Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Prora som utges av AMS Programenhet

Sammanfattning och slutsatser Arbetsmarknadsutbildning avser utbildning av arbetslösa eller personer som riskerar arbetslöshet. Redan anställda som inte riskerar arbetslöshet kan således inte komma ifråga. Under 2000 bedrevs dock en försöksverksamhet för denna målgrupp, s.k. bristyrkesutbildning, där högst 130 miljoner kronor fick utnyttjas. Syftet var att tillgodose arbetslivets behov av kompetens inom områden där det befarades uppstå brist på arbetskraft. Detta kan ske genom utbildningsinsatser som leder till att yrkeskunnandet ökar inom ramen för befintliga arbetsuppgifter, genom att kvalifikationsnivån ökar inom ramen för befintliga arbetsuppgifter eller genom byte av yrke. Syftet med denna rapport är att studera försöksverksamhetens resultat. Undersökningen baseras på enkätundersökningar av samtliga deltagare och arbetsgivare och genomfördes under hösten 2001. 85 procent av deltagarna har genom utbildningen fått ett ökat yrkeskunnande. För 9 procent har yrkeskunnande inte ökat. 6 procent är tveksamma eller vet ej huruvida yrkeskunnandet ökat. 44 procent av deltagarna har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildningen. 49 procent har inte fått mer kvalificerade arbetsuppgifter. 7 procent är tveksamma eller vet ej huruvida de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter. Nio procent av deltagarna har bytt yrke. Det är svårt att värdera de olika sätten att lösa brist- och flaskhalsproblem i förhållande till resultaten. Rimligtvis borde emellertid en högre andel ha erhållit mer kvalificerade arbetsuppgifter. Till en del förklaras den relativt låga andelen av licensutbildningar (deltagarna har kvar samma arbetsuppgifter som före utbildningen, men har nu den behörighet kunderna kräver). En annan förklaring är att konjunkturavmattningen 2001 och minskad orderingång inneburit att deltagarna inte kunnat gå vidare till mer kvalificerade arbetsuppgifter som planerat. Läkarsekreterarutbildningar är den utbildningsinriktning som genomgående uppvisar bäst resultat. Målgruppen i försöksverksamheten har utgjorts av personer med betydande arbetslivserfarenhet och stark anknytning till arbetsgivaren. Arbetsgivarna är överlag mycket positiva till försöksverksamheten (mer positiva än deltagarna när det gäller utbildningarnas påverkan på deltagarnas kompetens/yrkeskunnande). Arbetsgivarna framhåller att försöksverksamheten på en mängd punkter bidragit till att lösa brist- och flaskhalsproblem, bland annat genom att försöksverksamheten varit avgörande, såväl för att utbildningen överhuvudtaget skulle komma till stånd som för utbildningens omfattning och förläggning i tiden, ökad kompetens hos deltagarna, att personalstyrkan har kunnat utnyttjas bättre och att förmågan att prestera ett bra resultat ökat beroende på utbildningen. Försöksverksamhetens längd (påbörjades och avslutades under 2000) har varit för kort för att ge rimliga genomförandeförutsättningar. Det krävs betydligt längre tid för planering, upphandling, rekrytering av deltagare samt genomförande av utbildningsprojekt som kräver samverkan med många aktörer. Merparten av försöksverksamheten kom igång först strax före eller efter sommaren 2000. Försöksverksamheten sammanföll tidsmässigt med toppen av högkonjunkturen, vilket försvårade för arbetsgivarna att låta medarbetare delta i utbildningsprojekten eftersom de behövdes i produktionen. Utbildningstiden fick anpassas efter tidsramen, vilket innebar att man i vissa fall fick utesluta angelägna insatser, i andra fall förkorta utbildningarna. Planeringsförutsättningarna påverkade också träffsäkerheten i försöksverksamheten. Antalet deltagare per län speglar inte helt brist- och flaskhalssituationen i landet. Länsfördelningen speglar snarare hur snabbt länsarbetsnämnderna och regionala kompetensråden lyckades mobilisera resurser för att kartlägga behov och ansöka om medel. Exempelvis är Stockholms län underrepresenterat i försöksverksamheten. Utbildningar inom tillverkningsindustrin dominerade i försöksverksamheten. Totalt utnyttjades 88 miljoner av tilldelade 130 miljoner kronor.

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Metod... 2 1.4 Bristyrkesutbildningar... 2 1.5 Rapportdisposition... 3 2 Genomförande av försöksverksamheten...4 2.1 Ansökan och beslut om medel... 4 2.2 Upphandling m.m... 5 2.3 Upplägg av utbildningen... 5 2.4 Organisation... 5 3 Deltagarna...6 3.1 Bakgrundsinformation... 6 3.1.1 Länsfördelning...6 3.1.2 Ålder och kön...7 3.1.3 Arbetshandikapp...7 3.1.4 Utbildningsinriktningar...8 3.1.5 Tider...8 3.1.6 Utbildningsbakgrund...9 3.1.7 Arbetslivserfarenhet...10 3.1.8 Anställningstid...10 3.2 Fullföljandegrad... 11 3.3 Resultat... 12 3.3.1 Byte av arbetsgivare...12 3.3.2 Byte av yrke...13 3.3.3 Mer kvalificerade arbetsuppgifter...14 3.3.4 Ökat yrkeskunnande...15 3.3.5 Förhållandet mellan yrkeskunnande och arbetsuppgifter...16 3.3.6 Nytta av utbildningen...17 4 Arbetsgivarna...19 4.1 Bakgrundsinformation... 19 4.2 Bidragets betydelse... 20 4.2.1 Bidragets betydelse för utbildningsbeslutet...20 4.2.2 Bidragets betydelse för utbildningens omfattning...22 4.2.3 Bidragets betydelse för utbildningens förläggning i tiden...22 4.3 Arbetstagarpartens roll... 22 4.4 Ersättning till deltagarna... 23 4.5 Resultat... 23

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda 4.5.1 Ökad kompetens...23 4.5.2 Resursutnyttjande...24 4.5.3 Företagets/organisationens förutsättningar att prestera ett bra resultat...25 4.5.4 Nyrekrytering...26 Bilaga 1A Svarsenkät, deltagare Bilaga 1B Svarsenkät, arbetsgivare Bilaga 2A Teknisk beskrivning och bakgrundsvariabler, deltagarna Bilaga 2B Teknisk beskrivning och bakgrundsvariabler, arbetsgivarna Bilaga 3A Tabeller, deltagarna Bilaga 3B Tabeller, arbetsgivarna Bilaga 4 Planerade bristyrkesutbildningar Bilaga 5 Kostnader 2

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 1 Inledning 1.1 Bakgrund Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) angav i budgetunderlaget till regeringen inför perioden 2000-2002 1 följande: Gapet mellan utbildningsnivån hos de arbetslösa och kraven på den arbetskraft som efterfrågas har ökat successivt under en följd av år. En stor del av de arbetssökande är lågutbildade medan en mycket liten del av de lediga platserna utgörs av okvalificerade arbeten. Det är en sådan situation som leder till att det samtidigt kan finnas en påta g- lig brist på arbetskraft och hög arbetslöshet. Strävan bör därför vara att bättre anpassa utbildningssystemet till den efterfrågan som kan väntas uppstå på arbetsmarknaden. Det handlar också om att stimulera till ökad utbildning inom arbetsplatserna för att bättre svara mot kommande kompetenskrav. I det kortare perspektivet spelar arbetsmarknadsutbildningen en mycket viktig roll. Det är mot denna bakgrund AMS tidigare lämnat förslag till regeringen. En viktig fråga gäller att åter få möjlighet att utbilda anställda i bristyrken, s.k. bristyrkesutbildning. Regeringen beslutade därefter, inför verksamhetsåret 2000, att AMS fick använda högst 130 miljoner kronor för en försöksverksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen med bristyrkesutbildning för redan anställda. Medlen var avsedda att täcka både deltagarnas aktivitetsstöd och kurskostnader. Med en beräknad styckkostnad på 17 000 kronor per månad uppskattades att försöksverksamheten skulle kunna omfatta ca 640 årsplatser eller ca 1 300 utbildningsplatser, med antagandet att alla skulle uppbära aktivitetsstöd. Efter en intensiv planerings- och ansökningsperiod upphandlades och genomfördes utbildningarna i samtliga län utom ett. AMS sammanställde i februari 2001 en kortfattad och övergripande rapport 2 om försöksverksamheten med information om genomförande, deltagare, kostnader samt länsarbetsnämndernas synpunkter på försöksverksamheten. Befintliga statistiksystem, som ovanstående rapport bygger på, genererar dock inga kvalitativa variabler. För att på ett mer uttömmande sätt kunna följa upp resultatet av försöksverksamheten, beslutade AMS att genomföra en fördjupad uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda. Ökat gap mellan utbud och efterfrågan Försöksverksamhet under år 2000 Fördjupad uppföljning 1 Framställan till regeringen: Budgetunderlag för perioden 2000-2002, AMS (1999). 2 Försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda, AMS (2001). 1

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda 1.2 Syfte Tillgodose arbetslivets behov av kompetens inom bristområden Syftet med försöksverksamheten med bristyrkesutbildningar för redan anställda var att bidra till att tillgodose arbetslivets behov av kompetens inom de områden där det befarades uppstå brist på arbetskraft. Detta kan ske genom utbildningsinsatser som leder till att yrkeskunnandet ökar inom ramen för befintliga arbetsuppgifter eller genom att kvalifikationsnivån på arbetsuppgifterna ökar inom ramen för nuvarande yrke, alternativt byte av yrke. Syftet med uppföljningen är att studera utbildningarnas resultat. 1.3 Metod Totalundersökningar Undersökningarna genomfördes hösten 2001 Studien har genomförts som en totalundersökning, dvs. samtliga deltagare och arbetsgivare som ingår i målpopulationerna har undersökts. Information om deltagarna har inhämtats dels via en enkät till deltagarna, dels från databaserna Händel och AIS Statistik, som innehåller bakgrundsinformation om deltagarna. Nettopopulationen uppgår till 1 271, vilket är ca 300 färre deltagare än vad som uppgavs i februarirapporten (se avsnitt 1.1). 3 Även när det gäller arbetsgivarna har information inhämtats via en enkät. Bakgrundsinformation om företagen har inhämtats från deltagande länsarbetsnämnder samt Basun, som är en kopia av Centrala företags- och arbetsställeregistret (CFAR). Nettopopulationen för arbetsgivarna uppgår till 264. Enkätundersökningarna genomfördes hösten 2001, dvs. cirka ett år efter bristyrkesutbildningarnas genomförande. 1.4 Bristyrkesutbildningar Bristyrken och flaskhalsar Inför försöksverksamheten preciserades innebörden av bristyrkesområden på samma sätt som i arbetsmarknadsprognoser. Med bristyrke avses att man kan skönja en viss knapphet i utbudet av arbetskraft. Arbetsgivarna upplever att de har svårigheter att hitta arbetskraft, men produktionen (av varor eller tjänster) förväntas inte störas i någon större utsträckning. Med flaskhals avses att bristen på arbetskraft är så påfallande att den utgör ett expansionshinder för arbetsgivaren. Den önskade expansionen behöver inte nödvändigtvis ta sig i uttryck som en personalökning. Med expansion avses här i första hand en produktionsökning. 3 Uppgifter om deltagare i den övergripande rapporten baserar sig på uppgifter från AMS paneldatabas Händel samt kompletterande uppgifter från länsarbetsnämnderna. För att undvika övertäckning har i denna undersökning data samkörts mellan Händel och AIS- Statistik (eftersystemet till ärendehandläggningssystemet för arbetsmarknadspolitiska program och övriga aktiviteter (AIS-Å)) samt länsarbetsnämndernas uppgifter. Då vissa deltagare inte erhöll aktivitetsstöd har beslut inte alltid registrerats i AIS-Å. Dessa personer, som alltså deltagit i en bristyrkesutbildning, har därför felaktigt fallit bort vid framtagning av bruttopopulationen. 2

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 Försöksverksamheten med bristyrkesutbildning omfattade utbildning mot både bristyrken och flaskhalsar. Försöksverksamheten hade en tydlig profil mot utbildningar med inriktning på olika tillverkningsutbildningar. Nära hälften av deltagarna gick utbildningar med inriktning på olika hantverksyrken (främst svetsare, men även verktygsmakare och glasblåsare) eller maskinoperatörsarbete (främst CNCoperatör). Antalet vårdutbildningar blev färre än planerat. Utbildningarna genomfördes uteslutande på undersköterskenivå. IT-utbildningarna bedrevs huvudsakligen på en mycket avancerad nivå (programmerar- och systemerarutbildningar) och teknikutbildningarna var huvudsakligen inriktade på maskinteknik. Deltagarna i byggutbildningar var jämnt fördelade mellan anläggning, VVSmontör och installationselektriker. Inga utbildningar bedrevs inom några transport- eller restaurangyrken. Planerade utbildningar i respektive län redovisas i bilaga 4. Tydligt profil mot i tillverkningsutbildningar Färre vårdutbildningar än planerat 1.5 Rapportdisposition Rapporten inleds med en presentation av genomförandet av försöksverksamheten i kapitel 2. I kapitel 3 redovisas resultaten av deltagarenkäten och i kapitel 4 presenteras resultaten av enkäten till arbetsgivarna. Uppgifterna i kapitel 2 samt delar av kapitel 3 är hämtade från februarirapporten (se avsnitt 1.1). 3

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda 2 Genomförande av försöksverksamheten AMS verksledning beslöt i november 1999 att försöksverksamheten med bristyrkesutbildning för redan anställda skulle ledas, administreras och följas upp av AMS. Länsarbetsnämnderna fick ansöka om medel hos AMS. Tiden december 1999 till februari 2000 utgjorde en intensiv planerings- och ansökningsfas som involverade både AMS, länsarbetsnämnderna, de regionala kompetensråden, lokala arbetsförmedlingar samt arbetsgivare och fackliga organisationer. Därefter vidtog en fas med länsarbetsnämndernas upphandling av bristyrkesutbildning samt rekrytering av deltagare. Det nödvändiga förberedelsearbetet innebar att den effektiva tiden för utbildningarnas genomförande blev starkt begränsad. De flesta utbildningarna inom försöksverksamheten kunde startas först strax före eller efter sommaren 2001. Valet av och innehållet i utbildningen fick därför i många fall anpassas till kravet att försöksverksamheten skulle avslutas senast den 31 december 2000. Mera omfattande utbildningsinsatser kunde inte genomföras. 2.1 Ansökan och beslut om medel Länsarbetsnämndernas ansökningar om medel till bristyrkesutbildning innehöll följande uppgifter: 1. Län och kontaktperson 2. Bedömning av bristyrkesområdet 3. Arbetsgivarnas medverkan vid utformningen av utbildningen 4. Utbildningens övergripande mål 5. Konkreta mål och jobbgaranti 6. Potentiella deltagare 7. Förkunskapskrav och andra villkor för att delta i utbildningen 8. Urvalsgrunder 9. Kvalitetssäkring och egenutvärdering 10. Medelsbehov (inklusive beräkningsgrunder) Vilka bristyrkesområden som skulle bli aktuella definierades av länsarbetsnämnderna tillsammans med de regionala kompetensråden. Ansökan kunde avse hel kurs, del av kurs eller enstaka platser. Satsningarna kunde vidare avse (del)finansiering av redan planerade eller befintliga utbildningar för arbetslösa eller utbildningar direkt riktade till redan anställda. Intensiv planerings- och ansökningsfas Prioriteringsgrunder AMS fastställde följande grunder för prioritering av ansökningarna: efterfrågesituationen (områden med brist på arbetskraft), utbudssituationen (möjligheten att rekrytera lämpliga deltagare), kvalitetssäkring av utbildningen, målen och vad utbildningarna skulle leda till. 4

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 I den första ansökningsomgången januari 2000 ansökte länsarbetsnämnderna om totalt 330 miljoner kronor för utbildningar inom aktuella bristyrkesområden som definierats i samråd med de regionala kompetensråden. Ansökningarna behandlades i en bedömningsgrupp som avgav yttranden med hänsyn till prioriteringsgrunderna. Inga medel beviljades utan de regionala kompetensrådens tillstyrkan. Många planerade utbildningsprojekt fick revideras för att svara upp mot de uppställda kriterierna. Många utbildningsprojekt fick omformuleras AMS verksledning tog slutlig ställning till förslaget och ca 130 miljoner kronor fördelades ut till totalt ett 60-tal projekt. Den första beslutsomgången avslutades den 22 februari 2000. Därefter har ett antal kompletterings- och ändringsbeslut fattats. 2.2 Upphandling m.m. Efter AMS beslut upphandlade länsarbetsnämnden utbildning (eller beslutade att utnyttja redan upphandlade utbildningar) samt ansvarade för rekrytering och anvisning av kursdeltagare. Aktivitetsstödet och kurskostnaderna skulle administrerades på vanligt sätt. Eftersom målgruppen för bristyrkesutbildning var redan anställda medförde det extra insatser från Arbetsförmedlingens sida. Hanteringen av aktivitetsstödet (att fastställa rätt dagpenning) var problematisk och krävde omfattande kontakter med berörd arbetslöshetskassa, försäkringskassan och arbetsgivare. Lan upphandlade utbildning Hanteringen av aktivitetsstödet var problematisk 2.3 Upplägg av utbildningen Med tanke på målgruppen - redan anställda - fanns ett stort behov av flexib i- litet och frihet i uppläggningen av utbildningarna beträffande tid, plats m.m. Den korta försöksperioden under vilken verksamheten skulle planeras, utbildningarna upphandlas, deltagarna rekryteras och utbildningarna genomföras och avslutas, medgav dock inte att man i önskvärd omfattning alltid kunde ta hänsyn till arbetsgivarnas och kursdeltagarnas önskemål beträffande uppläggningen. Stort behov av flexibilitet 2.4 Organisation Länsarbetsnämnderna hade vanligen en projektorganisation för bristyrkesutbildningen i länet. Alla län utsåg en kontaktperson som svarade för löpande kontakter med pågående utbildningar, aktuella företag och utbildningsanordnare samt för kontakterna gentemot AMS. AMS hade en projektledare och en bedömningsgrupp som löpande följde upp verksamheten. Som resultat av den löpande uppföljningen gjordes viss omfördelning av medel under tiden. Projektorganisation i länen 5

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda 3 Deltagarna 3.1 Bakgrundsinformation Bakgrundsinformation om deltagarna är inhämtade dels via enkäten till de l- tagarna, dels från AIS-Statistik. Resultaten av deltagarundersökningen baseras på 1 271 personer som under år 2000 deltog i försöksverksamheten med bristyrkesutbildning för redan anställda. En teknisk beskrivning av deltagarundersökningen presenteras i bilaga 2A och samtliga enkätsvar fördelat på kön redovisas i bilaga 3A. Länsfördelningen speglar inte bristoch flaskhalssituationen 3.1.1 Länsfördelning Samtliga län utom Jämtlands län bedrev bristyrkesutbildningar under försöksverksamheten. 4 Antalet deltagare per län speglar inte helt brist- och flaskhalssituationen. Länsfördelningen speglar snarare hur snabbt länen lyckades med att mobilisera resurser för att sammanställa väl genomarbetade ansökningar samt hur allvarliga brist- och flaskhalsproblemen på arbetsmarknaden varit i olika län. Exempelvis Stockholms län var underrepresenterat. Tabell 3.1. Deltagare fördelat på län och kön, antal och andel (%) Kvinnor Män Totalt Län Antal Andel Antal Andel Antal Andel Stockholm 19 5 51 6 70 5 Uppsala 44 11 6 1 50 4 Södermanland 3 1 9 1 12 1 Östergötland 28 7 47 5 75 6 Jönköping 34 9 69 8 103 8 Kronoberg 9 2 17 2 26 2 Kalmar 2 1 73 8 75 6 Skåne 0 0 49 6 49 4 Halland 9 2 130 15 139 11 Västra Götaland 159 40 34 4 193 15 Värmland 19 5 106 12 125 10 Örebro 1 0 20 2 21 2 Västmanland 2 1 28 3 30 2 Dalarna 17 4 50 6 67 5 Gävleborg 6 2 28 3 34 3 Västernorrland 13 3 17 2 30 2 Västerbotten 5 1 117 13 122 10 Norrbotten 24 6 26 3 50 4 Samtliga län 394 100 877 100 1 271 100 4 I tabell 3.1 redovisas inga deltagare i Blekinge och Gotlands län. Deltagare fanns i dessa län men har fallit bort vid framtagning av undersökningspopulationen (se avsnitt 1.3). 6

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 3.1.2 Ålder och kön Deltagare i bristyrkesutbildning fördelat på ålder och kön redovisas i tabell 3.2 nedan. Nära 70 procent av de 1 271 deltagarna var män och drygt 30 procent var kvinnor. Orsaken till den sneda könsfördelningen förklaras till stor del av att yrkesutbildningar inom normalt mansdominerade verkstadsyrken fick stort utrymme i försöksverksamheten (se avsnitt 3.1.4). Samtidigt blev kvinnodeltagandet hämmat av att flera vårdutbildningar inte realiserades. Projektansökningar avseende vårdutbildningar avsåg i flera fall för långa utbildningstider för att inrymmas inom försöksverksamhetens ramar. I förhållande till åldersfördelningen bland totala antalet anställda under år 2000, enligt SCB:s arbetskraftundersökning (AKU), var personer i åldersgrupperna 25-34 och 35-44 år överrepresenterade i bristyrkesutbildningarna. Dessa åldersgrupper utgjorde 25 procent vardera av totala antalet anställda, jämfört med 33 respektive 32 procent i bristyrkesutbildningarna. Den yngsta och äldsta åldersgruppen i tabell 4.2 var däremot underrepresenterade. Åldersfördelningen i försöksverksamheten skiljer sig åt mellan könen. 46 procent av männen var yngre än 35 år, medan motsvarande andel för kvinnorna endast var 22 procent (se tabell 3.2 nedan). För deltagare i utbildnin g- ar med inriktning på datateknik, teknik/naturvetenskap och bygg/anläggning, där män dominerade, låg tyngdpunkten på åldersgruppen 25-34 år. Deltagare i utbildningar med inriktning på vård/omsorg, kontor/lager samt kundservice, där kvinnorna var i majoritet, återfanns främst i åldersgrupperna 35-44 samt 45-54 år. Sned könsfördelning Yngre och äldre underrepresenterade Åldersfördelningen skiljer sig åt mellan könen Tabell 3.2 Deltagare fördelat på ålder och kön, antal och andel (%) Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel -24 år 5 1 72 8 77 6 25-34 år 83 21 332 38 415 33 35-44 år 146 37 257 29 403 32 45-54 år 131 33 161 19 292 23 55 år- 29 8 55 6 84 6 Totalt 394 100 877 100 1 271 100 3.1.3 Arbetshandikapp Ingen av deltagarna hade någon registrerad uppgift om arbetshandikapp. Överhuvudtaget kan man konstatera att försöksverksamheten karaktäriserades av tillväxtpolitiska motiv. 7

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Många deltagare i utbildningar inom hantverk och maskinoperatörsarbete 3.1.4 Utbildningsinriktningar Nära hälften av deltagarna gick utbildningar med inriktning på olika hantverksyrken eller maskinoperatörsarbete (se tabell 3.3 nedan), vilket förklarar den höga andelen deltagare från industritäta län som Halland, Värmland och Västerbotten. Vårdutbildningar var den näst största utbildningsinriktningen med 14 procent av deltagarantalet. Datateknik (system och drift) samt teknik och naturvetenskap utgjorde också en relativt stor andel (12 respektive 9 %). Försöksverksamheten kan inte sägas bidragit till att motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden. Kvinnor deltog framförallt i utbildningar inom vård och omsorg. En relativt stor andel kvinnor återfanns dock även i utbildningar inom datateknik. En övervägande andel av männen gick utbildningar inom tillverkning/hantverk samt maskinoperatörsarbete. Datateknik och teknik/naturvetenskap var också vanliga utbildningsinriktningar bland männen. Tabell 3.3 Deltagare fördelat på utbildningsinriktning och kön, antal och andel (%) Kvinnor Män Totalt Utbildningsinriktning Antal Andel Antal Andel Antal Andel Datateknik (system/drift) 38 10 111 13 149 12 Teknik och naturvetenskap 15 4 98 11 113 9 Kultur och media 1 0 5 1 6 0 Ekonomi och samhällsvet. 22 6 0 0 22 2 Pedagogik 36 9 43 5 79 6 Vård och omsorg 172 44 3 0 175 14 Kontor och lager 39 10 0 0 39 3 Kundservice 21 5 0 0 21 2 Bygg och anläggning 10 2 38 4 48 4 Tillverkning, hantverk 21 5 374 43 395 31 Maskinoperatörsarbete 19 5 205 23 224 17 Samtliga utbildningar 394 100 877 100 1 271 100 Den övervägande delen av utbildningarna (87 %) utgjordes av kurser med gruppintag av elever. Den resterande delen bestod av enstaka platser, som upphandlats för att uppfylla en enskild individs utbildningsbehov, som inte kunnat tillgodoses inom en kurs. Enstaka platser var betydligt vanligare bland män än bland kvinnor (17 respektive 3 %), vilket beror på att enstaka platser framförallt utnyttjats inom tillverknings- och maskinoperatörsutbildningarna. 83 procent gick utbildningar på heltid 3.1.5 Tider 83 procent av deltagarna bedrev utbildning på heltid. Resterande deltagare bedrev utbildning i varierande omfattning, i regel beroende på hög arbetsbelastning på arbetsplatsen. Kvinnor bedrev heltidsstudier i något högre grad än män (85 respektive 82 procent). 8

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 Då försöksverksamheten skulle vara avslutad före årsskiftet 2000/2001, begränsades den tillgängliga utbildningstiden. Deltagarna gick i genomsnitt 113 kalenderdagar i utbildning. Det är ungefär en månad kortare än den genomsnittliga tiden för den ordinarie arbetsmarknadsutbildningen. Media n- värdet var betydligt lägre, 100 kalenderdagar. Den jämförelsevis höga andelen personer som gick en utbildning som var kortare än en månad (se tabell 3.4 nedan) utgörs av licensutbildningar för svetsare samt i viss mån certifieringar inom IT-området. Närmare hälften av deltagarna i tillverknings- och IT-utbildningar gick en bristyrkesutbildning som var kortare än en månad. Detta kontrasterar starkt mot vårdutbildnin g- arna, där nästan samtliga deltagare gick mer än sex månader i utbildning. Tiden i utbildning skiljer sig därför kraftigt åt mellan könen. 70 procent av kvinnorna befann sig i utbildningar som varade i mer än sex månader, medan motsvarande andel bland männen endast uppgick till 23 procent. Utbildningarna varade i genomsnitt 113 dagar Tid i utbildning skiljer sig åt mellan könen Tabell 3.4 Deltagare fördelat på utbildningslängd och kön, antal och andel (%) Kvinnor Män Totalt Utbildningslängd Antal Andel Antal Andel Antal Andel <=1 månad 24 6 374 43 398 31 1-3 månader 34 9 187 21 221 17 4-6 månader 61 15 115 13 176 14 >6 månader 275 70 201 23 476 38 Totalt 394 100 877 100 1 271 100 3.1.6 Utbildningsbakgrund Deltagarna registrerades vid arbetsförmedlingen. Då många av deltagarna var okända för arbetsförmedlingen och informationen om dem var knapphändig vid inskrivningstillfället hade, enligt länsarbetsnämnderna, de registrerade uppgifterna om deltagarnas utbildningsbakgrund vissa kvalitetsbrister. Deltagarna tillfrågades därför i enkäten om deras tidigare högsta utbildning. Personer med förgymnasial och gymnasial utbildning var överrepresenterade och personer med eftergymnasial utbildning var underrepresenterade i förhållande till utbildningsnivån bland de sysselsatta enligt AKU under år 2000. De flesta (57 %) av de deltagare som besvarade enkäten hade högst gymnasial utbildning, 26 procent hade högst förgymnasial utbildning och resterande 17 procent hade en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andelar bland de sysselsatta var 49, 20 respektive 30 procent (uppgift saknades för en procent av de sysselsatta). Män hade gymnasieutbildning i större utsträckning än kvinnor, medan kvinnor hade för- respektive eftergymnasial utbildning i större utsträckning än män (se tabell 3.5 nedan). Deltagare med eftergymnasial utbildning var underrepresenterade 9

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Tabell 3.5 Deltagare fördelat på utbildningsnivå och kön, antal och andel (%) Kvinnor Män Totalt Utbildningsnivå Antal Andel Antal Andel Antal Andel Förgymnasial utb. 107 30 153 23 260 26 Gymnasial utb. 184 51 398 61 582 57 Eftergymnasial utb. 67 19 107 16 174 17 Totalt 358 100 658 100 1 016 100 Merparten var väl förankrade på arbetsmarknaden 3.1.7 Arbetslivserfarenhet Merparten av deltagarna i försöksverksamheten var väl förankrade på arbetsmarknaden (se tabell 3.6 nedan). Drygt tre fjärdedelar av deltagarna hade arbetat i mer än tio år. Endast fyra procent av deltagarna hade arbetat i två år eller mindre. Framförallt var det kvinnorna som hade en lång arbetslivserfarenhet. 87 procent av kvinnorna hade arbetat i mer än tio år, jämfört med 71 procent av männen. Av deltagarna i kvinnodominerade utbildningar som kontor/lager, ekonomi/samhällsvetenskap och vård/omsorg hade över 90 procent en arbetslivserfarenhet på mer än tio år. Motsvarande andel för datateknikutbildningar, där många män deltog, var 58 procent. Arbetslivserfarenhet är naturligtvis starkt korrelerad med ålder. Nästan samtliga av de äldre (55 år eller äldre) hade arbetat i mer än tio år. Tabell 3.6 Deltagare fördelat på arbetslivserfarenhet och kön, antal och andel (%) Kvinnor Män Totalt Arbetslivserfarenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel <=6 månader 1 0 2 0 3 0 7 månader-2 år 4 1 32 5 36 4 3-5 år 16 4 80 12 96 9 6-10 år 25 7 79 12 104 10 > 10 år 313 87 465 71 778 76 359 100 658 100 1 017 100 Många starkt knutna till företaget/ organisationen 3.1.8 Anställningstid Arbetsgivarna förefaller främst ha satsat på anställda med stark anknytning till företaget/organisationen. Av deltagarna i bristyrkesutbildningar hade 43 procent varit anställda på den nuvarande arbetsplatsen i mer än tio år. En fjärdedel av deltagarna hade en anställningstid på två år eller mindre. Kvinnor hade en lång anställningstid i högre utsträckning än män (se tabell 3.7 nedan). 10

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 Tabell 3.7 Deltagare fördelat på anställningstid och kön, antal och andel (%) Kvinnor Män Totalt Anställningstid Antal Andel Antal Andel Antal Andel <=6 månader 21 6 29 4 50 5 7 månader-2 år 69 19 129 20 198 20 3-5 år 42 12 143 22 185 18 6-10 år 42 12 100 15 142 14 > 10 år 184 51 254 39 438 43 358 100 655 100 1 013 100 3.2 Fullföljandegrad Av de 1 028 personer som besvarat enkäten var det endast 60 personer eller sex procent som avbröt utbildningen. Fullföljandegraden var således 94 procent. Motsvarande andel för den ordinarie arbetsmarknadsutbildningen under år 2000 var 83 procent. Fullföljandegraden var något högre i storstadslänen än i skogslänen och övriga län (se bilaga 2A för definition). Nästan samtliga kvinnor fullföljde sina utbildningar medan män hade en något lägre fullföljandegrad, (99 respektive 92 %), vilket förklaras av skillnader i fullföljandegrad för olika utbildningsinriktningar, som redovisas i tabell 3.8 nedan. Kvinnodominerade utbildningar såsom t.ex. vård/omsorg, kontor/lager och kundservice hade en högre fullföljandegrad än utbildningar där män var överrepresenterade, som t.ex. datateknik, teknik/naturvetenskap och utbildningar inriktade mot industrin. Observera att utbildningar inom kultur/media endast hade ett fåtal deltagare. Hög fullföljandegrad Kvinnor hade högre fullföljandegrad än män Tabell 3.8 Fullföljandegrad fördelat på utbildningsinriktning (%) Utbildningsinriktning Fullföljandegrad Datateknik (system/drift) 89 Teknik och naturvetenskap 91 Kultur och media 100 Ekonomi och samhällsvetenskap 100 Pedagogik 94 Vård och omsorg 99 Kontor och lager 100 Kundservice 100 Bygg och anläggning 95 Tillverkning, hantverk 93 Maskinoperatörsarbete 94 Samtliga utbildningar 94 11

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Många avbrytare behövdes på arbetsplatser Den vanligaste avbrottsorsaken var att deltagaren behövdes på arbetsplatsen (se tabell 3.9 nedan). Försöksverksamheten sammanföll tidsmässigt med toppen på högkonjunkturen, vilket försvårade för företagen att låta medarbetarna delta i utbildningsprojektet. Framförallt var det deltagare i teknikoch tillverkningsutbildningar som behövdes i produktionen. Annat var den näst vanligaste avbrottsorsaken. Ingen entydig avbrottsorsak har dock kunnat utläsas av de avbrottsorsaker som angetts i fritext under annat. Att deltagaren fått ett nytt arbete/startat eget företag var också en relativt vanlig avbrottsorsak. Tabell 3.9 Avbrottsorsaker, antal och andel (%) Avbrottsorsaker Antal Andel Jag fick ett nytt arbete/startade eget företag 10 17 Personliga skäl/sjukdom 4 7 Utbildningen motsvarade inte mina förväntningar 4 7 Jag behövdes på arbetsplatsen 28 46 Annat 14 23 Totalt 60 100 3.3 Resultat 3.3.1 Byte av arbetsgivare Utbildningarna syftade i normalfallet till att deltagarna skulle höja yrkeskunnandet inom ramen för befintliga arbetsuppgifter alternativt få mer kvalific e- rade arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare. I viss mån förekom situationer där en anställd deltog i en utbildning som syftade till arbete hos annan arbetsgivare. Arbetsförmedlingen hade i en sådan situation till uppgift att utreda om det var lämpligt att göra en anvisning eller inte (för att undvika att utbilda från ett bristområde till ett annat). 12 procent bytte arbetsgivare Byte av arbetsgivare minskade med stigande ålder Av de deltagare som fullföljde en bristyrkesutbildning hade 115 personer eller 12 procent bytt arbetsgivare efter utbildningen. Om utbildningen var orsaken till arbetsgivarbytet går dock inte att utläsa av enkätsvaren. 86 procent av fullföljarna var kvar hos samma arbetsgivare, 1 procent hade blivit arbetslösa och resterande 1 procent angav svarsalternativet annat. Kvinnor bytte arbetsgivare i något större utsträckning än män (14 respektive 11 %). Byte av arbetsgivare minskade med stigande ålder, vilket är naturligt då yngre personer är mer rörliga på arbetsmarknaden än äldre personer. Bland de yngre deltagarna (yngre än 25 år) hade 21 procent bytt arbetsgivare efter bristyrkesutbildningen. Motsvarande andel bland de äldre (55 år och äldre) var endast sex procent. Byte av arbetsgivare var något vanligare bland deltagare i storstadslänen och övriga län än i skogslänen, något som kan förklaras av arbetsmarknadsläget i respektive region. 12

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 Byte av arbetsgivare var vanligast bland deltagare i utbildningar inom kontor/lager, som utgörs av läkarsekreterarutbildningar, och datateknik. Deltagare i utbildningar inom kundservice, ekonomi/samhällsvetenskap och pedagogik bytte arbetsgivare i minst utsträckning (se tabell 3.10 nedan). Tabell 3.10 Deltagare som fullföljt en bristyrkesutbildning och som bytt arbetsgivare efter utbildningen, fördelat på utbildningsinriktning 5 Utbildningsinriktning Antal Andel (%) Datateknik (system/drift) 22 21 Teknik och naturvetenskap 8 10 Ekonomi och samhällsvetenskap 1 6 Pedagogik 4 6 Vård och omsorg 14 9 Kontor och lager 13 34 Kundservice 1 5 Bygg och anläggning 5 13 Tillverkning, hantverk 30 11 Maskinoperatörsarbete 15 9 Samtliga utbildningar 115 12 3.3.2 Byte av yrke Syftet med försöksverksamheten med bristyrkesutbildningar för redan anställda var att bidra till att tillgodose arbetslivets behov av kompetens inom de områden där det befarades uppstå brist på arbetskraft. Ett sätt att tillgodose dessa brister är att utbilda anställda till ett nytt yrke, något som dock ofta kräver mer omfattande utbildningar. Efter fullföljd bristyrkesutbildning hade 9 procent av deltagarna bytt yrke, 15 procent hade ett närliggande yrke och 76 procent hade samma yrke som före utbildningen. Av de som bytte arbetsgivare var det 29 procent som också bytte yrke. Kvinnor har bytt yrke i något högre utsträckning än män (11 respektive 8 %). Byte av yrke var vanligast i åldersgrupperna 24 år eller yngre och 35-44 år (15 respektive 11 %). De regionala skillnaderna var marginella. Det var framförallt deltagare i utbildningar som varade 4-6 månader som bytte yrke (16 %). Vid en fördelning på utbildningsinriktning (se tabell 3.11 nedan) framgår att det framförallt är deltagare i utbildningar inom kontor/lager, teknik/naturvetenskap och maskinoperatörsarbete som bytt yrke efter utbildningen. Den höga andelen inom kontor/lager, som utgörs av läkarsekreterarutbildningar, förklaras till stor del av att deltagarna bytt från yrken på tillbakagång (t.ex. sekreterare, postkassörska) till ett bristyrke. Nio procent bytte yrke Byte av yrke vanligare bland kvinnor än män Bäst resultat för utbildningar inom kontor/ lager 5 Uppgifter för utbildningar inom kultur och media redovisas inte då dessa endast omfa t- tar ett fåtal deltagare. 13

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Tabell 3.11 Deltagare som fullföljt en bristyrkesutbildning och som bytt yrke efter utbildningen, fördelat på utbildningsinriktning 5 Utbildningsinriktning Antal Andel (%) Datateknik (system/drift) 7 7 Teknik och naturvetenskap 10 13 Ekonomi och samhällsvetenskap 1 5 Pedagogik 5 8 Vård och omsorg 10 6 Kontor och lager 16 43 Kundservice 0 0 Bygg och anläggning 0 0 Tillverkning, hantverk 17 6 Maskinoperatörsarbete 17 11 Samtliga utbildningar 85 9 44 procent fick mer kvalificerade arbetsuppgifter Mer kvalificerade arbetsuppgifter vanligare bland kvinnor än bland män 3.3.3 Mer kvalificerade arbetsuppgifter Ett annat sätt att klara bristyrken och flaskhalsar är att anställda utbildas för att kunna klara mer kvalificerade arbetsuppgifter. Av de deltagare som hade samma eller ett närliggande yrke efter bristyrkesutbildningen gav utbildningen väsentligt mer kvalificerade arbetsuppgifter för 10 procent av deltagarna och för 34 procent något mer kvalificerade arbetsuppgifter. För 49 procent av deltagarna gav utbildningen inte mer kvalificerade uppgifter och 7 procent angav svarsalternativet tveksam/vet inte. Den förhållandevis låga andelen deltagare som fått mer kvalificerade arbetsuppgifter förklaras främst av licensutbildningar för svetsare, vilka utgjorde en stor andel av deltagarantalet. Deltagarna har kvar samma arbetsuppgifter som före utbildningen men har nu den behörighet som beställarna kräver. I vissa fall har konjunkturavmattningen medfört att de anställda, på grund av minskad orderingång, inte kunnat gå vidare till mer kvalificerade arbetsuppgifter som planerat. Att utbildningen gav väsentligt eller något mer kvalificerade arbetsuppgifter var vanligare bland kvinnor än bland män (51 respektive 41 %). Det var framförallt de yngre (under 25 år) som fick mer kvalificerade arbetsuppgifter (72 %). Andelen minskade med stigande ålder och uppgick till endast 28 procent för den äldsta åldersgruppen (55 år eller äldre). Deltagare i storstadslänen (52 %) och övriga län (47 %) fick mer kvalificerade arbetsuppgifter i större utsträckning än deltagare i skogslänen (35 %). Längre utbildningar (fyra månader eller mer) gav mer kvalificerade arbetsuppgifter i större utsträckning än korta utbildningar (en månad eller mindre), 53 respektive 32 procent. Väsentligt eller något mer kvalificerade arbetsuppgifter gav främst utbildningar inom kontor/lager och bygg/anläggning. Ekonomi/samhällsvetenskap, kundservice, tillverkning/hantverk samt teknik/naturvetenskap var de utbildningar som i minst omfattning gav väsentligt eller något mer kvalificerade arbetsuppgifter (se tabell 3.12 nedan). 14

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 Tabell 3.12 Deltagare som fullföljt en bristyrkesutbildning och för vilka utbildningen gett väsentligt eller något mer kvalificerade arbetsuppgifter, fördelat på utbildningsinriktning 5 Utbildningsinriktning Antal Andel (%) Datateknik (system/drift) 42 44 Teknik och naturvetenskap 27 38 Ekonomi och samhällsvetenskap 5 28 Pedagogik 30 50 Vård och omsorg 78 54 Kontor och lager 17 81 Kundservice 7 33 Bygg och anläggning 22 58 Tillverkning, hantverk 93 37 Maskinoperatörsarbete 62 45 Samtliga utbildningar 383 44 3.3.4 Ökat yrkeskunnande Ytterligare ett sätt att klara bristyrken och flaskhalsar är att öka yrkeskunnandet inom ramen för befintliga arbetsuppgifter. Av enkätsvaren framgår att deltagarna anser att yrkeskunnandet ökat betydligt genom utbildningen. 24 procent av de som fullföljt en bristyrkesutbildning anser sig ha fått väsentligt bättre yrkeskunnande genom utbildningen, 61 procent angav att de fått något bättre yrkeskunnande, 9 procent ansåg att yrkeskunnandet inte ökat och resterande 6 procent var tveksamma eller visste inte vilken betydelse utbildningen haft för yrkeskunnandet. Kvinnor var betydligt mer positiva till utbildningens inverkan på yrkeskunnandet än män. 93 procent av kvinnorna svarade att yrkeskunnandet ökat väsentligt eller något genom utbildningen. Motsvarande andel för männen uppgick till 80 procent. 95 procent av de yngsta deltagarna (yngre än 25 år) ansåg att yrkeskunnandet ökat genom utbildningen. Bland de äldsta deltagarna (55 år eller äldre) uppgick andelen till 76 procent. Deltagare från storstadslänen var mest positiva till utbildningens effekter på yrkeskunnandet (95 %) och deltagare från skogslänen var minst positiva (75 %). Längre utbildningar bör rimligtvis ge bättre yrkeskunnande än korta. Resultatet av enkätundersökningen visar att 76 procent av deltagarna som gått en utbildning med en varaktighet på en månad eller mindre ansåg att yrkeskunnandet ökat något eller väsentligt genom utbildningen. Motsvarande andel bland de som deltog längre tid i utbildning var betydligt högre. Av de som gått 4-6 månader i utbildning var andelen 93 procent och för de som gått mer än sex månader i utbildning uppgick andelen till 91 procent. 85 procent fick bättre yrkeskunnande Mest positiva deltagare i storstadslänen Längre utbildningar gav bättre yrkeskunnande än korta 15

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Vid fördelning på utbildningsinriktning (se tabell 3.13 nedan) framgår att av deltagare i utbildningar inom kontor/lager ansåg samtliga att yrkeskunnandet ökat väsenligt eller något genom utbildningen (se avsnitt 3.3.2 för förkla r- ing). Vård/omsorg, ekonomi/samhällsvetenskap och pedagogik hade därefter de högsta andelarna. Lägst var andelen bland deltagare inom tillverkning/hantverk. Licensutbildningar var här vanligt förekommande, vilka främst riktade sig till anställda som redan hade de relevanta yrkeskunskaperna men som saknade formell behörighet. Tabell 3.13 Deltagare som fullföljt en bristyrkesutbildning och som anser att yrkeskunnandet ökat något eller väsentligt genom utbildningen, fördelat på utbildningsinriktning 5 Utbildningsinriktning Antal Andel (%) Datateknik (system/drift) 83 89 Teknik och naturvetenskap 61 87 Ekonomi och samhällsvetenskap 17 94 Pedagogik 57 93 Vård och omsorg 139 96 Kontor och lager 21 100 Kundservice 18 86 Bygg och anläggning 34 89 Tillverkning, hantverk 181 71 Maskinoperatörsarbete 120 87 Samtliga utbildningar 731 85 3.3.5 Förhållandet mellan yrkeskunnande och arbetsuppgifter Figur 3.1 nedan åskådliggör förhållandet mellan yrkeskunnande och arbetsuppgifter. I ruta D har yrkeskunnandet ökat inom ramen för nuvarande arbetsuppgifter. I ruta A har yrkeskunnandet ökat och man har fått mer kvalif i- cerade arbetsuppgifter. Ruta E är ett klart misslyckande, varken yrkeskunnandet eller arbetsuppgifter har påverkats av utbildningen, och ruta B är också ett misslyckande då de mer kvalificerade arbetsuppgifterna knappast är utbildningens förtjänst. I övriga rutor är resultaten helt eller delvis osäkra, eftersom deltagarna är tveksamma eller inte vet om yrkeskunnande eller arbetsuppgifter förändrats efter utbildningen. 44 procent av de som fått bättre yrkeskunnande hade också fått mer kvalificerade arbetsuppgifter Vid en jämförelse av variabeln yrkeskunnande mot variabeln arbetsuppgifter framgår att av de deltagare som anser sig ha fått något eller väsentligt bättre yrkeskunnande genom utbildningen har 44 procent svarat att utbildningen gett dem något eller väsentlig mer kvalificerade arbetsuppgifter (ruta A). Av de som upplever att de fått något eller väsentligt bättre yrkeskunnande var det 37 procent som uppgav att de inte fått mer kvalificerade arbetsuppgifter (ruta D). (Se avsnitt 3.3.3 för förklaring.) 16

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 Figur 3.1 Förhållandet mellan yrkeskunnande och arbetsuppgifter Yrkeskunnande ökat inte ökat tveksam/vet ej mer kval. A (44 %) B (0 %) C (0 %) Arbets - uppgifter inte mer kval. D (37 %) E (9 %) F (4 %) tveksam/ vet ej G (5 %) H (0 %) I (1 %) Som tidigare nämnts kan brist- och flaskhalsproblem lösas genom utbildningsinsatser som leder till att yrkeskunnandet ökar inom ramen för befintliga arbetsuppgifter eller genom att kvalifikationsnivån på arbetsuppgifterna ökar inom ramen för nuvarande yrke, alternativt byte av yrke. Det är dock svårt att värdera de olika sätten att lösa brist- och flaskhalsproblem i förhållande till resultaten. Rimligtvis borde emellertid en högre andel ha erhållit mer kvalificerade arbetsuppgifter. Till en del förklaras detta av den höga andelen deltagare i licensutbildningar för svetsare (som inte syftade till mer kvalificerade arbetsuppgifter), men också av det försämrade konjunkturläget som innebar att det aldrig blev aktuellt för deltagarna att gå vidare till mer kvalificerade arbetsuppgifter. Svårt att värdera de olika sätten att lösa brist- och flaskhalsproblem i förhållande till resultaten 3.3.6 Nytta av utbildningen En kvalitativ aspekt på bristyrkesutbildningarna är om deltagarna anser sig ha nytta av utbildningen i det nuvarande arbetet. Andelen fullföljare som anser att utbildningen är helt nödvändig för att klara av arbetet uppgår till 22 procent. 46 procent anser att utbildningen inte är helt nödvändig men gör att man klarar av arbetet bättre, 20 procent menar att man skulle klara mer kvalificerade arbetsuppgifter och 12 procent angav svarsalternativet tveksam/vet ej. 68 procent hade nytta av utbildningen Andelen kvinnor som ansåg att utbildningen är helt nödvändig för att klara arbetet var högre än bland män, 28 respektive 19 procent. Andelen män som ansåg att utbildningen inte är helt nödvändig men gör att man klarar av arbetet bättre var däremot högre bland män än bland kvinnor, 49 respektive 40 procent. Svaren skiljer sig inte nämnvärt åt när det gäller ålder, region eller utbildningslängd. 17

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Högst andel inom kontor/ lager I tabell 3.14 nedan redovisas antal och andel deltagare som fullföljt utbildningen och som anser att utbildningen är helt nödvändig för att klara arbetet fördelat på utbildningsinriktning. Av tabellen framgår att kontor/lager hade den klart högsta andelen med 81 procent. Deltagare i dessa utbildningar är också de som bytt yrke i störst utsträckning (se avsnitt 3.3.2). Därefter följer datateknik med 32 procent. Lägst andel hade utbildningar inom pedagogik och kundservice. Tabell 3.14 Deltagare som fullföljt en bristyrkesutbildning och som anser att utbildningen är helt nödvändig för att klara av arbetet, fördelat på utbildningsinriktning 5 Utbildningsinriktning Antal Andel (%) Datateknik (system/drift) 32 32 Teknik och naturvetenskap 10 13 Ekonomi och samhällsvetenskap 4 21 Pedagogik 6 10 Vård och omsorg 33 22 Kontor och lager 29 81 Kundservice 2 10 Bygg och anläggning 6 16 Tillverkning, hantverk 54 20 Maskinoperatörsarbete 31 20 Samtliga utbildningar 207 22 18

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Prora 2002:1 4 Arbetsgivarna 4.1 Bakgrundsinformation Resultaten av enkätundersökningen av arbetsgivarna baseras på 264 företag och organisationer som under år 2000 hade anställda som deltog i försöksverksamheten med bristyrkesutbildning för redan anställda. Vid en fördelning på antal anställda i tabell 4.1 nedan framgår att företag och organisationer med 20-99 anställda var representerade i störst utsträckning, följt av arbetsgivare med 1-19 anställda. De mindre företagen var dock underrepresenterade vid en jämförelse med fördelning på företagsstorlek i Centrala företags- och arbetsställeregistret (CFAR) för år 2000. Antalet anställda avser anställda på arbetsställenivå, förutom för kommuner och landsting, som avser totala antalet anställda. Arbetsgivare utan anställda ingår inte i undersökningen. Arbetsgivarna återfanns främst inom tillverkningsindustrin, som dominerades av företag inom metallvarutillverkning. Uppdragsverksamhet samt vård och omsorg utgjorde också en relativt hög andel. Tabell 4.1 nedan redovisar antalet arbetsgivare fördelat på storleksklass och näringsgren. Mindre företag underrepresenterade Tillverkning vanligaste branschen Tabell 4.1. Antal arbetsgivare fördelat på storleksklass och näringsgren Antal anställda Andel Näringsgren 1-19 20-99 100-499 500- Totalt (%) Tillverkning 32 63 40 16 151 57 Byggverksamhet 12 10 1 0 23 9 Handel och kommunikation 9 11 2 0 22 8 Uppdragsverksamhet 13 13 3 2 31 12 Vård och omsorg 0 0 3 30 33 12 Övriga branscher 2 1 0 1 4 2 Totalt 68 98 49 49 264 100 Andel (%) 26 37 19 19 100 I tabell 4.2 nedan visas antalet arbetsgivare med anställda som deltog i bristyrkesutbildningar fördelat på län. Av tabellen framgår att merparten av arbetsgivarna kom från Jönköpings och Hallands län. Även Kalmar län hade många arbetsgivare som deltog i försöksverksamheten. Till övervägande del var detta små (1-19 anställda) och medelstora (20-99 anställda) företag i tillverkningsindustrin. Vissa län hade endast en eller ett fåtal arbetsgivare som deltog i försöksverksamheten. Jämtland var det enda län som inte deltog i försöksverksamheten. Flest arbetsgivare i Jönköpings och Hallands län 19

Prora 2002:1 Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda Tabell 4.2 Arbetsgivare fördelat på län Län Antal Andel (%) Stockholm 20 8 Uppsala 3 1 Södermanland 1 0 Östergötland 16 6 Jönköping 35 13 Kronoberg 1 0 Kalmar 26 10 Gotland 13 5 Blekinge 4 2 Skåne 11 4 Halland 34 13 Västra Götaland 13 5 Värmland 15 6 Örebro 8 3 Västmanland 4 2 Dalarna 7 3 Gävleborg 20 8 Västernorrland 3 1 Västerbotten 19 7 Norrbotten 11 4 Riket 264 100 4.2 Bidragets betydelse Subventionens betydelse ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Om bristen på arbetskraft är ett expansionshinder för arbetsgivarna, blir detta ett hinder för ökad tillväxt. Brist på arbetskraft kan också leda till inflationsdrivande löneökningar. Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är därför subventionens betydelse, såväl för att utbildningen överhuvudtaget skulle komma tillstånd, för utbildningens omfattning som för utbildningens förläggning i tiden, mycket viktig. Försöksverksamheten innebar att arbetsgivarna fick kurskostnaden betald och de anställda kunde få aktivitetsstöd under tiden i utbildning. I arbetsgivarenkäten ställdes frågor om bidragets betydelse, även om arbetsgivaren inte fick något bidrag i egentlig mening. 4.2.1 Bidragets betydelse för utbildningsbeslutet Av de arbetsgivare som besvarat enkäten har 73 procent angett att bidraget var avgörande för att utbildningen överhuvudtaget skulle komma till stånd, 19 procent angav att bidraget inte varit avgörande och 8 procent var tveksamma eller visste inte om bidraget varit avgörande. 20