Släkten Herrström Pers familj... 2 Härslöv... 2 Kalender över bl a Härslöv från 1893... 4 Pers anor... 5 Byggmästarna... 7 Den äldste Herrström-anan... 8 Norra Skånska Kavalleriregementet... 9 Herrström-släkter... 10 Kort om Skånes historia... 11 Helsingborg... 12 På kartan nedan syns Härslöv i norr. Här föddes den första Herrström. Det var Per Nilsson som föddes år 1831. Ortnamnet stavades på den tiden Herslöf. Per tog sig senare efternamnet Herrström efter sin födelseort. Det gjorde även 4 av hans bröder och 4 kusiner. Av dessa 8 familjer finns ca 88 personer som (2002) idag bär namnet Herrström. Dessa utgör troligen inte mer än 20% av alla som idag bär namnet. På kartan nedan (1996) ses Härslöv, Glumslöv, Fjärestad, Sireköpinge, Säby, Annelöv, Arrarp, Ottarp och Saxtorp, alla orter som har anknytning till släkten. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 1
Pers familj Per Herrström bodde i Härslöv nr 18. Han var byggmästare och gift med Johanna Månsdotter som var född i Säby strax söder om Härslöv. De fick 3 barn, bl a sonen NILS Peter Herrström som föddes år 1864. NILS Peter Herrström var också byggmästare, ett yrke som gick i arv i flera generationer. NILS bodde i Härslöv nr 3. Han var gift med Kersti Holmgren, född i Sireköpinge strax öster om Härslöv. Härslöv Härslöv hörde till Rönneberga kontrakt och Lunds stift. År 1859 bodde 1 532 personer i Härslöv som var ett rent jordbrukssamhälle. Härslöv är en mycket liten ort. Folkmängden har sjunkit och år 2000 bodde endast 386 personer i Härslöv. På bilden (1998) nedan syns den norra infarten. Precis bakom ortsskylten döljer sig begravningsplatser där bl a en familjegrav finns för Nils Herrström och Kersti Holmgren. På bilden nedan syns kyrkan från söder (1998). Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 2
Att orten är liten framgår av följande detaljkarta. Kyrkan med kyrkogården syns mitt i bild. Längst upp till vänster ligger begravningsplatsen, märkt 15:5. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 3
Nedan ett flygfoto över Härslöv. Kalender över bl a Härslöv från 1893 År 1873 instiftades Herslöfs arbetarförening. En av ledamöterna var Nils Herrström. Nils är även noterad under rubriken Handlare och näringsidkare som Bygg- och murarmästare tillsammans med bl a sin far Per. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 4
Pers anor Pers far är stamfader till vår del av släkten Herrström. Pers far var sockenskräddare i Härslövs socken och hette Nils Andersson. Han föddes i Glumslöv 1786 och gifte sig med Anna Nilsdotter som var född i Härslöv 1788. Nils och Anna som dog 1848 respektive 1869 är begravda på kyrkogården framför kyrkan. Kyrkan och deras gravsten syns på bilderna nedan som är tagna 1998. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 5
Omkring 35 år innan Anna föddes gavs följande karta ut. Den är utgiven av Kungliga Lantmäteri Consortiet 1752. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 6
Byggmästarna Nils Andersson Modig fick 5 söner och en dotter. Alla sönerna blev byggmästare. Per Herrström fick 2 söner (egentligen 3, men en dog ung), Nils och Oscar som båda blev byggmästare. Nils som är vår ana stannade i Härslöv medan Oscar flyttade till Stockholm. Oscar var mycket framgångsrik. Byggde bl a: Strand Hotell Jonsson-huset vid Stureplan Grand hotell i Saltsjöbaden Palatset Sundsvalls Enskilda bank Fredsgatan 4. Byggnaden används idag (2008) av UD Sparbössan 1 T-House Engelbrektsplan 1, Norrlandsgatan 20, Sturegatan 6-8 och kanske flera Nordiska Metallaktiebolaget gav Bergsunds Mekaniska och arkitekten och byggmästaren Oskar Herrström i uppdrag att bygga en hall som skulle vara lämplig för verksamheten. Byggnaden inrymde då produktionen startade alla basprocesserna smältning, gjutning, valsning och pressning. Oscar var även en av grundarna till föreningen Mjölkdroppen som är nuvarande BVC. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 7
Den äldste Herrström-anan Mattias Herrström född omkring 1696 (enligt Skånes Knektregister) är den äldsta anan med namnet. Han blev antagen som ryttare 1724-10-15 Skånska husarerna, 4:e kompaniet, nr 37 (Nils Andersson Modig, en annan ana var ryttare nr 36) Verkar ha haft flera anställningar som ryttare. Skånska husarerna Billesholms kompani Bjuvstorp 5 rusthåll nr 04, ändrat 1730-02-23 till 71, ändrat igen 1742-05-12 till 37. Skånska husarerna Billesholms kompani Ned. Glumslöf 2, nr 37. Han tog avsked som ryttare 1749-11-10 "Blefven bräcklig, sök och fått interim-a". Efter 30 år och uppnådda 50 levnadsår kunde en väl skött tjänst ge underhåll (pension). Avsked kunde erhållas tidigare av olika anledningar. Skedde det mellan två generalmönstringar kallades det interim-avsked. Han dog någon gång efter 1749-11-10. I nedanstående släktskapsträd ser vi de båda ryttarna. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 8
Norra Skånska Kavalleriregementet Ursprungligen kallat "Lybeckers Skånska Ryttare", eller "Lybeckers regemente till häst", efter Överste Georg Henrik Lybecker. Efter erövringen av Skåne 1658 anbefallde Karl X Gustav uppsättandet av ett skånskt ryttarregemente, vilket sattes upp 1659-01-27. Senare samma år skickades förbandet mot snapphanar i Göinge. Det bestod då av 140 dragoner och 80 musketerare. 1670 hade det ökats till 861 infödda svenskar och 89 utlänningar (mest tyskar). Skåningarna ansågs för opålitliga att själva bli ryttare. 1680 blev regementet indelat med rusthushåll i norra och västra Skåne. Deltog i flera krig, inkl. Landskrona 1677, Pultusk 1703, Posen 1704, Fraustadt 1706. Bestod av 1000 nummer, före 1833 organiserat på 8 kompanier á 125 man, därefter på 10 á 100 man. 1658 Skånska Ryttare (Leijonhufvud) 1659 Lybeckers Skånska Ryttare 1679 Gyllenstiernas regemente till häst 1682 Norra Skånska Kavalleriregementet 1801 Skånska Linjedragon eller lätta dragonregemente 1807 Skånska Husarregementet (K5 i Helsingborg) 1928 Skånska Kavalleriregementet K2, Helsingborg (enligt 1925 års försvarsbeslut sammanslogs Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet, och Kronprinens husarregemente 1942 Skånska Pansarregementet P2 1998 MekB8 Personer Överste Georg Henrik Lybecker, född 1619, adlades 1650, regementschef 27 januari 1659 och dog 1683 som generalmajor och landshövding. Kvarstod som regementschef till 1679 då han den 16 oktober utnämndes till landshövding i i Kristianstads län. Icke att förväxla med sonen med samma namn som blev friherre 1707, sedermera befälhavare över armén i Finland. Ett jobb han skötte så illa att han dömdes till döden av generalkrigsrätten 1717. Han benådades dock av kungen 1718. Kompanichefer 1676 var överstelöjtnant Bleckhert Wachtmeister (1677 överste och chef för kavalleriregemente i Östergötland), ryttmästare Filip Reimer von Rosenfelt, ryttmästare Ernst Garsows kompani, ryttmästare Elias Mallins. Kompanichefer 1677 var överste Lybecker, ryttmästare Magnus Drakenhielm, ryttmästare Herman Eyttings, major Henrik von Krefelt, och ryttmästare Per Olofsson Gisslers. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 9
Herrström-släkter Bonden Nils Assersson i Härslöv fick bl a två döttrar, Anna Nilsdotter och Bengta Nilsdotter. Anna var gift med Nils Andersson Modig. Annas 5 söner tog namnet Herrström, men en son, Hans, ändrade snart namn igen till Ekelund. Det är denna gren av Herrström vi härstammar ifrån. Det ligger nära till hands att anta att namnet Herrström kommer från Härslöv som på den tiden stavades Herslöf. Bengta var gift med Påhl Bengtsson. Av deras 9 barn tog 4 stycken namnet Herrström. Andra släkter Herrström har uppkallats efter de olika orterna kring Herrestad i södra Skåne. Namnet var inte heller ovanligt i Stockholmstrakten, redan på 1700-talet. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 10
Kort om Skånes historia År 1658 blev Skåne svenskt, innan tillhörde det Danmark. Det var vid freden i Roskilde som Danmark måste avstå Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Trondheims län samt Bornholm till Sverige. Det tog mycket lång tid för Sverige att "försvenska" Skåne och det har varit många både grymma och blodiga krig mellan danskar och svenskar. Våra äldsta anor, exempelvis Jöns Åkesson ovan föddes alltså 1642 då Skåne tillhörde Danmark. År 1676 stod slaget vid Lund. Det är det blodigaste slag som stått mellan danskar och svenskar, totalt stupade 8 933 personer. Sveriges konung Karl den XI segrade med nöd och näppe. I slaget vid Helsingborg 1710 stupade 5 000 danska soldater och 2 000 togs till fånga, medan de svenska förlusterna var 2 800 man. Det var Magnus Stenbock som räddade Skåne till Sverige och han står nu staty på Stortorget i Helsingborg. Förut pekade hans svärd mot Danmark, men för att främja grannsämjan har han nu svärdet i slidan. Efter slaget flydde danskarna tillbaka till Danmark. Innan flykten dödade de ca 5 000 hästar och stoppade ner en del av dem i brunnar i Helsingborg, för att förgifta vattnet för invånarna. Nedan syns en karta från 1772 över området kring Helsingborg. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 11
Helsingborg Ture Herrström flyttade först från Härslöv till Landskrona och senare till Helsingborg som sedan kom att bli hans nya hemstad. Bilden är tagen år 1864 och räknas som en av de äldsta kända fotografiska utsikterna över staden. En storm i september 1863 vattenfyllde den inre bassängen. Den hästskoformade hamnen är jämngammal med det gamla tullhuset som färdigställdes 1833. Tullhuset är det stora vita huset vid hamnen. Det uppfördes ursprungligen som ett badhus. Vid slutet av torget framför tullhuset syns rådhuset från 1797. Till höger om rådhuset syns en långsträckt byggnad. Det är husarstallarna. Till vänster om rådhuset syns den snedställda sjömanskrogen Skandinavien. Den låga byggnad som kan urskiljas just hitom krogen är Högvakten, där den ständiga vaktstyrkan höll till. Vaktavlösningen skedde i likhet med den vid kungliga slottet i Stockholm. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 12
Bilden är från ca 1865 70. Gaskandelabern på Stortorget sattes upp 1859 som ett tack från den engelske ingenjören H A Milne, som då nyligen anlagt stadens första gasverk. Längst bort till höger syns två hus vilka är hotell Mollberg. Björn Lindholm 2015 version 2.5 Sid 13