Statistiens framställning version 1 1 (16) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Företagens eonomi Ämnesområde Ämnesområde: Näringsversamhet Statistiområde Statistiområde: Näringslivets strutur Produtod NV0109 Referenstid 2016 Kontatuppgifter Statistiansvarig myndighet Kontatinformation E-post Johanna Barry Vallin fornamn.efternamn@scb.se Telefon 010-479 6864
Statistiens framställning version 1 2 (16) Innehåll 1 Statistiens sammanhang... 3 2 Undersöningsdesign... 3 2.1 Målstorheter... 3 2.2 Ramförfarande... 4 2.3 Förfaranden för urval och uteslutning... 4 2.3.1 Urvalsförfarande... 4 2.3.2 Uteslutning från insamling (cut-off)... 5 2.4 Insamlingsförfarande... 5 2.4.1 Datainsamlingsmetoder... 6 2.4.2 Mätning... 6 2.4.3 Bortfallsuppföljning... 8 2.5 Bearbetningar... 9 2.6 Gransning... 9 2.6.1 Gransning under insamlingen... 9 2.6.2 Gransning av mirodata... 10 2.6.3 Gransning av marodata... 11 2.6.4 Gransning av redovisning... 12 2.7 Sattningsförfarande... 12 2.7.1 Principer och antaganden... 12 2.7.2 Sattningsförfarande för målstorheter... 13 2.7.3 Sattningsförfarande för tillförlitlighet... 14 2.7.4 Röjandeontroll... 15 3 Genomförande... 16 3.1 Kvantitativ information... 16 3.2 Avvielser från undersöningsdesignen... 16
Statistiens framställning version 1 3 (16) 1 Statistiens sammanhang Syftet med Företagens eonomi (FEK) är att belysa struturen för näringslivet (exlusive de finansiella och offentliga setorerna samt hushållens ice-vinstdrivande organisationer), med avseende på i första hand lönsamhet, tillväxt, utvecling, finansiering och prodution. Användningsområdet är att ge svar på maroeonomisa frågor, detta med avseende på nivåer såväl som över tid. Många av variablerna i Företagens eonomi är unia för undersöningen. En del av variablerna an doc jämföras mot resultaten från andra undersöningar, t.ex. Industrins varuprodution, Momsstatistien, Investeringsstatistien samt Postoch teleommuniationsundersöningen. Kompletterande information om undersöningen finns i valitetsdelarationen som är tillgänglig via SCB:s webbplats, www.scb.se/nv0109. 2 Undersöningsdesign 2.1 Målstorheter Undersöningens intressepopulation utgörs av alla svensa enheter som utfört marnadsativiteter under det atuella referensåret. Det finns tre målpopulationer, nämligen Institutionell: Mängden av alla ice-finansiella svensa företag som under referensåret bedrivit sin huvudsaliga versamhet som anges i avdelningarna A S, exlusive K och O, enligt svens standard för näringsgrensindelning, SNI 2007. Funtionell: Mängden av alla svensa versamheter som under referensåret bedrivit versamhet som anges i avdelningarna A S, exlusive K och O, enligt svens standard för näringsgrensindelning, SNI 2007. Regional (och funtionell): Mängden av alla svensa regionala versamheter som under referensåret bedrivit versamhet som anges i avdelningarna A S, exlusive K och O, enligt svens standard för näringsgrensindelning, SNI 2007. De statistisa målstorheterna utgörs i huvudsa av summor av eonomisa variabler hos företagsenheter (FE), deras versamhetsenheter(ve) och deras loala versamhetsenheter (LVE) uppdelat på i första hand olia näringsgrenar för ett alenderår.
Statistiens framställning version 1 4 (16) Det administrativa materialet SRU från Satteveret utgör älla för att satta de huvudsaliga målvariablerna, de s.. basvariablerna. Undantaget är de största företagen där den fullständiga blanetten används. För att få information om hur basvariablerna fördelar sig på en mer detaljerad nivå så används uppgifter från urvalsundersöningarna SpecRR, SpecA och SpecI. Där används ett designbaserat sattningsförfarande som beror på undersöningarnas design men även i viss utsträcning av modellantaganden. 2.2 Ramförfarande I november i referensåret fastställs rampopulationen avseende målobjetet Företagsenhet (FE). Genom den oppling som finns mellan FE, Versamhetsenhet (VE) och Loalversamhetsenhet (LVE) i SCB:s Företagsregister (FDB) sapas sedan även rampopulationer opplade till den funtionella respetive den regionala målpopulationen. Rampopulationen avseende FE används för att bestämma vila företag som sa undersöas diret via fullständig blanett eller indiret med hjälp av Satteverets insamlade räensapsutdrag, SRU. De FE, eller de VE som tillhör ett FE, där information inhämtas via Satteverets SRU-material utgör även ram för de tre specifiationsundersöningarna. FEK använder sig av SCB:s system för samordnade urval när rampopulationen fastställs och urvalen till specifiationsundersöningarna dras. 2.3 Förfaranden för urval och uteslutning 2.3.1 Urvalsförfarande De tre specifiationsundersöningarna SpecRR, SpecA och SpecI är alla urvalsundersöningar i den bemärelsen att inte alla objet i rampopulation undersös. I SpecA och SpecI används cut-off, dvs. de minsta företagen utesluts och ges inte en positiv sannolihet att ingå i urvalet. I SpecA dras ett slumpmässigt urval ovanför gränsen för cutoff, medan i SpecI ingår samtliga objet ovanför den atuella gränsen. Det fatum att en delmängd av rampopulationen inte varit föremål för datainsamling hanteras med modellbaserade sattningsförfarande och vars osäerhet hänförs till osäerhetsällan Modellantaganden. SpecRR SpecRR-urvalet består av cira 16 500 företag. Urvalet är stratifierat efter näringsgren i cira 290 strata. Inom varje stratum dras ett slumpmässigt urval där ett företags inlusionssannolihet är proportionell mot dess storle, dvs. ett stort företag ges en högre
Statistiens framställning version 1 5 (16) sannolihet att omma med i urvalet än ett mindre företag. Vidare används cut-off i SpecRR, dvs. de minsta företagen, med avseende på intäter och ostnader enligt SRU för det atuella året, har inte en positiv sannolihet att ingå i urvalet. SpecA Även i SpecA används cut-off, dvs. de minsta företagen har sannolihet noll att ingå i urvalet. Gränsen för cut-off bestäms med hjälp av atierelaterade SRU-variabler för det atuella året. I urvalet till SpecA-undersöningen ingår cira 700 företag. Stratifiering görs med avseende på storle. Inom respetive stratum dras ett obundet slumpmässigt urval. Även här görs sattningarna via gruppvisa votestimatorer. SpecI I SpecI utesluts de företag som inte gjort en investering överstigande ett visst belopp, enligt SRU för det atuella året, från diretinsamling. Någon diretinsamling görs inte heller från de företag som redan ingår i undersöningen Investeringsenäten. I övrigt görs en diretinsamling från samtliga objet i rampopulationen. Totalt undersös ca 5 300 företag i denna specifiationsundersöning. 2.3.2 Uteslutning från insamling (cut-off) Se avsnitt 2.3.1. 2.4 Insamlingsförfarande En vitig utgångspunt i designen av FEK är att i största möjliga mån återanvända material som redan samlats in av SCB, andra myndigheter eller av privata företag. FEK är därför mer att betrata som ett system av olia statistisa undersöningar än en separat undersöning. Uppgifter från flera olia ällor, insamlade på och utanför SCB, ombineras för att producera statisti rörande FEK:s målvariabler. För att möta alla de rav som finns på statistien behöver doc den befintliga informationen ompletteras via egen diretinsamling från företagen. Nedan besrivs i orthet dels leveransen av SRU från Satteveret, dels datainsamlingsmetoderna för de egna diretinsamlingarna.
Statistiens framställning version 1 6 (16) 2.4.1 Datainsamlingsmetoder SRU Det administrativa materialet SRU från Satteveret erhålls i två omgångar, där den första leveransen erhålls i augusti året efter referensåret och den andra leveransen i januari därpå, dvs. 13 månader efter referensårets utgång. Fullständig blanett Diretinsamling görs via den fullständiga blanetten till c:a 500 företag istället för att använda SRU-materialet för dessa företag. De utgör i princip de 500 största företagen, med avseende på förra årets produtionsvärde. Tidpunter för missiv. Datainsamling via SIV. Specifiationsundersöningarna Från de urvalsundersöta företagen insamlas specifiationer av de uppgifter som finns i SRU-materialet. Syftet är att ge information om framförallt detaljerade intäts- och ostnadsstruturer, vilet inte SRU-materialet ger tillräclig information om. För specifiationsundersöningarna, och framför allt när detaljerade intäts- och ostnadsuppgifter efterfrågas, är risen för mätfel större än i SRU-materialet. Detta även om instrutioner och definitioner i så stor utsträcning som möjligt anpassas till gällande redovisningsstandard. Företagens redovisning på så detaljerad nivå an doc variera, och ibland rävs specifiationer på finare nivå än redovisningsstandarden innebär. Detta gäller även för specifiationsvariablerna i den fullständiga blanetten Det görs inga justeringar för eventuella mätfel i sattningsförfarandet. 2.4.2 Mätning Mätinstrumentet är ett frågeformulär som sicas till uppgiftslämnaren en gång om året. 2016 fanns åtta olia typer av frågeformulär, enligt tabell 5 nedan. Större betydande företag samt ett urval av övriga företag undersös via frågeformulär. För frågeformuläret föreligger uppgiftslämnarsyldighet. Det adresseras till företagets eonomichef. De uppgifter som samlas in utgörs till stor del av information som återfinns i företagens årsredovisningar. Utöver dessa officiella uppgifter efterfrågas doc även mer specificerad information. Frågeformuläret till de större betydande företagen (den fullständiga blanetten) består av två huvuddelar, nämligen en resultaträning och
Statistiens framställning version 1 7 (16) en balansräning, som är anpassad till Årsredovisningslagen (ÅRL). Till dessa två delar finns det specifiationer på vissa av variablerna. Utöver detta efterfrågas för tjänsteföretag fördelning av varulager. I blanetten återfinns även specifiationer på atier/andelar och materiella anläggningstillgångar, d.v.s. SpecA- och SpecIfrågeformuläret. För företag med fler än en Versamhetsenhet (VE) efterfrågas rörelsens intäter och ostnader samt specifiationer till dessa på VE-nivå medan balansräningsuppgifter efterfrågas på Företagsenhetsnivå (FE-nivå). På den loala versamhetsnivån (LVE-nivån) återfinns uppgifter som rör ansaffning och försäljning av materiella anläggningstillgångar. De urvalsundersöta företagen får ett SRU-baserat frågeformulär (blanettyp 8, 9, 11 och/eller 15). För att underlätta för uppgiftslämnarna förtycer vi företags huvuduppgifter från SRU i frågeformulären. Det som sedan efterfrågas i frågeformulären är specificeringar till dessa förtrycta värden. De företag som undersös med fullständig blanett insamlas med en Excel baserad blanett via Internet. De övriga blanetterna samlas huvudsaligen in med hjälp av SCB:s standardiserade insamlingsvertyg, SIV. Tabell 5. Använda frågeformulär Blanettyp Besrivning 4 Fullständig blanett, boslutsbaserad, ostnadsslagsindelad (ett-ve) 5 Fullständig blanett, boslutsbaserad, funtionsindelad (ett-ve) 6 Fullständig blanett, boslutsbaserad, ostnadsslagsindelad (fler-ve) 7 Fullständig blanett, boslutsbaserad, funtionsindelad (fler-ve) 8 Specifiationsblanett SpecA, SRU-baserad (alltid ett-ve) 9 Specifiationsblanett SpecI, SRU-baserad (alltid ett-ve) 11 Specifiationsblanett SpecRR, SRU-baserad, ostnadsslagsindelad (alltid ett-ve) 15 Specifiationsblanett SpecRR, SRU-baserad, funtionsindelad (alltid ett-ve) De olia frågeformulären siljer sig åt när det gäller intäts- och i vissa fall ostnadsvariabler. Dessa variabler varierar beroende på vilen bransch företaget har. Utsändningen av frågeformulär ser vid tre olia tillfällen under året efter referensåret, i april, augusti samt september. Vår- och augustiutsändningen
Statistiens framställning version 1 8 (16) I april respetive augusti sicas frågeformulär (den s.. fullständiga blanetten) till företag med blanettyp 4-7. Företag med bolutsmånad januari-april får blanetten i augusti istället för i april. Höstutsändningen I september sicas SpecRR- frågeformulär (blanettyp 11 och 15) till ett urval av de företag som inte omfattats av vår- eller augustiutsändningen. I september sicas även SpecAfrågeformuläret (blanettyp 8) samt SpecI- frågeformuläret (blanettyp 9). I de fall där ett företag ingår i fler än ett av urvalen sicas en ombination av dessa frågeformulär. Företagen erbjuds huvudsaligen att besvara frågeformuläret via SCB:s webbaserade insamlingsvertyg SIV. Detta gäller såväl specifiationsundersöningarna för resultaträningen (SpecRR), atieinnehavet (SpecA) och investeringarna (SpecI). Företag som vill ha pappersblanett får själva sriva ut den eller ontata SCB och be att få pappersblanett. I otober 2012 (höstutsändningen FEK 2011) genomfördes ett test inom ramen för utsändningen av SPECRRblanetten, där ca 650 företag fic möjligheten att lämna en datafil med uppgifter diret från boföringssystemet, en s.. SIE-fil. BAS-onton opplades till de variabler som föreommer i SpecRR-blanetten. Tyvärr an inte alla de uppgifter som efterfrågas i SpecRR-blanetten extraheras ur företagens boföringssystem. Därför valdes en lösning där företagen laddade upp sin SIE-fil i SIV-frågeformuläret och därefter ompletterade den med de uppgifter som sanades. Testet föll väl ut, därför utöades successivt antalet företag som fic denna möjlighet att lämna uppgifter till 15 000 i FEK2016. 2.4.3 Bortfallsuppföljning Frågeformuläret sa besvaras inom fyra vecor efter utsändning. Om inte frågeformuläret är ommit in i tid påbörjas påminnelsearbetet. Maximalt tre brevpåminnelser sicas. Telefon- och mailpåminnelser föreommer ocså i viss utsträcning betingat av hur svarsfrevensen ser ut i olia delar av urvalet. Om svar fortfarande inte inommit an anmaning om vite vara atuellt. Objetsbortfallet i såväl det administrativa materialet SRU som den egna diretinsamlingen bedöms vara relativt lågt. Detta gäller framför allt de vägda andelarna. Effeterna på basvariablerna bedöms vara små. Bortfallets storle, per älla, ligger på samma nivå som föregående referensår.
Statistiens framställning version 1 9 (16) Att det föreommer bortfall i SRU-materialet beror t.ex. på att det föreommer företag som inommit med sin delaration för sent för SCB:s behov eller inte inommit överhuvudtaget. Bortfallet mäts och följs upp ovägt och vägt per älla. De vägda måtten baseras på ett för ällan relevant storlesmått. 2.5 Bearbetningar SRU SRU-uppgifterna ommer till Satteveret till stor del diret från företagens redovisningssystem via automatisa rutiner och levereras eletronist till SCB två gånger per år. För att ompensera för såväl objetsbortfall som partiellt bortfall används i huvudsa masinell imputering med hjälp av medelvärdesimputering. I den mån det föreommer bortfall för större företag görs manuell upprättning med hjälp av årsredovisningar. Imputeringsgrupper sapas genom att dela in i de svarande efter juridis form, storleslass och näringsgren, där detaljeringsgraden av näringsgren beror på antalet tillgängliga svar. Diretinsamling För specifiationsvariablerna används en ombination av masinell och manuell imputering. Vid masinell imputering används struturen på företagets inomna uppgifter föregående år eller medelvärdesimputering. Imputeringsgrupper sapas genom att dela in i de svarande efter näringsgren, där detaljeringsgraden av näringsgren beror på antalet tillgängliga svar. Den manuella imputeringen innebär att uppgifter hämtas från andra ällor, t.ex. företagens officiella årsredovisningar. 2.6 Gransning 2.6.1 Gransning under insamlingen Vissa företag som undersös med fullständig blanett (fler-ve) insamlas med en Excel baserad blanett via Internet. De övriga blanetterna (majoriteten) samlas huvudsaligen in med hjälp av SCB:s standardiserade insamlingsvertyg, SIV. Uppgifterna för företag som lämnar in via eletronis blanett eller SIV ontrolleras i samband med att uppgifterna fylls i. Det finns inbyggda ontroller i frågeformulären som bl. a.
Statistiens framställning version 1 10 (16) summeringsontroller och vissa rimlighetsontroller. Det finns ocså ontroller på att företagets intäter stämmer bra med den bransch de tillhör. I de fall uppgiftslämnaren har fyllt i stora värden på rader för övrigt ber vi dem ommentera dessa uppgifter. Tanen med ontrollerna är att uppgiftslämnaren redan vid inlämningstillfället sa göras uppmärsam på om de lämnade värdena avvier och därmed unna rätta eventuella fel innan frågeformulären sicas in. Helt oifyllda blanetter an inte sicas in. Ofullständiga blanetter hamnar på en lista och återontat tas med företagen. Företag som sicar in uppgifter via pappersblanett registreras manuellt samt ontrolleras i samband med brevöppningen. Bristfälligt ifyllda blanetter sicas tillbaa till företagen för omplettering. 2.6.2 Gransning av mirodata SRU Datamaterialet gransas huvudsaligen i syfte att boföringsmässiga samband för respetive företag är uppfyllda. Vid gransning av det här materialet förlitar sig SCB på jämförelser mot tidigare årgångar, andra ällor eller årsredovisningar. Detta eftersom ingen möjlighet finns att verifiera uppgifterna genom återontat med företagen. Diretinsamling Uppgifterna och fullständigheten i frågeformulären ontrolleras i det mirogransningsprogram som är framtaget inom FEK. Förutom dessa ontroller, så finns diret vid ifyllandet av Excelblanetten summeringsontroller och vissa rimlighetsontroller. Inte inomna frågeformulär upprättas (manuell expertimputering) med hjälp av årsredovisningar och variabler från den av företagen inlämnade inomstdelarationen till Satteveret. Samgransning Diretinsamlad mirodata gransas mot andra undersöningar på SCB. Uppgifter om nettoomsättning, industriversamhet och ice industriell versamhet jämförs med undersöningen Industrins varuprodution (IVP). Det görs även en avstämning av företagets råvaruostnader i undersöningen industrins förbruning av inöpta varor (INFI) samt gransning av energiuppgifter med undersöningen Industrins energianvändning (ISEN).
Statistiens framställning version 1 11 (16) Inför varje ny produtionsomgång sammanställs de erfarenheter som uppommit under insamlingen samt gransningen av mirodata. Vid behov justeras både de manuella och masinella ontrollerna för att höja valiteten på både de administrativa och det insamlade uppgifterna. 2.6.3 Gransning av marodata Inför varje publicering och större leverans görs en marogransning på aggregerad nivå. Marogransningen går ut på att analysera resultat på branschnivå för referensåret och jämföra dessa med i första hand resultat från närmast föregående årgång men ocså i ett lite längre tidsperspetiv. I gransningen är målet att upptäca eventuella felatigheter i materialet och även ge förlaringar till notabla förändringar mellan åren eller underliga värden i de olia branscherna. Marogransningen ser i två steg. En första marogransning ser innan leverans av preliminära resultat till Eurostat 31 otober år t+1 samt egen publicering av preliminära resultat i december år t+1. Vid denna tidpunt är inte resultaten från urvalsundersöningarna lara utan gransningen går ut på att upptäca större felatigheter eller förändringar i huvudvariablerna som exempelvis nettoomsättning, (förenlat) förädlingsvärde eller summa tillgångar. Runt årssiftet börjar resultaten från urvalsundersöningarna bli lara och då startar det andra steget av marogransningen. Detta görs inför leverans av definitiva resultat till NR i mars år t+2, egen publicering av definitiva resultat i maj år t+2 samt till Eurostat i juni år t+2. Innan marogransningen påbörjas ollas att antalet inomna och godända företag i respetive bransch (branschens stratum/strata) är tillräcligt stort. Gränsen är i ursprungsläget satt till 68 procent. Till hjälp i marogransningen finns ett antal tabeller och SASprogram. Tabellerna innehåller uppgifter från resultat- och balansräningen samt maroeonomisa variabler såsom produtions-, förbrunings- och förädlingsvärde. De aggregerade tabellerna finns för jämförelse mellan år, på olia branschnivåer, 2- och 3-siffer SNI samt uppdelade på VE- och FE-nivå. Det finns ocså tabeller som visar ensilda versamhetsenheter med stora förändringar mellan åren i respetive bransch för ett antal variabler (nettoomsättning, produtionsvärde, förbruningsvärde, förädlingsvärde, löner, anställda, nettoinvesteringar och balansomslutning). Det går att utläsa huruvida förändringen beror på om företaget tillommit eller försvunnit, om det har öat eller minsat värdet på variabeln eller om det rör sig om en ombranschning till eller
Statistiens framställning version 1 12 (16) från branschen. Företag som påverat branschen > 1 procent visas. Man ser ocså vila företag som är beränade (imputerade). 2.6.4 Gransning av redovisning Innan arbetet med att uppdatera de tabeller och diagram som finns tillgängliga via SCB:s webbplats, www.scb.se/nv0109, tar vid, görs en slutlig gransning på sammanställda tabeller för resultat- och balansräningen. Gransningen ser på de tabeller som vi redovisar i SCB:s statistisa databaser. Alla uppgifter är ålagda med statistiseretess och därför görs även en omfattande röjandeontroll av alla tabeller som publiceras enligt principer besrivna i handboen för röjandeontroll https://www.scb.se/contentassets/0cd92207266d40eb8829244d51d9 0b94/handbo-i-statistis-rojandeontroll.pdf Inför publicering aggregeras därefter vissa uppgifter medan andra undertrycs. Inför internationella leveranserna genomgår alla tabeller ett valideringsprogram framtaget av Eurostat med syfte att valitetssära de uppgifter som ingår i SBS-förordningen. 2.7 Sattningsförfarande 2.7.1 Principer och antaganden När det gäller estimationsfasen i FEK an målvariablerna delas upp i fyra ategorier med avseende på hur de söta storheterna sattas. Basvariabler Som basvariabler ränas de variabler som an sapas diret från enbart någon utav ällorna fullständig blanett eller SRU. Exempel på variabler i denna ategori är nettoomsättning och summa tillgångar. Sticprovsvariabler Den andra ategorin variabler är de som samlas in och sattas via SpecA- och SpecRR-undersöningarna. Sattningarna för dessa variabler beränas via gruppvisa votestimatorer där basvariablerna används som ända totalsummor. På så sätt erhålls även en modellsattning för den del av rampopulationen som faller under
Statistiens framställning version 1 13 (16) gränsen för cut-off genom att hjälpinformationen (atuell basvariabel) avser hela rampopulationen och inte bara den del som är föremål för diretinsamling. Hybridvariabler Benämningen hybridvariabler har sitt ursprung i att dessa variabler i strit mening är sticprovsvariabler, men att de i sattningsförfarandet onverteras till basvariabler med hjälp av massimputering. Detta gäller t.ex. investeringsvariablerna där de objetvisa variabelvärdena hämtas antingen från Investeringsenäten, från SpecI eller i sista hand imputeras. Även nettoomsättningens fördelning på industriversamhet, handel respetive övrigt ingår i denna ategori. Importerade variabler Den sista ategorin variabler an lassificeras som importerade variabler. Med detta menas att de primärt samlats in i en annan befintlig undersöning inom SCB eller från en annan extern älla, men att de används för att ta fram sattningar även av FEK:s variabler. Detta gäller i huvudsa sysselsättningsvariablerna i FEK, nämligen antalet anställda (älla företagens årsredovisningar ), antalet sysselsatta (älla ontrolluppgiftsregistret, arbetade timmar (älla KLP) och andelen deltidssysselsatta (älla SLP). 2.7.2 Sattningsförfarande för målstorheter En översitlig besrivning av hur estimationen görs för basvariablerna respetive sticprovsvariablerna ges nedan. Basvariabler En total av en variabel (nedan allad y) ur denna ategori beränas som:
Statistiens framställning version 1 14 (16) t( y) = där ŷ U = y, där y y j j U SRU g 1 j j U SRU g Värdet på y enligt fulls.blanett om sådan finns, = annars värdet på y enligt SRU om sådan finns, annars ŷ där U SRU är delmängden av populationen med godända SRU : er d.v.s. i sista hand används ett medelvärde i den imputeringsgrupp g som företaget ingår i. Sticprovsvariabler För en sticprovsvariabel y som är opplad till basvariabel x ser puntestimatorn ut som (där populationen U delats upp i 1,,g,.G modellgrupper): tˆ( y) = g pˆ t g g ( x), där pˆ g = sg sg y x π π och t ( x) = g j U g x j och π är inlusionssannoliheten för företag i den atuella undersöningen (SpecA eller SpecRR). 2.7.3 Sattningsförfarande för tillförlitlighet Basvariabler För basvariablerna beränas, under antagandet om att bortfallet i SRUmaterialet är slumpmässigt givet bransch och storle, osäerhetssattningar. Genom att jämföra den första och andra leveransen av SRU-materialet an man ocså få en grov sattning av den eventuella sevhet (bias) som bortfallet orsaar. Sticprovsvariabler För den huvuddel av sticprovsvariablerna som härrör från SpecRRundersöningen beränas osäerhetstal i form av relativa medelfel. Detta görs genom att tillämpa teorin för gruppvisa votestimatorer under Pareto πps-urval.
Statistiens framställning version 1 15 (16) 2.7.4 Röjandeontroll För att sydda enstaa företags seretessbelagda uppgifter i statistien, görs en så allad röjandeontroll. Röjandeontrollen säerställer att de seretessbelagda uppgifterna inte an röjas varen diret eller indiret. Röjandeontroll genomförs genom att använda den s.. p %-regeln för att bedöma om det föreommer röjanderis för en total. (p %-regeln innebär att inget företags värde an uppsattas närmare än p % av det verliga värdet.) I beräningen används variabeln nettoomsättning. För de sattningar där röjanderis föreommer så publiceras inte uppgifterna, dvs. de undertrycs. För att undvia härledning av de undertrycta värdena med hjälp av publicerade marginaler så genomförs seundärundertrycning, dvs. ytterligare uppgifter undertrycs. Detta genomförs med hjälp av programvaran Tau-Argus.
Statistiens framställning version 1 16 (16) 3 Genomförande 3.1 Kvantitativ information Undersöningens ram bestod av cira 1,1 miljoner företag. De olia ällornas omfattning, samt bortfallets storle framgår av tabell 1. Tabell 1. Antal undersöta företag samt objetsbortfall, per älla, referensår 2016. Källa Antal undersöta företag Därav bortfall Andel % bortfall, Antal anställda Bortfallets andel i % av SRU 1 117 693 166 207 14,9 4,1 3,5 Fullständig blanett 472 2 0,4 0,6 0,3 SpecRR 16 539 2 222 13,4 9,9 12,9 SpecA 720 53 7,4 2,2.. SpecI 5 322 650 12,2 8,3 10,4 1 1 Bortfallets andel av totala investeringar. Nettoomsättning exl. puntsatter 3.2 Avvielser från undersöningsdesignen Inga allvarliga avvielser från undersöningsdesignen har gjorts.