ÅRSMÖTE KÖRNSTORPS SAMFÄLLIGHET 2019-06-15 (Uppdrag från Styrelsen gällande Vildsvin i vårt område) Enligt samtal med vår granne på andra sidan Övre Marviken Per Hultkvist, som äger marken där, så har han inför denna säsong nya jagare som sköter jakten hos honom. Förra året sköt hans jaktlag ett Vildsvin, men han hoppas och tror att de nya jägarna kommer att jaga betydligt mer och därigenom skjuta fler Vildsvin framöver. Gällande avskjutning runt vårt område så har det under förra året skjutits ca 10 Vildsvin. REGLER FÖR SKYDDSJAKT PÅ VÅRT OMRÅDE: LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND; Information om skyddsjakt på vildsvin Skyddsjakt på vildsvin är en viktig del av arbetet för att minska vildsvinsskadorna. Begreppet skyddsjakt används när det gäller vildsvin både om jakt för skydda gröda under vanlig, allmän jakt på vildsvin och om jakt som sker med stöd av bestämmelser om skyddsjakt, i bilaga 4 till jaktförordningen - som gäller året runt. LRF förtydligar här vad som gäller. Skyddsjakten bör underlättas och uppmuntras på olika sätt. Ofta är det unga jägare som har störst intresse, mest tid och orkar jaga många nätter (dagar) i följd. Dessa jägare bör uppmuntras och stödjas på de sätt som passar de lokala förutsättningarna. De bör få jaga gratis eller få någon annan fördel av den tid de lägger på skyddsjakt. Om markägaren inte jagar själv är nyttjanderätt för jakt oftast upplåten till annan. Det är inte ovanligt att det ordinarie jaktlaget har svårt att göra tillräckligt stor jaktansträngning för att hålla skador av vildsvin på rimlig nivå. Det kan bero på jägarnas familjesituation, arbetsförhållanden eller ålder och hälsa. LRF rekommenderar i sådana fall att man i samförstånd med ordinarie jaktlag gör ett separat avtal om skyddsjakt med särskilt intresserade jägare. Ett sådant avtal gäller då enbart jakt eller skyddsjakt på vildsvin. Det fälls allt fler vildsvin vid skyddsjakt i gröda. Smyg- och vakjakt i eller vid odlade fält under vår och sommar har blivit en ny jaktform. Smygjakt anses spännande och är en av de mest effektiva jaktmetoderna för vildsvin under sommaren. De flesta vildsvin som fälls för att skydda gröda fälls under den allmänna jakttiden:
Vildsvin Hela landet den 16 april-den 15 feb. utom sugga som åtföljs av smågrisar Vildsvin - årsunge Hela landet den 1 juli-den 30 juni Skyddsjakt med stöd av bilaga 4 gäller året runt. I den bestämmelsen finns ingen skrivning om att sugga med smågrisar är fredad. Vid all jakt gäller att jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Se nedan 27 jaktlagen (1987:259). Den gäller oavsett syftet med jakten och oavsett om jakten sker under allmän jakt eller med stöd av bilaga 4. 27 Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Eftersom 27 jaktlagen alltid gäller är tolkningen att om kultingarna är så små att de kommer att drabbas av svält utan suggan, så bör suggan inte fällas, även vid skyddsjakt med stöd av bilaga 4. I realiteten är det givetvis väldigt svårt att se och skilja ut vad som är en sugga med så små kultingar i en jaktsituation med dåligt ljus. Förande sugga kan dessutom röra sig utan att riktigt små kultingar är med. Hur man hanterar detta är alltså delvis en fråga om jaktetik. Så vitt det är känt har ingen fällts för att förande sugga med smågrisar skjutits vid jakt med stöd av bilaga 4. De generella reglerna för skyddsjakt finns i bilaga 4 till jaktförordningen: 2) Vildsvin,.. som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli-den 30 juni. Jakträttshavare får under samma tid bedriva jakt efter sådana djur samt korp, havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås 1. i en anläggning för att där förhindra skada eller annan olägenhet 2. på mark med jordbruksgrödor eller som används till yrkesmässig trädgårdsodling om djuren där orsakar skada på grödor och odling 3. om jakten sker på särskilt uppdrag av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. De möjligheter till skyddsjakt (jakttider och villkor för när skyddsjakten får användas) som föreskrivs i bilaga 4 får användas av jakträttshavaren utan tillstånd från myndighet. Texten om jordbruk är markerad med fetstil. I denna del gäller alltså att djuren ska ha orsakat skada eller att skada pågår. Med en strikt tolkning har man alltså frångått det som vanligen gäller sådan skyddsjakt, att den även får användas för att förebygga skada. Men om skador pågår förebyggs givetvis ytterligare skada om jakt genomförs. Orden på mark med jordbruksgrödor och där får tolkas så att det i detta fall bara får jagas på den skadeutsatta delen/fältet av fastigheten. Texten i bilaga 4 har inga begränsningar om kön och ålder på de djur som fälls.
Fångst av vildsvin kan vara effektiv som ett komplement till jakt med skjutvapen. Gällande föreskrifter från Naturvårdsverket om fångstredskap för vildsvin under allmän jakt är restriktiva. Bl.a. får sådan fångst under allmän jakttid endast bedrivas under tiden från och med den 1 augusti till och med den 15 april. Fångst som utförs som skyddsjakt med stöd av bilaga 4 får ske under hela året. Om sugga med dragna spenar fångas bör hon släppas ut, eftersom hon har små kultingar. Om inte riskeras brott mot 27 jaktlagen, om man orsakar onödigt lidande för kultingarna. Anders Wetterin Jaktlag (1987:259) t.o.m. SFS 2019:38 SFS nr: 1987:259 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RSL Utfärdad: 1987-05-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2019:38 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet) Innehåll: Övergångsbestämmelser Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller viltvården, rätten till jakt och jaktens bedrivande inom svenskt territorium samt frågor som har samband därmed. Lagen gäller också i de fall som anges särskilt 1. inom Sveriges ekonomiska zon, 2. beträffande jakt från svenskt fartyg på det fria havet utanför den ekonomiska zonen, 3. beträffande jakt från svenskt luftfartyg över det fria havet utanför den ekonomiska zonen. Utöver bestämmelserna i denna lag gäller föreskrifter i andra författningar i fråga om skyddet och vården av viltet. Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap. 28 a-29 b miljöbalken. Lag (2001:443).
2 Med vilt avses i lagen vilda däggdjur och fåglar. Med jakt avses att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt. Till jakt räknas också att göra ingrepp i viltets bon och att ta eller förstöra fåglars ägg. 3 Viltet är fredat och får jagas endast om detta följer av denna lag eller av föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. När viltet är fredat, gäller fredningen också dess ägg och bon. Detta gäller även inom Sveriges ekonomiska zon. Lag (1994:1820). Viltvården 4 Viltet skall vårdas i syfte att - bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet, och - främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. I viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträttshavaren. Lag (1997:343). 5 Var och en skall visa viltet hänsyn. Idrottstävlingar och annan liknande friluftsverksamhet i marker där det finns vilt skall genomföras så att viltet störs i så liten utsträckning som möjligt. Viltet får inte ofredas och inte heller förföljas annat än vid jakt. Förbudet hindrar dock inte att lämpliga åtgärder vidtas av markinnehavaren i syfte att motverka skador av vilt, om sådana skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förbudet att ofreda viltet och om villkoren för att trots förbudet vidta åtgärder som avses i andra stycket. Lag (2001:443). 6 Har upphävts genom lag (2007:1241). 7 Om det på grund av ett viltbestånds storlek finns påtagliga risker för trafikolyckor eller för allvarliga skador av vilt, får den myndighet som regeringen bestämmer besluta om jakt för att förebygga eller minska dessa risker. I myndighetens beslut skall bestämmas hur jakten skall bedrivas och om den skall ske genom jakträttshavarens försorg, om han har åtagit sig det, eller genom särskilt utsedda jägare. I beslutet skall också bestämmas hur det skall förfaras med djur som dödas eller fångas vid jakten. 8 Om förekomsten av en viss viltart innebär betydande skaderisker, får regeringen i fråga om denna art föreskriva att den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om sådan jakt som avses i 7.
9 Om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får Polismyndigheten låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Regeringen får meddela föreskrifter om att Polismyndigheten får låta avliva eller fånga vilt, när detta är befogat från djurskyddssynpunkt. Lag (2014:698). Jakträtten m. m. Vem som har jakträtten 10 Fastighetsägaren har jakträtten på den mark som hör till fastigheten, om inte annat följer av andra stycket eller av 10 a eller 11. I jakträtten ingår rätt att tillgodogöra sig vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas i något annat sammanhang än vid jakt, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av 25. Vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten på den arrenderade marken, om inte annat har avtalats. Om samernas rätt att jaga finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:787). 10 a Staten har jakträtten på den mark som vid utgången av juni 1992 ingick i kronoparken Tullgarn och angränsande kronoegendomar även som kronoegendomarna på Eriksö i Stockholms och Södermanlands län, kronoparken Karlsby i Östergötlands län, kronoegendomen Ottenby kungsladugård i Kalmar län, kronoparken Halle- och Hunneberg i Västra Götalands län, kronoparken Haddebo i Örebro län, kronoparken Grönbo i Örebro och Västmanlands län samt kronoparken Kloten i Örebro, Västmanlands och Dalarnas län. Lag (2000:593). 11 Jakträtten på en väg tillkommer den som har jakträtten på den angränsande marken. Går vägen i gränsen mellan marker med skilda ägare och äger inte någon av dem vägmarken, har var och en av dem jakträtten på den marken. 12 På allmänt vatten, som gränsar till en fastighets strand, har fastighetsägaren jakträtt intill etthundra meter från strandlinjen. Om detta skulle medföra att flera fastighetsägare får jakträtt på samma vattenområde, skall var och en av dem ha jakträtt på den del av området som är närmast hans strand. På annat allmänt vatten liksom på sådana holmar, klippor och skär, som inte hör till något hemman, får jakt bedrivas endast efter särskilt tillstånd. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, länsstyrelsen bemyndigas att genom beslut i det särskilda fallet eller genom föreskrifter meddela tillstånd.
13 På en samfällighet får delägarna bara utöva sin jakträtt för egna behov. Har de kommit överens om något annat eller har de beslutat något annat enligt vad som gäller för samfällighetens förvaltning, får de dock utöva jakträtten i enlighet med överenskommelsen eller beslutet. Sammanställt av L-E Hugosson 2019-05-27