Tomelilla kommun Familjenämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Fredagen den 24 maj 2019 kl. 08.30 Plats: Smedstorp, Barnens förskola Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Val av justerare och tidpunkt för justering 3 2 Ändringar av dagordningen 3 Dialoger och informationsärenden 2019 2019/2 4 Information från Individ- och familjeverksamheten 4 5 Information från Barn- och utbildning 6 Granskningar Skolinspektionen 5-61 7 Skolpeng 62-66 8 Tomelillas kommuns framtidslöfte till nyanlända 67 flerspråkiga barn och elever 9 Skolvision 10 Brösarps skola 11 Smedstorps skola 12 Fältassistenterna Beslutsärenden 13 Verksamhetsberättelse social jour 2018 2019/43 68-75 14 Jämställdhetsaspekter vid utbetalning av 2019/33 76-82 försörjningsstöd till par eller familjer 15 Busskort, avgift vid förlust 2019/48 83 16 Utredning om framtida skolorganisation 2019/32 84-89 17 Anmälningsärenden Fnifu 2019/1 90-93 18 Anmälningsärenden Familjenämnden 2019/1 94-114 Christer Yrjas Ordförande Billy Nielsen Sekreterare 1
Tomelilla kommun Familjenämnden Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon 0733 704473 Billy Nielsen E-post: kommun@tomelilla.se 2
NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL För Familjenämnden (2019-2022) Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter: 1 2 Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Christer Yrjas, ordf. C 2 Anders Throbäck, 2:e v ordf. S 3 Paul Lennartsson SD 4 Ewa Carnbrand, 1:e v ordf. M 5 Linda Ekelund V 6 Carina Persson L 7 Per-Olof Örnsved SD Ja Nej Avstår ERSÄTTARE Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Sven Gunnarsson C 2 Roger Persson S 3 Kent Gustafsson SD 4 Marie Schuman M 5 Robert Buhre S 6 Janet ten Have M 7 Jonas Olsson SD Ja Nej Avstår 3
Noteringsblad 4
5
6
7
8
Beslut Tomelilla kommun kommun@tomelilla.se 2019-03-08 1 (23) Dnr-2018:6430 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Odenslundsskolan i Tomelilla kommun 9
Skolinspektionen 2 (23) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19-20 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Odenslundsskolan avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte Skolinspektionen motsvarande redovisning men kan lämna framåtsyftande kommentarer. Beslut: Skolinspektionen bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Odenslundsskolan i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn leder, organiserar och skapar förutsättningar för det pedagogiska arbetet genom att tydliggöra arbetssätt och förhållningssätt för personalen så att det ger avtryck i undervisningen. Undervisning Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: 10
Skolinspektionen 3 (23) Skolan behöver säkerställa att eleverna i högre utsträckning bli delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen. Trygghet och studiero Skolan har i flera delar ett arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn säkerställer att det sker ett samlat arbete för att skapa trygghet som alla på skolan deltar i. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn genom tydligare styrning och ledning säkerställer kvalitetssäkringen av omdömen och betyg. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 6 september 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 156, 221 00 Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 2018:6430) i de handlingar som sänds in. 11
Skolinspektionen 4 (23) Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens bedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Skolinspektionen bedömer följande: Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 1 kap. 5, 2 kap. 9-10, 34, 4 kap. 4-7 skollagen Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Skolans uppdrag, Varje skolas utveckling. 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektorns ansvar De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att rektorn delvis leder och styr skolans utveckling och verkar för elevers lika rätt till en god utbildning, oavsett könstillhörighet. Även om granskningen visar att det sker en viss uppföljning av kunskapsresultat och värdegrundsarbete så behöver rektorn skaffa sig en tydligare bild av undervisningen genom att analysera skolenhetens resultat tillsammans med lärare och elevhälsa. Delar av denna uppföljning och analys kan sedan även ligga till grund för ett mer strategiskt arbete med jämställdhet på skolan. Vad gäller rektorns ledning och organisation av det pedagogiska arbetet utifrån ett fokus på skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag så behöver detta utvecklas ytterligare. Det är detta område som Skolinspektionen bedömer att skolan bör prioritera. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten har gjort under besöket. Uppföljning och analys av resultat Granskningen visar att rektorn visserligen följer upp kunskapsresultat och värdegrundsarbetet och att det sker en viss analys, men att lärare och elevhälsa har en begränsad delaktighet i och kännedom om detta arbete. I Tomelilla kommun finns en gemensam organisation för att följa upp elevernas resultat digitalt. Enligt lärarna på Odenslundsskolan sker dessa digitala avstämningar i matematik, svenska och engelska 12
Skolinspektionen 5 (23) samt trygghet och trivsel vid tre tillfällen varje termin. Lärarna säger att denna digitala uppföljning består av färgkoder där grönt indikerar ett positivt resultat medan rött indikerar ett negativt. De intervjuade lärarna säger att systemet är ett väldigt smalt verktyg. Lärarna berättar dessutom att de går igenom sina elevers resultat två gånger per år inom ramen för en klasskonferens men att de inte är med och analyserar den övergripande statistiken för skolan. Lärarna säger att de bara tittar på enskilda individers resultat och inte analyserar skillnader mellan flickors och pojkars betyg och relationen mellan betyg och nationella prov. Vad gäller värdegrundsarbetet berättar lärarna att rektorn tar en aktiv del i den dagliga verksamheten och att han löpande pratar med både elever och lärare om värdegrundsfrågor. De berättar också att de har fått ett material med olika värderingsövningar och gruppövningar från kuratorn vilket de kan använda sig av. Lärarna säger vidare att de inte vet om värdegrundsarbetet följs upp med någon tydlig systematik eller om det utvärderas. Representanter för elevhälsan säger att de deltar i klasskonferenserna men inte i digitala avstämningar eller genomgångar av gruppernas samlade resultat. Representanter för elevhälsan säger också att de inte är med och diskuterar hur undervisningen kan organiseras eller i någon analys av resultaten utifrån en helhetsbild. Enligt elevhälsans representanter så skulle det behövas ett samlat värdegrundsarbete på skolan och elevhälsan säger att de gärna skulle vilja arbeta mer förebyggande med värdegrundsarbetet. Representanter för elevhälsan säger att det inte finns något kontinuerligt och återkommande värdegrundsarbete på skolan och att det arbete som de själva initierar inte utvärderas. Rektorn säger att han följer upp kunskapsresultaten genom skolans digitala system och genom klasskonferenser då elevernas resultat analyseras på individ- och gruppnivå. Rektorn säger vidare att han följer upp undervisningen genom klassrumsbesök. Vad gäller hur kunskapsresultaten ser ut säger rektorn att läsförståelsen och det matematiska tänkandet behöver utvecklas men att eleverna uppvisar goda resultat i bild, slöjd och de samhällsorienterande ämnena. Den nationella statistiken styrker rektorns utsaga att matematikämnet behöver utvecklas för att eleverna ska kunna höja sina resultat. Däremot visar nationell statistik att det ämne där skolans elever uppvisar bäst resultat är i musik och de ämnen där eleverna har lägst resultat är historia och samhällskunskap. Vad gäller om värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen så säger rektorn att han följer upp det genom klassrumsbesöken och att återkoppling exempelvis kan ske i den delen till mentorn efteråt. 13
Skolinspektionen 6 (23) Jämställdhetsarbetet Granskningen visar att det inte bedrivs ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan men att det finns exempel på att personalen i den dagliga verksamheten arbetar med jämställdhet. Lärarna säger att de alltid diskuterar elevernas resultat utifrån de enskilda individerna i klasserna och aldrig utifrån klassens gruppdynamik eller utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Samtidigt berättar lärarna att man kontinuerligt arbetar med jämställdhetsperspektiv genom att exempelvis köpa in nya läromedel för att de gamla inte är bra ur ett jämställdhetsperspektiv och att man i historia och samhällskunskap diskuterar familjebildning ur ett historiskt perspektiv samt hur arbetsfördelningen kan se ut i olika familjer. I Skolenkäten som skolans personal besvarade vårterminen 2018 ger personalens svar på om de på skolan pratar om jämställdhet mellan könen ett medelvärde på 10,0 (på en skala mellan 0 10). Medelvärdet för samtliga deltagande skolors personal på samma fråga är 8,3. Vidare uppger lärarna att även om de i flera sammanhang diskuterar jämställdhetsfrågor med eleverna är det ingenting som de diskuterar med varandra i kollegiet eftersom de ser jämställdhetsperspektivet som ett självklart perspektiv. Enligt lärarna saknas det dock ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan som leds av rektorn. Representanter för elevhälsan ger exempel på att det finns behov av att arbeta med ett tydligare jämställdhetsperspektiv, att de i nuläget inte känner till om det finns något sådant arbete på skolan men att de skulle vilja vara involverade i den typen av arbete. Rektorn säger att han bedriver ett jämställdhetsarbete inom ramen för värdegrundsarbetet men ger inga exempel på hur man på skolan arbetar med att exempelvis motverka traditionella könsmönster samtidigt som han ändå konstaterar att eleverna nog har en ganska traditionell syn på kön. Pedagogisk ledning och organisation Granskningen visar att rektorn behöver leda det pedagogiska arbetet utifrån ett tydligt fokus på skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag genom att skapa förutsättningar för lärare att samverka och se till att det sker ett lärande i kollegiet. Vid tillfället för Skolinspektionens besök hade rektorn visserligen avsatt tid för samverkan men lärarna hade inte fått någon tydlig styrning kring hur denna tid skulle användas. Lärarna säger att de utan ledning från rektorn utvärderar undervisning och arbetsområden. Det finns inte heller någon planerad introduktion för obehöriga lärare på skolan. Detta beskrivs nedan i avsnittet Identifierat utvecklingsområde. 14
Skolinspektionen 7 (23) Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn leder, organiserar och skapar förutsättningar för det pedagogiska arbetet genom att tydliggöra arbetssätt och förhållningssätt för personalen så att det ger avtryck i undervisningen. Skolinspektionens granskning visar att rektorn inte leder det pedagogiska utvecklingsarbetet och säkerställer att det ger avtryck i undervisningen. Enligt läroplanen har rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. 1 Lärarna beskriver rektorn som en mycket närvarande rektor i verksamheten. De beskriver att de har mycket frihet under ansvar och att rektorn litar på dem. Vidare säger lärarna att rektorn är ute i klassrummen och ser hur de arbetar. Lärarna uppger att de har morgonmöte varje dag då man har en kortare åtgärdande avstämning, exempelvis om någon är sjuk. Vidare uppger lärarna att de har torsdagsmöten varje vecka. Då kan det handla om allt från analys av resultaten till hur man ska organisera ett Luciafirande. Det finns, enligt lärarna, ingen dagordning för torsdagsmötena och det går därför inte att förbereda sig inför mötena. Lärarna säger att även om rektorn är närvarande vid alla möten så vet de inte hur rektorn fångar upp kvaliteten i undervisningen och elevernas resultat, annat än genom huvudmannens digitala system och sporadiska möten på skolan. Enligt lärarna är det svårt att få möjlighet till samverkan med elevhälsan. Lärarna säger vidare att de vid enskilda tillfällen får stöd av specialpedagogen i individärenden, och representanter för elevhälsan uppger att de endast är med i klassrummen på förekommen anledning. Vad gäller introduktion för obehöriga lärare så framgår det av intervju med lärare att det saknas en planerad introduktion för nyanställda. Lärarna säger att de som nyanställda fick handledning av den kollega de närmast arbetade med och att det finns en tillåtande och öppen stämning på skolan. Men lärarna säger också att det inte finns någon uttalad strategi 1 Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37) 2.8 Rektorns ansvar 15
Skolinspektionen 8 (23) för hur introduktionen av nyanställda ska gå till, och rektorn följer heller inte upp introduktionsperioden. Elevhälsoteamet träffas, enligt egen uppgift, fyra gånger per termin tillsammans med rektorn och då har de till uppgift att gå igenom två skolenheters elever. Elevhälsan upplever att den mötestid som finns inte räcker till. Elevhälsan säger att de inte deltar, vare sig i planeringen, uppföljning av undervisningen eller utvärderingen av skolans resultat. Rektorn uppger i intervju att det finns förutsättningar för samverkan på flera sätt genom exempelvis morgonmöten och mötestid för lärare på torsdagar utifrån olika teman. Det finns, enligt rektorn, också en samverkanstid på onsdagar då det är tänkt att det med viss regelbundenhet ska bedrivas kommungemensam kompetensutveckling för lärarna. Rektorn uppger att resterande onsdagseftermiddagar i månaden äger arbetslagen själva. Rektorn uppger vidare att det är lärarna som själva måste ta initiativet till att ha arbetslagsmöten men att han avsätter tid så att detta kan ske. Fritidshemspersonalen är klassplacerade och arbetar nära klasslärarna under den del av dagen då fritidshemmet är stängt. Rektorn säger att både fritidshemspersonalen och lärarna på skolan arbetar i mindre konstellationer som sätts samman av honom. Genom lärarparens olika kompetens och dynamik sker, enligt rektorn, en utveckling av arbetssättet och undervisningen på skolan. Detta arbete synliggörs emellertid inte för personalen på skolan. Enligt rektorn får de nyanställda lärarna en mentor. Detta mentorskap kan bestå i att en mindre erfaren lärare placeras tillsammans med en erfaren lärare. Enligt rektorn behöver samverkan mellan elevhälsoteamet och skolans övriga personal utvecklas. Rektorn säger att elevhälsan alltid är välkommen på de gemensamma mötena men han betonar samtidigt att han hellre ser att elevhälsans representanter är närvarande i verksamheten och att han inte vill tvinga elevhälsan att vara med på stormöten. Inom forskningen framhålls att ett framgångsrikt skolledarskap kännetecknas av att rektorn skapar en funktionell och lärande organisation. 2 Mot denna bakgrund rekommenderar Skolinspektionen att rektorn påbörjar ett arbete med att leda och organisera det pedagogiska arbetet genom att styra innehållet i de samverkansfora 2 Höög, J. & Johansson, O. (red.) (2014) Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur och ledarskap, Lund: Studentlitteratur 16
Skolinspektionen 9 (23) som lärarna och övrig personal deltar i samt att se till att dessa fora för samverkan faktiskt sker. I detta ingår också att se till att obehöriga lärare får en planerad och noggrant övervägd introduktion. Undervisning Skolinspektionen bedömer följande: Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen (2011:185) Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden 5. Kursplaner med kunskapskrav De övergripande skälen till Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att eleverna huvudsakligen får en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. Granskningen visar att lärarna till stor del tar ansvar för att undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd. Det framgår också av granskningen att lärarna ser till att eleverna huvudsakligen stimuleras och utmanas utifrån sina individuella behov i undervisningen. Granskningen visar dock att eleverna endast i begränsad omfattning ges möjligheter att göras delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Strukturerad och varierad undervisning samt ett aktivt lärarstöd Granskningen visar att undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd. Skolinspektionens observationer visar att det på lektionerna finns en variation mellan olika arbetsuppgifter och mellan olika sätt att arbeta. Eleverna berättar att det sker en progression i hur mycket de exempelvis får jobba i grupp. De yngre eleverna säger att de har försökt arbeta i grupp men att det inte fungerade eftersom det blev väldigt oroligt i klassen och att de nu mestadels arbetar enskilt och 17
Skolinspektionen 10 (23) att det fungerar bra. De äldre eleverna berättar att de ofta får jobba tillsammans kring enstaka uppgifter men att de också har grupparbeten. Intervjuade lärare berättar hur de varierar undervisningen på olika sätt, exempelvis arbetar lärarna med kooperativt lärande, laborationer och kamratbedömningar. Vid lektionsobservationer förmedlar vissa lärare på ett kortfattat sätt vad eleverna ska lära sig under lektionen och vad de olika aktiviteterna syftar till. Eleverna säger att det är tydligt för dem vad de ska göra på lektionerna i alla ämnen och med alla lärare med något undantag. Enligt eleverna finns det på de flesta lektioner en inledning och ett avslut. Eleverna säger att lärarna använder läroplanen för att förklara vad man ska lära sig i skolan och att lärarna också går igenom vad man ska kunna för att nå olika kunskapsnivåer. Samtliga elever säger att lärarna förklarar uppgifter på olika sätt i syfte att alla elever ska förstå vad målet med uppgifterna är. Skolinspektionens observationer visar att det finns ett logiskt flöde i de uppgifter som presenteras. Lektionen börjar med en inledning där läraren i många klasser går igenom dagsschemat för att sedan förklara vilka mål som eleverna ska arbeta mot under lektionen och hur dessa kan kopplas till aktiviteter under tidigare lektioner. Alla lärare ger delinstruktioner under lektionens gång och återkoppling sker i regel individuellt med eleverna. I intervju säger lärarna att de försöker ha en intresseväckande inledning på lektionerna vilket ofta fångar elevernas uppmärksamhet. Aktiviteten kopplas därefter till målen. Lärarna säger vidare att de knyter ihop lektionen med en avslutning. Rektorn säger att han skapar sig en bild av hur lärarna arbetar utifrån lektionsbesök och efterföljande samtal med lärare. Rektorn säger också att han samtalar med elever regelbundet för att skapa sig en bild av undervisningen utifrån deras synvinkel. Rektorn säger att alla lärare har en godtagbar struktur på sin undervisning men att det avseende variation i undervisningen ser olika ut mellan lärare. Stimulans och utmaningar Granskningen visar att lärarna överlag har höga förväntningar på eleverna och motiverar dem samt att eleverna mestadels får stimulans och utmaningar. Skolinspektionens observationer visar att lärarna på flera sätt arbetar för att stärka elevernas självförtroende och motivation. Ett exempel på detta är när en elev vill lösa ett matematiktal på ett eget sätt. Läraren uppmuntrar eleven att berätta hur denne har tänkt men presenterar också alternativa metoder och förklaringar till varför dessa kan vara bra att kunna. Men det finns också enstaka exempel på lärandesituationer där läraren har ett ironiskt förhållningssätt till elevers svar vilket skapar en osäkerhet i elevgruppen vid gemensamma diskussioner. Intervjuade elever säger att flera lärare 18
Skolinspektionen 11 (23) uppmuntrar och motiverar dem i skolarbetet, till största delen genom motiverande enskilda samtal. Några elever säger att de upplever att lärarna inte tror på dem och att de ibland känner sig mindre värda än sina klasskamrater. Representanter för elevhälsan säger att det i samtal med elever framkommit att de upplever att lärarna inte ser dem. Intervjuade lärare säger att de har höga förväntningar på eleverna och att de arbetar med att synliggöra detta för eleverna. Lärarna berättar att de anpassar materialet utifrån elevernas individuella behov och intresse för att motivera dem och på så sätt öka deras självförtroende. Skolinspektionens observationer visar att undervisningens innehåll och arbetssätt är anpassat till den aktuella elevgruppen. Under de flesta observerade lektioner arbetar alla elever med samma uppgifter och innehåll och arbetssättet är gemensamt för hela klassen. Men även om eleverna utför samma uppgifter så varierar arbetssätten. Exempelvis arbetar elever både med enskilda uppgifter och med diskussioner i helklass. Det finns exempel på att elever använder alternativa lärverktyg och många elever använder bildstöd. Eleverna säger att de tycker att skolarbetet är lagom svårt. Eleverna uppger i intervju att de för det mesta kan få utmanande uppgifter, speciellt i matematik där det både finns repetitionsuppgifter och fördjupningsuppgifter i boken. Men eleverna säger också att det i andra ämnen visserligen finns extrauppgifter, men att dessa inte är av mer utmanande karaktär. Eleverna uppger vidare att de för det mesta arbetar enskilt men att de också får prova på andra sätt att arbeta. Lärare säger att de alltid har extra uppgifter på lager och utmaningar av mer problemlösande karaktär. Rektorn uppger i intervju att huvudmannen har ett tydligt fokus på att samtliga elever ska uppnå minst E i betyg och att detta sker på bekostnad av att eleverna inte alltid når så långt så möjligt. Rektorn uppger vidare att lärarna i huvudsak har höga förväntningar på eleverna men att det finns lärare som anser att det inte går att motivera vissa elever. Reflektion och delaktighet Granskningen visar att eleverna i viss utsträckning får möjlighet att pröva olika strategier för att reflektera över sitt eget lärande men att eleverna endast i begränsad omfattning är delaktiga i planeringen och utvärderingen av undervisningen. Intervjuade lärare ger flera exempel på hur eleverna får reflektera över sitt eget lärande. I en årskurs har eleverna tankeböcker där de får skriva eller rita en gång i veckan utifrån de individuella mål som varje elev har. I en annan årskurs får eleverna reflektera kring sitt eget lärande med hjälp av en skoldagbok. Lärarna säger att de regelbundet diskuterar anteckningarna muntligt och enskilt med eleverna. En annan 19
Skolinspektionen 12 (23) lärare berättar att hen ofta försöker ha en avslutande och en framåtsyftande diskussion med eleverna i slutet av lektionerna i syfte att få dem att reflektera över sitt eget lärande. Vid slutet av skoldagen får eleverna tala om vad de har lärt sig under dagen och vad de ska berätta för sina föräldrar. Eleverna uppger i intervju att de främst får reflektera över sitt eget lärande på utvecklingssamtalet. Granskningen visar också att det finns ett behov av att ytterligare utveckla arbetet med att låta eleverna vara delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen. Se ytterligare motivering till detta under rubriken Identifierat utvecklingsområde, nedan. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Skolan behöver säkerställa att eleverna i högre utsträckning bli delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen. Skolinspektionens granskning visar att det finns ett behov av att lärare och elever tillsammans planerar och utvärderar undervisningen eftersom detta inte sker i tillräckligt stor utsträckning. Enligt läroplanen ska undervisningen bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar. Av läroplanen framgår också att lärare ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad och att lärare tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. 3 I intervju med elever säger de att lärarna inte lyssnar på dem och att de inte får vara med och planera undervisningen trots att de har idéer. Ett exempel som eleverna ger 3 Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter och 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 20
Skolinspektionen 13 (23) är att de vid ett tillfälle fick skriva ner vad de tyckte om en uppgift men att de sedan inte fick återkoppling på sina svar. Elever säger vidare att de nästan aldrig utvärderar undervisningen men att de någon gång har utvärderat ett nytt arbetssätt tillsammans med läraren men att de är osäkra på om deras åsikter egentligen har påverkat undervisningen. Detta syns också i huvudmannens enkät för våren 2018, där 15 procent av eleverna i årskurserna 3 6 på Odenslundsskolan uppger att de inte vet om de är med och utvärderar undervisningen. I årskurserna F 2 är det 43 procent som inte vet om de får utvärdera undervisningen. Elever uppger vidare i intervju att läraren har sin planering och att det bara gäller att hänga med. En lärare säger att hen arbetar mycket med elevernas förförståelse och utifrån denna gör en planering tillsammans med eleverna. En annan lärare berättar att om en elev säger något om undervisningen så tar hen det till sig men tillägger att man ofta märker vad som fungerar och vad som inte fungerar. Lärarna har provat att använda exit tickets men har slutat med detta. I huvudmannens enkät för våren 2018 anser 15 procent av lärarna att de inte gör eleverna delaktiga i utvärderingen av undervisningen och tar tillvara deras synpunkter. Rektorn säger att det finns en variation i hur mycket och på vilket sätt lärarna planerar och utvärderar sin undervisning tillsammans med eleverna. Det är viktigt att lärarna tar vara på elevernas synpunkter för att utveckla undervisningen, så att eleverna blir medvetna om att de är delaktiga i utformningen av undervisningen. Lärare måste förstå innebörden av elevers delaktighet i undervisningen, och det är alla elevers delaktighet i undervisningen och känsla av tillhörighet i klassen som är målet med deras arbete. En viktig förutsättning är att lärare delar den visionen med skolledningen. Skolinspektionen rekommenderar därför lärare att, under ledning av rektorn, utveckla former för att öka elevers delaktighet i planering, utvärdering och utveckling av undervisningen i förhållande till elevernas ålder och mognad. Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer följande: Skolan har i flera delar ett arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 3 kap. 3, 5 kap. 3 och 5, 6 kap. 6-7 skollagen 21
Skolinspektionen 14 (23) Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att skolan till viss del har ett pågående arbete för att eleverna ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Granskningen visar att det pågår ett arbete med att öka studieron, vilket har gett ett positivt resultat, men att det återstår för skolan att ta ett samlat grepp och exempelvis upprätta gemensamma ordningsregler. Vidare behöver skolan arbeta mer med att säkerställa tryggheten i skolmiljön och rektorn behöver även i denna del ta ett samlat grepp om hur arbetet med ökad trygghet ska se ut. Det är området med trygghet som Skolinspektionen bedömer att skolan bör prioritera. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen har tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Skolans arbete för ökad studiero Granskningen visar att det i de flesta klasser råder studiero men att det i vissa klasser finns problem med studieron och att det finns ett pågående arbete med att skapa studiero. Skolinspektionens observationer visar att eleverna vid observerade lektioner kan arbeta ostört och att det under lektionerna är arbetsro med något undantag. Eleverna berättar att det finns elever som stör undervisningen, även i angränsande klassrum, genom att banka i väggarna, vilket även inträffar vid en av Skolinspektionens observationer. I en klass finns fortsatt stora problem med studieron vilket rektorn säger sig vara väl medveten om. Eleverna berättar vidare att det finns elever som pratar rakt ut utan att räcka upp handen men att det för det mesta blir tyst om läraren säger till. Enligt eleverna finns det olika ordningsregler för olika klasser men i någon klass saknas det ordningsregler. Eleverna säger att den i vissa fall bristande studieron också handlar om att det finns för få lärare. Det senaste resultatet för huvudmannens skolenkät, våren 2018, visar på att arbetsron på kommunens skolor stadigt har förbättrats sedan 2016. När det gäller kommunens enkät för Odenslundskolan visar den våren 2018 att 25 % av pojkarna och 15 % av flickorna i årskurserna F 2 tycker att de saknar studiero på lektionerna. I årskurserna 3 6 är motsvarande siffra för pojkarna ca 10 % och för flickorna 5 %. I Skolinspektionens enkät våren 2018 som besvarats av elever i årskurs 5 ger elevernas 22
Skolinspektionen 15 (23) svar på frågan om de har studiero ett medelvärde på 6,7 vilket är ett högre medelvärde än för samtliga medverkande skolenheter i årskurs 5. Det är också en förbättring jämfört med samma siffra hösten 2016. Lärarna uppger i intervju att studieron för det mesta är god men att det ibland kan bli högljutt på lektionerna och att spring i korridorerna kan störa arbetsron för elever inne i klassrummen. En lärare har initierat diskussioner i sin klass om vad studiero innebär i syfte att medvetandegöra detta för eleverna. Resultatet har blivit att studieron i klassen har förbättrats. Representanter för elevhälsan säger att de inte vet hur lärarna arbetar med studiero och att de bara är involverade i arbetet med studiero på förekommen anledning. Rektorn säger att det finns ett pågående förebyggande arbete då det gäller studieron men att detta arbete fortfarande inte är i hamn. Skolans arbete för ökad trygghet Skolinspektionens granskning visar att det finns ett behov av att utveckla arbetet med en tryggare skolmiljö. Granskningen visar att det finns en otydlighet i organisationen och i arbetet med att skapa en trygg skola, exempelvis har alla klasser sina egna ordningsregler eller saknar sådana. Detta beskrivs nedan i avsnittet Identifierat Utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn säkerställer att det sker ett samlat arbete för att skapa trygghet som alla på skolan deltar i. Granskningen visar att arbetet med att säkerställa en trygg skolmiljö för eleverna behöver utvecklas så att det skapas en samsyn kring hur man på skolan ska arbeta för att säkerställa tryggheten. Enligt 5 kap 3 skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I intervju med elever framkommer att eleverna på det hela taget känner sig trygga i klassrummet men att många elever känner sig otrygga på rasterna och i busskön. Eleverna säger att det finns barn som knuffas i busskön och tillägger att de vuxna många gånger inte gör något åt detta. Eleverna uppger i intervju att det finns elever på skolan som skrämmer och hotar dem, även inne i klassrummet, men att lärarna bara 23
Skolinspektionen 16 (23) säger att man ska ge dem som bråkar en chans. Eleverna uppger vidare att det är bra att det finns rastvakter som hjälper till när det blir bråk men tillägger att deras ingripande ibland ändå inte hjälper. Eleverna berättar att de regelbundet svarar på frågor om trygghet och trivsel men att de sedan inte får reda på något resultat. Eleverna berättar vidare att de inte vet om det finns ett arbete för ökad trygghet på skolan. Enligt eleverna finns det ordningsregler i vissa klasser vilka är kopplade till trygghet, men det finns olika regler för olika klasser och i vissa klasser finns det inga regler alls. Det senaste resultatet för huvudmannens skolenkät för alla skolor i kommunen, våren 2018, visar att det har skett en försämring av elevernas upplevelse av trygghet i skolan. När det gäller Odenslundsskolan så svarar 28 % av eleverna i förskoleklassen och årskurserna 1 2 att de inte är trygga på skolan. Av de elever som går i årskurserna 3 6 anger 34 % att de inte är trygga i skolan. I Skolinspektionens enkät som skolans elever i årskurs 5 besvarade vårterminen 2018 ger elevernas svar på flera frågor som tangerar området trygghet lägre värden än medelvärdena för samtliga medverkande skolenheter. På frågan om eleverna känner sig trygga på skolan anger eleverna ett medelvärde på 5,8 medan värdet för samtliga medverkande skolenheter är 8,0. Siffran har försämrats med 2,5 enheter sedan hösten 2016. I Skolenkäten finns också frågor om grundläggande värden på skolan som att man på skolan respekterar varandra och att man uppfattar lärarna som rättvisa mot eleverna. Det finns vidare frågor om ordningsregler och huruvida dessa följs. Vidare finns en fråga huruvida de vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak mot någon annan. På alla dessa områden har det skett en försämring med mellan 1,8 och 3,1 enheter sedan hösten 2016. Dessutom ligger medelvärdet för alla dessa områden under medelvärdet för samtliga medverkande skolenheter i samma mätning. Intervjuade lärare uppfattar däremot tryggheten på skolan som relativt god. Liksom eleverna nämner lärarna att det funnits utåtagerande elever som har skapat otrygghet i klassrummen och på skolgården men att skolan satt in extrapersonal för att hantera detta. Lärarna säger att de regelbundet diskuterar hur de ska förbättra tryggheten på rasterna exempelvis genom rastaktiviteter och rastvakter. Lärarna har också diskuterat att man borde undvika att lägga alla raster samtidigt eftersom skolgården är liten och att många elever på en liten yta samtidigt innebär att det blir mer bråk. Det finns också lärare som förbereder sin klass för rasten, exempelvis genom att kontrollera att alla elever har något att göra. Lärarna säger att även om rektorn är närvarande i det dagliga arbetet med trygghet och får information på gemensamma möten, så vet de inte hur rektorn fångar upp på vilket sätt lärarna arbetar med trygghet annat än 24
Skolinspektionen 17 (23) genom den digitala enkäten om trygghet och trivsel. Elevhälsan uppger i intervju att de får information om enkätresultaten men att de inte är med och analyserar dessa tillsammans med övrig personal. Elevhälsan uppger vidare att man inte heller pratar om hur man ska jobba med detta resultat på skolan och att det följaktligen inte finns något gemensamt arbete med trygghet på skolan. Rektorn säger att han arbetar med tryggheten på skolan genom att öka vuxennärvaron på rasterna och genom extra lärarresurser i klassrummen. Rektorn tar liksom lärarna upp att det finns behov av ett ökat arbete med rasterna, exempelvis genom att alla barn inte ska ha rast samtidigt. I den plan mot kränkande behandling, som fastställdes i juni 2017 och som Skolinspektionen har tagit del av, har man identifierat de problemområden som både lärare och elever nämner. Skolinspektionens granskning visar att flera av dessa problemområden kvarstår. Forskning visar att skolor som arbetar förebyggande med trygghet ger sina elever bättre förutsättningar att nå goda skolresultat. 4 Skolinspektionen rekommenderar därför att rektorn tillsammans med lärare och elever, bestämmer hur man på skolan ska arbeta gemensamt för ökad trygghet. Bedömning och betygssättning Skolinspektionen bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 1 kap. 9, 3 kap. 14, 10 kap. 20 a skollagen 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att rektorn är medveten om skillnader i betyg i olika ämnen/årskurser och mellan resultat på nationella ämnesprov och slutbetyg, men granskningen visar också att rektorn inte 4 Håkansson, J & Sundberg, D (2012): Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, s. 86. Stockholm: Natur och Kultur. 25
Skolinspektionen 18 (23) skapar förutsättningar för lärare att kvalitetssäkra sina betyg i syfte att säkerställa likvärdiga bedömningar. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Rektors analys av skillnader i bedömning och betygsättningen Granskningen visar att rektorn uppmärksammar vissa avvikelser i lärarnas omdömen och i betygsättningen samt gör en analys av avvikelserna. Rektorn uppger att det tidigare funnits avvikelser i bedömningen av elevers kunskaper mellan stadierna men att lärarna nu har börjat arbeta tillsammans för att säkerställa bedömningen i årskurs 3. Exempelvis får lärarna i årskurserna 3 och 4 avsatt tid för att diskutera elevernas resultat, men också för att analysera hur klasserna ligger resultatmässigt. Det framgår i intervju med rektorn och i det inskickade materialet att det inte har funnits stora avvikelser i betyg och bedömning från olika år och att de skillnader som har konstaterats mellan omdömen och mellan ämnesbetyg och resultaten på de nationella proven har sin förklaring. Av nationell statistik framgår att det är få elever på Odenslundsskolan som inte klarar kunskapskraven i samtliga ämnen. Enligt rektorn tar han upp enskilda elevärenden med berörd lärare om måluppfyllelsen skulle vara hotad. Även om de flesta elever klarar kunskapskraven menar rektorn att många elever, särskilt flickor, skulle kunna få ett bättre resultat om undervisningen i högre utsträckning var individanpassad. Både i det inskickade materialet och i intervju säger rektorn att han anser att lärarna i högre grad måste utveckla undervisningen så den blir mer individanpassad. Förutsättningar för lärarna att samverka Skolinspektionens granskning visar att rektorn inte fullt ut säkerställer att alla lärare inom ramen för de förutsättningar som ges kvalitetssäkrar sina omdömen och betyg. Detta beskrivs nedan i avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn genom tydligare styrning och ledning säkerställer kvalitetssäkringen av omdömen och betyg. Granskningen visar att rektor inte leder och styr arbetet med lärares kvalitetssäkring av omdömen och betyg i syfte att säkerställa likvärdiga bedömningar. 26
Skolinspektionen 19 (23) Enligt 3 kap. 14 skollagen ska rektorn se till att betyg sätt i enlighet med skollagen och andra författningar. Av intervjuer med lärare framgår att rektorn ger vissa förutsättningar för lärarna att samverka med varandra. Exempelvis har lärarna morgonmöte varje dag, veckomöten varje torsdag, ämnesträffar någon gång i månaden samt möte för samrättning av nationella prov, både kommungemensamt och inom skolenheten. Dessutom är rektorn, enligt lärarna, öppen för att de ska lära av varandra, både gällande undervisning och bedömning och betygsättning. Som en konsekvens av detta byter vissa lärare prov med varandra för att säkerställa bedömningarnas kvalitet. Lärarna arbetar i par vilket också får till följd att de diskuterar bedömning och betygsättning med varandra. Lärarna säger att de använder bedömningsstöden från Skolverket i matematik, svenska och engelska men att de i de andra ämnena inte känner sig säkra på om de gör rätt bedömning. Utöver användningen av bedömningsstöden finns, enligt lärarna, inte heller något direktiv från rektorn om hur man på skolan ska jobba med bedömning och betygsättning och det finns en begränsad medvetenhet hos lärarna kring hur man på skolnivå arbetar med bedömning och betygsättning utifrån resultaten. Detta hänger i sin tur samman med att det, enligt lärarna, saknas en målinriktad arbetsgång för de planerade mötena. Rektorn säger att han skapar förutsättningar för att lärarna ska kunna samverka med varandra kring bedömning och betygsättning. Det finns möjlighet till samrättning av nationella prov och lärarna använder Skolverkets bedömningsmaterial, säger rektorn, men i övrigt finns det inga fora för sambedömningar enligt rektorn, utan resultaten diskuteras främst om det är någon elev som riskerar att inte nå de mål som minst ska uppnås. Enligt Skolverkets allmänna råd bör rektorn skapa förutsättningar för att främja lärarnas arbete med att sätta rättvisa och likvärdiga betyg. Rektorn har en viktig roll för att underlätta lärares arbete med att sätta rättvisa och likvärdiga betyg. Det innebär att se till att lärare får tid och möjlighet att tillsammans med kollegor diskutera hur de allsidigt kan utvärdera elevernas kunskaper vid betygssättningen, hur de kan utforma ändamålsenliga bedömningssituationer och hur de kan bedöma olika elevprestationer. 5 5 Skolverkets allmänna råd med kommentarer (2018) Betyg och betygssättning, s 15, 22 och 23 27
Skolinspektionen 20 (23) Mot denna bakgrund rekommenderar Skolinspektionen rektor att fortsätta att förstärka arbetet med att ge förutsättningar för lärare att kvalitetssäkra sina betyg. I detta ingår att rektorn styr och leder arbetet med att säkerställa att samtliga lärare diskuterar bedömning, omdömen och betyg i syfte att göra likvärdiga bedömningar. På Skolinspektionens vägnar X Cecilia Kjellman Enhetschef Signerat av: Cecilia Kjellman X Charlotta Nord Föredragande Signerat av: Charlotta Nord I handläggningen av ärendet har även Anna Alm och Maria Nyman medverkat. 28
Skolinspektionen 21 (23) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 10 lektionsobservationer 2 gruppintervjuer med elever 2 gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorn lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande. 29
Skolinspektionen 22 (23) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning har skolan ett medvetet och samlat arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida: www.skolinspektionen.se 30
Skolinspektionen 23 (23) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Skolinspektionen besökte skolenheten mellan den 9 oktober 2018 och den 11 oktober 2018. Besöket genomfördes av Anna Alm och Charlotta Nord. Odenslundskolan ligger i samhället Onslunda i Tomelilla kommun. Skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6. På skolan går vid Skolinspektionens besök 134 elever. Skolan leds av en rektor som har varit på skolan i flera år. Rektorn är också rektor på en annan F-6 enhet i kommunen. 31
Beslut Tomelilla kommun kommun@tomelilla.se 2019-02-27 1 (30) Dnr 2018:6427 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Lindesborgsskolan i Tomelilla kommun 32
Skolinspektionen 2 (30) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19-20 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Lindesborgsskolan avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte Skolinspektionen motsvarande redovisning men kan lämna framåtsyftande kommentarer. Beslut: Skolinspektionen bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Lindesborgsskolan i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i låg utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Undervisning Att rektor ser till att skolans arbets- och förhållningssätt är tydliga för och tillämpas av lärarna. I detta ingår att rektor tydliggör rutiner och strukturer för att stödja obehöriga lärare. Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor och lärare ser till att undervisningen anpassas så att alla elever ges den ledning, stimulans och de utmaningar som de behöver. 33
Skolinspektionen 3 (30) Trygghet och studiero Skolan har i låg utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor och lärare utvecklar skolans samlade arbete med att skapa studiero. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor ser till att lärare ges ytterligare förutsättningar för att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg samt att lärare utnyttjar de möjligheter som ges att kvalitetssäkra bedömningar. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 26 augusti 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 156, 221 00 Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 2018:6427) i de handlingar som sänds in. 34
Skolinspektionen 4 (30) Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens kvalitetsbedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Skolinspektionen bedömer följande: Rektorn leder och styr i låg utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Författningsstöd 1 kap. 5, 2 kap. 9-10 och 34, 4 kap. 4-7 skollagen Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Skolans uppdrag, Varje skolas utveckling. 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektorns ansvar De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att rektor till viss del skapar en grund för utveckling av undervisningen genom att följa upp och analysera skolenhetens kunskapsresultat och sätta dessa i relation till undervisningen och dess förutsättningar. Rektor följer däremot inte tydligt upp hur värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen. På skolan bedrivs inte heller något strategiskt jämställdhetsarbete under ledning av rektor. Till viss del leder och organiserar rektor det pedagogiska arbetet, men intervjuer med lärare och rektor visar att skolans arbets- och förhållningssätt inte är tydliga för eller följs av all personal. Skolinspektionen ser ett utvecklingsbehov inom samtliga ovannämnda områden, men bedömer att det som bör prioriteras är rektors ledning av det pedagogiska arbetet. När skolans arbets- och förhållningssätt är kända för och tillämpas av personalen bör utvecklingsarbete initieras även på övriga områden. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Uppföljning, analys och åtgärder Skolinspektionens granskning av Lindesborgsskolan visar att rektor till viss del skapar en grund för utveckling av undervisningen genom att följa upp och analysera skolenhetens kunskapsresultat och sätta dessa i relation till undervisningen och dess 35
Skolinspektionen 5 (30) förutsättningar. Rektor följer däremot inte tydligt upp hur värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen. Rektorn, lärare och elevhälsans representanter berättar i intervjuer att de kontinuerligt följer upp kunskapsresultat och måluppfyllelse via ett digitalt verktyg. Vid ett par tillfällen per termin träffas lärare i arbetsgrupper med en utsedd analysledare för att titta på resultat i svenska, matematik och engelska på årskurs-, klass- och individnivå. Lärare och rektorn säger att rektor får information från mötena via protokoll och i kommunikation med analysledare. I övriga ämnen uppger lärare att de själva sköter uppföljning och analys. Det framgår exempelvis att lärarna har avstämningar kring måluppfyllelse ett par gånger per år, men att rektors roll vid dessa avstämningar är oklar. Lärare säger också att kunskapsresultat finns tillgängliga för rektor via elevernas individuella utvecklingsplaner och på skolans digitala plattform. Några lärare uppger att de inte känner till om rektor gör en skolövergripande sammanställning av kunskapsresultaten, medan andra lärare säger att rektor rapporterar resultaten vidare i organisationen. Rektorn berättar att hen analyserar skolans kunskapsresultat tillsammans med andra rektorer i kommunens ledningsgrupp. Några lärare uppger att de sammanställda resultaten presenteras för lärare på arbetsplatsträffar eller vid kommungemensamma möten. Andelen elever på skolan som uppnått kunskapskraven i årskurs 6 var enligt Skolverkets statistik 63,3 procent läsåret 2017/18. Motsvarande andel var 48,6 procent läsåret 2016/17 och 65,9 procent läsåret 2015/16. Genomsnittliga terminsbetyg i årskurs 6 läsåret 2017/18 låg i de flesta ämnen lägre än i riket. Som exempel kan nämnas engelska (11,9 jämfört med 14,1 i riket), matematik (10,9 jämfört med 12,7 i riket), samhällskunskap (9,7 jämfört med 13,1 i riket) och svenska (11,7 jämfört med 13,6 i riket). Lärare säger i intervju att resultaten i matematik har försämrats över tid. Elevhälsans representanter uppger att de inte deltar i rektors sammanställning av kunskapsresultat, men att personalen nyligen hade en diskussion om den sjunkande måluppfyllelsen och att de har pratat om detta i relation till att skolan har en hög lärartäthet. Både rektorn och representanter för elevhälsan uppger att sjunkande resultat under tidigare läsår kan hänga samman med att det har varit hög personalomsättning och byten av skolledning under de senaste åren. Lärare berättar att uppföljning av undervisningen sker inom arbetslagen samt genom att rektor har tillgång till den digitala plattformen. Enligt lärare bedriver skolan också ett kommungemensamt utvecklingsarbete kring undervisningen, vilket följs upp av förstelärare som rapporterar till rektor. Lärare säger att rektor någon enstaka gång gör 36
Skolinspektionen 6 (30) klassrumsbesök samt att lärare kan be om det vid behov av pedagogisk ledning. Rektorn uppger att hen gör regelbundna klassrumsbesök och att hen då tittar på lärmiljön och på lärarnas relationer med elever. Vidare berättar lärare att rektor följer upp förutsättningar för undervisningen i medarbetarsamtal och att rektor känner till lärarnas behov. Lärare säger att rektors roll är att arbeta för att lärarna ska få det stöd och de resurser som behövs, men att det finns hinder som gör att detta inte är genomförbart. Bland annat uppger lärare och representanter för elevhälsan att det finns för få resurspersoner på skolan, även om några av elevhälsans representanter säger att detta snarare är en organisatorisk fråga. Elevhälsans representanter säger att konsekvensen är att elever blir mer otrygga och inte mår bra. Lärare uppger också att det inte rings in vikarier, samt att lärare önskar möjlighet för halvklassundervisning men att resurser saknas. Rektorn uppger att vikarier tas in vid behov och att resurspersonal inte är en lösning, utan att rektorn istället arbetar med att följa upp och se till att alla elever får de extra anpassningar som de behöver. Några lärare säger att de känner till ganska lite om hur resursfördelning sker inom skolenheten. Lärare säger att det i en årskurs finns en gemensam personalresurs som klasslärarna själva fördelar mellan sig och att detta medför ett rättvisetänk snarare än fördelning efter behov. Rektor uppger att det inte stämmer. Elevhälsans representanter säger att de påtalar behov för rektor och tillsammans med rektor diskuterar var resurspersoner bäst behövs, men elevhälsans representanter säger att resursfördelningens effekter utvärderas i låg grad. Rektorn säger att hen tar reda på elevers behov genom att lärare anmäler till elevhälsoteamet och att resurser fördelas utifrån bland annat samtal med lärare och den centrala elevhälsan. Rektorn uppger att resurser placeras där behovet är störst. Av inskickad dokumentation och intervju med rektorn framgår att prioriterade utvecklingsområden på skolan inkluderar lärmiljön, samt att arbeta för samsyn och samverkan i den nya arbetsgruppen efter hög personalomsättning och ledningsbyte. På frågan vad rektor gör för att höja måluppfyllelsen svarar rektorn att hen ser till att arbetet fungerar kring individuella utvecklingsplaner, extra anpassningar och åtgärdsprogram. Vidare berättar rektorn att skolan har startat en satsning i svenska, matematik och engelska för de elever som inte vill delta i skolans profilämnen. Även elevhälsans representanter ger exempel på hur skolan arbetar med läsgrupper och matematikgrupper som ett resultat av kunskapsuppföljningen. De säger att åtgärderna följs upp tillsammans med rektor i arbetslagen. Rektorn berättar också att det finns kommungemensamma utvecklingssatsningar, exempelvis kring genrepedagogik. 37
Skolinspektionen 7 (30) Lärare säger att många insatser görs för att höja måluppfyllelsen och att skolan exempelvis har utökad timplan. Vidare uppger lärare att de inte har ett gemensamt arbete kring värdegrundsfrågor. Lärare säger att det finns tillgång till material, men att det är upp till varje lärare att använda detta. Som exempel berättar någon lärare att hen arbetar med rollspel och ser på film med eleverna. Lärare uppger att de bland annat följer upp värdegrundsarbetet på analysmöten och i arbetslag. Några lärare säger att värdegrunden ska ingå i undervisningen i skolans profilämnen och att lärare redovisar detta för skolledningen. Elevhälsans representanter uppger att det på skolan inte sker någon regelbunden uppföljning av hur värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen. Rektorn bekräftar att hen inte har hunnit följa upp värdegrundsarbetet i undervisningen, men säger att hen ser resultat av arbetet vid klassrumsbesök. Rektor leder inget strategiskt jämställdhetsarbete Skolinspektionens granskning visar att rektor inte leder och styr något strategiskt jämställdhetsarbete, även om enskilda insatser görs i syfte att belysa jämställdhetsfrågor. Några elever säger i intervju att deras lärare har pratat om pojkars och flickors lika rättigheter kopplat till exempelvis politik och rösträtt. Lärare och elevhälsans representanter säger också att det kan förekomma inslag relaterade till jämställdhet i vissa klasser, som en del av värdegrundsarbetet, men att det inte pågår något övergripande jämställdhetsarbete kopplat till undervisningen på skolan. Av intervjuer med elevhälsans representanter och lärare framgår att rektor inte heller följer upp att undervisningen är jämställd. Lärare säger att det inte finns några problem kring jämställdhet på skolan. De säger att pojkar och flickor får samma förutsättningar och att lärare exempelvis styr gruppindelningar så att grupper får en jämn sammansättning utifrån kön. Samtidigt berättar några lärare att flickor och pojkar inte vill sitta tillsammans på lektioner, och att pojkar får mer uppmärksamhet på lektioner än vad flickor får. Lärare uppger också att det möjligen finns en högre andel tysta flickor samt att det finns mönster i skolan som missgynnar pojkar med avseende på kunskapsresultat. Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2017/18 hade flickor i årskurs 6 högre genomsnittlig betygspoäng än pojkar i alla ämnen utom engelska, idrott och hälsa, matematik och religionskunskap. Sett över en treårsperiod (2016-2018) har flickor konstant haft högre betyg i samtliga ämnen utom just dessa fyra. Både elevhälsans representanter och flera lärare säger i intervju att det inte pågår någon diskussion om elevernas kunskapsresultat kopplat till könsskillnader. Några lärare säger att de har 38
Skolinspektionen 8 (30) tagit del av kunskapsresultat uppdelat efter kön på kommunnivå och att de känner till att flickor generellt har högre resultat än pojkar. Lärare säger emellertid att de inte har diskuterat hur de kan stärka pojkars kunskapsresultat på skolan. Rektorn bekräftar att det inte finns något pågående jämställdhetsarbete, men uppger att hen analyserar skillnader i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar. På frågan om det görs någon riktad insats för pojkar nämner rektorn den nystartade satsningen i svenska, matematik och engelska, även om denna satsning inte gjorts utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Rektor leder och organiserar det pedagogiska arbetet i vissa avseenden Granskningen visar att rektor i vissa avseenden leder och organiserar det pedagogiska arbetet med fokus på skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Granskningen visar också att rektor ger förutsättningar för samverkan och kollegialt lärande och i viss mån följer upp hur detta ger avtryck i undervisningen. På flera områden saknas dock en samsyn mellan personal och ledning kring skolans arbets- och förhållningssätt. Rektorn och lärare uppger i intervju att rektor ger möjlighet för samverkan och kollegialt lärande genom arbetslagsträffar, där rektor ibland deltar. Lärare säger att arbetslagsträffarna protokollförs och på så sätt delges rektor. Lärare berättar vidare att rektor ger förutsättningar för kollegialt lärande genom workshops som leds av förstelärare. Vissa av dessa satsningar är kommunövergripande. Lärare uppger också att de via elevhälsan ges möjlighet till frivilliga utbildningar om elever med särskilda behov, vilket rektor har initierat, samt att lärare har möjlighet att önska kompetensutveckling. Rektorn berättar att hen fokuserar på att utveckla undervisningen genom att lärarna samverkar och planerar mer tillsammans inom arbetslaget. Rektorn uppger att samverkan och kollegialt lärande är aktuella utvecklingsområden och att hen skapar förutsättningar för samverkan mellan personalgrupper genom exempelvis klasskonferenser och genom att elevhälsoteamet är ute i klasserna. Lärare säger att rektor följer upp det kollegiala lärandet vid APT och i medarbetarsamtal, samt genom att förstelärare rapporterar till rektor. Rektorn uppger att hen säkerställer att det kollegiala lärandet ger avtryck i undervisningen genom att vara med på möten och göra klassrumsbesök. Härutöver visar granskningen att det saknas samsyn och tydlighet kring skolans arbetsoch förhållningssätt samt att det i viss mån saknas tydliga rutiner för att stödja obehöriga lärare. Detta behandlas närmare nedan under rubriken Identifierat utvecklingsområde. 39
Skolinspektionen 9 (30) Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor ser till att skolans arbets- och förhållningssätt är tydliga för och tillämpas av lärarna. I detta ingår att rektor tydliggör rutiner och strukturer för att stödja obehöriga lärare. Skolinspektionens granskning av Lindesborgsskolan visar att det på flera områden saknas en samsyn kring arbets- och förhållningssätt och att dessa inte alltid är kända för eller tillämpas av personalen. Enligt 2 kap. 9-10 skollagen ska rektor leda och samordna det pedagogiska arbetet vid skolan samt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Av läroplanen framgår att rektorn, som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan, har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar också för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 1 Rektorn uppger att hen genom dagliga morgonmöten säkerställer att rutiner och förhållningssätt är tydliga för personalen. Intervjuade lärare uppger emellertid att skolans arbetssätt och förhållningssätt inte alltid är tydliga för dem. Lärare säger att det saknas en tydlig ledning kring vilket fokus skolan ska arbeta med och att det inte finns någon specifik vision för skolans arbete. Det framgår också av intervjuer med lärare och rektorn att det saknas samsyn kring flera av skolans arbetsområden eller att personalen inte alltid tillämpar de arbetssätt som rektor vill att de ska göra. Detta gäller exempelvis frågor som hur arbetsplatsförlagd tid ska användas, vilka rutiner och former för introduktion som finns för nyanställda och obehöriga lärare, hur lärare ska arbeta med struktur och delaktighet i undervisningen och hur skolans konsekvenstrappa med åtgärder för trygghet och studiero ska användas. Av intervju med lärare framgår även att det är otydligt för lärare hur resurser fördelas och hur 1 Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar. 40
Skolinspektionen 10 (30) resursfördelningen svarar mot elevers behov. På vissa av ovanstående områden uppger rektorn att hen har påbörjat ett arbete för att säkerställa att skolans arbetsoch förhållningssätt blir kända för och tillämpas av all personal, exempelvis genom personalmöten och upprättande av förhållningsregler för lärare. På andra områden uppger rektorn att frågor hanteras genom att rektor har enskilda samtal med personal vid behov. Vidare framgår av intervjuer med rektor och lärare att obehöriga lärare kan få kollegialt stöd och att någon obehörig lärare har fått gå bredvid en kollega, men lärare uppger att det saknas handledning och rutiner för introduktion av obehöriga lärare. Några lärare säger att de inte har fått någon introduktion. Rektorn uppger att hen har introducerande samtal med alla obehöriga lärare. Rektorn säger också att arbetslaget handleder obehöriga lärare och att nyanställda lärare får en mentor, men enligt rektorn är detta inte formaliserat. Rektorn uppger att även obehöriga lärare har tillgång till skolans pedagogiska forum. Enligt inkommen lärarförteckning är andelen undervisande personal med lärarlegitimation 72 procent på skolan. Andelen undervisande personal som saknar behörighet är 3 procent. Enligt Skolverkets statistik var andelen legitimerade lärare med behörighet (heltidstjänster) 78,8 procent läsåret 2017/18. Mot bakgrund av att lärare och/eller rektorn på flera områden uppger att skolan saknar rutiner eller tydlighet i arbetssätt, att personalen tillämpar rutinerna på olika sätt eller att det saknas samsyn hos personalen, rekommenderar Skolinspektionen att rektor utvecklar sitt arbete med att leda och organisera det pedagogiska arbetet. Det behöver särskilt vara tydligt för alla lärare och all övrig skolpersonal vilka arbets- och förhållningssätt som finns och hur skolan ska arbeta i olika avseenden. Utmärkande för rektorer som utövar ett väl fungerande pedagogiskt ledarskap är bland annat att de kommunicerar med lärarna om skolans uppdrag och utveckling, leder och visar färdriktning i utvecklingsarbetet, samt tydliggör roller och stärker strukturer för att säkra att tänkta processer sker. 2 Det är med andra ord viktigt att rektorn ser till att 2 Skolinspektionen (2012) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten, Rapport 2012:1, Stockholm: Skolinspektionen, s. 23f. 41
Skolinspektionen 11 (30) olika team och funktioner har tydliga uppgifter och mandat, och att de samspelar med varandra för att främja undervisningen och elevernas lärande och utveckling. 3 I det ovanstående ingår också att rektor ska se till att det finns tydliga rutiner och strukturer för att ge obehöriga lärare en planerad och noga övervägd introduktion till skolans arbete, även om andelen obehöriga lärare på skolan är i nivå med riket. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolor med många obehöriga lärare visar att de rektorer som ändå lyckas med att ge eleverna en sammanhållen undervisning bland annat tar reda på vilket behov av stöd de obehöriga lärarna har samt ger de obehöriga lärarna handledning i arbetet med att planera och genomföra undervisningen. 4 Undervisning Skolinspektionen bedömer följande: Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen (2011:185) Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden 5. Kursplaner med kunskapskrav De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att undervisningen i huvudsak är målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd, att lärare arbetar med att stärka elevers självförtroende och motivation, att eleverna i viss mån får reflektera kring undervisningen och sitt eget lärande, samt att elever i viss grad är delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen. Granskningen visar emellertid 3 Jfr Skolinspektionen (2012) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten, Rapport 2012:1, Stockholm: Skolinspektionen, s. 28ff. 4 Skolinspektionen (2017) Undervisning på skolor med många obehöriga lärare, Stockholm: Skolinspektionen, s. 29ff. 42
Skolinspektionen 12 (30) att det finns elever som inte får individanpassad undervisning utifrån sina behov och förutsättningar. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. I huvudsak varierad undervisning med aktivt lärarstöd Skolinspektionens granskning visar att undervisningen i huvudsak är varierad och att eleverna ges ett aktivt lärarstöd. Under flera av de observerade lektionerna förekommer variation i arbetsformer, såsom aktivitet i helklass, enskilt arbete och arbete i par. På några lektioner kombineras lärarledda genomgångar med exempelvis filmvisning, praktiska övningar eller digitala quiz. Elever berättar att de ibland arbetar med övningar i helklass och ibland i par. Några elever säger att de mest jobbar ensamma och någon elev säger att eleverna måste sköta sig och vara tysta om de ska få jobba tillsammans. Rektorn uppger att det är olika mellan lärare hur mycket de arbetar med variation, men att hen skapar förutsättningar för en varierad undervisning genom att ge lektions- och materialförslag till lärare. På de flesta observerade lektioner ger lärare instruktioner till klassen i samband med en inledande genomgång. I något fall säkerställer läraren att eleverna har förstått genom att låta dem återberätta instruktionerna. När elever arbetar rör sig lärare och resurspersonal i klassrummet och stöttar eleverna, vilket också bekräftas av intervjuade elever och lärare. På de flesta observerade lektioner uppmärksammar lärare när eleverna tappar koncentrationen eller inte förstår uppgifter och läraren ger då förtydligande instruktioner. I något fall ser elever ut att sitta passiva utan att det uppmärksammas av lärare eller resursperson. Elever berättar i intervju att de kan räcka upp handen eller gå till läraren för att få hjälp, och att läraren exempelvis kan hjälpa till med den första uppgiften eller repetera instruktioner. Några elever berättar att det kan ta en stund innan man får hjälp och om man tramsar medan man väntar hoppar läraren över en och går till någon annan. Strukturerad undervisning i flera klassrum Granskningen visar att undervisningen till viss del är strukturerad och målfokuserad. Rektorn, lärare och elevhälsans representanter säger att det finns en skolgemensam lektionsstruktur som inkluderar exempelvis bildstöd. Rektorn säger att lektionsstruktur finns med i de förhållningsregler för lärare som skolan tagit fram, men att alla lärare inte använder sig av detta. Rektorn säger att de lärare som håller strukturerade och 43
Skolinspektionen 13 (30) målfokuserade lektioner är bra på att vara tydliga mot eleverna, skriva på tavlan och ha ordning och organisation i sin undervisning. De flesta observerade lektioner är strukturerade utifrån en inledande presentation av lektionsinnehåll, genomförande samt ett kortfattat avslut. I intervjuer med elever, lärare och rektorn bekräftas denna bild. Vid några observerade lektioner behandlar läraren undervisningens mål, syfte och förmågor i samband med introduktion av ett nytt arbetsområde eller en uppgift. Elever säger i intervju att lärarna berättar vad eleverna ska lära sig i alla ämnen. Några elever säger att lärare har pratat om läroplanen och kunskapskraven, men det finns också elever som uppger att de inte känner igen detta. I några ämnen berättar elever att de har fått en planering av läraren eller att de har mål som de ska träna på. Elever berättar att lärare ibland förklarar varför de ska lära sig en viss sak och ibland inte. Överlag bekräftas elevernas utsagor av lärare och rektorn. Någon lärare beskriver att hen låter elever formulera sina egna lärandemål och en annan lärare berättar att hen arbetar med Veta, önska, lära (VÖL). Lärare i praktiska ämnen uppger att de i mindre utsträckning använder ett sådant upplägg. De säger att det möter motstånd bland eleverna och att de istället pratar om målen under tiden som eleverna arbetar. Rektorn uppger att det skiljer sig mellan årskurser och ämnen hur tydligt det är för eleverna vad de ska lära sig. Rektorn säger att hen säkerställer att lektionernas syfte överensstämmer med läroplanens mål genom att skicka ut information och påminnelse till lärarna. Lärare arbetar med elevers motivation och självförtroende Granskningen visar att det förekommer inslag i undervisningen som syftar till att stärka elevernas självförtroende och motivation. Under de observerade lektionerna ses exempel på att lärare berömmer och uppmuntrar eleverna i deras arbete. Flera lärare välkomnar elevernas lösningsförslag och ger uppmuntrande respons även på svar som inte är helt korrekta. Elever säger i intervjuer att lärare peppar dem och uppmuntrar dem att försöka klara uppgifter. Elever berättar exempelvis att lärare ibland försöker skapa motivation och positiv stress genom att få elever att hinna ett visst antal uppgifter på utsatt tid. Elever berättar också att lärare försöker göra undervisningen rolig och uppmuntrar elever genom att ge dem svårare, lättare eller färre uppgifter, eller genom att låta elever ta en paus. Någon elev säger dock att skolarbetet är tråkigt och elever uppger att de ibland kan få raststraff, det vill säga stanna inne under rasten, om de inte har gjort det de ska under lektionen. Elevsvaren i Skolenkäten 2018 (årskurs 5) visar något lägre medelvärden än medelvärdet för samtliga deltagande skolor på områdena Stimulans och Tillit till 44
Skolinspektionen 14 (30) elevens förmåga. Elevhälsans representanter bekräftar denna bild och säger att de vet att det finns elever som tycker att det är tråkigt i skolan och har svårt med motivationen. Elevhälsans representanter säger att detta borde diskuteras mer på skolan, men uppger samtidigt att det tas upp på arbetsplatsträffar och att skolan arbetar med motivation bland annat genom att varva klassrumsundervisningen med utflykter och praktiska lektioner. Intervjuade lärare berättar att de uppmuntrar eleverna genom att individanpassa, knyta an till elevernas intressen och lyfta goda exempel i klassen. Lärare säger att de ser att motivationen sjunker i årskurs 5 och att eventuella orsaker och åtgärder har diskuterats i kollegiet. Lärare uppger vidare att de har höga förväntningar på eleverna, men att många elever har dåligt självförtroende och att det är svårt att hinna med att motivera varje elev. Lärare säger att de försöker ta sig tid med eleverna och uppmuntra dem när det har gått bra, exempelvis genom att ringa vårdnadshavare och berätta positiva saker. Rektorn säger att lärares förväntningar på eleverna varierar. För att lärarna ska ha en hög tilltro till elevernas förmåga säger rektorn att hen uppmärksammar goda exempel och ger lärarna möjlighet att arbeta med olika inlärningssätt. Rektorn säger också att hen på förekommen anledning har enskilda samtal med lärare om elevbemötande. Elever ges viss möjlighet att reflektera över sitt lärande Granskningen visar att undervisningen innehåller vissa moment där eleverna ges strategier för och möjlighet att reflektera över sitt eget lärande. Elever och lärare säger att de i vissa ämnen pratar om och provar olika lösningar, exempelvis i problemlösning i matematik eller då elever får prova olika tekniker i praktiska ämnen. Vidare uppger lärare att de arbetar på olika sätt för att ge elever möjlighet att reflektera över sitt eget lärande, exempelvis genom att ställa frågor i slutet av ett temaarbete eller en lektion. Några elever berättar att de har en bok där de skriver upp sina mål för veckan, men de säger också att läraren inte tittar i boken. Några elever och lärare säger att eleverna utvärderar vad de lärt sig varje lektion via ett digitalt läromedel. Elever uppger också att de vid utvecklingssamtalen pratar om sina mål och vad de behöver träna mer på, samt att elever i årskurs 6 kan logga in på den digitala lärplattformen för att se hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven. Rektorn uppger att elever ges viss möjlighet att reflektera över sitt lärande i klassråden och även i skolans elevråd. Elever inkluderas i viss mån i planering och utvärdering av undervisningen Granskningen visar att elever i viss mån ges möjlighet att komma med synpunkter på och vara delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen. Elever uppger att de ibland får vara med och planera vad de ska göra på klassens timme, men att läraren 45
Skolinspektionen 15 (30) inte brukar fråga vad de vill göra på andra lektioner. Elever säger att lärare inte heller frågar vad de är intresserade av, men att detta ibland kommer upp på klassrådet eller vid utvecklingssamtalen. I något ämne berättar elever att lärare brukar fråga vad de vill fördjupa sig i inom ett visst område. Några elever säger också att de ibland får välja arbetssätt, men elever berättar att det oftast är läraren som säger hur de ska jobba. En intervjuad lärare berättar att hen ibland stämmer av med eleverna under ett arbetsområde och därefter ändrar i undervisningen om möjligt. Rektorn uppger att lärare arbetar på olika sätt med elevers delaktighet i planering av undervisningen. Rektorn säger att eleverna vill ha inflytande men att alla lärare inte har kommit lika långt på detta område. Rektorn säger att hen arbetar för att stärka detta genom att lyfta frågan i arbetslagen. Lärare och elever berättar att lärare ibland utvärderar undervisningen muntligt, genom exit tickets eller genom tummen upp efter en lektion eller ett tema. Lärare uppger att det finns möjlighet att låta eleverna göra en skriftlig utvärdering i den digitala lärplattformen, men att detta inte är något som används av alla lärare. Elever säger att lärare lyssnar på elevernas synpunkter, men att inget förändras i undervisningen. Lärare uppger att elevernas synpunkter tas med i planeringen. Rektorn berättar att en del lärare är bra på att utvärdera sin egen undervisning, men att skolan inte har ett gemensamt arbetssätt för att utvärdera undervisningen tillsammans med elever. Elever behöver ytterligare stimulans och utmaningar utifrån sina behov och förutsättningar Granskningen visar att alla elever inte får stimulans och utmaningar utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Detta beskrivs närmare nedan under rubriken Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor och lärare ser till att undervisningen anpassas så att alla elever ges den ledning, stimulans och de utmaningar som de behöver. Skolinspektionens granskning visar att undervisningen i vissa avseenden anpassas så att den ger stimulans och utmaningar till eleverna, men att det också finns elever som inte får ledning, stimulans och utmaningar utifrån sina individuella behov och förutsättningar. 46
Skolinspektionen 16 (30) En central utgångspunkt i läroplanen såväl som skollagen är att undervisningen ska utgå från och anpassas efter de enskilda elevernas olika behov och förutsättningar. Av 3 kap. 3 skollagen framgår att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I läroplanen anges också att läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 5 På flertalet observerade lektioner arbetar alla elever med samma uppgift, men i något fall är uppgiften utformad så att eleverna i viss mån kan välja svårighetsgrad. Vid någon lektion får eleverna också välja mellan olika arbetsuppgifter. Rektorn uppger att undervisningen endast till viss del tar hänsyn till enskilda individers behov och förutsättningar. Även elevsvaren i Skolenkäten 2018 (årskurs 5) visar något lägre medelvärde än medelvärdet för samtliga deltagande skolor, såväl inom området Anpassning efter elevens behov som Utmaningar. Om något är för svårt säger intervjuade elever att de kan få extra hjälp och att läraren då kan ge olika förslag på lösningar. Lärare uppger att de använder stödstrukturer för elever som behöver, exempelvis stödfrågor till elever som har svårt att skriva text. Vidare uppger lärare att skolledningen introducerat många digitala hjälpmedel, men att det är krävande för lärare att lära sig använda dem och att undervisningen inte alltid blir bättre. Elevhälsans representanter uppger att de arbetar med att utforma extra anpassningar tillsammans med elever och lärare. Rektorn säger att det är många elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd och att lärare inte alltid har koll på att elever behöver extra anpassningar. Rektorn säger att hen arbetar med detta genom att följa upp och se till att lärare ger elever de anpassningar som behövs. Vad gäller elever som behöver utmaningar ses vid någon observerad lektion att elever som blir snabbt färdiga ges ytterligare uppgifter av fördjupande karaktär. På några lektioner får elever däremot göra något helt annat när de är färdiga med lektionsuppgiften, exempelvis rita. Intervjuade elever bekräftar detta. Elever säger också att alla arbetar med samma uppgifter, men att vissa elever hinner längre än andra på lektionerna. I något ämne säger elever att de får vänta på att alla ska bli klara. 5 Lgr 11, 2.2 Kunskaper. 47
Skolinspektionen 17 (30) Lärare uppger att de individanpassar det mesta, exempelvis genom att anpassa de frågor som ställs vid genomgångar. Lärare säger också att det i vissa ämnen finns läromedel med enklare och svårare uppgifter, eller möjlighet att utforma och anpassa uppgifter utifrån elevens nivå. Om en elev blir snabbt klar säger lärare att elever får extrauppgifter eller ytterligare arbetsområden. Rektorn uppger också att skolan har extramaterial till de elever som behöver ytterligare stimulans och utmaningar. Lärare säger att det är svårare att anpassa undervisningen i vissa årskurser och ämnen. Några lärare berättar att de använder ett digitalt läromedel, vilket har gjort det lättare att individualisera uppgifter och skapa utmaningar för elever i vissa ämnen. Elevhälsans representanter säger att frågor om utmaningar diskuteras och att skolan har köpt in extra böcker. Rektorn uppger emellertid att skolan behöver utveckla arbetet med utmaningar i undervisningen och att det för närvarande är fokus på de elever som behöver stöd snarare än utmaningar. Mot denna bakgrund rekommenderar Skolinspektionen att rektor och lärare ser till att undervisningen anpassas ytterligare så att alla elever ges den ledning, stimulans och de utmaningar som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I detta ingår att arbeta både med de elever som behöver mer stöd och extra anpassningar och de elever som behöver utmaningar och stimulans. Vad gäller det förstnämnda vill Skolinspektionen betona vikten av att skolans arbete med extra anpassningar blir tydligt för och tillämpas av all personal, vilket anknyter till det Skolinspektionen beskrivit i utvecklingsområdet under Rektors ledarskap. Skolinspektionens erfarenheter är att många skolor sätter in extra anpassningar utan att först ha analyserat elevens behov. 6 Det är viktigt att skolan identifierar behoven och analyserar dem så att rätt insats kan sättas in utifrån den lärsituation eleven befinner sig i, liksom att skolan systematiskt följer upp effekten av de extra anpassningarna. 7 6 Skolinspektionen (2016) Skolans arbete med extra anpassningar, Kvalitetsgranskningsrapport, Stockholm: Skolinspektionen, s. 5f. 7 Skolinspektionen (2016) Skolans arbete med extra anpassningar, Kvalitetsgranskningsrapport, Stockholm: Skolinspektionen, s 11f, 19f. 48
Skolinspektionen 18 (30) När det gäller högpresterande elever har Skolverket konstaterat att det inte finns några specifika undervisningsmetoder som är unika för just denna grupp. Centralt är att lärarna skapar en flexibel undervisning, där alla elever oavsett var de befinner sig i sin kunskapsutveckling får arbeta med ett utmanande innehåll på lämplig nivå efter deras förutsättningar. 8 Skolinspektionen har visat att utmanande undervisning för högpresterande elever åstadkoms genom allmändidaktiska kvaliteter i undervisningen där lärandemiljön är stödjande och uppmuntrande, undervisningen och innehållet inbegriper individanpassning och utmaningar, läraren utövar ett synligt pedagogiskt ledarskap, samt där eleverna ges återkoppling och möjlighet till reflektion över sitt lärande. 9 Konkret kan det också handla om att som lärare erbjuda en större variation av uppgifter att välja mellan och att extra uppgifter som erbjuds elever som snabbt blir klara är av fördjupande karaktär, snarare än upprepande. 10 Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer följande: Skolan har i låg utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. Författningsstöd 3 kap. 3, 5 kap. 3 och 5, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att det i viss mån bedrivs ett samlat och medvetet arbete för att skapa trygghet på skolan men att det saknas ett gemensamt arbete för att skapa studiero. Bland annat tar skolan i viss 8 Skolverket (2012) Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen, Rapport 379, Stockholm: Fritzes, s. 51, 54f. 9 Skolinspektionen (2018) Utmanande undervisning för högpresterande elever: Kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program, s. 40. 10 Se t.ex. Skolinspektionen (2018) Utmanande undervisning för högpresterande elever: Kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program; Skolinspektionen (2016) Utmaningar i undervisningen: Många elever behöver mer stimulans och utmaningar, Tematisk analys, Stockholm: Skolinspektionen. 49
Skolinspektionen 19 (30) utsträckning reda på elevernas upplevelse av trygghet och vidtar åtgärder baserat på detta. Skolinspektionen bedömer att såväl skolans arbete med trygghet som studiero behöver utvecklas, men att skolan i första hand behöver förstärka det gemensamma arbetet med studiero. Skolinspektionen vill samtidigt betona vikten av att rektor och personal fortsätter att kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla de insatser som görs för att säkerställa trygghet på skolan. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Ett medvetet arbete med att skapa trygghet Granskningen visar att det i viss mån finns ett samlat arbete med att skapa trygghet på skolan. Skolenkäten 2018 (årskurs 5) visar något lägre medelvärden än medelvärdet för samtliga deltagande skolor på påståenden relaterade till trygghet. Störst avvikelse ses på påståendena I min skola respekterar vi varandra (5,9 jämfört med 7,1) samt I min skola finns det elever som jag är rädd för (6,7 jämfört med 8,0). Även i vårdnadshavares enkätsvar samma år ses störst avvikelse från medelvärdet för samtliga deltagande skolor inom områdena Trygghet och Förhindra kränkningar. Elever uppger i intervju att många är trygga på skolan, men några elever säger att det mest är killar som är trygga och att yngre elever är rädda för de äldre. Elever säger att alla lärare lyssnar om elever berättar att något har hänt, men att lärare inte alltid gör något åt situationen. Elever säger att det finns ett antimobbningsteam som de kan vända sig till om något händer. Elever berättar också att personalen tar kontakt med vårdnadshavare om det blir bråk. Alla intervjuade grupper berättar att elevernas upplevelse av trygghet undersöks årligen i en kommunövergripande enkät. Lärare och elever säger att eleverna inte är med i diskussion om resultaten, men lärare säger att personalen tar del av dessa vid arbetsplatsträffar. Rektorn uppger att det senaste enkätresultatet visade att eleverna känner sig trygga. I inskickad dokumentation står emellertid att en alltför stor andel, främst bland de yngre, upplever att de har utsatts för kränkande behandling. Det framgår av dokumentationen att skolan vidtagit åtgärder som i viss mån gett resultat. Rektorn uppger att skolan har åtgärdat problemen genom att förändra gruppindelningar, vilket förbättrat trygghet och studiero. Vidare berättar rektorn att frågor relaterade till trygghet tas upp på klassråd och elevråd. Elevhälsans representanter uppger också att skolsköterskans hälsosamtal och den tillhörande enkäten (i årskurs F, 2 och 4) inkluderar trygghetsfrågor. Lärare och elevhälsans representanter säger dock att inga skolgemensamma trygghetsvandringar genomförs. 50
Skolinspektionen 20 (30) Någon lärare berättar att hen på eget initiativ har gjort trygghetsvandringar med en klass. Vid detta tillfälle framkom vissa platser på skolgården som eleverna upplevde som otrygga, vilket har medfört att läraren blivit mer observant. Elevhälsans representanter säger att det inte finns något gemensamt trygghetsarbete på skolan, men uppger samtidigt att skolan gjort insatser som att ha kamratstödjare och vuxennärvaro i omklädningsrummen. Lärare berättar att de försöker förebygga otrygghet genom närvaro av klasslärare på utsatta platser inom skolans område, men att detta inte alltid fungerar logistiskt i förhållande till schemat. Lärare säger att de säkerställer en trygg miljö genom att ha uppsikt över de yngre eleverna, genom att ha resurspersoner i och utanför klassrummen samt genom dialog med hemmen. Elever, lärare och elevhälsans representanter berättar vidare att skolan har delat upp skolgården och rasttiderna mellan de äldre och de yngre barnen. Lärare berättar också att skolan har en konsekvenstrappa med stegrande åtgärder. Lärare säger att all personal ska arbeta utifrån denna, men att nyanställda inte känner till konsekvenstrappan och att det saknas samsyn i personalen kring dess olika steg. Detta har Skolinspektionen även nämnt i anslutning till området Rektors ledarskap. Rektorn beskriver däremot skolans arbetssätt kring trygghet som förankrat hos lärare och elever. Rektorn uppger exempelvis att skolpersonalen agerar om de ser något, eller hämtar en kollega som kan ingripa. Rektorn säger att skolan har rastvakter och rastaktiviteter och att rektorn samtalar med inblandade elever om något sker. Rektorn säger att skolan vet var det behövs förbättringsinsatser och att skolan arbetar med det. Vidare berättar rektorn och elevhälsans representanter att personalen följer upp kränkningar och att trygghetsteamet tar vid när det behövs. Rektorn säger att skolan har en rutin kring kränkningsanmälningar som är tydlig och känd av personalen, men att huvudmannens rutiner på området är oklara för rektorn. Inget samlat arbete med att skapa studiero Härutöver visar granskningen att det på skolan görs enskilda insatser för att skapa studiero och åtgärda brister i studieron, men att det inte pågår ett samlat och ändamålsenligt arbete på detta område. Detta beskrivs närmare nedan under rubriken Identifierat utvecklingsområde. 51
Skolinspektionen 21 (30) Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor och lärare utvecklar skolans samlade arbete med att skapa studiero. Granskningen visar att det på skolan görs enskilda insatser för att skapa studiero och åtgärda brister i studieron, men att det inte pågår ett samlat och ändamålsenligt arbete på detta område. Av 5 kap. 3 och 5 skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, samt att ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. Dessa ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Enligt läroplanen omfattar skolans mål också att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. 11 Under de flesta observerade lektioner kan eleverna arbeta ostört, men på några lektioner är ljudvolymen relativt hög. Elever uppger i intervju att det ofta är oroligt, bråkigt och stökigt på lektioner, och att det alltid är bråkigt när de har vikarie. Några elever säger att de inte kan koncentrera sig när det är stökigt på lektionerna. Elever säger också att det är bättre på lektioner i halvklass och när eleverna arbetar på olika platser utanför klassrummet. Någon elev berättar att en lärare är sträng och att det är knäpptyst i den klassen. Lärare och elevhälsans representanter bekräftar att studieron varierar och någon lärare säger att det är studiero på tio procent av lektionerna. Av intervjuer med lärare och elevhälsans representanter framgår att elever mår dåligt och att kunskapsresultaten blir sämre på grund av klassrumsmiljön. Rektorns bild av studieron är att det är ganska lugnt och rektorn säger att det inte är någon som klagar på dålig studiero. När Skolinspektionen redogör för elevers och lärares utsagor uppger 11 Lgr 11, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande. 52
Skolinspektionen 22 (30) emellertid rektorn att hen delar uppfattningen att eleverna skulle ha lärt sig mer om studieron var bättre. Rektorn säger att det inte finns något gemensamt arbete på skolan för att skapa studiero, men att det har påbörjats ett arbete med skolgemensamma trivselregler som ska bidra till trygghet och studiero. Lärare och elevhälsans representanter uppger att lärmiljön är ett kommunövergripande prioriterat mål och att de diskuterar problem kring studiero på elevhälsomöten samt vid uppföljning och analys av klassernas kunskapsresultat. Av intervju med lärare framgår att rektor medverkar i arbetet med studiero genom att exempelvis delta vid och ta del av protokoll från möten och klasskonferenser. Lärare säger också att de dokumenterar händelser och informerar rektor om något särskilt hänt. Av intervjuer med rektor och lärare framgår att lärare skapar studiero genom att bland annat låta elever ha hörselkåpor och arbeta med placering och möblering i och utanför klassrummet. Lärare uppger att olika klasser har olika förutsättningar för studiero, relaterat till klassens storlek, lokaler och tillgång till resurspersoner. Någon lärare säger att det är hens ansvar att eleverna har arbetsro, medan någon lärare berättar att hen pratar med eleverna om att det är deras ansvar att skapa arbetsro. Rektorn, lärare och elever berättar att det finns gemensamma regler och klassregler, men några elever säger att reglerna inte är nedskrivna. Elever berättar att de själva har varit med och bestämt reglerna, men att alla inte följer dem. Vidare säger rektor och lärare att lärare skapar studiero genom att exempelvis individanpassa, ha en dialog med eleverna, använda resurspersonal och arbeta med tydlighet på lektionerna. Rektorn uppger dock att alla lärare inte gör som skolledningen säger vad gäller arbetet för studiero. Elevhälsans representanter uppger att problem med studiero handlar om att vissa lektioner saknar lektionsstruktur, att vissa lärare har svårt i rollen som ledare i klassrummet och att det är olika hur mycket energi lärare lägger på arbetet med struktur för studiero. Elevhälsans representanter säger att de erbjuder handledning till lärare vid behov, men att lärare inte alltid utnyttjar detta. Enligt lärare finns det en gemensam bild av vad studiero är, men några lärare säger att de inte har ett gemensamt arbetssätt för hur de ska agera när något stör undervisningen. Lärare uppger att ordningsstörningar hanteras exempelvis genom att säga till eleven, ge tydligare instruktioner eller låta eleven gå ut ur klassrummet. På de flesta observerade lektioner säger lärare och resurspersonal till eleverna när de blir högljudda eller inte följer instruktioner, vilket oftast leder till att eleverna blir tystare. Intervjuade elever berättar att lärare blir arga eller säger till om det blir högljutt i 53
Skolinspektionen 23 (30) klassrummet. Några elever säger att det hjälper en stund, men sedan blir det högljutt igen. I något ämne berättar elever att läraren inte säger till. Det framgår också att någon klass har ett tecken för när det ska vara tyst, men elever säger att det inte alltid hjälper. Mot denna bakgrund rekommenderar Skolinspektionen att rektor och lärare fortsätter och förstärker arbetet med att skapa studiero. I detta ingår att rektor och lärare tillsammans utvecklar strategier för att arbeta både förebyggande och åtgärdande. Skolinspektionen visar i en kvalitetsgranskning att studiero främjas av tydliga lektionsstrukturer och ett tydligt ledarskap i klassrummet. Lärare behöver med andra ord tänka på att deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera undervisningen är avgörande för vilka förutsättningar som skapas för studiero. 12 Elever som inte blir tankemässigt utmanade och stimulerade på lektionerna riskerar att bli omotiverade, uttråkade och ibland stökiga. Motsvarande gäller om elever inte får det stöd de behöver för att kunna följa undervisningen. 13 Härmed anknyter detta utvecklingsområde till det utvecklingsområde som beskrivs under området Undervisning. För att åstadkomma ett effektivt arbete med studiero behöver rektor se till att skolans processer, överenskommelser och rutiner är tydliga för lärarna och att det finns väl fungerande forum för lärarna att diskutera och komma överens om gemensamma strategier. 14 Det behöver också finns ett gemensamt förhållningssätt kring hur ordningsstörningar ska hanteras om de uppstår. 15 Hur detta ska ske anges i 5 kap. 6 24 skollagen. För rektor är det viktigt att följa upp hur lärarna upplever att arbetet 12 Skolinspektionen (2016) Skolans arbete för att säkerställa studiero det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också, Stockholm: Skolinspektionen. 13 Skolinspektionen (2014) Stöd och stimulans i klassrummet rätten att utvecklas så långt som möjligt, Rapport 2014:2, Stockholm: Skolinspektionen. 14 Skolinspektionen (2016) Skolans arbete för att säkerställa studiero det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också, Stockholm: Skolinspektionen, s. 18. 15 Jfr Skolinspektionen (2016) Skolans arbete för att säkerställa studiero det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också, Stockholm: Skolinspektionen, s. 15f. 54
Skolinspektionen 24 (30) kring studiero fungerar. 16 I dessa avseenden anknyter utvecklingsområdet till det utvecklingsområde som beskrivits under Rektors ledarskap. Bedömning och betygssättning Skolinspektionen bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd 1 kap. 9, 3 kap. 14, 10 kap. 20 a skollagen 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att rektor gör en analys av lärares betygssättning utifrån ett likvärdighetsperspektiv, samt att rektor i viss mån ger förutsättningar för lärare att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Granskningen visar dock att det saknas tillräckliga möjligheter för kvalitetssäkring och att skolan bara i viss mån bedriver ett strukturerat arbete inom området. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Rektor analyserar skillnader i betygssättning Granskningen visar att rektor gör en analys av skillnader i betygssättning. Rektorn uppger i intervju att hen analyserar skillnader i bedömning tillsammans med andra rektorer och förvaltningsanställda i kommunens ledningsgrupp, där de gemensamt analyserar resultat för årskurs 6 i svenska och matematik. Rektorn berättar också att skolans resultat analyseras inom skolan. Rektorn uppger att det finns skillnader i hur lärare på skolan arbetar med bedömning, men att det inte är någon stor variation. Hen ger exempel på hur hen fört diskussioner med enskilda lärare efter att ha identifierat 16 Jfr Skolinspektionen (2016) Skolans arbete för att säkerställa studiero det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också, Stockholm: Skolinspektionen, s. 18f. 55
Skolinspektionen 25 (30) felaktigheter och avvikelser i bedömningar. Lärare uppger i intervju att de inte känner till att rektor gör någon sådan analys. Vidare uppger rektorn att hen jämför resultat på nationella prov med betyg i årskurs 6, och att provresultaten generellt överensstämmer med betygen. Skolverkets statistik för läsåret 2016/17 visar inte heller några större avvikelser jämfört med hur det ser ut i riket som helhet. Det ämne som sticker ut något är svenska, där drygt 20 procent av eleverna fått lägre betyg än provresultat såväl läsåret 2016/17 som 2015/16. Motsvarande andel i riket som helhet är 8,1-9,7 procent. Kvalitetssäkring av omdömen och betyg Härutöver visar granskningen att lärare inte ges tillräckliga förutsättningar för att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Detta beskrivs närmare nedan under rubriken Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor ser till att lärare ges ytterligare förutsättningar för att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg samt att lärare utnyttjar de möjligheter som ges att kvalitetssäkra bedömningar. Granskningen visar att rektor i viss mån ger förutsättningar för kvalitetssäkring av betyg och diskussion av bedömning och betygssättning, men att lärare och rektorn önskar att detta ska ske mer strukturerat. Av 1 kap 9 och 3 kap 14 skollagen framgår att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig och att rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med skolförfattningarna. Lärare uppger att de stämmer av bedömningar med varandra om de hinner och att bedömningar då diskuteras i arbetslag och ämneslag. Rektorn uppger att lärare har fått utbildning kring bedömningar och både rektorn och lärare berättar att en heldag per termin är avsedd att ägnas åt bedömningsdiskussioner. Lärare säger emellertid att denna tid går åt till att hantera annat som händer i skolan, exempelvis konflikter, och att bedömningsdiskussioner prioriteras bort. Några lärare säger att rektor inte ger förutsättningar för att stämma av bedömningar i alla ämnen, exempelvis när en lärare är ensam i sitt ämne. Några lärare säger också att de känner sig ensamma i arbetet med bedömningar och att de saknar en kollega att diskutera bedömningar med. Lärare 56
Skolinspektionen 26 (30) berättar att det tidigare har funnits kommunövergripande ämnesnätverk men att dessa för närvarande är vilande. Lärare säger att det inte heller finns några aktiva ämnesgrupper på skolan. Lärare uppger att de behöver samsyn kring olika begrepp i kunskapskraven. Någon lärare säger exempelvis att kollegiet inte har diskuterat vad som är goda kunskaper i ett visst ämne. Lärare säger också att det är svårt med bedömningar när det gäller tysta elever. Rektorn uppger att hen ska säkerställa likvärdighet genom att på ett mer strukturerat sätt avsätta tid för att diskutera bedömningar i arbetslagen, men att detta arbete inte är påbörjat än. Vidare berättar rektorn och lärare att de tillsammans pratar om bedömningar vid klasskonferenser varje termin, men att detta fokuserar på de elever som riskerar att inte nå målen. Lärare säger att rektor finns tillgänglig för bedömningsdiskussioner vid behov och rektorn uppger att hen avsätter tid för att diskutera bedömning och betygssättning genom att finnas tillgänglig och närvara vid möten, samt vid medarbetarsamtal. Lärare och rektorn uppger också att nationella prov i årskurs 6 samrättas på kommunnivå, men att proven i årskurs 3 rättas av elevernas mentorer. Lärare säger att resultaten av nationella proven ligger till grund för andra bedömningar. Några lärare uppger att outbildade och nyanställda lärare får stöd i bedömningsprocessen genom arbetslaget och genom att fråga kollegor, medan andra lärare säger att obehöriga lärare inte får något stöd i att arbeta med bedömningar. Enligt lärare sätter obehöriga lärare betyg tillsammans med behöriga kollegor. Rektorn uppger att förstelärare handleder nyanställda, vikarier och outbildade lärare. Rektorn säger också att skolan har en förstelärare som arbetar med inriktning mot elever med särskilda behov samt bedömning och betygssättning. Rektorn och lärare berättar att lärare i årskurs 1-3 använder Skolverkets bedömningsstöd i svenska/sva och matematik. Lärare säger också att de använder matriser kopplade till Skolverkets bedömningsstöd. Rektorn säger att skolan har köpt in andra bedömningsstöd, men att det är upp till lärarna att använda dem. Mot bakgrund av det som framkommit i intervjuer med såväl lärare som rektorn, rekommenderar Skolinspektionen att skolan arbetar mer strukturerat med att avsätta tid för bedömningsdiskussioner och kvalitetssäkring av betyg och omdömen, dels i relation till de nationella styrdokumenten och dels med varandra. Rektor behöver också se till att lärarnas samverkan kring bedömningsfrågor faktiskt kommer till stånd. Lärare behöver regelbundet ges möjlighet att diskutera och analysera hur de bedömer elevernas kunskaper för att utveckla en samsyn på området. Sådana diskussioner kan med fördel behandla det som nämns i Skolverkets Allmänna råd, exempelvis hur man kan läsa och tolka kunskapskraven och vad som väger tyngre vid betygssättningen, 57
Skolinspektionen 27 (30) samt hur man gör när man särskilt beaktar elevernas resultat på nationella prov vid betygssättningen. 17 Även sambedömning är ett viktigt redskap för ökad likvärdighet, eftersom det bidrar till en gemensam syn på vad som ska bedömas och hur bedömningen ska gå till. 18 Rektor har en betydelsefull roll för att underlätta lärares arbete med rättvisande och likvärdiga betyg. Det innebär att se till att lärare får tid och möjlighet att diskutera hur de allsidigt kan utvärdera elevernas kunskaper, hur de kan utforma ändamålsenliga bedömningssituationer och hur de kan bedöma olika elevprestationer. Vid behov kan huvudmannen behöva organisera samarbetet mellan skolenheter, exempelvis om lärare saknar ämneskollegor inom skolenheten. 19 På Skolinspektionens vägnar X Cecilia Kjellman Enhetschef Signerat av: Cecilia Kjellman X Anna Johansson Föredragande Signerat av: Anna Johansson I handläggningen av ärendet har även Yvonne Larsson och Maria Nyman medverkat. 17 Skolverket (2018) Allmänna råd med kommentarer Betyg och betygssättning. 18 Skolverket (2014) Sambedömning i skolan exempel och forskning, Stockholm: Fritzes. 19 Skolverket (2018) Allmänna råd med kommentarer Betyg och betygssättning, s. 22f. 58
Skolinspektionen 28 (30) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 7 lektionsobservationer 2 gruppintervjuer med elever 2 gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer. Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorns lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande. 59
Skolinspektionen 29 (30) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning har skolan ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida: www.skolinspektionen.se 60
Skolinspektionen 30 (30) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Skolinspektionen besökte skolenheten mellan den 9 oktober 2018 och den 11 oktober 2018. Besöket genomfördes av Anna Johansson och Yvonne Larsson. Lindeborgsskolan är en kommunal F-6-skola i Tomelilla kommun. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Skolan har läsåret 2018/19 285 elever i årskurs 1-6. 61
SALSA - en statistisk modell SALSA är en statistisk modell som beräknar resultaten för en skola i relation till skolans faktiska betygsresultat med hänsyn till ett antal bakgrundsfaktorer. Här presenteras hur SALSA är framtagen och ska användas. SALSA-resultaten publiceras i en databas på skolenhetsnivå på webbplatsen. Vad är SALSA I SALSA ingår elever som avslutat årskurs 9 Hur används SALSA? Viktigt att tänka på SALSA ska inte användas för... En statistisk modell Bakgrundsfaktorer Genomsnittligt meritvärde Hur mycket påverkar bakgrundsfaktorerna? Vad är SALSA För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att publicera de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser). Analysverktyget SALSA presenterar skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn har tagits till elevsammansättningen. I SALSA är det föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever som utgör bakgrundsfaktorerna. Nyinvandrade elever har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren. I den här kategorin ingår även elever som saknar uppgift om personnummer, dvs. har okänd bakgrund. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. I SALSA ingår elever som avslutat årskurs 9 I SALSA redovisas skolenheter som har minst 15 elever i årskurs 9 och har bakgrundsinformation om minst 75 procent av eleverna. Att det finns bakgrundsinformation om eleverna är en förutsättning för att SALSA, som är en statistisk modell, ska kunna beräknas. För att i möjligaste mån minska risken för missvisande jämförelser över tid samt mellan skolor gjordes en avgränsning i beräkningen av SALSA 2016. Det innebar att elever som saknar uppgift om personnummer inte ingår i SALSA 2016. Elever utan personnummer saknar bakgrundsinformation som används i beräkningen av SALSA. Våren 2016 var det avsevärt fler elever utan uppgift om personnummer på grund av att det var många elever som kom till Sverige och grundskolans årskurs 9 strax innan betygsättning. 62
Hur används SALSA? Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som skolan inte kan påverka men som har betydelse för betygsresultatet. SALSA är i första hand avsett för förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare och skolpolitiker. Det är ett verktyg som kan användas för att analysera och reflektera över sina resultat, ett komplement till den information kommunen, huvudmannen och/eller skolan på lokal nivå själv tar fram. SALSA kan tillsammans med uppgifter om förutsättningar, processer, resultat och måluppfyllelse användas som underlag för mer kvalificerade och nyanserade diskussioner om skolors resultat. Viktigt att tänka på Det är viktigt att framhålla att informationen i SALSA måste ses i det sammanhang som skolan befinner sig. Tillsammans med annan information som skolans elever och personal själva bäst kan beskriva och analysera. En pedagogisk och etisk fråga är hur resultaten i SALSA kan påverka lärarnas attityder till eleverna. Det är viktigt att resultaten inte medför att lärarnas förväntningar på pojkar, nyinvandrade elever eller elever med lågutbildade föräldrar sänks och blir till en självuppfyllande profetia. SALSA bygger just på det faktum att en stor del av skillnaderna i betygsresultat mellan skolor inte kan förklaras med skillnader i dessa bakgrundsfaktorer. Det är skolans uppgift att ge alla elever samma förutsättningar att nå målen. SALSA ska inte användas för... att rangordna skolor. SALSA kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde. En statistisk modell SALSA är en regressionsmodell som tar hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer. Ett modellberäknat resultat beräknas för respektive resultatmått andel elever som uppnått kunskapskraven och genomsnittligt meritvärde, vilket ger två regressionsmodeller. Bakgrundsfaktorer Bakgrundsfaktorerna utgörs av föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå, andel nyinvandrade elever samt andelen pojkar. Bakgrundsfaktorerna förklarar en del av variationen i skolornas resultat. 63
Över åren har det skett viss justering av beräkningen av SALSA som främst handlar om förändring av bakgrundsvariablerna. För att illustrera detta har olika modellnumreringar gjorts i figuren nedan och som beskrivs i texten. Inledningsvis var det uppgiften om utländsk bakgrund som ingick i SALSA till och med 2012. Den visas genom andel elever som är födda utomlands samt andel elever vars föräldrar är födda utomlands och illustreras som modell 1 för åren 1998-2012. I SALSA 2013 och 2014 ändrades utländsk bakgrund till att vara andel nyinvandrade elever. Det illustreras som modell 2 för åren 2013 och 2014. I SALSA 2015, 2017 och 2018 ingår elever med okänd bakgrund i kategorin nyinvandrade elever, vilket illustreras som modell 3. Innan 2015 var elever med okänd bakgrund medräknade i svensk bakgrund då de utgjorde en liten andel. Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer om de tex inte har blivit folkbokförda i Sverige. I SALSA 2016 var elever med okänd bakgrund helt uteslutna från sammanställningen, illustrerat som modell 4. Skälet till det var att i möjligaste mån minska risken för missvisande jämförelser över tid samt mellan skolor. I SALSA ingår samtliga elever som avslutat årskurs 9 oavsett om de har uppgift om personnummer eller inte, med undantag för SALSA 2016. Genomsnittligt meritvärde Det finns även en förändring i resultatvariabeln meritvärdet. Från och med 2015 har det genomsnittliga meritvärdet utökats till att vara max 17 ämnen, istället för 16 ämnen som tidigare. Det har gjorts för att möta förändringen av elevers ansökan till gymnasieskolan då elever som har godkänt betyg i moderna språk som språkval kan lägga till det till övriga 16 godkända ämnen i ansökan till gymnasiet från och med våren 2014. Resultatmåttet andel elever som uppnått kunskapskraven är elever som har godkända betyg, A-E, i samtliga ämnen. Med den tidigare betygsskalan G/VG/MVG innan 2013 benämndes resultatmåttet som andel elever som nått målen. Hur mycket påverkar bakgrundsfaktorerna? Ett av resultaten för respektive regressionsmodell visar även hur bra specifik modell är som helhet, dvs. hur stor del av variationen i betygsresultatet som förklaras av bakgrundsfaktorerna. Figur 2 är en uppskattning av hur bra modellerna är som helhet över tid. Det är justerade förklaringsgrader som visar hur stor del av variationen i betygsresultatet som förklaras av bakgrundsfaktorerna. Figur 2. SALSA och den justerade förklaringsgraden i respektive modell; genomsnittligt meritvärde och andel elever som uppnått kunskapskraven 64
i alla ämnen. För skolor åren 2000 2015. Modell 1 (1998 2012), modell 2 (2013 2014), modell 3 (2015,2017 och 2018) samt modell 4 (2016). I figuren ses att den justerade förklaringsgraden har ökat sedan år 1998 för både genomsnittligt meritvärde och andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, oavsett förändringar i bakgrundsvariablerna. Förändringen av bakgrundsvariabeln utländsk bakgrund i modell 2 respektive modell 3 har också stärkt den justerade förklaringsgraden. Det betyder att oavsett betygsresultat förklarar alla bakgrundsvariabler mer av variansen för varje år sedan året 1998. Modellresultaten för både genomsnittligt meritvärde respektive andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har dessutom närmat sig varandra. År 2015 förklarar respektive modell lika mycket av variansen. År 2016 är förklaringsgraderna för de två resultatmodellerna fortsatt lika, men de har sjunkit sedan tidigare läsår och är samtidigt i linje med åren före 2015. Det ska ännu en gång noteras att populationen till viss del är annorlunda i modell 4 då elever som har okänd bakgrund inte ingår i beräkningen av SALSA. Förklaringsgraden i SALSA 2017 för de två resultatmodellerna är fortsatt lika och har stigit till strax under 70 procent. De bakgrundsfaktorer som ingår i den statistiska modellen året 2018 för genomsnittligt meritvärde förklarar 67 procent av variationen i skolors resultat medan 33 procent av variationen beror på andra faktorer. SALSA baserat på betygsresultaten år 1998 hade förklaringsgraden 43 65
procent. Modellen för andelen som uppnått kunskapskraven förklarar 64 procent av variationen i skolors resultat år 2018. Motsvarande förklaringsgrad 1997/98 var 13 procent. 66
Tomelilla kommun Tomelilla kommuns framtidslöfte till nyanlända, flerspråkiga barn, elever och deras vårdnadshavare! Huvudmannanivå (nämnd och förvaltning: alla barn och elever ses som en tillgång och satsas på genom en socioekonomisk resursfördelning för en likvärdig skola. Tomelillas skolledning: har goda kunskaper om flerspråkighet och elevers lärande kompetensutvecklingsplan för pedagoger i språk- och ämnesutvecklande arbetssätt som prioriteras på förskolor, skolor och fritidshem. har ett mottagningsteam för nyanlända barn och vårdnadshavare i samarbete med ^levhälsan, socialtjänst ocb4i'itegrationssamoklnar&. säkerställer att våra flerspråkiga barn/elever får studiehandledning och SvAundervisning i den omfattning som lagen föreskriver Tomelillas pedagoger har: ett medvetet pedagogiskt tänk som gynnar alla våra barn och elever. en undervisning anpassad utifrån alla barn och elevers enskilda behov på våra förskolor och skolor. ett utvecklat samarbete med varandra, inkl studiehandledare, modersmålslärare och övriga professioner som har betydelse för barnens utveckling. Du som är nyanländ och flerspråkig: kommer att märka att du har möjligheten till en framtid. dina möjligheter och förmågor kommer att tillvaratas. får utvecklas på bästa sätt. 67
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens individ- och familjeutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2019 Fnifu 57 Dnr FN 2019/43 Verksamhetsberättelse social jour 2018 Familjenämndens individ- och familjeutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar att lägga verksamhetsberättelse social jour 2018 till handlingarna. Ärendebeskrivning Sociala jouren syd startade sin verksamhet 7 januari 2015. Vellinge kommun tillhandahåller social jour enligt 3 kap 6 andra stycket Socialtjänstlagen. Från den 1 januari 2016 har 8 kommuner tecknat avtal att köpa tjänsten. Det är följande kommuner; Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala två nämnden, Tomelilla, Ystad och Trelleborg två nämnder. Vi har ett befolkningsunderlag på 225011 invånare (181101). Under 2018 inkom det 1490 ärende totalt ifrån 8 kommuner, ärenden inkommer efter kl. 16.00 08.00 dagen därpå, detta gäller vardagar samt dygnet runt alla helgdagar. Målet för 2019 är att följa upp digitaliseringarna med e-tjänster som genomfördes under 2017-2018. Kvarstår att kunna använda webblösning angående handräckning gentemot polisen. 2-stegsinloggning kommer att återinföras under våren. 2019. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att lägga verksamhetsberättelse social jour 2018 till handlingarna. Justerandes sign 68
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens individ- och familjeutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2019 Fnifu 57 forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, assistent Zenitha Thulin, 2019-04-25. Handlingsid. FN 2019.1411. Verksamhetsberättelse sociala jouren. Handlingsid. FN 2019.1288. Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign 69
Tomelilla den 25 april 2019 Dnr FN DiaNr Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Familjenämndens individ - och familjeutskott Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Isabell Ahl Enhetschef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil isabell.ahl@tomelilla.se Verksamhetsberättelse social jour 2018 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att lägga verksamhetsberättelse social jour 2018 till handlingarna. Ärendebeskrivning Sociala jouren syd startade sin verksamhet 7 januari 2015. Vellinge kommun tillhandahåller social jour enligt 3 kap 6 andra stycket Socialtjänstlagen. Från den 1 januari 2016 har 8 kommuner tecknat avtal att köpa tjänsten. Det är följande kommuner; Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala två nämnden, Tomelilla, Ystad och Trelleborg två nämnder. Vi har ett befolkningsunderlag på 225011 invånare (181101). Under 2018 inkom det 1490 ärende totalt ifrån 8 kommuner, ärenden inkommer efter kl. 16.00 08.00 dagen därpå, detta gäller vardagar samt dygnet runt alla helgdagar. Målet för 2019 är att följa upp digitaliseringarna med e-tjänster som genomfördes under 2017-2018. Kvarstår att kunna använda webblösning angående handräckning gentemot polisen. 2-stegsinloggning kommer att återinföras under våren. 2019. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, assistent Zenitha Thulin, 2019-04-25 Verksamhetsberättelse läggs till handlingarna. Skriv in beslutsunderlag här. Texten kan flyttas till beslutsdokument. Individ och familjeomsorg Isabell Ahl Enhetschef Familjenämnden 1 (1) 70
Verksamhetsberättelse 2018 Sociala jouren Syd För kommunerna Simrishamn Sjöbo Skurup Svedala Staffanstorp Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad 1 71
Bakgrund Sociala jouren syd startade sin verksamhet 7 januari 2015. Vellinge kommun tillhandahåller social jour enligt 3 kap 6 andra stycket Socialtjänstlagen. Från den 1 januari 2016 har 8 kommuner tecknat avtal att köpa tjänsten. Det är följande kommuner; Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala två nämnden, Tomelilla, Ystad och Trelleborg två nämnder. Vi har ett befolkningsunderlag på 225011 invånare (181101). Socialjourens arbetsuppgifter är reglerat i avtal och avser att hantera akuta ärende angående barn och unga, missbruk, våld i nära relationer och akuta försörjningsbehov ex boende, resa etc. Personal Vellinge kommun är arbetsgivare för personalen i sociala jouren som består av 4 socionomer anställda på vardera 80% varav en är enhetschef och ingår i styrgruppen. Under året har vi haft tillgång till sex vikarier under ordinarie personals planerade ledighet. De har också med kort varsel gått in när den ordinarie personalen varit sjuk. Det har inte varit några vakanser under året. I december har två personal begärt att avsluta sina tjänster. Rekryteringen påbörjades strax innan jul. Under året har 3 av medarbetarna genomgått utbildning IHF (Intensiv hemmabaserad familjeterapi) vilket gör att vi kan stötta familjer under jourtid som ingår i kommuners öppenvårdsprogram. Vi har haft regelbunden handledning under året. Ekonomi/budget Vid årets slut visar det ett överskott på 145.000 kr som fördelas och återbetalas till kommunerna. Intäkerna har uppgått till 91.000 kronor vilket avser uppdrag som beställts och utförts till kommunerna. Se bilaga 1. Inställelsetider Inkommande ärende ska hanteras inom 30 minuter, vilket är uppfyllt. Skyddsbedömning på plats har också uppfyllts och handläggare har funnits på plats inom 2 timmar från det ärendet krävde detta. Social jour har upprättat handlingar i e-tjänsten. Då det varit problem med 2-stegsinloggning har det vid vissa tillfällen dröjt innan kommunen fått tillgång till sin dokumentation. Den har inte varit tillgänglig senast kl 8.00. Se även Avvikelser och klagomål. Avvikelser och klagomål Under året har det varit driftproblem med tvåstegsinloggningen vilket genererat många klagomål från alla kommunerna. Det har dröjt för kommunen att få tillgång till upprättad dokumentation i webbtjänsten då det varit problem med inloggning till tjänsten. Det har lösts genom att jouren faxat rapporter och annan dokumentation. Vid akuta ärende har social jour tagit telefonkontakt med aktuell kommun direkt på morgonen för bekräftelse att de fått tillgång till upprättad dokumentation. Övriga avvikelser som redovisats på styrgruppsmöten. - Upprättad dokumentation tagits bort och ersatts med ny. Dock meddelades inte detta varför man letade efter det försvunna dokumentet. (Staffanstorp) 2 72
- Ordförandebeslut LVU ang. ensamkommande som tillhörde annan kommun. (Staffanstorp) - Jouren har kontaktat jourhem som ej var kontrakterat för aktuell förvaltning. (Trelleborg AMF/IFO) - Felsänt beslutsunderlag, faxades till fel förvaltning (Trelleborg) - GPS-larmet som jouren använder var ur funktion under 2 veckor och vid retur låg det på kontoret innan det uppmärksammades. (internt) Ovanstående ärende har återkopplats till respektive kommun samt har rutiner gåtts igenom och setts över. Samverkan Jouren har under året träffat handläggare i 7 kommuner och 14 enheter. Det har varit givande möten från båda sidor. Viktig information har framkommit vid en del av dessa träffar. Jouren har besökt 2 stödboende, Svedala och Trelleborg. Det har varit en träff med Hjärtans bostäder som anordnar tillfällig boende i Ystad och Tomelilla. Det har varit 3 träffar med Regionala nätverket för sociala jourer i Skåne och Halland. Där teman som LVM i akuta skedet och Hot och våld i arbetet diskuterats med inbjudna föreläsare. Jouren har deltagit i utbildning anordnad av Nationellt nätverk sociala jourer där man tagit upp bl a vistelsebegrepp i det akuta skedet, LVU och LVM. Stadsjurist Natalie Glotz Stadner var föreläsare. Under året har utvecklingen av webbtjänsterna ständigt pågått. Under första halvåret var tjänsten inom IT vakant som social jour jobbade emot varför det fördröjde utvecklingsarbetet. Under årets sista veckor har man funnit lösningen och ny tvåstegsinloggningen kommer att införas i januari 2019. Enhetschef i social jour har haft två möten med enhetschefer från avtalskommunerna ang. operativa frågor. Styrgruppen har haft två möten under året. Nyckeltal för 2018 SOS förmedlade 1409 samtal till social jour. Dessa samtal avsåg 1490 ärende. Ett samtal kan avse ex. en kvinna med barn i ett ärende rörande våld i nära relationer vilket genererar ett ärende för kvinnan och ett för barnet. Fördelning av ärende som SOS förmedlat, se bilaga 2. Vardagar under dagtid som SOS förmedlat samtal kan avse storhelger eller röd dag som infaller på en vardag då jouren är i tjänst ex. vid påsk, jul, klämdag etc. 3 73
Jämförelsetal 2015-2018 900 800 700 600 500 400 300 Summa av 2018 Summa av 2017 Summa av 2016 Summa av 2015 200 100 0 Beställda uppdrag Föranmälningar Rapporter Ärende, inkomna Inkommande samtal ifrån 500 400 300 200 100 0 Anhörig/privat pers Annan socialtjänst /jour Anonym person Egen kontakt Kvinnojour Migrationsverket Polisen Sjukvården Skolverksamhet Vårdgivare Ärendetyper 1200 1000 800 600 400 200 0 Boende/ansökan Ekonomi, ansökan Familjerätt Missbruk Unga 18-20 upp till 18 Våld i nära relationer Övrigt 4 74
Fördelning av inkommande ärende per kommun i förhållande folkmängd, procentuellt 25 20 15 10 5 Summa av folkmängd Summa av ärende 0 Annan/okänd Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svedala Tomelilla Trelleborg Blå Folkmängd Brun Inkomna ärende Anm. Fördelningen av ärende mellan förvaltningarna Trelleborg IFO 19,9% och AMF 2,5%. Svedala IFO och AOI har det varit så få ärende för AOI att det inte ger utslag. Vellinge Ystad Bilaga 3 övergripande statistik i siffror per kommun Inför 2019 Det kommer att göras uppföljningar angående digitaliseringen. Kvarstår att kunna använda webblösning angående handräckning gentemot polisen. 2-stegsinloggning kommer att återinföras under våren. 2019 Vi i jouren tackar för ett gott samarbete med handläggare, chefer, administratörer och politiker ute i kommunerna. Vellinge den 29 januari 2019 Eva-Marie Jeppsson Enhetschef Sociala jouren syd Uppdaterad 2019-02-11/Emj 5 75
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens individ- och familjeutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2019 Fnifu 58 Dnr FN 2019/33 Jämställdhetsaspekter vid utbetalning av försörjningsstöd till par eller familjer Familjenämndens individ- och familjeutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar att det totala försörjningsbidraget fördelas genom att avräkna hyra och andra fasta kostnader till ett konto som familjen väljer. Överskjutande belopp för löpande utgifter enligt norm fördelas mellan personerna i paret i två lika delar. Ärendebeskrivning Förvaltningen har fått i uppdrag att utreda hur den beaktar jämställdshetsperspektivet vid utbetalning av försörjningsstöd till par eller familjer. I arbetet med ekonomiskt bistånd är socialtjänstens huvuduppgift att hjälpa personer så att de kan klara sin försörjning på egen hand. Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att målet är uppnått. Socialtjänsten betalar idag regelmässigt hela försörjningsstödet till det bankkonto som de sökande har uppgett i ansökan eller önskar. Oftast är det mannens bankkonto. Mannen är också aktledare. Grunden för denna fördelning utgår från socialstyrelsens handbok för försörjningsstöd. Delaktighet och autonomi ses som viktiga aspekter i det sociala arbetet. Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, enligt 1 kap. 1 Sol. I praktiken betyder att det ekonomiska biståndet utformas så att biståndsmottagarna själva får utrymme att planera och fatta beslut om den egna ekonomin inom ramen för det erhållna biståndet. Justerandes sign 76
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens individ- och familjeutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2019 Fnifu 58 forts. Socialstyrelsen har kartlagt socialtjänstens arbete med försörjningsstöd ur ett jämställdhetsperspektiv tll regeringen. Resultat av kartläggningen visar att det inte pågår något strukturerat arbete med jämställdhet inom verksamheten ekonomiskt bistånd i någon större omfattning. En del kommuner har därför tagit beslut om nya rutiner för insatser och utbetalningar av försörjningsstöd för att öka jämställdhet och jämlikheten. I Lunds kommun pågår, precis som i Tomelilla kommun ett arbete med att digitalisera och automatisera ansökningsförfarandet. I samband med digitaliseringen fokuserar man nu på att informera hushåll i parrelationer att båda parter är försörjningsskyldiga gentemot varandra men också att de även har ett gemensamt ansvar för ekonomin med delad utbetalning. Socialnämnden I Lund har beslutat om att det totala försörjningsbidraget fördelas så att hyra och andra fasta kostnader går till ett gemensamt konto med autogiro som familjen väljer. Detta stärker parets och deras barns möjligheter att leva ett självständigt liv. En sådan lösning minimerar också risk för konsekvenser gällande obetalda hyror vilket på längre sikt kan påverka människors möjlighet att leva ett självständigt liv i en kommun med bostadsbrist. Överskjutande belopp för löpande utgifter enligt norm fördelas mellan personerna i paret i två lika delar. Barnets bästa Ett jämställdhetsperspektiv stärker i grunden barns situation. Barnet får växa upp i en miljö där båda föräldrarna har ett gemensamt ekonomiskt ansvar både för sig själva samt gentemot varandra. Samtidigt måste försörjningsstödet säkerställa att grundläggande rättigheter på bästa sätt beaktas som exempelvis bostad för barnet. Justerandes sign 77
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens individ- och familjeutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2019 Fnifu 58 forts. Konsekvensanalys Införandet kommer sannolikt resultera i en ökad arbetsbelastning med mer administration för ansvariga handläggare i samband med utbetalning. Det kommer även vara en ökad arbetsbelastning med informationsinsatser när dessa sker varför förslaget om att genomföra förslaget samtidigt som digitalisering är önskvärt för att effektivisera den nya informationen till berörda parter. Förvaltningens förslag till beslut Det totala försörjningsbidraget fördelas genom att avräkna hyra och andra fasta kostnader till ett konto som familjen väljer. Överskjutande belopp för löpande utgifter enligt norm fördelas mellan personerna i paret i två lika delar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kvalitetschef Christel Nilsson 2019-04-17 Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign 78
Tomelilla den 17 april 2019 Dnr FN 2019/33 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Familjenämnden Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Christel Nilsson Kvalitetschef Direkt 0417-1828 Mobil 0709958128 christel.nilsson@tomelilla.se Jämställdhetsaspekter vid utbetalning av försörjningsstöd till par eller familjer Förvaltningens förslag till beslut Det totala försörjningsbidraget fördelas genom att avräkna hyra och andra fasta kostnader till ett konto som familjen väljer. Överskjutande belopp för löpande utgifter enligt norm fördelas mellan personerna i paret i två lika delar. Ärendebeskrivning Förvaltningen har fått i uppdrag att utreda hur den beaktar jämställdshetsperspektivet vid utbetalning av försörjningsstöd till par eller familjer. I arbetet med ekonomiskt bistånd är socialtjänstens huvuduppgift att hjälpa personer så att de kan klara sin försörjning på egen hand. Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att målet är uppnått. Socialtjänsten betalar idag regelmässigt hela försörjningsstödet till det bankkonto som de sökande har uppgett i ansökan eller önskar. Oftast är det mannens bankkonto. Mannen är också aktledare. Grunden för denna fördelning utgår från socialstyrelsens handbok för försörjningsstöd. Delaktighet och autonomi ses som viktiga aspekter i det sociala arbetet. Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, enligt 1 kap. 1 Sol. I praktiken betyder att det ekonomiska biståndet utformas så att biståndsmottagarna själva får utrymme att planera och fatta beslut om den egna ekonomin inom ramen för det erhållna biståndet. Socialstyrelsen har kartlagt socialtjänstens arbete med försörjningsstöd ur ett jämställdhetsperspektiv tll regeringen. Resultat av kartläggningen visar att det inte pågår något strukturerat arbete med jämställdhet inom verksamheten ekonomiskt bistånd i någon större omfattning. 1 (3) 79
En del kommuner har därför tagit beslut om nya rutiner för insatser och utbetalningar av försörjningsstöd för att öka jämställdhet och jämlikheten. I Lunds kommun pågår, precis som i Tomelilla kommun ett arbete med att digitalisera och automatisera ansökningsförfarandet. I samband med digitaliseringen fokuserar man nu på att informera hushåll i parrelationer att båda parter är försörjningsskyldiga gentemot varandra men också att de även har ett gemensamt ansvar för ekonomin med delad utbetalning. Socialnämnden I Lund har beslutat om att det totala försörjningsbidraget fördelas så att hyra och andra fasta kostnader går till ett gemensamt konto med autogiro som familjen väljer. Detta stärker parets och deras barns möjligheter att leva ett självständigt liv. En sådan lösning minimerar också risk för konsekvenser gällande obetalda hyror vilket på längre sikt kan påverka människors möjlighet att leva ett självständigt liv i en kommun med bostadsbrist. Överskjutande belopp för löpande utgifter enligt norm fördelas mellan personerna i paret i två lika delar. Barnets bästa Ett jämställdhetsperspektiv stärker i grunden barns situation. Barnet får växa upp i en miljö där båda föräldrarna har ett gemensamt ekonomiskt ansvar både för sig själva samt gentemot varandra. Samtidigt måste försörjningsstödet säkerställa att grundläggande rättigheter på bästa sätt beaktas som exempelvis bostad för barnet. Konsekvensanalys Införandet kommer sannolikt resultera i en ökad arbetsbelastning med mer administration för ansvariga handläggare i samband med utbetalning. Det kommer även vara en ökad arbetsbelastning med informationsinsatser när dessa sker varför förslaget om att genomföra förslaget samtidigt som digitalisering är önskvärt för att effektivisera den nya informationen till berörda parter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kvalitetschef Christel Nilsson 2019-04-17 2 (3) 80
Individ och familjeomsorg Christel Nilsson Kvalitetschef Beslutet skickas till: Familjenämnden 3 (3) 81
Tomelilla kommun Ärendestatistik Sida 1(1) Fördelning: Hushållstyp Framställd: 2019-04-30 09:02 Verksamhet: IFO / Familjerätt Beställd av: Louise Jönsson Anledning: X Urval: Pågående 2019-04-30-2019-04-30; Födelsedatum = 1940-2019, -, -, -, -, -, -, - Ärendetyp = Försörjningsstöd, Försörjningsstöd flykting; Hushållstyp Födelseårsintervall Antal ärenden Ensamstående kvinna med barn 1940-2019 36 Ensamstående kvinna utan barn 1940-2019 47 Ensamstående man med barn 1940-2019 10 Ensamstående man med umgängesbarn 1940-2019 1 Ensamstående man utan barn 1940-2019 86 Sambo/gifta med barn 1940-2019 33 Sambo/gifta utan barn 1940-2019 8 Övriga 1940-2019 2 ** Totalt antal ärenden: 223 * Fördelningsalternativet är ej angivet Källa: Treserva Sida 1(1) 82
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens utbildningsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 13 maj 2019 Fnuu 32 Dnr FN 2019/48 Busskort, avgift vid förlust Familjenämndens utbildningsutskotts förslag till Familjenämnden Familjenämnden föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa 30 kr som avgift vid förlorat busskort för gymnasieelever. Ärendebeskrivning Skånetrafiken har presenterat en ny organisation kring busskort till gymnasieelever. Denna innebär bland annat att det är Skånetrafiken som med hjälp av information från kommunen skickar ut busskorten till eleverna. I samband med detta föreslår Skånetrafiken att kommunen inför en avgift för förlorat kort á 30 kr. Förlorade kort kommer kommunen fortsatt hantera. Förslag till beslut under sammanträdet Familjenämnden föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa 30 kr som avgift vid förlorat busskort för gymnasieelever. Hit hämtas text från tjänsteskrivelsens rubrik Beslutsunderlag Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign 83
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens utbildningsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 13 maj 2019 Fnuu 31 Dnr FN 2019/32 Utredning om framtida skolorganisation Familjenämndens utbildningsutskotts beslut och förslag till familjenämnden Utbildningsutskottet beslutar uppdra åt biträdande skolchef Ulrika Ahrlin att till nämndens sammanträde den 24 maj inkomma med en uppdaterad version utifrån de frågor och diskussioner som behandlats i utskottet. Vidare beslutar utbildningsutskottet rekommendera familjenämnden att fortsätta utreda frågan om framtida skolorganisation men skjuta på beslutet tills nästa skolchef är på plats. Ärendebeskrivning Familjenämnden har gett förvaltningen ett uppdrag att utföra en utredning gällande en eventuell framtida skolorganisation då det under flera år pågått en diskussion kring tätortens trånga och till viss del slitna skolor. Skolledningen anser att det skulle vara möjligt att omorganisera tätortens skolor från 2 stycken f-6 skolor och 1 stycken 7-9-skola till 2 stycken f-9 skolenheter. Ökad valmöjlighet kan ge mindre flöde från Tomelillas kommunala skolor till skolor utanför kommunen. Det finns även möjligheter att som skola profilera sig mer. Biträdande skolchef Ulrika Ahrlin har sammanställt ett underlag för vidare diskussion inom familjenämndens utbildningsutskott. Förvaltningens förslag till beslut Underlaget överlämnas till utskottet utan förslag till beslut. Beslutsunderlag Skolorganisation, diskussionsunderlag Ulrika Ahrlin 2019-05-09 Justerandes sign 84
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens utbildningsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 13 maj 2019 Fnuu 31 forts. Förslag till beslut under sammanträdet Utbildningsutskottet beslutar uppdra åt biträdande skolchef Ulrika Ahrlin att till nämndens sammanträde den 24 maj inkomma med en uppdaterad version utifrån de frågor och diskussioner som behandlats i utskottet. Vidare beslutar utbildningsutskottet rekommendera familjenämnden att fortsätta utreda frågan om framtida skolorganisation men skjuta på beslutet tills nästa skolchef är på plats. Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign 85
Version 2 Familjenämnden har gett förvaltningen ett uppdrag att utföra en utredning gällande en eventuell framtida skolorganisation då det under flera år pågått en diskussion kring tätortens trånga och till viss del slitna skolor. Flera förslag har kommit och gått men inget har känts riktigt tillfredställande då det varit svårt att balansera det pedagogiska hänsynstagandet mot de investeringar som krävts. Skolledningen anser att det skulle vara möjligt att omorganisera tätortens skolenheter från 2 stycken f-6 skolenheter och 1 skolenhet 7-9 till 2 stycken f-9 skolenheter. Den ena med Byavångsskolan och Lindesborgsskolan som en f-9 enhet med gemensam rektor och den andra Kastanjeskolan som en f-9 enhet. Den ökade valfriheten skulle kunna ge mindre elevflöde från Tomelillas kommunala skolor, det finns även möjligheter att som skolenhet profilera sig mer. Eftersom måluppfyllelsen idag är låg finns det också en poäng att tänka nytt och skapa nya förutsättningar för att kunna bli effektivare. Den eventuella nya organisationen skapar även en tydligare röd tråd för eleverna från förskoleklass till åk 9. De elever som ansluter i åk 6 (våra byskolor) kan känna sig utanför men detta kan hanteras med fortsatt samarbete i språkvalet, hemkunskap för åk 6 som ligger kvar på en 7-9-enhet. Att skapa trygghet för de nya eleverna från byskolorna behöver prioriteras. Det finns risk för att lärare lämnar, då deras tjänster förändras, vissa ämnen hemkunskap, teknik och språkval kan dock vara centraliserade, som tidigare. De finns även en risk för ett föräldramotstånd men detta anser Barn och utbildning skulle kunna hanteras med god information och framförhållning. Den eventuellt nya organisationen hade gjort det möjligt att ta emot fler elever. Organisation av skolenheter idag Byavångssskolan f-6 (2 klasser i alla årskurser utom 1 som har 1 klass, 13 klasser) plus fritidshem, grundsärskola 1-6 Lindesborgsskolan f-6 (2 klasser i alla årskurser utom en som har 3 klasser, 15 klasser) plus fritidshem Kastanjeskolan 7-9 (5 i alla årskurser, 15 klasser) plus grundsärskola 7-10, särskild undervisningsgrupp Möjlig ny organisation Skolenhet 1 Byavångssskolan F-9 (1 klass i alla årskurser utom en årskurs i 7-9 som är 2 klasser, 11 klasser) plus fritidshem Lindesborgsskolan F-9 (1 klass i alla årskurser utom en årskurs i 7-9 som är 2 klasser, 11 klasser) plus fritidshem Skolenhet 2 Kastanjeskolan F-9 (2 klasser i alla årskurser utom en i 7-9 som är 3 klasser, 21 klasser plus fritidshem Grundsärskola åk 1-10 på en av skolorna. Särskilda undervisningsgrupper på en skola eventuellt flera 86
Version 2 Trygghet och studiero personalens arbetsmiljö Barn och utbildnings ledningsgrupp anser att en organisation med flera F-9 skolor skulle påverka studieron positivt. Det är lättare att hantera 14-16-åringar som personalen känt sedan de var små i jämförelse med att starta nya relationer vid övergången till högstadiet. Det blir även färre tonåringar samlade på en enhet. För elever som på något sätt hamnat snett i sina relationer med kamrater eller personal finns det alternativ med fler F-9 skolor, vilket det i dagsläget enbart finns i åk F-6. Det går även att använda skollagen som den är tänkt, det vill säga ha möjligheten omplacera elever till annan skolenhet även i åk 7-9 om detta krävs för att bibehålla studieron för övriga elever. Detta skulle kunna skapa en bättre arbetsmiljö för personalen. Undervisning och måluppfyllelse Det finns stora möjligheter att samordna och förlägga olika (särskilda) undervisningsgrupper på skolorna och ha ett F-9 perspektiv på dessa. Det gynnar barn/elever som har svårigheter med förändringar. Det ger också enheterna utökade möjligheter att använda personal på ett mer effektivt sätt. Det kan betyda att en skola blir specialister på till exempel; språkstörning autism. Även särskolan hade förbättrats, genom att resurserna blir gemensamma och behöriga lärare kan användas till fler elever (svårt i nuläget att rekrytera). Att elever fortsätter i känd miljö och struktur även under åk 7-9 bedömer skolledningen ger högre måluppfyllelse då det ofta blir ett kunskapsglapp vid årskurs- och skolövergångar. Särskilt stöd/ Extra anpassningar/ Elevhälsoarbete Skolledningen anser att det är en styrka att eleverna går på samma skola F-9 då det ger Elevhälsoteamen större möjlighet att följa eleverna över tid, information och relationer kan bibehållas. De extra anpassningar som görs i lärmiljön kommer i större utsträckning och med mindre arbete kunna bibehållas även i åk 7-9 vilket bör påverka måluppfyllelsen positivt. Kurator och skolsköterska kan följa sitt arbete även i åk 7-9. SYV Studie- och yrkesvalslärarens kompetens sprids jämnare över skolorna. Rekrytering/ behörighet Skolledningen anser att genom en gemensam skolledning (en rektor och två bitr.rektorer) för Byavångsskolan och Lindesborgsskolan, ökar möjligheterna att skapa fler heltidstjänster. Behov av renovering och om-nybyggnation i befintlig organisation för Barn och utbildning (information från Samhällsbyggnad) Byavångsskolan Nybyggnad - 2 omklädningsrum ca 60 kvm x 25000kr = 1,5 milj. Lindesborgsskolan Ytmaterial behöver bytas ut i mycket stora delar av skolan = 3 milj. Detta finns med som framtida planerad investering. 87
Version 2 Kastanjeskolan Ventilation i C-byggnaden behöver bytas ut = 4 milj. Detta finns med som framtida planerad investering. Ytmaterial i stora delar behöver bytas ut = 4 milj. Detta finns med som framtida planerade investering. Annexet behöver ersättas med en nybyggnation= 1200 kvm x 25000kr = 30 milj. Behov av viss förändring av utemiljön, t.ex. multiarena på parkeringen vid Kastanjen, bänkar = 3 milj. Ytterligare behov om skolorganisationen förändras Byavångsskolan 1 klassrum görs om till NO-sal= 50 000kr ( behov punktutsugning? ) Slöjdsalarna kräver vissa nya inventarier = 500 000kr ( beroende på vilka inventarier) Ytor görs om till elevcafeteria och uppehållsrum= 500 000kr ( beroende på placering ) Elevskåp sätts in = 500 000kr ( beroende på antalet) Trafiksituationen kräver nya parkeringar för elevers fordon= 100 000kr ( beroende på var) Lindesborgsskolan 1 klassrum görs om till musiksal = 30 000 kr 1 klassrum görs om till NO-sal = 50 000kr ( behov punktutsugning? ) Slöjdsalarna kräver vissa nya inventarier = 500 000kr ( beroende på vilken inventarier) Ytor görs om till elevcafeteria och uppehållsrum =500 000kr ( beroende på placering ) Elevskåp sätts in = 500 000kr ( beroende på antalet) *Ombyggnad bef ventilation = 16,8 milj. Detta finns med som framtida planerad investering. Trafiksituationen kräver nya parkeringar för elevers fordon= Hela trafiksituationen och parkeringsplatserna måste ses över 4 milj. Detta finns med som framtida planerad investering. Kastanjeskolan Nybyggnation 8 klassrum nedanför C-byggnaden = klassrum på 50kvm. 8 klassrum x 50 kvm x 25000 kr = 10 milj. Göra om utemiljön, lekplatser, sandlådor o.s.v. för f-6 = 3 milj. Riva annex men ej garage alternativt riva hela för att sälja av tomt. = Rivning 3 milj. ( eternit ) Önskemål Göra om aulan till matsal samt möteslokal för t.e.x. kommunfullmäktige, göra diskrum av mu-sal, ny hiss och entré. = 4 milj. Personalrum och arbetsrum i nuvarande matsal. = 1 milj. ( beroende på väggar mm) Väg mellan skola och annex kommer ev användas mer vid ny bostadsbyggnation. Detta behöver tas hänsyn till. Med detta förslag enligt ovan så blir det en total kostnad på ca 90,5 milj. + 20% (projekteringskostnader)= 108,6 milj. ( grov kostnadsberäkning). 88
Version 2 Vilket bör jämföras med kostnadsförslagen nedan. (88 milj. + 40 milj. + 16,8 milj.*= 144,8 milj. ) och (99 milj.+ 40 milj.+ 16,8 milj.*= 155,8 milj.) Tidigare kostnadsförslag Följande investeringar krävs för att lösa aviserade behov (grovt kostnadsberäknade): Lindesborgsskolan och Byavångsskolan 2019-2020 88 milj tillbyggnad så skolorna blir tvåparallella i samtliga årskurser för F-6, inkl idrottsundervisning Kastanjeskolan om- och tillbyggnad 2021-2022 40 milj inkl rivning av Annexet Ny Bollhall 2023 32 milj Alternativt Lindesborgsskolan, Byavångsskolan 2019-2020 99 milj ombyggnad/tillbyggnad idrottslokaler på skolorna byggs om till lektionssalar, ny Bollhall vid Lindesborgsskolan 89
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens individ- och familjeutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2019 Fnifu 71 Dnr FN 2019/1 Redovisning av anmälningsärenden - Fnifu Familjenämndens individ- och familjeutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar lägga redovisningen av anmälningsärenden till handlingarna. Ärendebeskrivning Kostnader för familjehem under april månad 2019 31 barn har bott i familjehem till en kostnad av 534 210 kronor fördelat enligt följande: Arvode: 369 887 kronor Omkostnadsersättning: 105 891 kronor Personalkostnad: 116 218 kronor 5 ensamkommande barn har bott i familjehem. Dess kostnader är inte medräknade då kommunen erhåller kostnadstäckning för dessa från migrationsverket. Familjehem 25 barn från 19 familjer är placerade i 21 familjehem. Särskild förordnad vårdnadshavare 6 barn från 3 familjer placerade i 5 familjer. Ensamkommande barn i familjehem/jourhem 5 barn från 4 familjer placerade i 4 familjehem. Kostnader för institutionsplaceringar under april 2019 Barn: 916 903 kronor Justerandes sign 90
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens individ- och familjeutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2019 Fnifu 71 forts. Domar och beslut februari till april 2019 - Domslut från Högsta förvaltningsdomstolen meddelad den 25 februari 2019. Mål nr 588-19. Handlingsid Fn 2019.651. Överklagande av domslut från Kammarrätten i Göteborg meddelad den 30 januari 2019 i mål rörande omedelbart omhändertagande enligt Lagen om vård av unga. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. - Domslut från Förvaltningsrätten i Malmö meddelad den 21 februari 2019. Mål nr 8748-18. Handlingsid Fn 2019.663. Överklagat avslag avseende bistånd enligt socialtjänstlagen. Överklagan avslås. - Domslut från Förvaltningsrätten i Malmö meddelad den 25 februari 2019. Mål nr 7939-18. Handlingsid Fn 2019.675 Överklagat avslag avsende bistånd enligt socialtjänstlagen. Överklagan avslås. - Domslut från Förvaltningsrätten i Malmö meddelad den 21 februari 2019. Mål nr 13014-18, 14281-18, 358-18, 1499-19. Handlingsid Fn 2019.676. Överklagat avslag avseende bistånd enligt socialtjänstlagen. Överklagan avslås. - Domslut från Kristianstads tingsrätt meddelad den 28 februari 2019. Mål nr B 1894-18. Handlingsid Fn 2019.763. Dom meddelad i mål rörande hot mot tjänsteman m.m. - Domslut från Ystads tingsrätt meddelad den 8 mars 2019. Mål nr T 1908-17. Handlingsid Fn 2019.1089. Dom meddelad i mål rörande vårdnad och umgänge med barn. Justerandes sign 91
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens individ- och familjeutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2019 Fnifu 71 forts. - Domslut från Lunds tingsrätt meddelad den 2 april 2019. Mål nr T 4350-17. Handlingsid Fn 2019.1139. Dom meddelad i mål rörande vårdnad och umgänge med barn. - Domslut från Förvaltningsrätten i Malmö meddelad den 11 april 2019. Mål nr 10668-18. Handlingsid Fn 2019.1185. Överklagat avslag avseende bistånd enligt socialtjänstlagen. Överklagan avslås. - Domslut från Kammarrätten i Göteborg meddelad den 16 april 2019. Mål nr 1273-1276-19. Handlingsid Fn 2019.1245. Fråga om prövningstillstånd av domslut från Förvaltningsrätten i Malmö avseende bistånd enligt socialtjänstlagen. Kammarrätten meddelar ej prövningstillstånd. - Domslut från Kammarrätten i Göteborg meddelad den 17 april 2019. Mål nr 1429-1431-19. Handlingsid Fn 2019.1246. Fråga om prövningstillstånd av domslut från Förvaltningsrätten i Malmö avseende bistånd enligt socialtjänstlagen. Kammarrätten meddelar ej prövningstillstånd. - Domslut från Förvaltningsrätten i Malmö meddelad den 18 april 2019. Mål nr 2577-19. Handlingsid Fn 2019.1273. Överklagat avslag avseende beslut om unmängesbegränsning. Överklagan avslås. - Domslut från Kammarrätten i Göteborg meddelad den 24 april 2019. Mål nr 1316-19. Handlingsid Fn 2019.1305 Fråga om beredande om vård av unga: fråga om avskrivning. Kammarrätten avskriver målet. Justerandes sign 92
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens individ- och familjeutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2019 Fnifu 71 forts. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämndens individ- och familjeutskott lägger redovisning av anmälningsärenden till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, nämndsekreterare Carl-Henrik Andersson, 2019-04-30. Bilaga Kostnader för placeringar och familjehem april 2019, handlingsid: Fn 2019.1332 Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign 93
Tomelilla den 17 maj 2019 Dnr FN 2019/1 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Familjenämnden Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Billy Nielsen Nämndsekreterare/konsult Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil billy.nielsen@tomelilla.se Redovisning av anmälningsärenden Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att lägga anmälningsärende till handlingarna Ärendebeskrivning 1. Ledningssystem för elevhälsans medicinska insats. Verksamhetschef Lisbeth Andersson 2019-03-29 Fn 2019.1595. 2. Beslut från Skolinspektionen, dnr 2018.6429, den 30 april 2019, handlingsid: Fn 2019.1329. Uppföljningsbeslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Byavångsskolan i Tomelilla kommun. Skolinspektionen avslutar granskningen. Skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder för att höja kvaliteten. 3. Underrättelse från Polismyndigheten i Skåne län, dnr 5000- K526284-19, den 2 maj 2019, handlingsid: Fn 2019.1405. Polisanmälan angående skadegörelse vid Kastanjeskolan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, sekreterare Billy Nielsen, 2019-04-17 Individ och familjeomsorg Billy Nielsen Nämndsekreterare/konsult Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här 1 (2) 94
2 (2) 95
Ledningssystem för Elevhälsans medicinska insats År 2018 Upprättad av: Lisbeth Andersson Verksamhetschef 96
Innehållsförteckning 1. Ledningssystem... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Bakgrund... 3 1.3 Syfte... 3 2. Definition av kvalitet... 3 3. Ansvar... 4 3.1 Vårdgivarens ansvar... 4 3.2 Verksamhetschefens ansvar... 4 3.2.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 3.2.2 Patientsäkerhet... 5 3.2.3 Personal... 5 3.2.4 Personuppgiftshantering... 5 3.2.5 Samverkan... 5 3.2.6 Information... 6 3.3 Enhetschefens ansvar... 6 3.4 Rektors ansvar... 6 3.5 Skolsköterskans och skolläkarens ansvar... 6 4. Kompetens... 6 4.1 Skolsköterskans kompetenskrav... 6 4.2 Skolläkarens kompetenskrav... 7 4.3 Fortbildning... 7 4.4 Ansvarsfördelning vid nyanställning... 7 5. Processer och rutiner... 7 5.2 Uppföljning och utvärdering... 7 6. Samverkan... 8 6.2 Extern samverkan... 8 7. Systematiskt förbättringsarbete... 8 7.1 Riskanalys... 9 7.2 Egenkontroll... 9 7.3 Avvikelsehantering... 9 Sida 1 av 11 97
7.4 Klagomål och synpunkter... 9 7.5 Anmälan enligt Lex Maria... 10 7.6 Yrkesutövning... 10 8. Dokumentationsskyldighet... 10 9. Styrdokument... 10 9.1 Lagar och förordningar... 10 9.2 Föreskrifter och allmänna råd... 11 9.3 Internationella konventioner och överenskommelser... 11 Sida 2 av 11 98
1. Ledningssystem 1.1 Inledning Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans personal ska stödja elevernas utveckling mot utbildningen samt ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Skollagen ställer krav på att elevhälsans verksamhet ska vara av god kvalitet och säkerställa likvärdigt stöd (SFS 2010:800). 1.2 Bakgrund Elevhälsans medicinska insats (EMI) omfattas av både skollag och hälso- och sjukvårdslag. Familjenämnden Tomelilla kommun är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som erbjuds inom organisationen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska ledningen av hälso- och sjukvård vara organiserad så att den och tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Kvaliteten i verksamheten ska också systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) säger att vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. 1.3 Syfte Syftet med ledningssystemet är att möjliggöra systematisk och fortlöpande utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. Ledningssystemet ska omfatta verksamhetens alla delar och den som bedriver verksamhet ska med hjälp av ledningssystemet planera leda kontrollera följa upp utvärdera förbättra Ledningssystemet ska göra det möjligt att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt samt att händelser som kan leda till vårdskador undviks. 2. Definition av kvalitet Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kvalitet definieras enligt följande: Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter (SOSFS 2011:9) Sida 3 av 11 99
3. Ansvar 3 kap 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2011:9 Vårdgivaren ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Familjenämnden Tomelilla kommun är vårdgivare för de insatser som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och enligt hälso- och sjukvårdslagen framgår det att det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten. Ledningssystemet gäller för skolsköterska och skolläkare inom Tomelilla kommun. 3.1 Vårdgivarens ansvar Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Vårdgivaren ansvarar för att med hjälp av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten (SOSFS 2011:9). Vårdgivaren ansvarar för att utse verksamhetschef för verksamheten (SFS 2017:30) samt en anmälningsskyldig för Lex Maria (3 kap, 5 PSL) Verksamhetschef och anmälningsskyldig för Lex Maria registreras i vårdgivarregistret, Inspektionen för vård och omsorg. 3.2 Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. Vårdgivaren bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter och vilket ansvar verksamhetschefen har utöver det författningsreglerade ansvaret. I verksamhetschefens uppdrag ingår att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten. Verksamhetschefen är den person såväl elever och vårdnadshavare som skolpersonal och tillsynsmyndigheter ska kunna vända sig till med frågor som rör elevhälsans hälso- och sjukvård. Verksamhetschefen ska bland annat ansvara för den löpande verksamheten och upprätthålla och bevaka att elevhälsans hälso- och sjukvård tillgodoser en hög patientsäkerhet. 3.2.1 Systematiskt kvalitetsarbete Hålla sig uppdaterade med de författningar, styrdokument och vetenskapliga rön som gäller för hälso- och sjukvården samt utbildning som berör elevhälsans medicinska insats Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten Inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera processer, aktiviteter och rutiner samt metoder för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten och dess resultat Varje år upprätta en sammanhållen kvalitets- och verksamhetsberättelse Varje år upprätta en verksamhetsplan Varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse Ansvara för att redovisa verksamhetens resultat för vårdgivaren Sida 4 av 11 100
3.2.2 Patientsäkerhet Ansvara för den löpande verksamheten och se till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt Se till att kraven på hög patientsäkerhet och god vård tillgodoses Ansvara för att det finns de direktiv, instruktioner och löpande rutiner som verksamheten kräver Ansvara för att verksamheten har de lokaler, utrustning och de resurser som behövs för att god och säker vård ska kunna ges Ansvara för att egenkontroll i enlighet med föreskrifter och allmänna råd utförs Ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från elever, vårdnadshavare, personal, andra myndigheter m.fl. Ta emot avvikelserapporter från verksamhetens personal Utreda händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada Vidta nödvändiga åtgärder i samband med avvikelse Ansvara för anmälan enligt Lex Maria Analysera och sammanställa inkomna avvikelser, klagomål och synpunkter och vidta de åtgärder som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet 3.2.3 Personal Säkerställa att verksamhetens personal känner till och arbetar i enlighet med processerna och rutinerna i ledningssystemet Säkerställa att det finns personal i den omfattning som krävs för att tillgodose behovet Ansvara för att personalen har formell och reell kompetens för att kunna bedriva vård av god kvalitet med hög patientsäkerhet Bedöma vaccinationsbehörigheten för skolsköterskor Medverka i rekryteringsprocessen inklusive anställningsintervju vid nyanställning av personal inom Elevhälsans medicinska insats Ansvara för introduktion av personal och bevaka personalens möjligheter till fortbildning Anmäla till IVO om skolsköterska eller skolläkare på grund av sjukdom eller missbruk bedöms inte kunna utöva sitt yrke tillfredsställande 3.2.4 Personuppgiftshantering Ansvara för att rutiner finns för att journaler förs i enlighet med lag Ansvara för uppföljning av patientuppgifternas kvalitet och ändamålsenlighet Ansvara för informationssäkerhetsarbetet inom verksamheten Ansvarar för att det finns fungerande rutiner för styrning av behörighet i det digitala journalsystemet PMO och för spårning (loggar) av användare och vid behov utreda misstanke om obehörig åtkomst Ansvara för att skolsköterskor och skolläkare är informerade om de bestämmelser som gäller för hantering av patientuppgifter Ansvara för att uppföljning av informationssystemets användning sker genom regelbunden kontroll av loggarna utreda misstanke om obehörig åtkomst 3.2.5 Samverkan Ansvara för att det finns rutiner kring samverkan och samarbete med externa aktörer, myndighet och interna aktörer Sida 5 av 11 101
3.2.6 Information Svara på frågor från myndigheter, elever, vårdnadshavare och medier vad gäller verksamheten Bedriva ett aktivt informationsarbete externt och internt 3.3 Enhetschefens ansvar Enhetschef för den Centrala barn- och elevhälsan i Tomelilla kommun ska besluta om den Centrala barn- och elevhälsans organisation samt leda och samordna dess insatser på skolorna. Enhetschef ska i samråd med verksamhetschef verka för att det finns ändamålsenliga lokaler med adekvat utrustning anställa skolsköterska och skolläkare med den kompetens som krävs samt i tillräcklig omfattning tillsätta vikarie vid längre vakanser verka för att personalen deltar i yrkesspecifik fortbildning och kompetensutveckling 3.4 Rektors ansvar Rektor är ytterst ansvarig för skolans systematiska kvalitetsarbete. Alla medarbetare ska aktivt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet och har därmed eget ansvar för att delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat. Rektor ansvarar för sin enhets inre organisation är ytterst ansvarig för skolans systematiska kvalitetsarbete ansvarar för att skolans elever får tillgång till elevhälsa ska se till att elevers behov av särskilt stöd skyndsamt utreds ansvarar för att elev i behov av särskilt stöd ges det beslutar om åtgärdsprogram ska se till att rutiner finns för att utvärdera den lokala elevhälsan 3.5 Skolsköterskans och skolläkarens ansvar Skolsköterska och skolläkare ska ha god kännedom om och arbeta utifrån de lagar, författningar och övriga styrdokument innefattande Handbok för EMI och ledningssystem som styr verksamheten. Skolsköterska och skolläkare har ett personligt yrkesansvar, vilket innebär att de alltid är ansvariga för att fullgöra sina arbetsuppgifter. 4. Kompetens 6 kap 4 Patientsäkerhetslagen 2010:659 Enligt patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls 6 kap 1 SOSFS 2011:9 Vårdgivaren ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet 4.1 Skolsköterskans kompetenskrav Legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom barn och ungdom eller öppen hälso- och sjukvård. Sida 6 av 11 102
4.2 Skolläkarens kompetenskrav Legitimerad läkare med specialistutbildning i barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och/eller skolhälsovård. 4.3 Fortbildning Verksamhetschef ansvarar för att skolsköterska och skolläkare uppdateras i enlighet med ny kunskap och forskning som är relevant för arbetet inom verksamheten. Nyanställd ska erbjudas yrkesspecifik introduktion och mentorskap efter behov. En plan för individuell yrkesspecifik kompetensutveckling upprättas utifrån behov vid det årliga medarbetarsamtalet med enhetschefen för Centrala barn- och elevhälsan. 4.4 Ansvarsfördelning vid nyanställning Vid nyanställning ansvarar enhetschef för Centrala barn- och elevhälsan för att utdrag ur brottsregistret lämnas in samt att kontroll görs av intyg om legitimation och examensbevis. Yrkeslegitimationen ska kontrolleras hos Socialstyrelsen, då det fysiska intyget inte förloras vid eventuell indragning av legitimationen. Enhetschefen ansvarar tillsammans med verksamhetschefen för att de krav som ställs vid nyanställning är uppfyllda. 5. Processer och rutiner 4 kap 2 SOSFS 2011:9 Vårdgivaren ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet Vårdgivaren ska i varje process identifiera de aktiviteter som ingår bestämma aktiviteternas inbördes ordning för varje aktivitet utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Metoder ska utvecklas och implementeras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetet ska utgå från Socialstyrelsens och Skolverkets vägledningsdokument för elevhälsa. Processer och rutiner finns i Handbok för EMI tillgänglig för all EMI personal på katalog V:. 5.1 Förbättring av processerna och rutinerna 5 kap. 8 SOFS 2011:9 Om resultaten visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska processerna och rutinerna förbättras 5.2 Uppföljning och utvärdering Metoder, processer och rutiner ska årligen granskas av verksamhetschefen för att nå uppsatta mål. Resultat av granskningar ska återföras till medarbetare och andra berörda. Förbättringsåtgärder dokumenteras, analyseras och utgör grunden för reviderade eller nya mål och rutiner. Sida 7 av 11 103
6. Samverkan 4 kap. 6 SOFS 2011:9 Vårdgivaren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten och/eller LSS och med myndigheter. 6.1 Intern samverkan Skolsköterska och skolläkare ska genom samverkan med övrig personal på skolan, både elevhälsopersonal och skolans pedagogiska personal, arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att gemensamt verka för tidig upptäckt av hinder för lärande, hälsa och utveckling. I skolans elevhälsa ska det finnas tillgång till skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, skolkurator och specialpedagogisk kompetens. Rutiner ska finnas för samarbete inom elevhälsan respektive mellan elevhälsan, skolledning och skolans pedagogiska personal för att garantera att varje elev får tvärprofessionella bedömningar och insatser. Skolsköterska deltar regelbundet i skolornas elevhälsoteam, skolläkare deltar vid behov. 6.2 Extern samverkan Skolsköterska och skolläkare samverkar även med vårdnadshavare, andra aktörer inom kommunen, andra vårdgivare och myndigheter. 7. Systematiskt förbättringsarbete Ett systematiskt arbete för att förbättra verksamheten ska ske fortlöpande. Syftet är att förhindra att vårdskador, missförhållanden och andra avvikelser inträffar. Förbättringsarbetet ska leda till att organisationen utvecklas och att misstag inte upprepas. Ledningssystemet kan illustreras som ett förbättringshjul. Eftersom kvaliteten ständigt ska utvecklas och säkras blir ett ledningssystem aldrig färdigt. [Få Källa: Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Sida 8 av 11 104
7.1 Riskanalys 5 kap 1 SOSFS 2011:9 Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen Riskanalyser sker kontinuerligt inom Elevhälsans medicinska insats. Vid nya processer, vid förändringar och nya åtaganden i verksamheten ska riskanalys göras. 7.2 Egenkontroll 5 kap. 2 SOSFS 2011:9 Vårdgivaren ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet Egenkontroll innebär en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Egenkontroll inom elevhälsans hälso-och sjukvård innefattar verksamhets- och kvalitetsberättelse patientsäkerhetsberättelse verksamhetsbesök journalgranskning loggkontroller inom journalsystemet kontroll av medicinsk teknisk utrustning Verksamhetschefen ansvarar tillsammans med respektive skolsköterska för att egenkontrollen genomförs och för att sammanställa och följa upp resultat av kvalitetsgranskningar lokalt. 7.3 Avvikelsehantering Det åligger hälso-och sjukvårdspersonal att till verksamhetschefen anmäla om en elev i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av vårdskada. Skolsköterska och skolläkare ska i sin anmälan till verksamhetschefen beskriva orsaken till avvikelsen. Verksamhetschef ska bedöma avvikelser och ta ställning till behov av förändrade rutiner och anvisningar för verksamheten. 7.4 Klagomål och synpunkter 5 kap. 3 SOSFS 2011:9 Vårdgivaren ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från elever och deras närstående, personal, andra vårdgivare, socialtjänst, myndigheter, föreningar och andra organisationer Med klagomål menas att någon klagat på att verksamheten inte uppnår kraven på god kvalitet. Med synpunkter avses övrigt som framförs som berör verksamhetens kvalitet, till exempel förslag på förbättringar. Klagomål och synpunkter ska utredas. Utredningen ska komma fram till om det förekommit en avvikelse. Sida 9 av 11 105
Skolsköterska och skolläkare ska ta tillvara klagomål och synpunkter från elever och vårdnadshavare samt föra vidare informationen till verksamhetschef via avvikelserutiner. 7.5 Anmälan enligt Lex Maria Verksamhetschefen ska inför anmälan enligt Lex Maria, utreda händelser där vård och behandling har medfört allvarlig skada eller kunnat medföra allvarlig skada för eleven. Den av nämnden utsedde anmälningsskyldige för Lex Maria svarar för att anmälan görs till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 7.6 Yrkesutövning Verksamhetschefen ska utan fördröjning anmäla till IVO om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal på grund av sjukdom eller missbruk bedöms inte kunna utöva sitt yrke tillfredsställande. Enligt patientsäkerhetslagen gäller även anmälningsskyldighet när legitimerad personal kan befaras utgöra en fara för patientsäkerheten. Anmälningsplikten gäller på vårdgivarnivå och ska fullgöras av den anmälningsskyldige för Lex Maria. 8. Dokumentationsskyldighet 7 kap. 1 SOSFS 2011:9 Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras Verksamhetschefen sammanställer årligen en kvalitetsuppföljning som ligger till grund för den kvalitets- och verksamhetsberättelse samt patientsäkerhetsberättelse som årligen upprättas. 9. Styrdokument Styrdokument som reglerar elevhälsans medicinska insats 9.1 Lagar och förordningar Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Arkivlagen (SFS 1990:782) Dataskyddsförordningen GDPR Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Förordningen om patientregister hos Socialstyrelsen (SFS 2001:707) Förvaltningslagen (SFS 2017:900) Föräldrabalken, FB (1949:381) Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) Lagen om hälsodataregister (SFS 1998:543) Lagen om register över nationella vaccinationsprogram (SFS 2012:453) Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning GDPR (SFS 2018:218) Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Patientdataförordningen (SFS 2008:360) Patientdatalagen (SFS 2008:355) Patientlagen (SFS 2014:821) Sida 10 av 11 106
Patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010:1369) Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Skollagen (2010:800) Smittskyddsförordningen (SFS 2004:255) Smittskyddslagen (SFS 2004:168) Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 9.2 Föreskrifter och allmänna råd Skolverkets föreskrifter och allmänna råd (SKOLFS) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (SKOLFS 2014:40) Elevmedverkan i skolenhetens arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud (SKOLSF 2015:7) Främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (SKOLFS 2012:34) Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:20) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsende (SKOLFS 2012:98) Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS) Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd (SOSFS) Anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (Lex Maria) (HSLF:FS 2017:41) Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. (SOSFS 2004:11) Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Bedömning av om hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (SOSFS 1999:26) Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:26) Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. (SOSFS 2011:11) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2005:29) Våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) Vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete (HSLF-FS 2017:40) 9.3 Internationella konventioner och överenskommelser FN:s konvention om barns rättigheter FN:s standardregler från 1993 Sida 11 av 11 107
Skolinspektionen Uppföljningsbeslut Tomelilla kommun kommun tomelilla. se 2019-04-30 1(4) Dnr: 2018:6429 Up följningsbeslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Byavångsskolan i Tomelilla kommun 108
Skolinspektionen 2(4) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19-20 skollagen (2010:800) genomfört en regelbunden kvalitetsgranskning vid Byavångsskolan. Granskningen genomfördes under höstterminen 2018. Vid granskningen identifierade Skolinspektionen ett antal utvecklingsområden för skolan som angetts i beslut den 2018-12-12. Skolinspektionen har begärt att huvudmannen för Byavångsskolan senast den 29 mars 2019 ska redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån identifierade utvecklingsområden. Tomelilla kommun har inkommit med en sådan redovisning den 25 mars 2019. Beslut efter uppföljning: Skolinspektionen bedömer vidtagna åtgärder på följande sätt: Rektors ledarskap Skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder för att höja kvaliteten. Skolan har enbart planerade åtgärder, men inget konkret är genomfört. De planerade åtgärderna ligger i linje med Skolinspektionens bedömning. Bedömning och betygssättning Skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder för att höja kvaliteten. Skolinspektionen avslutar därmed granskningen. Bakgrund Rektors ledarskap Författningsstöd l kap. 5, 2 kap. 9-10 och 34, 4 kap. 4-7 skollagen Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), l Skolans värdegrund och uppdrag. En likvärdig utbildning, 109
Skolinspektionen 3(4) Skolans uppdrag, Varje skolas utveckling. 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2. 1 Normer och värden, 2. 3 Elevernas ansvar och inflytande, 2. 6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektorns ansvar Bedömningen var att Rektorn i flera delar leder och styr skolans utveckling av undervisningen och att ett utvecklingsområde behövde inledas inom följande del:. Att rektorn systematiskt leder och styr ett strategiskt jämställdhetsarbete och säkerställer att alla elever oavsett könstillhörighet har samma förutsättningar att lära och utvecklas. Av redovisningen framgår att området jämställdhet kommer att finnas med och mätas en gång per termin i lärmiljöenkäten. Skolkuratorn lägger tillsammans med den biträdande rektorn under vårterminen 2019 fram en bank med förslag på aktiviteter och övningar som bidrar till att synliggöra genusperspektiv, könsmönsteroch normer! skolan och i samhället. Rektorn påbörjar ett analysarbete kring jämställdhet med fokusgrupper med lärare och elever. Resultaten ligger till grund för skolans strategiska arbete som diskuteras i personalgruppen och beslutas av rektorn. Vid nio tillfällen under höstterminen 2019 kommer material och underlag från jämställd.se att användas i kollegiala diskussioner. Mot bakgrund av detta görskolinspektionen bedömningen att utvecklingsarbetet på Byavångsskolan behöver fortsätta. Bedömning och betygssättning Författningsstöd l kap. 9, 3 kap. 14, 10 kap. 20 a skollagen 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2. 2 Kunskaper, 2. 7 Bedömning och betyg Bedömningen var att förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar och att ett utvecklingsområde behövde inledas inom följande del:. Rektorn behöver ge lärarna ytterligare förutsättningar att kvalitetssäkra omdömen och betyg. 110
Skolinspektionen 4(4) Av redovisningen framgår att sambedömning av nationella ämnesprov årskurs 3 sker på skolan och sambedömning av nationella ämnesprov i årskurs 6 sker med samtliga lärare i kommunen. Rektorn avsätter tid för lärarna att arbeta med bedömning vid bestämda tillfällen under terminen. Målbedömning av samtliga elever sker i treveckorsintervaller under medverkan av lärare, speciallärare, specialpedagog, biträdande rektor samt rektor. En heldagsutbildning under ledning av en förstelärare kommer att genomföras utifrån Skolverkets Allmänna råd för Betyg och bedömning. Därtill genomförs en bedömningsdag varje termin för samtliga årskurser. Ovan nämnda insatser följs upp, utvärderas, analyseras och utifrån analysen planeras åtgärder inom ramen för skolans kvalitetsarbete. Mot bakgrund av detta görskolinspektionen bedömningen att Byavångsskolan har vidtagit tillräckliga åtgärder för att höja kvaliteten. På Skolinspektionens vägnar x Cecilia Kjellman Enhetschef Signerat a\r. Cecilia Kjellman x Lars Jennfors Föredragande Signerat av: Lars Jennfors l handläggningen av ärendet har även utredare Charlotta Nord medverkat. 111
Polismyndigheten SE-981 89 KIRUNA Datum 2019-05-02 TOMELILLAKOMMUN Familjenämnden 2019-05- 0 8 Polisen Tomelilla Kommun 27380 Tomelilla Kopia av din polisanmälan Anmälningsuppgifter Anmälningsdatum: 2019-05-02 Enhet: BF-IGV 3 LPO Ystad Anmälningssätt: Telefon Diarienummer: 5000-K526284-19 Brott/händelse Brottsbeskrivning: Skadegörelse Brottsplats: KASTANJESKOLAN, Anders Perssons väg 7 Postort: TomeUlla Datum/tid: fr. o.m. 2019-05-02 kl 09:30 t.o.m. 2019-05-02 kl 10:00 Postadress Polisregion Syd 205 90 Malmö Besöksadress Porslinsgatan 4B Malmö 112 1 Telefon 11414 Webbplats polisen. se
Beskrivning av händelsen INLEDNING Patrull 64-4120 med Pä Täljö och Pä. Börjesson blev beordrade av RLC tul Bangatan 11 med anledning av naisshandel och skadegörelse som ska ha skett inne på Kastanjeskolan. BROTTET Misstänkt person har tagit strypgrepp på målsäganden så svårigheter att andas uppstått. Misstänkt person har sedan kastat ner målsäganden på golvet så malsäganden slog huvudet i golvet, vilket resulterade i smärtor samt bula i huvudet. Misstänkt person har slagit målsägandens dator mot ett räcke så datorn gick sönder. Datorn är tillhörande skolan. HÄNDELSEFÖRLOPPET Patrullen möter upp målsäganden i hemmet som uppger att misstänkt person spottat mot målsäganden f skolan och sedan tagit ett strypgrepp runt målsägandens hals. Detta ska ha inträffat mellan 9:30-10:00 den 2019-05-02. Målsäganden upplevde då svårigheter med att andas. Misstänkt kastade sedan ner målsäganden på golvet så smärta i huvudet uppstod. Målsäganden har varit i kontakt med skolsköterskan samt ska kontakta vårdcentral. I samband med händelsen ska även misstänkt person ha tagit målsägandens dator och slagit den mot ett räcke så den gick sönder. Vittnen i form av målsägandens kompisar fanns på plats vid händelsen, se PM. SKADOR Målsäganden är öm och har en bula i huvudet. Ska uppsöka yårdcenttal. Skador på datorn är ej dokumenterade då patmllen ej varit på plats på skolan. Datorn ar enligt målsäganden lämnad till skolsköterskan. ÖVRIGT Se PM Målsägare Namn: Tomelilla Kommun Organisationsnummer: 16212000-0886 Adress: 27380 Tomelilla Telefon: 041718000 Fortsatt information om ditt ärende Vill du veta vad som händer med ditt ärende? Hör av dig till polisen på 114 14 om du vill ha informaäon om. det inte inleds någon brottsutredning. en inledd brottsutredning läggs ner. det inte väcks något åtal. tid och plats för rättegång. dom eller slutligt beslut i målet. 113
Om du hittar fel i dina lämnade uppgifter Om du upptäcker några fel i de uppgifter du lämnat ska du kontakta polisen på 114 14 Uppge gärna dianenumret. Det står dll höger på första sidan i anmälan. I vissa fall kan du istället komplettera dina uppgifter på polisen. se under "Gör en polisanmälan". Under utredningens gång kan det hända att Polismyndigheten ändrar vissa uppgifter, t. ex. uppgift om handläggande polisregion, handläggare, brottsrubricering eller brottsplats. Behandling av personuppgifter Polismyndigheten behandlar personuppgifterna i din anmälan. Hur länge uppgifterna får behandlas avgörs bland annat av brottets preskripdonsdd eller om förundersökning har inletts eller inte. Läs mer om polisens behandling av personuppgifter på polisen, se. 114