SPILLVATTENLEDNING Mariehov - Söderköping Drothems och Söderköpings socknar, Söderköpings kommun, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2605 Linda Lindwall
Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0555.
SPILLVATTENLEDNING Mariehov - Söderköping Drothems och Söderköpings socknar, Söderköpings kommun, Östergötlands län Linda Lindwall Frivillig arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2605 ( Finspång Linköping Åtvidaberg ( Valdemarsvik ( Boxholm ( ( Ödeshög Mjölby ( ( ( ( Söderköping ( Vadstena ( Motala ( Norrköping Optimusvägen 14 / Box 20 194 21 Upplands Väsby Tel 08-590 840 41 Fax 08-590 721 41 www.arkeologikonsult.se Arkeologikonsult Kisa (
Sammanfattning Arkeologikonsult har på uppdrag av Ramböll Sverige AB utfört en frivillig arkeologisk utredning etapp 1 med anledning av planerad spillvattenledning mellan Mariehov och Söderköping, Östergötlands län. Inom 50 meter från den planerade ledningssträckningen har sammanlagt 8 objekt påträffats: 1 tidigare registrerad fast fornlämning (Drothem 16:1-3) 4 möjliga fornlämningar (objekt 1-4) 2 övriga kulturhistoriska lämningar (objekt 5-6) 1 uppgift om övrig kulturhistorisk lämning (objekt 7). Ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås för 4 av dessa objekt. Beslut om åtgärder fattas av Länsstyrelsen i Östergötlands län. 4
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö... 7 Målsättning... 7 Omfattning och metod... 8 Resultat och åtgärdsförslag... 10 Tekniska och administrativa uppgifter... 13 Referenser... 13 Litteratur... 13 Kartmaterial... 13 5
± 0 0,5 1 2 Km Figur 1. Sträckningen av den planerade spillvattenledningen markerad på Terrängkartan. Skala 1:50 000. 6
Inledning Inför anläggande av spillvattenledning mellan Mariehov och Söderköping har Arkeologikonsult utfört en frivillig arkeologisk utredning etapp 1 längs en 5 km lång sträcka mellan Mariehov och Söderköping i Drothems och Söderköpings socknar, Söderköping kommun, Östergötland (fig 1). Utredningen genomfördes på uppdrag av Ramböll Sverige AB i maj 2012. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Den norra och västra delen av den planerade ledningssträckningen går huvudsakligen längs med befintliga landsvägar och i uppodlad åkermark. Landskapet i denna del är kuperat med branta skogsbeklädda höjder. På dessa höjder ligger fornlämningar, huvudsakligen i form av gravar och gravfält, stensträngar och skärvstenshögar. Den södra delen av sträckan passerar genom Ramunderbergets naturreservat som huvudsakligen utgörs av en hög skogsbeklädd förkastningsbrant. Den planerade ledningsdragningen går längs nederkanten av denna höjd. I detta område finns inga fornlämningar registrerade. Den södra änden av spillvattenledningen är planerad att passera Göta kanal och Storån i Söderköping. Området kring kanalen utgör riksintresse för kulturmiljön (E9 Göta kanal). Tre tidigare arkeologiska utredningar etapp 1 har berört delar av utredningsområdet (fig 2). Utredningarna utfördes av Östergötlands länsmuseum 2007, 2008 och 2009 (Lindberg 2008; Svarvar 2009; Persson & Lindberg 2009). De objekt som påträffades i samband med dessa utredningar och som är relevanta för den nu aktuella ledningsdragningen är samtliga registrerade i FMIS. Målsättning Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa om synliga fornlämningar och kulturhistoriska lämningar förekommer längs ledningssträckningen och att peka ut områden där fornlämningar dolda under mark kan vara belägna. 7
± Sträckning spillvattenledning Tidigare utredningar Etapp 1 ÖLM 2007 Etapp 1 ÖLM 2008 Etapp 1 ÖLM 2009 0 0,5 1 Km Figur 2. Tidigare utredningsområden markerade på Terrängkartan. Skala 1:25 000. Omfattning och metod Utredningen har omfattat arkiv- och litteraturstudier, granskning av kartmaterial och fältinventering. Arkivstudien har omfattat en genomgång av: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) Historiska museets samlingar Ortnamnsarkivet (SOFI). 8
Kartstudierna har omfattat en analys av äldre historiskt kartmaterial (från 1600- till 1950-tal) som finns tillgängligt via Lantmäteriets hemsida. Ett urval av dessa kartor har rektifierats för att lokalisera bebyggelse, vägar och andra typer av lämningar. Topografiska och geologiska kartor har även studerats med syfte att identifiera lämpliga lägen för fornlämningar, framförallt förhistoriska boplatser. Kart- och arkivstudierna har sedan använts som underlag för fältinventeringen, vilken omfattade en okulär besiktning av utredningsområdet. Inventeringen skedde längs en ca 50 meter bred korridor runt läget för ledningskartan. Jordsond användes för att på vissa platser fastställa markbeskaffenhet och eventuella lämningars karaktär. Läget för påträffade objekt och områden där dolda fornlämningar kan finnas har markerats på fastighetskarta, fotograferats och beskrivits skriftligen. Påträffade lämningar har klassats i fyra olika kategorier efter deras antikvariska status. Antikvarisk bedömning anger hur man enligt Kulturminneslagen (KML) bedömt lämningen och dess eventuella lagskydd vid registreringstillfället. Den slutgiltiga bedömningen görs emellertid alltid av Länsstyrelsen. Vid denna utredning har fyra olika kategorier varit aktuella: Fast fornlämning är lämningar som vid registreringstillfället bedömts omfattas av skydd enligt KML. För att en lämning ska kunna bedömas som fast fornlämning krävs att den är från forna tider, att den tillkommit genom äldre tiders bruk och att den är varaktigt övergiven. Det är förbjudet att utan tillstånd från Länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning används för kulturhistoriska lämningar som enligt rådande praxis vid registreringstillfället inte utgör fast fornlämning, men som ändå anses ha ett antikvariskt värde. Bedömningen används även för sådana lämningstyper som vanligen inte betecknas som lämningar, t ex Fyndplats, Plats med tradition och Fyndsamling. Uppgift om innebär att lämningen endast är känd via kartmaterial eller skriftlig eller muntlig källa. Lämningen var inte synlig vid fältinventeringen. Möjlig fornlämning omfattar objekt som utgör områden som utifrån topografi och läge bedöms kunna innehålla dold forn- 9
lämning. Ytterligare bedömning av antikvarisk status kan emellertid inte göras utan vidare utredning. Resultat och åtgärdsförslag Sammanlagt har 7 objekt, samt en tidigare registrerad fornlämning identifierats inom 50 meter från den planerade ledningssträckningen (fig 3-5). Beroende på val av ledningsdragning söder om Korsbrinken i norr berörs endast 4 eller 5 av objekten direkt av spillvattenledningens sträckning. För ett av dessa bedöms ingen ytterligare åtgärd vara nödvändig, för de övriga föreslås arkeologisk utredning etapp 2 för att fastställa antikvarisk status. Observera att åtgärdsförlagen avser den planerade ledningssträckningen enligt figur 2 och att beslut om vidare arkeologiska åtgärder fattas av Länsstyrelsen i Östergötlands län. Objekt Drothem 16:1-3 Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Åtgärdsförslag Gravar En treudd och två runda stensättningar Fast fornlämning Ingen åtgärd (berörs ej av ledningen) 1 Boplatsläge Höjdläge med syd/sydost-sluttning i anslutning till befintlig bebyggelse. Stenröjd åkermark, ca 35-40 m ö h. Osäker utbredning. 2 Boplatsläge Höjdläge med nordväst-sluttning, ca 40 m ö h. Stenröjd åkermark. Osäker utbredning. Beläget nedanför skogsbeklädd höjd benämnd Vargbacken På Vargbacken finns ett flertal fornlämningar i form av gravar och gravfält, stensträngar, skärvstenshögar, samt en fångstgrop registrerade. Enligt uppgift i ATA (dnr 2403/69) samt Historiska museets föremålsdatabas har även en grönstensyxa, samt ett fragment av slipsten i sandsten påträffats vid Vargbacken. 3 Boplatsläge Sydost-sluttning nedanför befintlig bebyggelse och höjd med 4 registrerade stensättningar.(drothem 13:1 och 14:1-3). Gräsbevuxen tidigare uppodlad mark, ca 40 m ö h. Avgränsningen baseras på höjdkurvor. 4 Boplatsläge Plan höjd samt nord/nordväst-sluttning i anslutning till befintlig bebyggelse. Stenröjd åkermark, ca 30-35 m ö h. Delar av höjdsträckningen har även i tidigare utredningar (Lindberg 2008) pekats ut som lämpligt boplatsläge. Osäker utbredning. 5 Röjningsrösen 6 Källa med tradition På utskjutande höjd i åkermark påträffades ett flertal röjningsrösen av yngre karaktär. Några av dessa var inte belägna i kanten av dagens åkermark. Läget för dessa rösen överensstämmer istället med åkerkanten på Häradskartan (1868-77). Källa benämnd Litzells källa är markerad första gången på Häradskartan från 1868-1877. Belägen nedanför bergshöjd, V om grusväg. Idag består källan av ett cementrör med trälock och lås. Intill källan är en större damm grävd. Vattnet är enligt uppgift idag otjänligt, men fram till 1950-60-talet var vattnet drickbart (muntlig uppgift Lars Sylvan, S:t Ragnhilds gille). Denna plats har även en tradition som lekplats, eller lekarbacke. Från framförallt 1800-talet och framåt kom Ramunder-området att nyttjas av gäster vid Söderköpings brunn för hälsobringande vistelser och rekreation och Litzells källa har sannolikt använts i detta syfte. Fotografier av sammankomster vid Litzells källa från första halvan av 1900-talet finns i S:t Ragnhilds gilles bildarkiv. 7 Bodvallar Längs med södra stranden av Storön är på 1779 års karta markerat en rad med 22 bodvallar, även benämnda åbodar (se framsida). Dessa finns även utsatta på 1810 års karta. Möjlig fornlämning Möjlig fornlämning Möjlig fornlämning Möjlig fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Arkeologisk utredning etapp 2 Arkeologisk utredning etapp 2 Ingen åtgärd (berörs ej av ledningen) Arkeologisk utredning etapp 2 Ingen åtgärd Bör bevaras /Ingen åtgärd Arkeologisk utredning etapp 2 Figur 3. Tabell över objekt inom 50 meters avstånd från den planerade spillvattenledningen, samt åtgärdsförlag. 10
± Drothem 17:1 ( ( Drothem 16:1-3 (( ( Drothem 201:1 Drothem 345 ( Drothem 14:1-3 ( ( ( Drothem 13:1 Objekt 3 ( ( ( ( Drothem 15:1-4 Sträckning spillvattenledning Möjlig fornlämning Riksintresse kulturmiljö Göta kanal E9 Registrerad lämning i FMIS Drothem 334 Objekt 1 ( Drothem 275:1 ( Drothem 274:1 ( Drothem 272:1 Objekt 2 ( Drothem 273:1 ( ( ( Drothem 322, 324, 326 Drothem 271:1-2 ( ( ( Drothem 6:1-3 Drothem 207:1-3 ( ( Drothem 5:1 ( ( ( ( Drothem 4:1 Drothem 327 Drothem 312 ( Drothem 306 ( ( ( ( ( Drothem 311, 314, 330, 341 ( Drothem 12:1-2 Drothem 203:1 Drothem 317 ( ( Drothem 269:1-3 Drothem 3:1 ( ( ( ( Drothem 331 ( Söderköping 21-23 ( ( Drothem 11:1-2 ( Drothem 7:1 ( Drothem 270:1 ( Drothem 197:1 Drothem 216:1 ( Drothem 9:1 Drothem 2:1 ( Drothem 284:1 Drothem 319 Drothem 194:1-2 ( ( Drothem 10:1 Söderköping 10:1 Drothem 1:1 Söderköping 24 ( ( Söderköping 26 Drothem 332-333 ( Söderköping 25 Söderköping 9:1 ( ( Söderköping 2:1-2 ( ( Drothem 258:1 Drothem 257:1 ( Drothem 285:1 0 500 Meter ( Figur 4. Objekt och registrerade lämningar markerade på Fastighetskartan. Norra delen av utredningssträckan. Skala 1:12 000. 11
Objekt 4 ± ( Sträckning spillvattenledning Möjlig fornlämning Drothem 38:1 ( Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om lämning ( Registrerad lämning i FMIS ( Söderköping 10:1 Riksintresse kulturmiljö Göta kanal E9 Tåby 56:1 Objekt 5 Objekt 6 ( Söderköping 19:1 ( Söderköping 15:1 ( Söderköping 8:1 ( ( Söderköping 13:1 Söderköping 20 ( Söderköping 12:1-2 Söderköping 4:1 ( Söderköping 7:1 Söderköping 14:1 0 500 Meter ( Söderköping 16:1 Söderköping 18:1 ( Söderköping 5:1 Objekt 7 Figur 5. Objekt och registrerade lämningar markerade på Fastighetskartan. Södra delen av utredningssträckan. Skala 1:12 000. 12
Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projektnr: 2605 Uppdragsgivare: Ramböll Sverige AB Socknar: Kommun: Landskap: Län: Projektledare: Övriga deltagare: Kartor och layout: Kvalitetssäkring: Drothems och Söderköpings socknar Söderköpings kommun Östergötland Östergötlands län Linda Lindwall Åsa Berger Medea Nyström Huuva Kenneth Svensson Referenser Litteratur Lindberg, R. 2008. På Borgmästare och Rådmäns ängar. Söderköping 2:31 och 2:32, Drothems socken, Söderköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk utredning etapp 1. Östergötlands länsmuseum rapport 2008:46. Persson, A & Lindberg, R. 2009. Mariehov RAÄ 1, 2, 3, 4, 5 m fl, Mariehov, Drothems socken, Söderköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk utredning etapp 1. Östergötlands länsmuseum rapport 2009:70. Svarvar, K. 2009. Söderköping 2:1, Slussporten norr, Drothems socken, Söderköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk utredning etapp 1. Östergötlands länsmuseum rapport 2009:23. Kartmaterial RAK J133-8G6g68 Ekonomiska kartan 1946. RAK J133-8G7g48 Ekonomiska kartan 1947. RAK J133-8G7f48 Ekonomiska kartan 1947. RAK J112-56-16 Häradskartan, Styrestad 1868-1877. 13
RAK J112-56-21 Häradskartan, Söderköping 1868-77. RAK J112-56-22 Häradskartan, 1868-1877. LMS D11:74-75 LMS D19:30-31 LMS D18-118:2 LMS D111-1:1 LMS D111-1:5 LMS D111-1:6 Mariehov nr 1-4, Drothems sn, Östergötlands län. Geometrisk avmätning, 1690. Vennerstorp nr 1-2, Drothems socken, Östergötlands län. Geometrisk avmätning, 1692. Vennerstorp nr 1-2, Drothems socken, Östergötlands län. Storskifte, 1816. Söderköpings stad, Östergötlands län. Geometrisk avmätning, 1642. Söderköpings stad, Östergötlands län. Ägomätning, 1701. Söderköpings stad, Östergötlands län. Mätning av kyrko- och stadstomter samt badvallar, 1779. We-90 Werming atlas, kopparstick 1810 Lj-89 Ljunggrens atlas, litografi 1854 Länkar www.stragnhildsgille.se RAK = Rikets allmänna kartverks arkiv LMS = Lantmäterimyndigheternas arkiv 14
Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box 20 194 21 Upplands Väsby Tel 08-590 840 41 Fax 08-590 725 41 www.arkeologikonsult.se
Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2605