VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Dagens program

(S)amhälle (O)pinion (M)edier Opinioner, trender, analyser ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst Universitetsbaserad organisation som är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen som genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor, hälsa, värderingar och attityder som finansieras genom forskningssamverkan med projekt vid svenska universitet, VG-regionen och myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller surveymetodologi och att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

Mittfåra & Marginal Annika Bergström & Henrik Oscarson (Red.) SOM-rapport 61 40 kapitel om (S)amhälle (O)pinion och (M)edier Pressträff tisdagen den 24 juni 09:30-11:30 i Göteborg I boken medverkar bland andra Sören Holmberg : Frida Vernersdotter : Ulrika Andersson : Ingela Wadbring : Lennart Nilsson : Maria Oskarson : Richard Svensson : Filip Fors : Lennart Weibull : Per Oleskog Tryggvason : Oscar Westlund : Maria Edström : Britt Börjesson : Ulf Bjereld : Jonas Ohlsson : Anders Sannerstedt : Per Hedberg : Monika Bauhr : Bengt Brülde : Edvin Boije : Gissur Erlingsson : Mikael Persson : Mattias Ottervik : Sara Ödmark : Anna Bendz : Karl Ydén : Lars Höglund : Josefine Bové

Den nationella SOM-undersökningen 2013 Urvalsram: 7 684 673 personer Folkbokförda i Sverige 16-85 år Svenska och utländska medborgare Systematiska sannolikhetsurval: 17 000 personer Fem parallella undersökningar á 3 400 i urvalet Långa enkäter (80-100 frågor : 1 000 analysvariabler)

Fältarbete 2013: 20 september 2013-27 februari 2014 Första kontakten 13/9 Aviseringskort 30/9 Tackkort 17/10 29/10 Telefon-påminnelser + Postal uppföljning 27/11 SMS till alla som sagt på telefon att de ska medverka 28/11 SMS till dem vi aldrig haft kontakt med 23/12 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka 20/1 Bortfallsenkät till resterande 3/2 Slutskanning 20/9 Brev: Formulär Infofolder Penna Svarskuvert 7/10 Brev: Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert + Webbalternativ 12/11 19/11 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 3/12 9/12 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 8/1 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka + bortfallsenkät till övriga 27/2 Sista enkäten anländer och knappas in för hand Fältstopp Väst skickas med en veckas förskjutning Fältperioden sträcker sig över 148 dagar motsv. 5 månader

Svarsfrekvenser för de nationella SOMundersökningarna 1986-2013 Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 68 70 69 66 66 67 71 70 67 65 69 69 68 67 63 67 65 66 65 63 60 63 58 59 60 57 57 53 Nationella SOM 2013 Bruttourval 17 000 Naturligt bortfall 1 127 Nettourval 15 873 Antal vägrare/ej anträffade 7 456 Antal svarande 8 406 Papper 7 772 Webb 634 Svarsfrekvens Brutto 49% Svarsfrekvens Netto 53%

OPINIONSSKIFTE HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Opinionsklimatet 2013 Några nyckelindikatorer Vänster-högeridentifikation Svenska folket bedömer ekonomin Svenska folket oroar sig Svenska folkets dagordning

50 IDEOLOGISK VÄNSTER-HÖGERIDENTIFIKATION 45 40 35 30 34 33 35 34 Höger Vänster Procent 25 20 15 10 5 0 Kommentar: Personer som ej besvarat frågan ingår ej i analysen. De utgör omkring 3 5 procent av svarspersonerna genom åren. Fem svarsalternativ: klart till vänster; något till vänster; varken till vänster eller till höger; något till höger; klart till höger. Frågeformulering: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013

Svenska folket bedömer ekonomin Utvecklingen av den egna ekonomin Utvecklingen av Sveriges ekonomi Utsikter för den egna ekonomin Utsikter för den svenska ekonomin

100 90 BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN AV DEN EGNA EKONOMIN 1986-2013 80 70 60 Procent 50 40 30 20 10 24 17 24 18 Förbättrats Försämrats 0 Kommentar: Kommentar: Alla svarande i SOM-studierna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har din egen ekonomi under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?

100 90 BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN FÖR SVERIGES EKONOMI 1986-2013 80 70 60 Procent 50 40 30 20 31 20 27 Försämrats 10 11 Förbättrats 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?

100 90 BEDÖMNING AV UTSIKTERNA FÖR DEN EGNA EKONOMIN DE KOMMANDE 12 MÅNADERNA 80 70 Procent 60 50 40 47 30 20 10 0 8 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 21 18 Förbättras Försämras Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Hur tror du att ekonomin kommer att förändras under de kommande 12 månaderna?

100 90 80 70 BEDÖMNING AV UTSIKTERNA FÖR SVERIGES EKONOMI DE KOMMANDE 12 MÅN 76 60 Procent 50 40 30 20 10 0 26 Försämras 14 Förbättras 7 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Hur tror du att ekonomin kommer att förändras under de kommande 12 månaderna? Den svenska ekonomin

Svenska folket oroar sig Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? (andel mycket oroande )

80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 70 60 56 50 Procent 40 40 35 Stor arbetslöshet 30 20 19 Ekonomisk kris 10 0 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1991-2013

80 70 72 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 60 50 51 Miljöförstöring Procent 40 30 38 44 Förändringar i jordens klimat 20 10 0 Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013

80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 70 65 60 50 Procent 40 45 37 Organiserad brottslighet 30 29 Terrorism 20 10 0 År Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013

80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 70 60 50 Procent 40 30 20 38 25 33 28 Sociala klyftor Ökat antal flyktingar 10 0 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? År Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1993-2013

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 49 46 44 40 Sammanfattning av svensk samhällsoro 2013 38 36 35 32 30 29 29 28 28 26 23 23 Mer oroande än 2012 Mindre oroande än 2012 Oförändrat Ej tidigare mätt 21 20 19 19 13 13 12

Befolkningens dagordning 2013 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

70 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM SOM-2013 (1-3) ARBETSMARKNAD, SKOLAN OCH SJUKVÅRDEN 60 50 Procent 40 30 20 24 28 Sjukvården 17 Arbetsmarknad 33 30 12 10 0 Utbildning Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

70 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEMEN SOM-2013 (4-6) INTEGRATION, ÄLDREFRÅGOR OCH SOCIALA FRÅGOR 60 50 Procent 40 30 Äldrefrågor Integration 20 10 14 10 7 Sociala frågor 22 17 14 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

Andel som nämner integration/immigration som en viktig fråga eller samhällsproblem bland samtliga och i grupper med olika inställning till flyktingmottagning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 34 30 20 22 21 1718 14 12 6 8 9 Samtliga Restriktiva Neutrala Generösa

70 60 61 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEMEN SOM-2013 (7-9) MILJÖ, EKONOMI OCH LAG OCH ORDNING 50 Miljö 40 Ekonomi 30 20 22 Lag och ordning 10 8 13 7 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

0 5 10 15 20 25 30 35 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region Infrastruktur Styrelseskick/politik Svensk utrikespolitik EU och internationella frågor Moral/etik Ideologi Systemmissbruk Jordbruk/naturbruksfrågor Demografiska frågor Näringsliv Medier Kultur/Fritid/Idrott Övriga sakfrågor n=8406 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 3 3 3 4 4 7 7 14 13 17 22 28 30 33 % som nämner problem/fråga i respektive kategori Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

Befolkningens dagordning: Ålder 0 10 20 30 40 50 60 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 5 5 5 4 8 2 4 6 4 3 3 7 2 3 2 15 16 13 11 14 10 20 32 29 31 32 31 31 % som nämner problem/fråga i respektive kategori 16-29 år 65-85 år

Befolkningens dagordning: Kön 0 10 20 30 40 50 60 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 5 7 6 2 6 4 4 3 2 3 3 3 3 9 14 14 15 13 14 19 20 23 25 25 33 33 35 33 % som nämner problem/fråga i respektive kategori Män Kvinnor

Befolkningens dagordning: Utbildning 0 10 20 30 40 50 60 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 9 7 4 9 8 6 3 5 4 4 2 3 1 5 1 5 12 16 18 20 28 23 30 30 25 26 37 40 Låg utbildning Hög utbildning % som nämner problem/fråga i respektive kategori

Befolkningens dagordning: Ideologi 0 10 20 30 40 50 60 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 4 4 4 4 4 5 3 6 2 1 8 8 8 9 9 19 17 15 18 12 30 31 31 30 29 31 30 40 Klart till vänster Klart till höger % som nämner problem/fråga i respektive kategori

Befolkningens dagordning: Partisympati Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 0 10 20 30 40 50 60 4 3 4 2 2 4 2 3 2 1 3 1 5 5 5 6 9 10 11 11 9 10 15 16 16 18 21 20 24 23 31 33 32 29 26 34 39 61 S M SD % som nämner problem/fråga i respektive kategori

Viktiga samhällsproblem 2013 Tio-i-topp-listan 1. Arbetsmarknad (33 procent -5) (1) 2. Utbildning (30 procent +6) (2) 3. Sjukvård (28 procent +5) (3) 4. Integration/immigration (22 procent +2) (4) 5. Äldrefrågor (17 procent +1) (5) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem 6. Sociala frågor/problem (14 procent +/-0) (6) 7. Miljö/energi (13 procent -1) (7) 8. Ekonomi (7 procent -4) (8) 9. Lag och ordning (7 procent +/-0) (9) 10.Familjepolitik (4 procent +/-0) (10) Andel som nämnt ett problem som förts till respektive kategori Rangplacering 2012

FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL

Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext

Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit

Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

Förtroendet för samhällsinstitutioner 2013 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Sjukvården 12 51 22 11 4 100 +48 Universitet/högskolor 8 47 38 5 2 100 +48 Polisen 8 47 28 12 5 100 +38 Riksbanken 9 39 41 9 2 100 +37 Radio/TV 6 43 39 9 3 100 +37 Domstolarna 8 38 34 14 6 100 +26 Grundskolan 5 37 38 16 4 100 +22 FN 7 35 37 14 7 100 +21 Riksdagen 5 30 43 15 7 100 +13 Regeringen 7 33 31 18 11 100 +11 Svenska kyrkan 5 25 42 15 13 100 +2 Kungahuset 9 23 37 15 16 100 +1 Dagspressen 2 24 45 21 8 100-3 De fackliga org 3 24 41 21 11 100-5 Försvaret 4 19 47 20 10 100-7 Storföretagen 2 20 48 22 8 100-8 Bankerna 4 24 35 25 12 100-9 De politiska partierna 1 17 50 23 9 100-14 Kommunstyrelserna 1 18 47 25 9 100-15 EU-kommissionen 2 15 47 22 14 100-19 Europaparlamentet 2 15 47 21 15 100-19 Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan 4 795 och 4 875. Analysen bygger på de editioner av SOM 2013 (Riks-SOM 1, 2 och 3) där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013.

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 (förtroendebalans) förtroendebalans 100 90 80 70 68 60 50 40 30 47 Sjukvården 48 48 Universitet/ högskolor 20 10 23 22 Grundskolan 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

100 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 förtroendebalans 80 60 40 41 20 0 13 12 2 1-7 Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret -20-40 -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 förtroendebalans 100 80 60 62 40 46 37 Riksbanken 20 7 0-20 -7-5 -8-9 De fackl org Storföretagen Bankerna -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 förtroendebalans 100 80 60 40 36 20 0-20 -40 33-31 -39 13 11-14 -15 Riksdagen Regeringen De politiska partierna Kommunstyrelserna -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

100 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 förtroendebalans 80 60 40 20 24 21 FN 0-20 -40-40 -42-19 -19 EUkommissionen EUparlamentet -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Vinnare och förlorare 2010 2013 (balansmått) Samhällsinstitution 2010 2011 2012 2013 2010 2013 De fackliga organisationerna -18-15 -7-5 +13 Svenska kyrkan +1 +1 +6 +2 +1 Universitet/högskolor +49 +41 +48 +48-1 Dagspressen -1-5 -1-3 -2 FN +25 +16 +26 +21-4 Försvaret -3-2 -1-7 -4 Radio/TV +44 +41 +40 +37-7 Grundskolan +29 +27 +25 +22-7 Europaparlamentet -12-19 -25-19 -7 Sjukvården +57 +59 +48 +48-9 Storföretagen +2-4 -5-8 -10 EU-kommissionen -9-22 -22-19 -10 Riksbanken +49 +38 +36 +37-12 Domstolarna +38 +37 +29 +26-12 Polisen +51 +45 +39 +38-13 De politiska partierna +1-10 -10-14 -15 Riksdagen +29 +20 +21 +13-16 Kommunstyrelserna +2-3 -2-15 -17 Kungahuset +19 +4 +5 +1-18 Bankerna +13 +2-9 -9-22 Regeringen +34 +24 +19 +11-23 Genomsnitt +19 +13 +12 +10-9

Vad har störst betydelse för vad 2013? Vänster-högerinställning Regeringen, storföretagen, fackliga organsationer och kungahuset Utbildning Universiteten, regeringen, domstolarna och riksdagen Ålder Universiteten, försvaret, Europainstitutionerna och radio-tv Kön Polisen, bankerna, Europainstitutionerna och Svenska kyrkan

Största polariseringen (procentdifferens) Vänster-högersjälvplacering Regeringen (höger) 49 De fackliga organisationerna (vänster) 34 Storföretagen (höger) 22 Kungahuset (höger) 21 Riksbanken (höger) 19 Riksdagen (höger) 16 Genomsnitt 12 procentenheter

Förtroende för regering och riksdag 2005 2013 självplacering vänster respektive höger procent 90 80 74 79 74 75 70 60 50 40 30 20 10 39 33 19 8 38 35 34 32 60 58 44 37 28 25 14 13 47 29 20 58 38 29 51 34 22 53 34 23 68 47 31 19 Höger, regeringen Höger, riksdagen Vänster, riksdagen Vänster, regeringen 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Vad ligger i människors förtroende? 1. Egen grundsyn 2. Erfarenhet/berördhet 3. Opinionen/medierna

Grundsyn: korrelationer mellan institutionsförtroende och tillit till andra människor, 2013 Domstolarna Riksdagen De politiska partierna Riksbanken Sjukvården Kommunstyrelserna Polisen FN Regeringen EU-kommissionen Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen Europaparlamentet Grundskolan Svenska kyrkan De fackliga organisationerna Storföretagen Försvaret Bankerna Kungahuset 0,14 0,11 0,11 0,09 0,29 0,29 0,26 0,25 0,22 0,22 0,21 0,21 0,21 0,20 0,19 0,19 0,19 0,19 0,18 0,18 0,18 Anm: Produktmomentkorrelationer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013.

Erfarenhet/berördhet Har barn 7 15 år Förtroende för grundskolan Stort Varken eller Litet Ja 59 27 14 Nej 39 40 21 Förtroende för de fackliga organisationerna Stort Varken eller Litet Ej fackligt ansluten 20 43 37 Fackligt ansluten 36 39 25 Fackliga uppdrag 61 28 11

Betydelsen av medierna Förenklat antagande: Större uppmärksamhet medför ofta mera negativ rapportering Hypotes: Större uppmärksamhet minskat förtroende Test på fem institutioner i ett medium (DN) under ca 20 år: Utfall i linje med hypotesen skäl att analysera vidare

Korta slutsatser Viss försvagning i samhällsförtroendet mellan 2012 och 2013 En allmän nedgång för de politiska institutionerna efter 2010 i linje med valårseffekten Främst utbildning och ideologi skiktar samhällsförtroende men grundsyn, berördhet och medieuppmärksamhet har stor betydelse

ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM

Förklaringsfaktorer till oro vid användning Egen erfarenhet av internet och olika digitala applikationer Personliga karaktäristika som kön, ålder och utbildning Allmän tendens till oro och tillit Politisk orientering En mer generell syn på övervakning

Graden av oro vid användning av olika digitala applikationer (procent totalt och bland användare) Söker information på internet (bland användare) Använder e-post (bland användare) Använder sociala medier (bland användare) Använder betalkort på internet Mycket oroad Ganska oroad Inte särskilt oroad Inte alls oroad Inte aktuellt (bland användare) Använder mobiltelefon (bland användare) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

80 Användningsområden på internet, 2005-2013 (procent minst någon gång i veckan) Använt e-post; 76 Sökt fakta/information; 76 70 60 50 Använt sociala medier; 50 40 Gjort bankärenden; 42 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Köpt varor/tjänster; 4

Oro i relation till användning (korrelation: Pearson s r) Sökt information Använt e-post Använt sociala medier Beställt varor eller tjänster Använt mobil Oroad när man: söker information använder e-post använder sociala medier använder betalkort använder mobil

Oro i relation till användning (korrelation: Pearson s r) Sökt information Använt e-post Använt sociala medier Beställt varor eller tjänster Använt mobil Oroad när man: söker information -,06 ** -,08 ** använder e-post -,06 ** -,09 ** använder sociala medier använder betalkort använder mobil -,06 * -,08 ** -,08 ** -,09 ** -,05 **

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på internetvanor (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Använder internet flera gånger i veckan eller dagligen Använder internet någon gång i veckan Använder internet mer sällan Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på sociala nätverksvanor (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Lägger ut eller kommenterar i sociala medier varje dag Lägger ut eller kommenterar i sociala medier varje vecka Lägger aldrig ut eller kommenterar i sociala medier Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på kön (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Kvinnor Män Oroad när använder e-post Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på ålder (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Oroad när använder e-post Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på utbildning (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Låg utbildning Medellåg Medelhög Hög utbildning Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på politisk orientering (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Politiskt till vänster Varken vänster eller höger Politiskt till höger Oroad när använder e-post Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på mellanmänsklig tillit (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Låg tillit till andra människor Varken låg eller hög Hög tillit till andra människor Oroad när använder e-post Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på synen på dataövervakning (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Alla Oroad när använder sociala medier Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör alltid kunna användas Oroad när använder e-post Oroad när söker information Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör kunna användas i undantagsfall Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör aldrig kunna användas 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Slutsatser: Ju mer specifika applikationer, desto mer upplevd oro Ju mer personligt, desto mer oro Det kan finnas en förhandling mellan oro och nytta, där nyttan går segrande ur striden t.ex. vid e-post och informationssökning Mellanmänsklig tillit och internetvana är mycket betydelsefulla för den upplevda oron Utbildning av medborgare är helt nödvändig så att vi kan förhålla oss klokt till oro; vara oroliga när det är befogat och ha en trygg digital användning utan onödig oro

SVENSK ÖVERVAKNINGSOPINION HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Våld kan endast mötas med våld. Om den demokratiska staten vill bestå, måste den med alla medel försvara sig mot våldsangrepp och har därmed icke brutit något mot sina egna principer Alf Ross (1948) Varför demokrati s 169.

Det övervakade folket Att mäta tvångsmedelsopinionen

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Kameraövervakning av offentliga platser Balans alltid-aldrig +43 +58 +55

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Telefonavlyssning Balans alltid-aldrig +18 +12 +5

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Post- och paketkontroll Balans alltid-aldrig +13 +4 +14

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige Balans alltid-aldrig -3-12

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Åsiktsregistrering Balans alltid-aldrig -38-47 -50

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Förbud mot möten och demonstrationer Balans alltid-aldrig -30-41 -54

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Censur i press, radio och TV Balans alltid-aldrig -46-57 -59

Tvångsmedelsopinionen % bör aldrig kunna användas 70 60 50 46 55 63 64 59 54 1. censur 2. mötesförbud 3. åsiktsregistrering 40 39 30 20 21 24 4. övervakning av tele- och datatrafik 10 0 11 10 4 2 2002 2008 2013 5. post/paketkontroll 6. telefonavlyssning 7. kameraövervakning

PARTIKRIS GISSUR Ó ERLINGSSON Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

Minns ni tongångarna på 1990-talet? Till exempel Temanummer Statsvetenskaplig tidskrift (1995): Partiernas kris SNS Demokratirådsrapport (2000) Demokrati utan partier Ställde frågan: Håller partiernas kris på att utvecklas till en kris för hela demokratin? Demokratiutredningen (SOU 2001:1) Frågan om partikris på agendan i ett par olika avseenden Oron vid 90-talets slut berättigad av minst tre skäl

Inte konstigt (1): Stora medlemsförluster Demokratirådets rapport (2000) - Rejäla medlemsförluster på väldigt kort tid - Enkel framräkning: medlemmarna helt borta 2013!

Inte konstigt (2): Rekryteringsproblem Gidlund & Möller (1999) Demokratins trotjänare. SOU 1999:30 Hur var tillgången på personer som var villiga att ställa upp vid nomineringarna till kommunfullmäktige inför valet? Andel som svarade: - ej fullt tillräckligt + klart otillräckligt Alltså: Stigande problem att hitta folk som vill ta på sig uppdrag

Inte konstigt (3): Förtroenderas (t.o.m. -98 ) Se: Valundersökningarna Partierna är bara intresserade av folks röster, inte av deras åsikter Andel som tar avstånd, dvs. svarar "delvis motsatt åsikt" eller "helt motsatt åsikt".

Vad har då hänt sedan slutet på 90-talet? Visserligen fortsatta medlemsförluster Men i avtagande takt; och sedan 2005/2006 rätt stabilt Till och med svag tillväxt! (se Hjertqvist 2013) Studier av uppdragsvillighet - inte upprepats Men: verkar i vart fall inte blivit enklare (Karlsson & Lundmark 2011; SOU 2012:30 Vital demokrati) Tilltron till partierna då? Bett SOM upprepa Demokratirådets (2000) frågebatteri Identiska frågor (inte ställts av SOM sedan 1999)

Hur fungerar partierna? (Balansmått) Hur fungerar partierna när det gäller att Ta ansvar för svåra och långsiktiga beslut? Ge medlemmarna inflytande över partiets politik? Ta fram lämpliga personer till förtroendeuppdrag Föra fram medborgarnas krav och önskemål 1999-44 - 44-40 - 37 2013 Förändring, balansmått - 27 + 17-22 + 22-24 + 16-20 + 17

Förstärker intrycket från tidigare studier: ökat förtroende! (Valundersökningarna)

Slutsatser? Partierna har det besvärligt i vissa avseenden Svårigheter att hitta uppdragsvilliga kandidater, tror vi Inte superattraktiva för presumtiva medlemmar men hyfsat i ett par andra ingen jättekris, ändå? Medlemstappet planat ut och t o m ökat lite grand Hyggligt ekonomiskt starka pga partistödet (Hjertqvist 2013) (Relativ) förtroendemässig uppryckning Representativa valdemokratins dagsform, ändå OK? Övergång från Masspartier & folkrörelsedemokrati till Professionella kampanjpartier & konkurrensdemokrati Stör det verkligen medborgarna så mycket? Jämför Esaiasson med flera (2011)

Förtroende (1999 vs 2013) Bra Dåligt Vet ej Ta ansvar 21 65 14 Ge medl 13 57 30 Få fram 21 61 18 Föra fram 24 61 15 Bra Dåligt Vet ej 26 54 20 17 37 44 30 45 25 29 48 23

Dräneringen av medlemmar avstannat (2007/2008) och t.o.m. vänt litet Från: Hjertqvist, O. (2013). De politiska partiernas bidragsberoende.

Ställda inför idealtypen valdemokrati och idealtypen deltagardemokrati majoriteten väljer valdemokratin, och i ökande grad så. Från Esaiasson, Gilljam & Persson (2011). Medborgarnas demokratiuppdattningar, i Lycksalighetens ö. (SOM-institutet)

Dagens program