Introduktionskurs Mjölby 2010-11-17 Växtskydd/Miljö/Ekonomi Örjan Folkesson Jordbruksverket, Alnarp
Bakgrund till växtskyddsrådgivning! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap
Disposition IPM Nya rådgivningmoduler Gränsvärde och riktvärde, fynd av växtskyddsmedel i vatten Punktkällor och Hantering Fältförluster Säker hantering och användning Befintliga moduler
Integrerat växtskydd, IPM, införs i hela EU 2014 Kombinera olika åtgärder för en ekonomisk och miljövänlig produktion Förebyggande åtgärder bra växtföljd rätt jordbearbetning rätt såteknik och såtidpunkt resistenta sorter dränering, bevattning, balanserad gödsling friskt och rensat utsäde hindra spridning av skadegörare gynna naturliga fiender kemisk bekämpning baserad på behov, risker, resistens Direkt bekämpning undersöka nyttan av den kemiska bekämpningen biologisk bekämpning, skall ges företräde Foto: Stina Olofsson, SJV
Integrerat Växtskydd i Greppa Näringen Nya moduler Modul 13E? Behovsanpassning Odlingsekonomin är övergripande Fältbesök kommer att behövas Det finns väl fungerande prognos/varningsverksamhet på Jordbruksverket Utmaning att få bort försäkringssprutning utan att försämra ekonomi Individuell utvärdering efter odlingssäsong nödvändig för utvecklingen
Integrerat Växtskydd i Greppa Näringen Nya moduler Modul 13I? Förebyggande åtgärder Odlingsekonomin är övergripande Utmaningar: Det är svårt att skapa verktyg som klarar att värdera ekonomin på alla förebyggande åtgärder Även effekter på arbetstoppar, odlingssäkerhet osv måste värderas ekonomiskt Rådgivning kring hela odlingstekniken behövs - vissa omväxlingsgrödor är svårodlade! Marknadskrafter gynnar ofta ensidighet och kortsiktigt handlande
Gränsvärde och Riktvärde Gränsvärde för dricksvatten enligt SLVFS 2001:30 gäller nu även grundvatten enligt dotterdirektiv till WFD Dricksvatten betraktas som otjänligt: > 0,1 µg/l av enskilt bekämpningsmedel > 0,5 µg/l totalt av bekämpningsmedel Riktvärde för ytvatten enligt KemI 2008 För skydd av vattenlevande organismer. Olika för olika bekämpningsmedel, ex: Glyfosat i Roundup 100 µg/l ( det.gräns 0,01 µg/l ) Bentazon i Basagran 30 µg/l ( det.gräns 0,003 µg/l ) Tribenuronmetyl i Express 0,1 µg/l ( det.gräns 0,002 µg/l ) Esfenvalerat i Sumi-alpha0,0001 µg/l ( det.gräns 0,0003 µg/l )
TOTEX STRÖ Totalbekämpningsmedel för hårdgjorda ytor förbjudet 1990. Innehöll: Atrazin Diklobenil Halv.tid 0,5-2 mån. Halv.tid 1-6 mån. Liten urlakning DEA DIPA HA Desetylatrazin Desisopropylatrazin Hydroxyatrazin Större urlakningsrisk, längre nedbrytningstid BAM 2,6-diklorbensamid Större urlakningsrisk Längre nedbrytningstid
Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne.
10,000 1,000 0,100 0,010 0,001 0 Förluster av växtskyddsmedel till ytvatten från typområdena O18; E21, N34 och M42 åren 2002-2009 i g/ha behandlad areal för respektive substans. Förlusterna inkluderar såväl hanteringsspill, vindavdrift, fältläckage o ytavrinning/erosion. (ha avser total behandlad areal för resp. substans) alfacypermetrin Fastac 50, 801 ha betacyflutrin Beta-Baythroid, 488 ha cypermetrin Cyperb, 852 ha lambda-cyhalotrin Karate, 94 ha propyzamid Kerb, 116 ha tau-fluvalinat Mavrik, 724 ha pyraklostrobin Comet mfl, 2913 ha florasulam Primus mfl, 3251 ha mesosulfuronmetyl Atlantis, 65 ha deltametrin Decis, 825 ha esfenvalerat Sumi-Alpha, 4955 ha metsulfuronmetyl Ally mfl, 1231 ha flupyrsulfuronmetylnatrium Lexus, 69 ha tribenuronmetyl Express mfl, 8263 ha tifensulfuronmetyl Harmony, 4217 ha jodsulfuronmetylnatrium Hussar mfl, 947 ha amidosulfuron Gratil mfl, 1442 ha cykloxidim Fokus Ultra, 96 ha fenoxaprop-p Event Super, 407 ha sulfosulfuron Monitor, 3182 ha rimsulfuron Titus, 569 ha fenpropimorf Forbel mfl, 3535 ha propikonazol Tilt mfl, 5771 ha triflusulfuronmetyl Safari, 754 ha flurtamon Bacara, 892 ha karfentrazonsyra Ally Class mfl, 544 ha aklonifen Fenix, 1610 ha pirimikarb Pirimor, 1809 ha diflufenikan Cougar mfl, 2363 ha pikoxystrobin Acanto mfl, 1349 ha cyazofamid Ranman, 187 ha azoxystrobin Amistar, 4874 ha cyprodinil Unix mfl, 1828 ha tiakloprid Biscaya mfl, 159 ha fluroxipyr Ariane mfl, 9734 ha prosulfokarb Boxer, 686 ha fenmedifam Betanal mfl, 1632 ha klopyralid Matrigon mfl, 3980 ha fluazinam Shirlan mfl, 561 ha prokloraz Sportak, 629 ha propamokarb Tattoo, 55 ha diklorprop Duplosan DP mfl, 155 ha mekoprop Duplosan Super mfl, 654 ha metalaxyl Ridomil Gold mfl, 1057 ha metribuzin Sencor, 1268 ha MCPA 750 mfl, 5772 ha dimetoat Roxion mfl, 80 ha metazaklor Butisan Top mfl, 1222 ha isoproturon Cougar, 1555 ha glyfosat Roundup mfl, 4254 ha kvinmerak Butisan Top mfl, 724 ha metamitron Goltix mfl, 1641 ha kloridazon Pyramin, 354 ha bentazon Basagran-preparat, 1286 ha
SAMMANFATTNING FYND - RIKTVÄRDE: Fynden i grundvatten är mindre än i ytvatten och består huvudsakligen av nedbrytningsprodukter från Totex Strö. I ytvatten är fynden vanligare och består huvudsakligen av jordbruksrelaterade växtskyddsmedel. Det finns stor samstämmighet i fyndfrekvens mellan olika undersökningar. Fyndfrekvensen beror på växtskyddsmedlens egenskaper såsom läckagebenägenhet mm. Växtskyddsmedel som är läckagebenägna har ofta högre riktvärde ( annars hade dom inte blivit godkända ).
Växtskyddsmedelsanvändningen 2006 är betydligt större i södra Sverige, beroende på stor odling av sockerbetor, potatis och ett större skördevärde. Kg a.s / ha total åkerareal 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N
Var fylls sprutan? Resultat från användarundersökning 2006, SCB MI 31 SM 0701. Platta med uppsamling: 51 % (33 % -98). Fält/aktiv mark: 26 % (10 % -98) Biobädd: 14 % (4 % -98) På gårdsplanen: 16 % (30 % -98) Andel, % gårdar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Påfyllning på gårdsplan Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N
Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 2004. Förråd: 5 gårdar hade inte invallning. Det var vanligt att det var långt mellan påfyllningsplats och förråd. På 12 gårdar användes tillfällig förvaring. Påfyllningsplats: 10 platta med uppsamling, 6 biobäddar, övriga biologisk aktiv mark? 8 gårdar hade för kort avstånd till vattentäkter eller dagvattenbrunnar. 5 av 6 biobäddar var i behov av underhåll. Ingen biobädd var tillräckligt stor för traktor och spruta. Påfyllning av preparat: 12 av 15 använde preparatsluss. På Hardi mfl. satt reglage till preparatslussen under tratten = trattens öppning i ansiktshöjd. Spill från preparatslussen yrde upp.
Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 2004. Sköljning av förpackningar: 8 av 15 använde sköljutrustningen på preparatslussen. 4 sköljde dunkarna med sprutvätska. 1 sköljde manuellt utan lock! Personlig skyddsutrustning: 17 förare använde handskar. 4 förare använde andningsskydd. 2 förare hade gummistövlar. Inre rengöring spruta: Spolvattentank fanns på 17 sprutor. 9 gårdar sköljde mindre än 3 ggr. Yttre rengöring spruta: 3 uppgav att rengöring bara skedde en gång per år. 5 hade utrustning för tvätt i fält. 2 tvättade i fält. Missöde med sprutvätska i slangen hade skett för flera förare.
40 35 30 25 20 15 10 5 0 Medelhalt summa pesticider maj-sept 1992-2009 1600 1200 800 400 0 Medelhalt (µg/l) 1992 1993* 2007 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 2009 Använd analyserbar mängd (kg/år) VEMMENHÖG START RÅDGIVNING REKO STÖD och MILJÖLEDNING BETODLING (MBO) * Endast maj-juni J. Kreuger, SLU
SAMMANFATTNING HANTERING/PUNKTKÄLLOR: Det finns fortfarande stora brister när det gäller säker hantering. Det gäller att ha de rätta rutinerna och utrustningen för att eliminera olyckshändelser när man är stressad eller trött. Det är vanligt att man tar för lätt på det personliga skyddet!
Principbild, risk för fältförluster av växtskyddsmedel på olika jordarter. EJ SKALENLIGT! Grövre jordar/sand/grus Lerjord Grundvatten Infiltration ca 0,1% Ytvatten Tätande lerskikt Grundvatten ÖF 10
Utkast till nytt rådgivningsverktyg för fältförluster Exempel: Ogräsbekämpning i majs 5 MACRO_DB MACRO_DB MACRO_DB MACRO_DB MONITORING 4 Lerig sand Moig Lättlera Mellanlera Moig Lättlera Medeltal från 3 Läckagerisk Läckagerisk Läckagerisk Markavrinning MiljöÖvervakn. 2 Preparat Aktiv substans Datum Grundvatten Ytvatten Ytvatten Risk Ytvatten Ytvatten 1 Basagran 1,15 Bentazon 5/6 5 * 5 * 4 * 5 * Callisto 1,5 Mesotrion 5/6 2 3 3 MaisTer 100g Foramsulfuron 5/6 1 2 2 4 Jodsulfuronmetyl 1* 1* 1* 2 * Metabolit Matrigon 1,2 Klopyralid 5/6 5 * 4 * 3 * 4 * Titus 30g Rimsulfuron 15/5 3 Titus 20g Rimsulfuron 5/6 3 * 3 * 2 * 3 * ph-bero. * På Lättrörliglistan
SAMMANFATTNING FÄLTFÖRLUSTER: I takt med att hanteringen förbättras ökar fältförlusterna i betydelse Fältläckage kan påverkas genom bekämpningstidpunkt, val av preparat mm. Läckagerisken från lerjordar till ytvatten har underskattats Läckagerisken till grundvatten är oftast högst på lättare jordar Åtgärder mot ytvattenerosion är viktiga mot såväl förluster av fosfor som växtskyddsmedel och för bördigheten.
Modul 13A Greppa näringen tar helhetsgreppet för vattenskydd! Modul 13B, 13C Modul 13B Foto, Magnus Sandström, SJV Foto, Johan Yngwe, SBU