Släkten Herrström, Härslöv och Ven

Släkten Herrström, Härslöv och Ven Pers familj...2 Härslöv...2 Kalender över bl a Härslöv från 1893...4 Pers anor...5 Byggmästarna...7 Herrström-släkter...9 Ön Ven och släktingar från denna plats...12 Kort om Skånes historia...19 Helsingborg...20 På kartan nedan syns Härslöv i norr. Här föddes den första Herrström. Det var Per Nilsson som föddes år 1831. Ortnamnet stavades på den tiden Herslöf. Per tog sig senare efternamnet Herrström efter sin födelseort. Det gjorde även 4 av hans bröder och 4 kusiner. Av dessa 8 familjer finns ca 88 personer som (2002) idag bär namnet Herrström. Dessa utgör troligen inte mer än 20% av alla som idag bär namnet. På kartan nedan (1996) ses Härslöv, Glumslöv, Fjärestad, Sireköpinge, Säby, Annelöv, Arrarp, Ottarp och Saxtorp, alla orter som har anknytning till släkten. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 1

Pers familj Per Herrström bodde i Härslöv nr 18. Han var byggmästare och gift med Johanna Månsdotter som var född i Säby strax söder om Härslöv. De fick 3 barn, bl a sonen NILS Peter Herrström som föddes år 1864. NILS Peter Herrström var också byggmästare, ett yrke som gick i arv i flera generationer. NILS bodde i Härslöv nr 3. Han var gift med Kersti Holmgren, född i Sireköpinge strax öster om Härslöv. Härslöv Härslöv hörde till Rönneberga kontrakt och Lunds stift. År 1859 bodde 1 532 personer i Härslöv som var ett rent jordbrukssamhälle. Härslöv är en mycket liten ort. Folkmängden har sjunkit och år 2000 bodde endast 386 personer i Härslöv. På bilden (1998) nedan syns den norra infarten. Precis bakom ortsskylten döljer sig begravningsplatser där bl a en familjegrav finns för Nils Herrström och Kersti Holmgren. På bilden nedan syns kyrkan från söder (1998). Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 2

Att orten är liten framgår av följande detaljkarta. Kyrkan med kyrkogården syns mitt i bild. Längst upp till vänster ligger begravningsplatsen, märkt 15:5. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 3

Nedan ett flygfoto över Härslöv. Kalender över bl a Härslöv från 1893 År 1873 instiftades Herslöfs arbetarförening. En av ledamöterna var Nils Herrström. Nils är även noterad under rubriken Handlare och näringsidkare som Bygg- och murarmästare tillsammans med bl a sin far Per. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 4

Pers anor Pers far är stamfader till vår del av släkten Herrström. Pers far var sockenskräddare i Härslövs socken och hette Nils Andersson. Han föddes i Glumslöv 1786 och gifte sig med Anna Nilsdotter som var född i Härslöv 1788. Nils och Anna som dog 1848 respektive 1869 är begravda på kyrkogården framför kyrkan. Kyrkan och deras gravsten syns på bilderna nedan som är tagna 1998. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 5

Omkring 35 år innan Anna föddes gavs följande karta ut. Den är utgiven av Kungliga Lantmäteri Consortiet 1752. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 6

Byggmästarna Nils Andersson Modig fick 5 söner och en dotter. Alla sönerna blev byggmästare. Per Herrström fick 2 söner (egentligen 3, men en dog ung), Nils och Oscar som båda blev byggmästare. Nils som är vår ana stannade i Härslöv medan Oscar flyttade till Stockholm. Oscar var mycket framgångsrik. Byggde bl a: Strand Hotell Jonsson-huset vid Stureplan Grand hotell i Saltsjöbaden Palatset Sundsvalls Enskilda bank Fredsgatan 4. Byggnaden används idag (2008) av UD Sparbössan 1 T-House Engelbrektsplan 1, Norrlandsgatan 20, Sturegatan 6-8 och kanske flera Nordiska Metallaktiebolaget gav Bergsunds Mekaniska och arkitekten och byggmästaren Oskar Herrström i uppdrag att bygga en hall som skulle vara lämplig för verksamheten. Byggnaden inrymde då produktionen startade alla basprocesserna smältning, gjutning, valsning och pressning. Oscar var även en av grundarna till föreningen Mjölkdroppen som är nuvarande BVC. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 7

Norra Skånska Kavalleriregementet Ursprungligen kallat "Lybeckers Skånska Ryttare", eller "Lybeckers regemente till häst", efter Överste Georg Henrik Lybecker. Efter erövringen av Skåne 1658 anbefallde Karl X Gustav uppsättandet av ett skånskt ryttarregemente, vilket sattes upp 1659-01-27. Senare samma år skickades förbandet mot snapphanar i Göinge. Det bestod då av 140 dragoner och 80 musketerare. 1670 hade det ökats till 861 infödda svenskar och 89 utlänningar (mest tyskar). Skåningarna ansågs för opålitliga att själva bli ryttare. 1680 blev regementet indelat med rusthushåll i norra och västra Skåne. Deltog i flera krig, inkl. Landskrona 1677, Pultusk 1703, Posen 1704, Fraustadt 1706. Bestod av 1000 nummer, före 1833 organiserat på 8 kompanier á 125 man, därefter på 10 á 100 man. 1658 Skånska Ryttare (Leijonhufvud) 1659 Lybeckers Skånska Ryttare 1679 Gyllenstiernas regemente till häst 1682 Norra Skånska Kavalleriregementet 1801 Skånska Linjedragon eller lätta dragonregemente 1807 Skånska Husarregementet (K5 i Helsingborg) 1928 Skånska Kavalleriregementet K2, Helsingborg (enligt 1925 års försvarsbeslut sammanslogs Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet, och Kronprinens husarregemente 1942 Skånska Pansarregementet P2 1998 MekB8 Personer Överste Georg Henrik Lybecker, född 1619, adlades 1650, regementschef 27 januari 1659 och dog 1683 som generalmajor och landshövding. Kvarstod som regementschef till 1679 då han den 16 oktober utnämndes till landshövding i i Kristianstads län. Icke att förväxla med sonen med samma namn som blev friherre 1707, sedermera befälhavare över armén i Finland. Ett jobb han skötte så illa att han dömdes till döden av generalkrigsrätten 1717. Han benådades dock av kungen 1718. Kompanichefer 1676 var överstelöjtnant Bleckhert Wachtmeister (1677 överste och chef för kavalleriregemente i Östergötland), ryttmästare Filip Reimer von Rosenfelt, ryttmästare Ernst Garsows kompani, ryttmästare Elias Mallins. Kompanichefer 1677 var överste Lybecker, ryttmästare Magnus Drakenhielm, ryttmästare Herman Eyttings, major Henrik von Krefelt, och ryttmästare Per Olofsson Gisslers. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 8

Herrström-släkter Bonden Nils Assersson i Härslöv fick bl a två döttrar, Anna Nilsdotter och Bengta Nilsdotter. Anna var gift med Nils Andersson Modig. Annas 5 söner tog namnet Herrström, men en son, Hans, ändrade snart namn igen till Ekelund. Det är denna gren av Herrström vi härstammar ifrån. Det ligger nära till hands att anta att namnet Herrström kommer från Härslöv som på den tiden stavades Herslöf. Bengta var gift med Påhl Bengtsson. Av deras 9 barn tog 4 stycken namnet Herrström. Per Herrström född 1831 är alltså vår äldsta ana som tagit namnet Herrström. Det finns dock en släkting som tagit namnet tidigare. Det är Pers morfars bror vattenmöllaren Jon Herrström född 1750. I stamträdet nedan syns Jon och Per samt Jons far smeden Asser Olsson Otterberg. Stamträdet är reducerat och visar endast de personer som tagit namnet Herrström. Andra släkter Herrström har uppkallats efter de olika orterna kring Herrestad i södra Skåne. Namnet var inte heller ovanligt i Stockholmstrakten, redan på 1700-talet. Bonden Nils Assersson ovan född 1761-02-22 med sin fru Bengta Arvidsdotter född 1757 är den äldsta anan som kan bekräftas vara född och ha bott i Härslöv. Han och frun fick 6 barn, där alla utom det första var födda i Härslöv. De bodde år 1800 i Härslöv nr 10. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 9

På kartan nedan som är från 1782 syns hus nummer 10. Nils Asserssons mor och far var båda födda i Ottarp och gifte sig även där. Det flyttade senare till Härslöv och dog där. Modern var Cajsa Maja Mattisdotter och fadern Asser Olsson Otterberg. Asser var sockensmed i Härslövs by. Asser flyttade med hustrun från Ottarp till Sireköpinge efter vigseln och senare till Härslöv. År 1806 skedde ett enskifte och många av fastigheterna i Härslövs by flyttades ut. Kvar i byn blev fastigheterna 3, 8, 13, 14, 15 och 17. Se karta nedan från enskiftet. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 10

Nils Assersson 1761-1836 ovan med sin fru Bengta Arvidsdotter 1758 1826 bodde på nummer 10 år 1787 till 1805 enligt kyrkböckerna. 1814 1836 bodde de på nummer 13 i Härslövs by. Se kartan ovan. En av deras söner Hans Nilsson född 1792-03-22 bodde på nummer 13 med sin familj efter moderns och faderns död. Han flyttade med familjen 1846 till nummer 12 och sedan 1857 till nummer 3. Nummer 3 var även det en fastighet inom byn, Hans dog 1866 och han var gift 2 gånger. En av Nils Asserssons döttrar Anna Nilsdotter född 1790-01-30 bodde på nummer 18 med sin familj. Där bodde vidare en av sönerna Per Herrström född 1831-04-05 med sin familj. Per och hans fru fick 4 barn men bara en familj bodde kvar i Härslöv. Det var Nils Peter Herrström född 1864-04-15 som bodde på nummer 12 med sin familj. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 11

Ön Ven och släktingar från denna plats Ön Ven är en vacker ö som ligger mitt i Öresund utanför Landskrona. Ön kallas för sundets pärla och även för paradisö. Kartan nedan från 2018 visar ön. Ön är ca 4,5 km lång och 2,5 bred. Många turister kommer till ön som verkligen är värd ett besök. 1658 vid freden i Roskilde blev bl a Skåne Svenskt, men dock inte ön Ven. Ven blev Svenskt några år senare, närmare bestämt 1660 vid det nya fredslutet efter att Karl X Gustav fortsatt att kriga emot Danmark. Ön har branta klippor, men även gröna sluttningar ner emot havet. Dessa är markerade som gröna på kartan ovan. Det är dessa gröna sluttningar som kallas för backfall och som omsjungs i Gabriel Jönsson visa Flickan från backafall. Gabriel tyckte om Ven mycket och hade ett sommarställe där, men han var född i fiskeläget Ålabodarna utanför Landskrona, och är begravd i Glumslöv. En annan känd person är författarinnan Alice Lyttkens, som tillsamman med sin man köpte en går på Ven. De använde gården som sommarbostad. Hon har även skrivit en bok om Ven. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 12

Ön har en gammal kyrka byggd på 1100-talet. Kyrkan sägs vara byggd av en Ib Skjamson. Han räddades ur en storm svårt medtagen och hörde på natten en röst som sade Ib, Ib Skjalmson, Jacobus kallar dig, mins ditt löfte. Ib fick tillstånd att ge kyrkan namn efter broder Jacobus, som sedan flera år var död och helgonförklarad. Den lär i gamla handlingar ha kallats Sankt Jacobus. Folk som älskade och vördade Ib kallade den Sankt Ibs. En annan förklaring är att Jacobus förkortades till IBS och blev senare IBB. Församlingen och socknen blev så Sankt Ibb. NAMNET Ven eller Hven Ven stavades på äldre tider med h, d v s Hven och det finns många idéer om namnets ursprung. ordet sägs vara fornnordiskt och betyder egentligen träd, skog vilket skulle tyda på att det långt tillbaka i tiden funnits skog på ön. enligt flera olika folksagor skulle namnet komma från en kvinna Hvenhilde år 1231 skrivs ön som Hwaethaen som härleds till fornsvenska hwadha med betydelsen skum eller fradga. Hven skulle då kunna betyda den skumomflutna. Ordet är även mycket likt det gamla Danska ordet för sädesslaget vete. några har hävdat att det kommer från det gammalnordiska ordet vän (hven), fager, skön. Det Svenska ordet vän motsvarar Danskans ven Tycho Brahe ansåg att det syftade på Venus (typiskt för honom med tanke på vad han sysslade med). enligt ordbok över svenska växtnamn (1880) är hven egentligen grässläktet Agrostis. enligt Svenskt dialektlexikon (1862-1867) betyder hven exempelvis sidländ ort och sidänd kan vara detsamma som flack eller platt. TUNA by Mitt på ön lite norrut ligger den ort som länge varit centralort, nämligen Tuna. Idag har bebyggelsen på ön spridit sig till många fler platser vilket framgår av kartan ovan. En av de första kartorna över ön är från 1663 och syns nedan. Av kartan framgår att nästan all bebyggelse är i Tuna by. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 13

Byggmästaren Nils Peter Herrström ovan, d v s Ture Herrströms far, hade en mor vid namn Johanna Månsdotter. Johannas morfar Anders Westergren (Sörensson) var född på ön Ven och hade sina anor därifrån. Anders Westergrens morfars far är den äldsta anan från Ven. Han hette Samuel (Sämund) Pärsson (Pedersen) och var född i slutet av 1600-talet. Enligt de danska jordeböckerna 1713 och 1715 var Sämund Pedersen ägare till nr 7 Tuna. Sämund kan vara samma namn som i svenska sammanhang skrevs Samuel eller Sammel. Gården hade 1713 4 hästar, 2 kor, 10 får och 6 svin, en normal djurbesättning på helgårdarna på Ven vid den tiden. Landgillet var då 6.5.4 riksdaler. I jordeboken från 1731 står Per Samuelsson som ägare. Brodern Sivert Samuelsson står som ägare till gården 1733. Se Anders antavla avseende ön Ven nedan. Samuel Persson fick 4 barn Sönerna Per och Lars drunknade innan de fyllt 30 år och Per återfanns aldrig. Dottern Johanna fick en utomäktenskaplig dotter som dog efter 3 veckor. Den som förde släkten vidare var alltså Sivert Samulesson. Se stamtavlan nedan. Han fick 4 döttrar. Kerstena dog som spädbarn och vad som hände med Pernilla är okänt. Kanke flyttade hon till en annan ort. Det blev alltså Johanna och Bereta som förde släkten vidare. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 14

Det finns en karta från 1727, men den är mycket enkel i beskrivningen av Tuna by. Samuel Perssons barn föddes alla på Tuna nr 7. Sivert levde och dog på nummer 7, men Per dog på nr 10 och Lars på nr 11. På kartan nedan från storskiftet 1790 syns gårdarna för nummer 7, 10 och 11. Gård nummer 7 är märkt med ett G och ligger i mitten till vänster bestående av 4 byggnader. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 15

Nummer 10 är märkt K och ligger högst upp på kartan med 4 byggnader. Nummer 11 är märkt med ett L och ligger i mitten högst upp med en byggnad. Det är svår att säga om kartan överensstämmer med kyrkböckerna från mitten av 1700-talet, men troligen stämmer den ganska bra. Johanna och Berteta Sivertsdotter förde alltså släkten vidare. Johanna Sivertsdotter 1732 1775 var gift med Sören Månsson 1720 1772. De gifte sig och fick 10 barn varav den nionde var vår ana Samuel Westergren. De bodde och dog på Tuna gård nummer 2 markerat med ett B på nedre delen av kartan ovan. Av de 10 barn som Johanna Sivertsdotter fick så flyttade vår ana Samuel till Glumslöv. Fyra av barnen dog unga, men de övriga 5 stannade på Ven och gifte sig där. Fyra av dem som stannade fick också barn vilket framgår av nedanstående tabell. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 16

Gen Personer Bodde På kartan a Johanna Sivertsdotter 1732-1775 Tuna 2 B aa & Sören Månsson 1720-1772 Johanna Sörensdotter 1751-1826 Tuna 27 AB & Ola Nilsson 1741-1800 aaa Anna Olsdotter 1772 Tuna 13 N & Jöns Nilsson 1782 aab Sören Olsson 1774 Tuna 27 AB & Bengta Mårtensdotter aac Johanna Olsdotter 1777 Tuna 12 M & Pehr Christensson 1772 aad Kerstina Olsdotter 1779-1844 Tuna 27 AB & Nils Svensson 1764 aae Nils Olsson 1781 Tuna 34 AB & Pernilla Persdotter 1789 aaf Sissa Olsdotter 1791-1830 Tuna 3 C Nils Eliasson 1792 ab Nils Sörensson 1757-1788 Tuna 5 E & Anna Nilsdotter aba Johanna Nilsdotter 1780-1816 Tuna 5 E & Christen Andersson 1783-1808 & Jöns Olsson 1781-1856 abb Kjerstin Nilsdotter 1784-1884 Tuna 6 F & Jöns Persson 1780 ac Måns Sörensson 1762-1817 Tuna 2 & 30 B &? & Elna Jönsdotter 1760-1838 aca Sören Månsson 1785 Tuna 13 N & Anna Andersdotter 1788 acb Jöns Månsson 1790 Tuna 31 AF & Bengta Assersdotter 1798 ad Jöns Sörensson 1765-1831 Tuna 4 D &Anna Pehrsdotter 1753-1839 ae Lars Sörensson 1769-1839 Tuna 6 F & Olu Månsdotter 1780-1835 aea Pehr Larsson 1809 Tuna 6 & 33 F & AA & Bengta Jönsdotter 1810-1885 I tabellen ovan finns 2 personer märkta med blå text. Det var Sören Månsson och Ola Nilsson som båda var med och skrev under handlingar vid storskifte 1790. Skrivkunniga var de ju inte så de fick sätta sitt bomärke. På bilden nedan som är ett utsnitt av handlingarna syns deras namn och respektive bomärke. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 17

Bereta Sivertsdotter född 1733 var gift 3 gånger. Först 1756 med Lars Nilsson och senare med Bengt Nilsson och 1780 med Nils Nilsson. Hon fick 4 barn med Lars och 2 med Bengt. De bodde på gården Tuna nummer 7. Av de 6 barn som Berteta Sivertsdotter fick flyttade troligen 2 ifrån Ven (går ej att finna). Tre dog unga men ett barn blev kvar. Det var Ingar Bengtsdotter som fick flera barn men där endast ett syns ha stannat på Ven (se tabell nedan). Gen Personer Bodde På kartan b Bereta Sivertsdotter 1733-1793 Tuna 7 G & Bengt Nilsson ba Ingar Bengtsdotter 1772-1809 Tuna 5 & 6 E & F & Påhl Andersson 1769-1851 baa Bengta Påhlsdotter 1798-1864 Tuna 5 & & E & F &Anders Eliasson 1805-1885 Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 18

Kort om Skånes historia År 1658 blev Skåne svenskt, innan tillhörde det Danmark. Det var vid freden i Roskilde som Danmark måste avstå Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Trondheims län samt Bornholm till Sverige. Det tog mycket lång tid för Sverige att "försvenska" Skåne och det har varit många både grymma och blodiga krig mellan danskar och svenskar. Våra äldsta anor, exempelvis Jöns Åkesson ovan föddes alltså 1642 då Skåne tillhörde Danmark. År 1676 stod slaget vid Lund. Det är det blodigaste slag som stått mellan danskar och svenskar, totalt stupade 8 933 personer. Sveriges konung Karl den XI segrade med nöd och näppe. I slaget vid Helsingborg 1710 stupade 5 000 danska soldater och 2 000 togs till fånga, medan de svenska förlusterna var 2 800 man. Det var Magnus Stenbock som räddade Skåne till Sverige och han står nu staty på Stortorget i Helsingborg. Förut pekade hans svärd mot Danmark, men för att främja grannsämjan har han nu svärdet i slidan. Efter slaget flydde danskarna tillbaka till Danmark. Innan flykten dödade de ca 5 000 hästar och stoppade ner en del av dem i brunnar i Helsingborg, för att förgifta vattnet för invånarna. Nedan syns en karta från 1772 över området kring Helsingborg. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 19

Helsingborg Ture Herrström flyttade först från Härslöv till Landskrona och senare till Helsingborg som sedan kom att bli hans nya hemstad. Bilden är tagen år 1864 och räknas som en av de äldsta kända fotografiska utsikterna över staden. En storm i september 1863 vattenfyllde den inre bassängen. Den hästskoformade hamnen är jämngammal med det gamla tullhuset som färdigställdes 1833. Tullhuset är det stora vita huset vid hamnen. Det uppfördes ursprungligen som ett badhus. Vid slutet av torget framför tullhuset syns rådhuset från 1797. Till höger om rådhuset syns en långsträckt byggnad. Det är husarstallarna. Till vänster om rådhuset syns den snedställda sjömanskrogen Skandinavien. Den låga byggnad som kan urskiljas just hitom krogen är Högvakten, där den ständiga vaktstyrkan höll till. Vaktavlösningen skedde i likhet med den vid kungliga slottet i Stockholm. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 20

Bilden är från ca 1865 70. Gaskandelabern på Stortorget sattes upp 1859 som ett tack från den engelske ingenjören H A Milne, som då nyligen anlagt stadens första gasverk. Längst bort till höger syns två hus vilka är hotell Mollberg. Björn Lindholm 2019 version 3.6 Sid 21