2017-06-02 Malin Lucas Dnr: Ar-787-2016 Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE FÖRUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING BÖRSTIL 141:1, INFÖR BYGGNATION INOM FASTIGHETEN ÖSTHAMMAR 36:1, ÖSTHAMMARS KOMMUN (LST DNR 431-2173-16, 2016-11-23). Upplandsmuseet genomförde den 7 december år 2016 en förundersökning inom rubricerat område. Fornlämningen, Börstil 141:1, utgör stadslager efter Östhammars stad. Aktuell fastighet ligger inom kvarteret Storbrunn som i sin tur är beläget i västra delen av fornlämningsområdet. Enligt Medeltidsstaden 63 för Östhammar och Öregrund ligger denna plats utanför stadens troliga utbredning på 1500-talet och även vid dess utbredning vid 1600-talets slut (Söderberg 1985). Kyrkan som angränsar i söder tillkom först under 1600-talet och invigdes 1675. De tidigare arkeologiska iakttagelser som skett i området är få. Vid 1950-talets början påträffades en båtsida i kvarteret Färgaren, ca 70 m öster om aktuell plats (Söderberg 1985). I kvarteret Kopparslagaren drygt 100 m nordost om nuvarande plats påträffades vid en schaktningsövervakning 2005 ett 0,2-0,5 m tjockt kulturlager som kunde dateras till 1700-tal (Olsson 2006). I norr, ca 150 från aktuellt område, utfördes 1980 en större förundersökning i kvarteret Stadskällaren. Även här påträffades kulturlager från 1700-1800-tal (Söderberg 1985). Den senaste undersökningen i närheten utfördes i kvarteret Skolan 2009, ca 110 m sydost om nuvarande kvarter. I schakten framkom äldre kulturlager i form av odlingslager. Kulturlagertjockleken uppgick till omkring 0,2-0,4 meter, där lagren daterades genom föremålsfynd till omkring 1750-1850 (Kjellberg 2010). Den undersökta ytan utgjordes av en mindre park med gräsytor, träd, gångar samt ett minnesmärke och ett solur. Diverse ledningar genomkorsade även området. Totalt grävdes fyra schakt inom ytan. Stiftelsen Upplandsmuseet adress Fyristorg 2, 753 10 Uppsala telefon 018-16 91 00 hemsida www.upplandsmuseet.se postgiro 51 99 35-1 bankgiro 128-1245 org.nr 817600-7071
Resultat Schakt 1: ca 2,5 m brett, 24 m långt och 0,5 0,6 m djupt. Här fanns överst ett 0,5 m tjockt matjordlager. Mörkbrunt, humöst med inslag av stenar. Rikligt med rötter. Enstaka fynd av kritpipsskaft, yngre rödgods och flintgods. På 0,5 m djup fanns naturlig lera. Ett stensatt dike med stenar i storleken ca 0,05 0,15 m fanns i söder. Stenarna låg ovan den sterila silten, direkt under matjorden. Diket var ca 0,2 0,3 m brett och hörde sannolikt samman med dränering av parkområdet. Schakt 2: ca 1,4 m brett, 46 m långt och 0,6 0,9 m djupt. Överst fanns matjordslagret, här ca 0,6 0,8 m tjockt. Därunder steril lera. Matjordslagret var tjockare i schaktets sydöstra del. Enstaka inslag av flintgods fanns i matjorden. En stenfylld grop fanns i schaktets sydöstra del, med fyllning av lera och stenar i storleken 0,10 0,30 m. Gropen var nedgrävd i naturligt avsatt lera och låg direkt under matjorden. Troligen kan också denna sammankopplas med anläggandet av parken. Schaktets norra del var uppfyllt med raseringsmaterial bestående av tegelbitar, tegelkross, enstaka kalkbruksbitar samt modernt kakel. Här fanns även två partier med vit, finkorning lera. Uppfyllningen sammanföll med en svag förhöjning av terrängen och har troligen deponerats här i landskapande syfte. Schakt 3: ca 1,4 m brett, 11 m långt och 0,5 m djupt. Matjordslagret var här 0,5 m tjockt och därunder fanns den sterila leran. Schakt 4: ca 1,5 m brett, 12 m långt och 0,6 0,7 m djupt. Denna del av ytan var uppfylld med samma raseringsmaterial och ljusa lera som i schakt 2. Matjordslagret var tunnare i den västra schaktkanten, ca 0,2 m tjockt. I den östra schaktkanten var det 0,3 0,6 m tjockt. Inslag av flintgods i matjorden. Matjorden var generellt homogen i sammansättning och bestod av mörkbrun humös silt. Inga äldre kompakterade lager kunde iakttas i botten, varför det är sannolikt att matjorden påförts i samband med iordningsställande av parkmiljön. Slutsats Inför förundersökningen uppställdes följande frågeställningar: Har området varit odlingsmark, vilket det äldre kartmaterialet antydde, eller fanns det några spår av tidigare okänd bebyggelse eller spår av andra aktiviteter på platsen? Förundersökningen visade inga spår av äldre bebyggelse och inte heller kunde några spår av äldre odlingshorisonter iakttas. Matjorden var homogen och gav ett allmänt intryck av att vara huvudsakligen påförd i modern tid, troligen i samband med anläggandet av parken. 2
Referenser Söderberg, Sverker. 1985. Medeltidsstaden 63. Östhammar, Öregrund. RAÄ och SHM Rapport. Stockholm. Kjellberg, Joakim. 2010. Kvarteret Skolan. Odling och tomtgränser i Östhammar. Upplandsmuseets rapporter 2010:15. Olsson, Robin. 2006. Ett 1700-talslager i Östhammar. Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren. Upplandsmuseet rapport 2006:03. Administrativa uppgifter Plats: Uppland, Östhammars kommun, Börstil socken, Östhammar 36:1 Fornlämningstyp: Stadslager Raä nr: Börstil 141:1 Undersökningstyp: Arkeologisk förundersökning Orsak till undersökning: Byggnation Uppdragsgivare: Östhammars kommun Fältarbetsperiod: 2016-12-07 2016-12-07 Upplandsmuseets projektledare: Malin Lucas Upplandsmuseets diarienummer: Ar-787-2016 Upplandsmuseets projektnummer: 8619 Länsstyrelsens diarienummer: 431-2173-16 Länsstyrelsens beslutsdatum: 2016-11-23 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Dokumentationsmaterial: Förvaras i Upplandsmuseets arkiv UPPLANDSMUSEET Anna Ölund Avdelningschef Arkeologi Kopia: Östhammars kommun Riksantikvarieämbetet 3
Figur 1. Utsnitt ur topografiska kartan med kartan undersökningsområdet markerat med en röd cirkel. 4
Figur 2. Schaktplan med schakt samt iakttaget dike, grop och utfyllnad markerade. Skala 1:1000. 5
Figur 3. Översikt över det undersökta området från söder. Foto: Malin Lucas, Upplandsmuseet. 6