Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

Relevanta dokument
Regeringens skrivelse: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet (Dnr UD2016/09273/IU)

1. Övergripande synpunkter

Remissvar till Regeringens skrivelse Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

Resultatstrategi för Bangladesh

Remissvar Regeringens skrivelse: Policyramverket för det svenska utvecklingssamarbetet

Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. 2. Utvecklingsdagordningen i en föränderlig värld

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Program för social hållbarhet

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Strategi hållbar fred

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Utvecklingssamarbetets tematiska inriktning

Remissvar TCO Världens utmaning världens möjlighet, SOU 2019:13

Vi noterar vidare att biståndsmålet i och med plattformen fått en ny vinkling:

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Policy för Hållbar utveckling

Svenska Röda Korsets yttrande över Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

BISTÅNDSPOLITISK PLATTFORM Regeringens skrivelse

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Remissvar gällande Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

inom hållbar social utveckling

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

WaterAid s remissvar gällande förslag till skrivelse för Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Färdplan för fri och rättvis handel

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Remissvar avseende Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

RSMH:s yttrande över Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet (SOU 2019:13).

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet.

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM51. Meddelande om revidering av EU:s policy för utvecklingssamarbete. Dokumentbeteckning.

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Global Deal: Partssamverkan för anständiga arbeten och inkluderande tillväxt

1. Allmänna synpunkter och slutsatser

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Extremism och lägesbilder

Kyrkans grundvärderingar om alla människors lika värde känns naturliga för oss socialdemokrater.

Barnens Rättigheter Manifest

Sociala tjänster för alla

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

Politisk inriktning för Region Gävleborg

IMFs modell för internationellt ramavtal

En starkare arbetslinje

Unga arbetstagares möte

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

SKL:s kongressmål och prioritering

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM86. Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015

Vår rödgröna biståndspolitik

Vad betyder hållbar utveckling?

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Yttrande gällande SOU 2018:3 En strategisk agenda för internationalisering SOU 2018:3

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om EU:s strategi för Centralasien som antogs av rådet den 19 juni 2017.

Transkript:

1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges bistånd ska utgöra 1% av landets BNI. Det är också positivt att ramverket tydligt tar avstamp i och refererar till de nya internationellt framförhandlade ramverk som ska styra utvecklingsagendan de närmaste åren. Utöver de ramverk och strategier som nämns i ramverket bör dock även Världshälsoorganisationens (WHO) arbete med Universal Health Coverage (UHC) nämnas. UHC utgår från ett rättighetsperspektiv och handlar om alla människors rätt till vård med utbildad personal men även ekonomisk och geografisk tillgänglighet. Det är en viktig komponent i hållbar utveckling, eftersom tillgång till hälsotjänster och ekonomiskt och socialt skyddssystem håller människor från fattigdom och möjliggör egen försörjning. TCO välkomnar att genomförandet av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna lyfts fram i ramverket liksom den ömsesidiga samverkan mellan dessa och de medborgerliga och politiska rättigheterna. TCO ser som positivt att ramverket framhåller arbetsmarknadens parter och betydelsen av att stärka kapaciteten hos dessa för social stabilitet och en inkluderande och hållbar utveckling. TCO välkomnar i samband med detta att initiativet Global Deal lyfts fram i ramverket. TCO anser dock att vikten av en fungerande social dialog och fackliga rättigheter som ger arbetstagare inflytande över löner och arbetsvillkor för en justering av ojämlika maktförhållanden och för en inkluderande ekonomisk tillväxt, som också kommer de fattigaste till del, bör tydliggöras i ramverket. Vi anser också att de fackliga organisationernas särskilda roll i ett demokratiskt civilsamhälle och som agenter för genomförandet av rättigheter även bortom arbetsmarknaden bör lyftas tydligare i ramverket. Fackförbund runt om i världen arbetar ofta med bl.a. lokalt inflytande, antidiskriminering, jämställdhet, barns rättigheter, mot skattefusk och korruption och bedriver ett brett påverkansarbete. Nedan ger vi några exempel på var fackföreningarnas roll bör lyftas ytterligare. TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm Tel: 08 782 91 00 www.tco.se info@tco.se

2(5) TCO anser vidare att policyramverkets text bör ses över så att uttrycket arbetsmarknadens parter används genomgående. TCO anser vidare att de prioriteringar som är nödvändiga för genomförandet av ramverket bör anges tydligare. För att vara ett styrande ramverk krävs ett klargörande avseende eventuella motsättningar mellan de olika tematiska inriktningarna och de utgångspunkter som ligger till grund för dessa och hur dessa ska hanteras. TCO föreslår följande specifika ändringar, förstärkningar och förtydliganden: I kapitlet Framtida möjligheter och utmaningar i en omvärld i förändring, s. 3, femte stycket, beskrivs finansiella flöden, hållbara investeringar, handel och privata investeringar som stöd för den nya biståndspolitiska inriktningen. TCO föreslår att regeringens initiativ Global Deal också nämns här: Tillägg till stycket föreslås enligt följande: En förutsättning för denna samverkan utgörs av initiativet Global Deal som innebär att globaliseringens fördelar och vinster ska komma fler till del och att utmaningarna på den globala arbetsmarknaden ska hanteras gemensamt. Målet är välfungerande arbetsmarknadsrelationer genom social dialog, mellan fackliga organisationer, arbetsgivare och regeringar, och anständiga arbeten, vilket bidrar till ökad jämlikhet och en inkluderande ekonomisk utveckling som gynnar både arbetstagare, företag och samhällen. I samma kapitel beskrivs, bland annat på s. 4, social trygghet dels som en grundläggande mänsklig rättighet, dels som ett medel för att uppnå andra mänskliga rättigheter. TCO håller med om detta och skulle vilja understryka vikten av det offentligas roll och ansvar för en god och jämlik offentlig service till alla oavsett ekonomisk status, utbildning eller boendeort. En samstämmig global politik är också nödvändig för att säkerställa att andra multilaterala institutioner, exempelvis utvecklingsbanker, inte underminerar det offentligas möjligheter att tillhandahålla social trygghet och grundläggande välfärdstjänster. I samma kapitel s. 6, fjärde stycket, bör det framhållas att en orsak till den begränsade skattebasen utgörs av det faktum att en stor del av arbetskraften i många länder finns inom den informella sektorn. Ett resonemang kring vikten av att bekämpa skatteflykt, via exempelvis land-för-land-rapportering, och korruption bör också föras i anslutning till andra delar av ramverket, exempelvis i anslutning till diskussionerna om finansiella flöden och hållbara

3(5) investeringar. TCO anser att kampen mot korruption och skatte- och kapitalflykt är avgörande för att säkerställa resursmobilisering och en effektiv användning av offentliga medel och att den bör få en större roll i det svenska utvecklingssamarbetet. Vidare i detta kapitel beskrivs på s. 7, femte stycket, att arbetslöshet och undersysselsättning utgör grogrund för social oro, flykt och konflikter. TCO håller med om detta, liksom att undermålig och bristande arbetsmiljö är ett problem. Här saknas dock skrivningar om att en avsaknad av eller bristfällig möjlighet att påverka undermålig och bristande arbetsmiljö också är grogrund för social oro, konflikter och instabilitet på arbetsmarknaden och samhället i stort. Detta utgör ett problem utifrån ett rättighetsperspektiv, inbegripet ILOs kärnkonventioner. Konflikter och instabila relationer mellan arbetsmarknadens parter innebär dessutom lägre produktivitet. I samma kapitels skrivningar om utbildningsområdet, s. 8, andra stycket, behövs en balans mellan tillgång och kvalitet. Agenda 2030 framhåller det livslånga lärandet, likvärdighet och en inkluderande utbildning. Förutom att arbeta för lika tillgång till utbildning, oavsett kön, bör det svenska utvecklingssamarbetet bidra till en utbildning som bygger nya attityder och värderingar avseende könsroller och maktfördelning. I kapitlet Perspektiv i det svenska utvecklingssamarbetet, s 9, efter det andra stycket, bör också ILOs Decent Work-Agenda och de fyra strategiska målen i denna agenda, dvs främjande av sysselsättning, arbetstagares rättigheter, fungerande social dialog och tillfredsställande socialt skydd lyftas fram och det bör anges att dessa ska inkluderas i relevanta insatser. I samma kapitel, i Bild 1, s. 10, bör man på samma sätt som man talar om jämlik hälsa också tala om jämlik, likvärdig och inkluderande utbildning och forskning TCO ser positivt på att ramverket i kapitlet Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer framhåller vikten av ett pluralistiskt medielandskap och lägger stor vikt vid stödet till journalister och andra medieaktörer. I anslutning till detta anser vi också att fackliga företrädare och organisationer bör prioriteras i sin ofta väldigt utsatta roll som människorättsförsvarare och demokratibyggare. TCO föreslår därför att fackligt aktiva och kränkningar av de fackliga rättigheterna särskilt nämns i det stycke som beskriver hot och inskränkningar i utrymmet för det civila samhället.

4(5) Kapitlet Miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser beskriver tydligt konsekvenserna av klimatförändringarna. TCO anser att vikten av att bygga upp effektiva och nationella institutioner för att hantera naturkatastrofers konsekvenser också bör understrykas i ramverket. Kapitlet talar också om klimatförändringarnas inverkan på tillgång till vatten, men talar inte om tillgång till rent vatten som en mänsklig rättighet. Detta borde tilläggas. I uppräkningen av aktörer i den sista strecksatsen på s. 18 bör länders utbildningssystem nämnas när det gäller hur svenskt utvecklingssamarbete ska bidra till ökad kunskap. I kapitlet Inkluderande ekonomisk utveckling, Produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande, s. 24, textrutan, föreslår TCO att i strecksats fyra lägga till i enlighet med ILOs konventioner och rekommendationer samt i strecksats 6 lägga till i enlighet med ILOs Decent Work-agenda och dess fyra strategiska mål; främjande av sysselsättning, arbetstagares rättigheter, fungerande social dialog och tillfredsställande socialt skydd. Det bör också förtydligas i detta kapitel att den informella sektorn och otrygga anställningsförhållanden breder ut sig inom nya områden. Utbildningssektorn, som är en kvinnodominerad sektor, utgör ett sådant område. Privata liksom offentliga skolor nyttjar i allt högre grad kontraktsanställda lärare som saknar formell utbildning. I uppräkningen av mål i Agenda 2030 som relaterar till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor på s. 24 bör också mål 4 om utbildning tas med. I kapitlet Mål i Agenda 2030 relaterade till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande, s. 25, tredje stycket vill TCO framhålla att det gängse uttrycket i diskursen om omställning till gröna jobb är Just transition eller rättvis omställning. Det bör därför framhållas att arbetsmarknadens parter har en viktig roll att främja en rättvis omställning (just transition) av arbetstillfällen i en grön ekonomi med upprätthållande av anständiga arbetsvillkor. I samma kapitel, s. 25, sjätte stycket, föreslår TCO att mål 16 om främjande av fredliga och inkluderande samhällen läggs till.

5(5) I kapitel Internationell handel och hållbara investeringar, s. 26, textrutan, bör det framhållas att ekonomisk integration och handelsavtal aldrig får ske på bekostnad av fackliga fri- och rättigheter samt rättigheter och skydd för arbetstagare. Vidare anser TCO att då en stor utmaning för många av världens fattigaste länder är att de inte har så mycket att bedriva handel med bör i det här kapitlet också understrykas vikten av att bygga upp en inhemsk produktion. I kapitel Migration och utveckling, s. 29, bör ett resonemang föras kring orsakerna till migration, t.ex. konflikter, brist på försörjning och klimatkriser. Det bör också framhållas att orättvis behandling av migrerande arbetstagare skapar fattigdom och undergräver löner och arbetsvillkor för alla arbetstagare och att säkerställa skyddet av migranters rättigheter är avgörande för att uppnå en anständig och rättvist fördelad ekonomisk utveckling. TCO föreslår vidare att följande avslutande strecksats ska läggas till i textrutan: Sverige ska genom sitt stöd verka för att ILO ges en ledande roll i att utveckla ett system av en sammanhängande global styrning av migration. TCO ser det som positivt att utbildning och forskning är ett eget prioriterat område, att det utgår från ett rättighetsperspektiv och att ett helhetsperspektiv på utbildning främjas. I kapitlet Utbildning och forskning, bör därför en likartad skrivning föras in som den på hälsoområdet, d.v.s.: Svenskt utvecklingssamarbete på utbildningsområdet ska bidra till effektiva nationella utbildningssystem och institutioner som levererar utbildning av god kvalitet från förskola till högre utbildning. Eva Nordmark Ordförande Anna Gustafsson Internationell sekreterare