarapplikation inte skall behöva bry sig om vilka nät som kommunikationen i sker över, finns det i varje värddator ett transportprotokoll. Transportprotokollets uppgift är att få över informationen till mottagarapplikationen.

Ett transportprotokoll: TCP TCP = Transport Control Protocol. TCP är ett av de transportprotokoll som används på Internet. Används för förbindelseorienterad dtö dataöverföring. föi Tillförlitlig g dataöverföring.

Ett annat transportprotokoll: UDP UDP = User Datagram Protocol. UDP är det andra transportprotokollet som används på Internet. Förbindelsefri dataöverföring. Ingen felhantering eller kontroll att mottagaren kan ta emot datan. best effort

Få Från IP-adress till MAC-adress (1) I Internet används Address Resolution Protocol (ARP) vid översättningen mellan IP-adress och fysisk adress i ett lokalt nät (ex. Ethernet eller 802.x-nät). ARP samlar alla IP/MAC-adresspar i en tabell, en cache. När IP skall skicka ett paket, skickar den en förfrågan till ARP för att ta reda på MAC-adressen till nästa nod. 32

Få Från IP-adress till MAC-adress (2) Om ARP saknar den efterfrågade MAC-adressen i sin tabell, skickar k den ett ARP request message till samtliga datorer anslutna till det lokala nätet. ARP request IP v.x.y.z A B C D 33

Få Från IP-adress till MAC-adress (3) Den dator som har IP-adress v.x.y.z svarar med ett ARP reply message som innehåller datorns MACadress. ARP reply MAC a:b:c:d:e:f A B C D 34

Få Från IP-adress till MAC-adress (4) Om IP-adressen tillhör ett annat nät skickas paketet till den vägväljare som kopplar ihop det lokala nätet med omvärlden. A B C D E F G H Nätet Vägväljare för nätlagret = router 35