Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun
Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer... 2 Lillån Bankeryd, Tjurhagen Månseryd... 2 Tabergsån, Nedan blockdammen... 3 Tabergsån, Hammargården... 3 Tabergsån, Nedan Bruket... 4 Tabergsån, Nedan Slätten... 5 Kallebäcken, Ovan Stavåkra... 5 Kallebäcken, Omlöpet, Åsafors... 6 Hökabäcken, Mynningen... 7 Skrämmabäcken, Vägtrummorna... 7 Lillån Huskvarna, Norrgården... 8 Sammanfattande kommentar... 9 Omslagsbild: Kallebäcken, Ovan Stavåkra
Elfiske i Jönköpings kommun 216 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Lillån i Bankeryd,Tabergsån med biflöden och i Huskvarnaån med Lillån. I tabell 1 redovisas resultatet från de elfisken som genomfördes och i kartan i figur 1 har lokalerna 216 markerats. Elfiskena genomfördes av Jönköpings Fiskeribiologi, Per Sjöstrand, med Jenny Kanerva Eriksson, Miljökontoret och Leif Jansson som medhjälpare, Denna redovisning har skrivits av Per Sjöstrand. Tabell 1 Fångster vid elfiske i Jönköpings kommun 216 Elfiske i Jönköpings kommun 216 Fångst, st Vattendrag Lokal Koordinater Yta, m² k Lillån Bankeryd Månseryd 6412 139895 135 3 144 63 2 1 Tabergsån Nedan blockdamm 639662 13983 165 1 29 3 32 Tabergsån Hammargården 6397 139855 22 1 47 25 14 7 Tabergsån Nedan Bruket 63989 13993 21 1 65 29 49 2 Tabergsån Nedan Slätten 639955 13994 235 3 84 39 58 4 Kallebäcken Ovan Stavåkra 643 1397 11 1 61 41 6 3 Kallebäcken Åsafors 64132 139892 45 1 7 12 Hökabäcken Mynningen 64361 139998 1 156 3 1 1 Skrämmabäcken Ovan trummor 6486 14698 14 1 18 22 2 1 Lillån Huskvarna Norrgården 64315 141 14 1 17 8 781 245 159 2 2 6 14 k = antalet utfiskningar på lokalen. Öring + Öring >+ Abborre Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Mört Nejonöga Småspigg Signalkräfta Figur 1 Elfiskelokaler i Jönköpings kommun 216. 1
I tabellen anges antalet fångade fiskar, medan i figurerna som följer så presenteras en beräknad täthet för att få en bättre jämförelse mellan olika lokaler och fiskesätt (en eller tre omgångar). Den beräknade tätheten syftar till att beskriva hur många fiskar som fanns på tex m² av provytan, inte bara hur många som fångades. Fiskar man på små årsungar av öring fångar man kanske % på ett fiske. Om fångsten är 1 st blir då det beräknade antalet som inte fångades också 1, dvs 2 tillsammans. Om den avfiskade ytan var m² blir beräknad täthet 2 st/ m². För fjolårsungar räknar man ofta med högre effektivitet, tex 65 %, och en större del av fisken fångas på första fisket, vilket tas med i beräkningen. Resultat och kommentarer Lillån Bankeryd, Tjurhagen Månseryd 216-9-26 Lokalen ligger uppströms Attarpsdammen som i och med omlöpet 26 inte längre är ett definitivt vandringshinder för Vätteröringen i Lillån. Vätteröringar har även lekt i området och uppströms varje höst sedan 26. Lokalen utgörs av en omväxlande strömsträcka med några djupare partier med sten- och sandbottnar. Kraftledningen som tidigare gått över området var borta vid elfisket 215, vilket kommer att medföra att de kraftigt beskurna alarna under kraftledningen växer upp igen. Lokalen var uppföljningslokal för omlöpet vid Attarpsdammen och bekostades delvis av EU:s fiskefond fram till och med 29. Lokalen har nu fiskats varje år sedan 23 och har haft ett tätt öringbestånd hela tiden, men 28 ökade fångsterna ändå till 37 öringar. Under 216 uppgick fångsten till 27 öringar, något mer än medel de senaste åren. Beräknade tätheter framgår av fig 2. För årsungarna + finns det nu en signifikant skillnad i tätheter mellan åren 23-26 jämfört med åren 27 216, dvs före och efter fiskvägen vid Attarpsdammen. Den ovanligt stabila serien med höga tätheterna av fjolårsungar bröts tillfälligt 29 men har de senaste 6 åren legat på 45 st/ m² i medeltal. Här låg fångad biomassa 216 på ca 1,3 kg/ m². På lokalen finns även gott om nejonögalarver, de flesta för små för att fångas. 2 2 St/ m² 1 Öring + Öring > + 2324252627282921211212213214215216 Figur 2 Beräknade tätheter i Lillån nedan Månseryd 2
Tabergsån, Nedan blockdammen 214-8-26 Den översta lokalen i Tabergsån som fiskas regelbundet för att kunna följa upp åtgärderna i ån. Lokalen ligger vid Tabergs norra infart, strax nedströms den gamla blockdammen (Jönssondammen) som förr ledde av vatten i en lång kanal till ett kraftverk nedan Mattesdammen. Jönssondammen är ej passerbar för fisk utom möjligen vid höga flöden. Ca 1 km nedströms ligger Masmästardammen som ännu hindrar uppvandrande fisk vilket gör att öringarna på lokalen är instängda i denna del av Tabergsån. Lokalen har lite släta sten- och grusbottnar där det är ont om större block. Fångsten har ofta dominerats av bergsimpa, och tätheterna av öring legat betydligt lägre än på sträckor med Vätteröring, men 216 fångades 29 + på lokalen, klart bästa resultatet hittills på lokalen sedan 21. Även 214 fångas mer årsungar än tidigare, 24 st. Resultatet tyder främst på att både 214 och 216 var ett gynnsamt år för öringens reproduktion i Tabergsån, men väcker också funderingar om någon kan ha börjat lyfta upp Vätteröringar förbi Masmästardammen? 4 35 3 St/ m² 25 2 15 öring + öring >+ 1 5 21 211 212 213 214 215 216 Figur 3 Beräknad täthet av öring på lokalen Nedan blockdammen i Tabergsån Tabergsån, Hammargården 216-8-26 Lokalen ligger uppströms Massadammen i Norrahammar som revs ut 211, men också uppströms dammen ovan bruket som tidigare försvårade uppvandringen. Dammen ovan bruket sänktes hösten 214 och är nu passerbar för öring. Lokalen utgörs av en välskuggad strömsträcka med några djupare partier. Som de flesta sträckor i Tabergsån är den något påverkad av rensningar och utfyllnader längs stränderna. Lokalen fiskade 1995-96 och nu har den fiskats flertalet år sedan 28. Fångsterna har dominerats av öring och bergsimpa och ofta har 25-3 öringar fångats med en svacka 211 med endast 13, samtliga fjolårsungar eller äldre. Årets resultat är liksom 214-15 klart bättre än tidigare med 72 öringar vilket troligen är en följd av att Vätteröring nu börjat leka i området i tillräcklig omfattning. Skillnaden i täthet för + 28-213 jämfört med 214-216 är signifikant. Även fjolårsungarna ökar tydligt 216. 3
St/ m² 7 6 4 3 2 1 öring + öring >+ 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Figur 4 Beräknad täthet av öring på lokalen Hammargården i Tabergsån Tabergsån, Nedan Bruket 216-8-26 Även denna lokal ligger uppströms Massadammen i Norrahammar men nedanför Norrahammars bruk. Lokalen utgörs av en välskuggad tidigare rensad strömsträcka med relativt släta bottnar av sten och block. Under hösten 214 biotopvårdades övre delen av sträckan genom utläggning av ett lastbilslass med mindre block. Efter en nedgång 211 fångades 212 betydligt mer öring + än vid något tidigare elfiske, se figur. Resultatet visar att öring från Vättern lekte på sträckan hösten 211 och alltså passerade den utrivna Massadammen. Även 213 var det mer årsungar än tidigare men också en ökning av fjolårsungarna. Resultatet 216 är det bästa hittills, med högre tätheter av både årsungar och fjolårsungar. Skillnaden i täthet för + 27-211 jämfört med 212-216 är signifikant. Sammantaget utgör lokalen ett tydligt exempel på nyttan av fiskvägar när det gäller Vätteröring. På den biotopvårdade översta delen fanns tydligt mycket mer fjolårsungar än på övriga delen, vilket talar för fortsatta åtgärder i området. Fortfarande gott om bergsimpa på lokalen. 6 4 St/ m² 3 2 öring + öring >+ 1 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Figur 5 Beräknad täthet av öring på lokalen Nedan bruket i Tabergsån 4
Tabergsån, Nedan Slätten 216-9-2 Lokalen ligger nedströms Massadammen i Norrahammar som i och med utrivningen av Hökhultsdammen 25 var första definitiva vandringshinder för Vätteröringen i Tabergsån fram till 211. Vätteröringar kunde därför leka i området första gången på hösten 25. Lokalen utgörs av en omväxlande strömsträcka med några djupare partier. Lokalen var uppföljningslokal för utrivningen av Hökhultsdammen och elfisket 25-29 ingick i uppföljningen som krävs av EU:s fiskefond. Efter den kraftiga reaktionen 26 har tätheterna ställt in sig på en lägre men god nivå. Under 211 stördes lokalen av arbetena i den utrivna Massadammen ovanpå att 211 var ett dåligt år i Tabergsån även uppströms Massadammen. Sedan 211 har resultaten förbättrats och åren 214-216 ligger väldigt stabilt på en god nivå. Beräknade tätheter framgår av fig 6. Resultatet 25 kan ses som typiskt för produktionen innan Vätteröringarna nådde sträckan vilket visar betydelsen av att Hökhultsdammen revs ut. 14 12 St/ m² 8 6 Öring + Öring > + 4 2 Figur 6 Beräknade tätheter av öring i Tabergsån nedan Slätten. Kallebäcken, Ovan Stavåkra 216-8-11 Ny lokal 21 som ligger ca 4 m väster om Stavåkrastugan i de mellersta delarna av Kallebäcken uppströms Hovslätt. Kallebäcken går här i en markerad dalgång med blandskog och många blöta utströmningsområden kring bäcken. Botten dominerades av sten och grus. Sedan fiskvägarna byggdes i Hovslätt 22 har Vätteröring nått sträckor ca 1 km uppströms denna lokal. Detta elfiske visade på ett tätt bestånd av öring med hög täthet av fjolårsungar, på samma nivå som 214 och tydligt bättre än tidigare år. Det kalla vattnet i bäcken påverkar dock tillväxten så att flera av fjolårsgruppen var under mm och största + var endast 61 mm. 5
Troligen ökar andelen 3-åriga smolt under sådana förhållanden. På lokalen fanns även några bergsimpor, som dock fanns i bäcken innan fiskvägarna tillkom. 12 8 6 4 öring + öring >+ 2 21 212 214 216 Figur 7 Beräknade tätheter av öring i Kallebäcken vid Stavåkra. Kallebäcken, Omlöpet, Åsafors 216-8-11 Kallebäcken mynnar till Tabergsån på åns västra sida i Hovslätt. Omlöpet vid Åsafors är den övre av de två fiskvägarna som byggdes i Hovslätt 22. Fisket genomfördes helt i det smala omlöpets nedre del för att se om hur det fungerar som uppväxtområde. Detta fjärde elfiske i omlöpet visade åter på ett mycket tätt bestånd av öring där årsungarna dominerar med beräknad täthet på > 3 st/ m², se figur 8. 4 3 3 2 2 1 + >+ 28 21 212 216 Figur 8 Beräknade tätheter av öring i omlöpet vid Åsafors, Kallebäcken. 6
Hökabäcken, Mynningen 216-9-2 Detta lilla biflöde till Tabergsån mynnar till åns västra sida i höjd med södra delen av golfbanan i Kättilstorp. Bäcken avvattnar bla Ulfstorpasjön. Lokalen började ca 2 m uppströms Tabergsån och slutar ca 1 m nedströms en mindre betongtrumma som ev kan utgöra ett vandringshinder. Uppströms trumman är bäcken brant stigande i en lövskogsravin. Det första elfisket i bäcken 26 visade på ett tätt bestånd av öring, medan 211 gav lägre tätheter. Nu 216 fångades över 1 öringar vilket gav mycket höga tätheter. Fångsten domineras även 216 nästan helt av årsungar vilket kan vara ett tecken på att flödet eller något annat i den lilla bäcken inte är stabilt nog för den lite större fisken. Våren 26 sågs bäcknejonöga leka på lokalen och arten observerades och fångades även 216. Ett litet värdefullt vatten vars potential borde undersökas närmare. 4 4 3 3 2 2 + >+ 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Figur 9 Beräknade tätheter av öring i Hökabäcken. Skrämmabäcken, Vägtrummorna 216-8-11 Lokalen är belägen uppströms två trummor varav den övre utgör en besvärlig passage vid låga flöden. Bäcken dominerades av sand, grus och sten och är bitvis mycket grund. Ett dagvattenpåverkat vattendrag som vid kraftigt regn kan ge korta flödestoppar med ett otrevligt grått vatten, senast observerat vid fisket 216. Skrämmabäcken har tidigare även påverkasts av bräddat avloppsvatten, men de problemen har minskat efter byggandet av utjämningsmagasin mm. Avlastningen gav en tydlig förbättring av fångsterna 212 och den förbättringen verkar hålla i sig 216. Nu fångades 4 öringar på lokalen, varav 22 st 1+ eller större. Öring dominerade stort över lake, och ett flertal + fångades uppströms den övre trumman och bör vara följden av lek på platsen hösten 215. Genom sin längd och produktionsförmåga ett värdefullt vattendrag som troligen skulle kunna bli riktigt produktivt med rätt slags hänsyn. 7
4 35 3 25 2 15 + >+ 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Figur 1 Beräknade tätheter av öring i Skrämmabäcken. Lillån Huskvarna, Norrgården 216-8-11 Lokalen ligger uppströms fallen vid Hyltan men nedströms den gamla dammen vid Klevarp som utgör definitivt vandringshinder i Lillån. Sedan 27 har elfiske på lokalen visat att Vätteröring tar sig förbi Hyltan och leker uppströms. Biotopen domineras av block och sten och utgör i det avseendet en bra miljö för öring. Lokalen var några år delvis indämd av bråte som hamnat i ån från röjningen av en kraftledning strax uppströms. Vid första elfisket 199 fångades ingen fisk på lokalen. Här fångades 216 115 öringar vilket är ett slags medelresultat inom den stora variation som finns på lokalen, se fig 11. Antalet fjolårsungar var dock fortsatt dåligt liksom 214-215 trots de goda tätheterna av årsungar. Lillån är ett utsatt vattendrag med tanke på åns karaktär av stort ofta oskuggat åkerdike längre upp i Tenhultsdalen och resultaten tycks svänga mer här mellan gynnsamma och mindre gynnsamma år. Uppvandringen förbi fallet vid Hyltan tycks dock fungera. 8
3 3 2 2 1 + >+ 24 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Figur 11 Beräknad täthet av öring på lokalen Norrgården Sammanfattande kommentar Förhållandena under 216 verkar ha varit gynnsamma trots torka och låga flöden, något som tyder på att andelen av flödet som utgörs av kallt utströmmande grundvatten har ökat. En sådan effekt kan ge lägre vattentemperatur trots torka och värme. Tydliga förbättringar av öringtätheter efter åtgärder kan nu avläsas på flertalet lokaler i Lillån Bankeryd och Tabergsån. 9