Min okända amerikanska faster Ida

Min okända amerikanska faster Ida Av Rolf A Karlsson November 2005

1 Inledning 1891 emigrerade den 26-åriga Sara Kristina Johansdotter med sin 2-åriga dotter Ida till Amerika från Slätthögs socken, Kronobergs län. Ida var född på gården Nilsagård i Hössjö by där Sara Kristina tjänade som piga. Hemmasonen Anders Johan Carlsson hade erkänt faderskapet och betalat Sara Kristina en större penningsumma. Anders Johan var min farfar och Sara Kristina med dottern Ida hade gått ett okänt öde till mötes i Amerika. Att farfar hade en dotter utanför äktenskapet var till 1999 okänt för mig. Här redovisas vad som hittills framkommit efter flera års efterforskning. Denna syftade till att ta reda på vad som hände med mor och dotter i Amerika och att få kontakt med släktingar i Amerika. En bieffekt var att få kunskap om den stora emigrationen från Slätthög till Amerika och staden Sioux City med omgivningar. 2 Historisk bakgrund Från Slätthögs socken, Allbo härad, Kronobergs län utvandrade ca 900 personer till Nordamerika utav en total befolkning av ca 2500. Slätthögs kyrka Huvudskälet för den stora emigrationen var befolkningsexplosionen under 1800-talet vilket gjorde att landsbygden inte kunde föda befolkningen och att industrialiseringen av Sverige ännu inte hade kommit igång.

Utflyttningen tog fart i större omfattning efter det svåra missväxtåret 1868. I början av 1890- talet hade utflyttningen kulminerat. Det var främst den unga jordlösa befolkningen som gav sig iväg.. Minnesten över utvandrarna från Slätthög utanför kyrkan Då Sara Kristina Johansdotter med 2-årig dotter emigrerade från Slätthög 1891 fanns alltså redan ca 600 Slätthögsbor i Amerika vilket till antalet motsvarade ca 25 % av socknens befolkning. De flesta svenska emigranterna i den stora första vågen i slutet av 1860 talet sökte sig till Mellanvästerns jordbruksbygder, till stater som Minnesota, Illinois och Iowa.

Här fanns det ledig mark och enligt den så kallade homesteadlagen kunde en emigrant som brukade jorden i fem år erhålla sin jord gratis. När Sara Kristina emigrerade hade emigrationen från Sverige utvecklats till en massrörelse. Under toppåren emigrerade drygt 40000 personer årligen från Sverige och emigrantagenterna sålde resepaket inkluderande båtresa Göteborg-Hull, järnväg Hull-Liverpool, båt Liverpool- New York och tåg från New York till valfri destination i Amerika. Då var den lediga jorden redan upptagen och många svenskar sökte sej istället till de expanderande städerna. 3 Backstugan Berget i Hökaboda 1865-1882 Sara Kristina föddes 1865 i backstugan Berget i Hökaboda. Backstugefolket tillhörde den allra fattigaste befolkningsgruppen i samhället och för denna grupp bestod vardagen av en kamp för överlevnad. Hökaboda är en by som ligger ca 10 km norr om Slätthögs kyrka. Fadern var Johan Magnus Gabrielsson och modern var Matilda Carlsdotter. Johan Magnus var född på det närbelägna torpet Stickefälle. De fick 4 barn varav Sara var den andra i ordningen. När Sara Kristina var 11 år dog modern på grund av slag. Åtta månader efter hustruns död gifte Johan Magnus om sej med pigan Maria Petersdotter. De fick 6 barn tillsammans varav 2 dog som spädbarn. ( se vidare bilaga 1). Förhållande för familjen måste ha varit mycket svåra. Backstugan Berget. Foto taget troligen på 30-talet av Idas broder Karl Johansson, Vegby som skickade detta till sin syster i USA. Stugan revs på 50-talet.

Baksidan av kortet Här är samma plats idag. Min dotter Lena står på stenhögen efter skorstenen. Runt platsen finns fortfarande spår efter uppodlad mark som Sara Kristinas far skapade i skogen troligen omkring 1850. Nuvarande ägaren planterade skog för ca 10 år sedan.

Fotot ovan visar stengärdsgården som omsluter fältet. Problemet år att Småland kallas Stenriket därför att överallt finns fullt av stora och små stenar i jorden. För att kunna använda plogen måste de avlägnas. Det var ett enormt stort arbete att utan maskiner avlägsna dessa och bygga stengärdsgårdarna. Dessa hindrade boskapen att komma in på åkern som vid denna tiden betade i skogen, Platsen är ett av många exempel på övergivna boplatser i Smålands skogar. Stengärdesgårdarna är ny skyddade och får inte avlägsnas. De betraktas som monument över våra förfäders hårda livsvillkor. Dessa torp och backstugor skapades under 1800 talet på grund av den ökande befolkningen. De kunde vanligtvis föda en eller två kor, en gris och höns och gav föda till en familj. Många av dessa familjers barn utflyttade till Nordamerika. 4 Nilsagård i Hössjö 1882-1890 1882 när Sara Kristina var 16 år anställdes hon som piga på gården Nilsagård i Hössjö by belägen ca 1,5 km söder om Slätthögs kyrka. På gården bodde ogifta hemmasonen Anders Johan Carlsson, född 1852 med sina föräldrar Carl Magnus Jönsson och Lena Cajsa Andersdotter. Gården har ägts av släkten i många generationer. 1889 i april födde Sara Kristina en dotter utanför äktenskapet : Nanny Ida Wilhelmina. Anders Johan erkände faderskapet.

Anders Johan som ung Enligt en obekräftad uppgift gav Anders Johan en större penningsumma till Sara Kristina. I juni 1893 gifte sig Anders Johan med Mathilda Andersdotter från Hjälmseryds socken. De fick 5 barn i äktenskapet och 15 barnbarn. Anders Johan avled 1919 och Mathilda 1932.

Det gamla huset på Nilsagård, troligen midsommar 1893 efter giftermålet. Anders Johan står i förgrunden. På bänken till höger sitter hans mor Lena Kajsa och hustrun Mathilda. 5 Hultet 1890-1891 Hultet är ett markområde som tillhör byn Klasentorp, beläget 3-4 km norr om den centrala byn och ca 5 km norr om Slätthögs kyrka. På Hultet fanns ett flertal torp tillhörande olika gårdar i byn. Enligt husförhörslängd flyttade Sara Kristina med dotter till Hultet, närmare bestämt till Södrahult tillhörande Skåningagård i Klasentorp i november 1890 när dottern Nanny Ida W var ett och ett halvt år. Torpet beboddes av änklingen Jonas Svensson, född 1820. Hans hustru Kajsa Lisa Kristoffersdotter hade dött i januari samma år. Ca 1-2 km norr om Södrahult fanns torpet Lilla Norrhult (beläget vid vägskälet mot Gamleboda). Där bodde sockenskräddaren Erik Pettersson (född 1834) med hustru Kristina Gustafsdotter (född 1825). 2 av deras 4 barn nådde vuxen ålder nämligen döttrarna Wendela (född 1857) och Amanda (född 1867). Döttrarna hade utvandrat till Amerika 1888 respektive 1890 och bodde i Sioux City, Iowa. Mellan Södrahult och Lilla Norrhult låg torpet Björkelund tillhörande byn Littelhult, även kallad Knappaträdan. Härifrån hade Carl Gustaf Danielsson (född 1866) utvandrat med Amanda som ressällskap till Sioux City år 1890.

6 Utflyttning i juli 1891 till Amerika Onsdagen 15 juli 1891 besökte följande personer prästgården i Slätthög för att anmäla utflyttning till Amerika : Sara Kristina Johansdotter (26 år) med dottern Nanny Ida Wilhelmina (2 år) från Södrahult, Skåningagård, Klasentorp Erik Pettersson (57 år) och Kristina Gustafsdotter (75 år) från Lilla Norrhult, Södragård, Klasentorp Vendla M Åberg (14 år) från Åboda Wendla M Jonasdotter (30 år) från Hässleberg. Vendla Åberg tillhörde en stor familj som i sin helhet successivt utflyttade till Amerika. Hon var det tredje syskonet som utvandrade. Åren efter följes hon av föräldrarna, grenadjären Anders Magnus med hustru Ingrid Kajsa och ytterligare 5 syskon. Anders Göran Johannesson (20 år) från Södragård, Klasentorp finns också registrerad som utflyttad samma datum. Men han reste inte tillsammans med de övriga. Han hade deltagit i ett byaslagsmål mellan Klasentorp och Hössjö och misshandlat en person så svårt att han såg sej tvungen att fly till Amerika för att undvika lagens arm. Enligt uppgift skjutsades han till Vislanda station med häst. Troligtvis tog han tåget till Malmö och emigrerade via Köpenhamn där det var möjligt att emigrera utan legala utresedokument. Han bosatte sej i Duluth, Minnesota och besökte sin hembygd på 1920-talet. Veckan efter utflyttningsanmälan drog övriga sällskapet med hästskjuts från Slätthög till Moheda järnvägsstation 4 km därifrån. Därefter med tåg till Göteborg via Nässjö och Falköping (järnvägen Alvesta-Borås var ännu inte byggd). Resan torde ha tagit en hel dag i anspråk. Fredagen 24 juli gick man ombord på emigrantfartyget Auristo efter övernattning på emigranthotell. Fartyget avgick enligt tidtabell varje fredag em och var väldigt nytt och modernt och hade tom elektriskt ljus. Enligt passagerarlista inlämnad av emigrantagenterna avreste denna dag ca 300 svenska emigranter. Av ovan nämnda Slätthögsbor finns på passagerarlistan : Sara Kristina med dotter med angiven destination Sioux City samt Vendla Åberg och Wendla Jonsson med angiven destination till Minneapolis. 7 Resan Göteborg till Sioux City 1891 Resan med båt från Göteborg till Hull i England tog ca ett och ett halvt dygn. Detta betydde att de anlände till Hull söndagen 27 juli på eftermiddagen. Efter övernattning på hotell reste man med järnväg till Liverpool vilket tog en halv dag i anspråk. Efter några dagars väntan på emigranthotell fortsatte man med ett större skepp till New York.

Ett emigrantfartyg lämnar Göteborg med destination England Vid denna tid hade de stora Amerika fartygen utvecklas till stora snabba båtar jämfört med tidigare decenniers fartyg. Överfarten över Atlanten tog ca 10 dagar Ett stort emigrantskepp lämnar Liverpool med destination New York Mottagningsstationen för amerikaemigranter var vid denna tid Old Barge Office, beläget vid den sydöstra spetsen av Manhattan. Vid denna tid passerade ca 2000 personer per dag genom detta nålsöga. Ca 1 % blev avvisade av främst hälsoskäl eller att inte bedömdes kunna försörja sej. Stationen var ett provisorium i väntan på att den nya mottagningsstationen som höll på att byggas på Ellis Island skulle bli färdig. Denna fick en mottagningskapacitet på 10000 emigranter om dagen. Den gamla mottagningsstationen Castle Garden på sydvästra spetsen av Manhattan hade stängts i april 1890 efter att varit i drift sedan 1855.

Mottagningsproceduren måste ha varit mycket jobbig och förvirrande för Slätthögsborna som troligtvis innan denna resa aldrig tidigare varit utanför hembygden. Efter denna pärs väntade en ca 200 mils järnvägsresa från New York till Sioux City. Sträckan motsvaras av sträckan Stockholm Rom. Rederiet hade agenter som hjälpte invandrarna att hitta tågen västerut. Agenterna försökte också varna resenärerna för yrkesbedragare som försökte avlura dem på pengar och bagage. Amerikanska järnvägsnätet var vid denna tiden fullt utbyggd och drevs med stor effektivitet. Sällskapet från Slätthög första anhalt var Chicago där sällskapet spreds till sina olika slutmål. Sara Kristina med dotter, Erik och Kristina till Sioux City samt Vendla och Wendela till Minneapolis i Minnesota. Från Chicago till Sioux City var det ytterligare 700 km med minst ett ytterligare tågbyte. I mitten av augusti 1891 kom sällskapet lyckligt fram till slutmålet, förhoppningsvis med pengar och bagage i behåll. I staden bodde döttrarna till Erik och Kristina från Lilla Norrhult. De var medlemmar i en kyrkoförsamling som tillhörde Svenska Missionsförbundets systerkyrka i USA. Församlingen kallades First Covenant Church. Människorna från Slätthögs isolerade skogsbyar som kom till Sioux City måste inte bara anpassa sej till ett nytt land utom också till en modern storstad. 8 Sioux City, Iowa I Sioux City i staten Iowa och landsbygden runt denna fanns i slutet av 1800 talet ett antal bygder med starkt svenskt inslag. Ett tecken på detta är alla svenska kyrkoförsamlingar i området. Många emigranter från Slätthög och omgivande socknar bodde på gårdar i närheten. Högtgående tåg i Sioux City 1856 hade staden 2 hotell, en bank och 150 invånare. Snart blev slakterier en viktig näringsgren i staden. Slakterierna och andra industrier drog snabbt till sig många människor

till Sioux City. Mellan 1880 och 1890 växte staden explosionsartat. 1880 bodde 7500 människor i staden och tio år senare hade antalet vuxit till 38000. Av dessa var ca 4000 av svenskt ursprung. Efter svenska förhållanden var den mycket stor. Exempelvis bodde i Växjö bara 6000 människor vid denna tid. Staden var mycket modern. 1890 fanns det både elektriska spårvagnar och högtgående lokaltåg. Missionsförbundets grundare P Waldenström gjorde en resa i Nordamerika 1890 och besökte en mängd orter med svensk befolkning, bl a Sioux City. Han skriver i sin reseskildring : Sioux City är en av Amerikas mest framstående städer. Dess läge är även det mest utmärkta, som någon stad kan ha. Det ligger ungefär fem hundra eng. mil nästan rätt i väster om Chicago vid den stora floden Missouri, just vid den punkt där staterna Nebraska, Södra Dakota och Iowa sammanstöter. Den omgivande trakten är mycket fruktbar. Sioux City har även utmärkta järnvägskommunikationer. Över Missourifloden är byggd en järnvägsbro av järn som sägs ha kostat 1,250,000 dollars (nära 5 millioner kronor). Inte mindre än 36 passagerartåg kommer och går dagligen. Stadens historia är ett märkvärdigt exempel på hur städer i Amerika kan uppstå och utvecklas. År 1855 fanns på den plats där Sioux City nu ligger, endast två hus. Vid slutet av samma år fanns där nio hus. Av dessa var två hotell, två handelsbodar och ett postkontor. År 1856 fanns 90 hus och 400 invånare. 1889 hade staden 40000 invånare. Under år 1889 byggdes i Sioux City 150 nya affärshus och 763 bostadshus samt 8 kyrkor. För gatukommunikationerna är sörjt genom utmärkta spårvagnar vilka drages dels av hästar, dels av kablar, dels av ånga. Stadens huvudsakliga näringar är dess handel med spannmål, isynnerhet majs och dess stora slakterier. De senare är fyra till antalet. Under år 1888 var tre av dem igång och där slaktades då 11 tusen svin samt 2 tusen nötkreatur om dagen. De första svenskarna anlände till Sioux City för ungefär 20 år sedan. Några av dem bor där ännu och är rika. Man antar att staden har 4 tusen svenskar. De som har något kyrkligt intresse och de är ju där som på andra håll i minoritet är delade i olika församlingar med var sin kyrka. Missionsförsamlingen är den äldsta av de skandinaviska församlingarna. Den stiftades redan i början av 1870-talet. Församlingen har dock inte haft stor framgång. I allmänhet företer Sioux City ett bedrövligt tillstånd. En mammons ande vilar tungt över staden, och väckelser är der sällsynta. Rusdrycksförbud gäller i Sioux City och i staten Iowa. Dock råder i staden mycken dryckenskap, beroende därpå att Sioux City ligger alldeles på gränsen till Nebraska, där rusdryckshanteringen ännu är tillåten. I slutet av 1800-talet fanns en stark koncentration av svenskar och svenskättlingar strax öster av centrum kring ett område som begränsas av Court Street och Clark Street. Speciellt den mellanliggande Iowa Street befolkades nästan bara av svenskar. Många svenskar var snickare till yrket. En annan intressant iakttagelse är att i de fina stadsdelarna var det mycket vanligt kring sekelskiftet att nyanlända unga svenskor var anställda som hembiträden. Kring 1910 förändrades befolkningsmönstret. Man ser att en del svenskar flyttade ut och ryska judar flyttade in i området. Gatunätet har också ändrats. Efter 1920 har det dragits en järnväg och en genomfartsled (Floyd bouleward) mellan gatorna Iowa Street och Clark Street.

Under 1900-talet minskade staden i relativ betydelse. Slakterierna är nu borta och staden har för närvarande 80 000 invånare. 9 Familjen Welin i Sioux City Drygt ett år efter ankomsten till Sioux City gifte sej Sara Kristina från Slätthög med änklingen Nils Welin. Nils (Nels) och hans andra fru Sara Christina strax efter giftermålet Nils Persson ( född 1844) hade utvandrat tillsammans med hustrun Elna ( född 1851) år 1873 från Vä socken i Kristianstads län till Fremont i staten Nebraska där redan hans bror Pete (Per) bodde. Bröderna tog sig namnet Welin i USA.

Nils hade ägt en liten gård i Ormatofta i Vä socken och lyckats så bra med skördarna att han lyckades finansiera resan till Amerika. Men där fick han i början slita hårt. Blanda annat arrenderade han mark men hade otur med skördarna. Efter att haft en del andra arbeten öppnade han en speceriaffär i den expanderande staden Sioux City. Affären förblev i familjens ägo ända till 1950. Nils och Elna fick 6 barn tillsammans. Anmärkningsvärt är att de flesta dog unga. ( se bilaga 2) Familjen var medlemmar i stadens svenska missionsförsamling, First Covenant Church. Dess kyrka låg vid Court Street i svensk-kvarteren. Endast någon eller några veckor efter Sara Kristina och Idas ankomst till staden 1891, dog hustrun Elin i en ålder av 40 år. Nils Welin stod då som vårdnadshavare till Alise 11 år, Anna 8 år och David 4 år. Den 25-åriga dottern Kersti Mari dog 28 september 1892. Strax därefter gifte sej Nils med Sara Kristina från Slätthög (4 november 1892). Året efter dog även Nils dotter Alise i en ålder av 13 år. Nils ändrade sitt förnamn till Nels och hans nya hustru och fosterdotter ändrade sina tilltalsnamn till Christina och Ida. Nels och Christina fick 5 barn: (se bilaga 2). Familjen hyrde först bostad på adressen 1418 7th Street men flyttade på 1910-talet till eget hus på samma gata till adressen 1500 7th Street vid korsningen till Clark Street. I bottenvåningen fanns familjens affär. År 1920 bodde barnen Albert, Elsie och Effie fortfarande kvar i familjen. Ellen och Alice var gifta och bodde i Kansas City, Missouri. Ellen var gift med Fred R Miller och de fick detta år dottern Dorothy. Den 29 oktober 1929 dog Nils Welin i en ålder av 85 år. Den sista tiden hade han varit nästan blind vilket innebar att hustrun och de hemmavarande barnen skötte affären. Enligt uppgift från folkräkningen 1930 bodde änkan Christina Welin kvar på samma adress tillsammans med sonen Albert och dottern Effie. Christinas yrke uppgavs vara specerihandlare och barnen handelsbiträden. Det ägda huset hade ett registrerat värde av $1000. Den 11 juni 1934 dog sonen Albert. Han hade tjänstgjort i 1:a världskriget i Europa. På 30-talet gifte Christina om sig med Olaf Anderson. I januari 1951halkade hon på en isfläck när hon hängde tvätt och bröt lårbenshalsen. I mars 1951 dog hon 86 år gammal. Därefter sålde familjen affären och den nye ägaren gjorde om den till en bar.

Sara Christina lärde sig tala bra engelska och var mycket aktiv ända till sin död Ellens dotter (och Christinas dotterdotter) Dorothy heter Atkinson i efternamn och bor i numera i Shalimar, Florida tillsammans med sin ena dotter Chris (Christina) Asbill med familj. Hennes andra dotter heter Jennie Sara och är bosatt i Geneva, New York. Dorothy har många barndomsminnen av sin mormor Sara Christina och gav sina döttrar var sitt namn efter henne. Sara Christina på äldre dar 10 Idas familj i Sioux City Ida konfirmerades 1903. Hon gifte sej med Charles D. Martin vars föräldrar invandrat från Nordirland. Vid giftermålet var Ida 19 och Charles 30 år. De fick en dotter, Helen. Enligt folkräkningen 1920 bodde familjen då i Sioux City och Idas titel var nurse ( = sjuksköterska) och Charles försäljare. Senare drev paret ett hem för mentalt handikappade på en hyrd gård utanför Fort Dodge i Iowa. Denna verksamhet gick inte så bra ekonomiskt. Charles dog troligen redan på 30-talet och därefter flyttade Ida tillbaka till Sioux City till ett hus i korsningen 16th Street Clark street. I sin lägenhet hade hon en mängd kanariefåglar. Hon tog arbete på en borstfabrik i närheten.

Senare köpte hon ett eget hus i den östra delen av staden, adress 2058 Clinton Street. Hon fick svårigheter att behålla huset på grund av ekonomiska problem och då övertog dotterns familj huset. Hon gifte om sig i slutet av sin levnad. Jag har inte lyckats få vetskap om med vem, men en uppgift säger att han hette Frank i förnamn. Ida levde 1951 når hennes mor dog. Men det är oklart när hon själv dog. En uppgift säger att hon dog under första halvan av 1950-talet. 11 Helen Cormanys familj Idas dotter Helen föddes 1910 och gifte sej vid 18 års ålder med den ett år äldre Harold Cormany. Bägge började arbeta i ett av de stora slakterierna i staden. Harold blev så småningom förman. Helen arbetade sedan på en fabrik som gjorde el-komponenter, Där fick hon någon form av förgiftningsskada och dog redan 1963 i en ålder av 53 år. Helen och Harold fick 2 söner : George och Harold Jr Harold Sr flyttade efter sin pensionering till Arizona och gifte om sej med Bessie. Han dog 1988. Bessie är fortfarande är i livet. Fotot taget 1948 i Sioux City. Från vänster: Ida, Ellen, Helen, George, Harold Jr and Olaf

Harold Jr var brandman och fick 2 barn: sonen Randy och dottern Sandy. Han blev rökförgiftad i tjänsten och dog av sviterna i 1973 i Omaha, Nebraska. Efter hans död tog Harold sr hand om barnen i Arizona där de fortfarande bor. George bor för närvarande i det lilla samhälle Onowa söder om Sioux City nära Missouri floden. Han arbetar på en kasino- båt på floden. Han är gift för tredje gången. Första giftet slutade med skilsmässa och hans andra fru dog i cancer. I första giftet fick George 5 barn och i det andra 2 barn. Helen Cormany with med sina pojkar på landet i Iowa Harold Cormany Sr

Randy Cormany, en av Helens och Harolds sr sonsöner med sin fru Julie 2004 i Arizona 11 Övriga personer från Slätthög och angränsande socknar som reste till Sioux City I staden bodde Eriks och Kristinas två döttrar från Lilla Norrhult med familjer. De var också inskrivna i First Covenant Church. Vendela hade gift sej med Nils Peter August Karlsson (född 1847 i Hjelmseryd) 1879. De fick 4 barn i Sverige. Familjen utflyttade till Nordamerika och Sioux City i april 1888. Ytterligare 2 söner föddes i Amerika. Den yngste sonen Gilbert Carlsson dog i Sioux City juni 1986 som pensionerad järnvägsarbetare. Ende sonen Gordon Carlson lever för närvarande i Sioux City som pensionär. Han har en son som är präst i South Dakota. Amanda gifte sej i september 1888 med Johan August Svensson, också från grannsocknen Hjelmseryd. En månad efter giftermålet föddes dottern Anny Maria. I april 1889 utvandrade mannen Johan August till Amerika och ett år senare i april 1890 följde hustru och dotter efter till Sioux City. Ressällskap var Carl Gustaf Danielsson från Björkelund, Littelhult. Familjen var medlemmar i First Covenant Church i Sioux City under åren 1893-1907. De bodde på samma gata som systerns familj. ( Se vidare bilaga 4) Det är ej bekräftat att föräldrarna från Lilla Norrhult verkligen reste till Amerika Trots att de begärde utflyttningsbevis till Amerika samma dag som Sara Kristina. De finns nämligen inte med på passagerarlistan från båten Auristo. Ytterligare en Slätthögsbo var inskriven i den svensk-amerikanska församlingen i Sioux City nämligen Nels Danielson. Han var född Bästerna Norregård 1881 under namnet Nils Mandus Danielsson och hade utvandrat i maj 1890 med destination Chicago.

Hans äldre bror Anders Johan, född 1875 följde efter genom utvandring 1896 med destination Sioux City. Troligtvis bodde också Amandas ressällskap Carl Gustaf Danielsson från Björkelund, Littelhult kvar i staden eller dess närhet. Från byn Skog tillhörande grannsocknen Moheda (beläget ca 7 km från Klasentorp) utvandrade följande syskonskara med destination Sioux City: Johannes, Justina, Johan Walfrid, Gustaf Adolph och Carl Otto. Föräldrarna hette Jonas Johannesson och Inga Catharina Andersdotter. Carl Ottos levnad i Amerika är känd. Han arbetade på en gård i närheten av Kiron ca 50 km från Sioux City Han gifte sej med änkan på gården. Denna var änka efter sonen till Carl Magnus Johannesson (Johnsson) som hade utvandrat redan 1867 från Skåningagård, Klasentorp. Carl Ottos familj flyttade 1902 till Redfield, South Dakota. En systerson till ovanstående utvandrare, John Mellskog följde efter på 1900-talet och blev framgångsrik byggmästare i Chicago. Hans son Donald från Chicago har byggt en sommarstuga vid byasjön Fiolen som han besöker varje år.. 12 Hur jag kom fram till fakta i denna berättelse Information om att farfar hade fått en dotter före sitt giftermål fick jag 1999 av min kusin Erik Nilsagård. Jag startade denna efterforskning i början av 2001. Enda spåret var en anteckning om Idas födelse i Slätthögs husförhörslängd och en anteckning om utflyttning till Amerika. Jag hade ingen erfarenhet av emigrantforkning men inköpte boken Emigrantforska steg för steg! av P Clemensson och K Andersson. Boken var till mycket stor nytta och rekommenderas varmt till alla som vill börja emigrantforska. Av en kusin fick jag reda på att min farbror Gustaf Hössjer besökte USA i början av 1950- talet på yrkesmässiga orsaker. Han gjorde då vissa efterforskningar efter sin syster. Men uppgifter saknas om resultatet eller hur den gjordes. Ganska tidigt fick jag fram att Sara Kristina hade åkt till Sioux City, via passagerarlista uppgjord av hamnpolisen i Göteborg. I en databas (EMIHAMN) finns 1,3 miljoner svenska emigranter från passagerarlistor uppdaterade. Denna databas finns på en CD-skiva som jag införskaffade. Parallellt letade jag upp Sara Kristinas födelseplats i Hökaboda och började kartlägga hennes släkt för att eventuellt komma i kontakt med någon av hennes släktingar i Sverige som skulle kunna känna till hennes öden i USA. Eller att hitta släktingar till henne som också emigrerat och kanske via dessa få fram information. Men dessa undersökningar gav inget resultat. Jag kartlade också andra Slätthögsbor som for till Sioux City för att via dem kunna spåra Sara Kristina. Men detta gav detta inte heller något resultat.

I April 2003 registrerade jag en förfrågan om Sara Kristina och hennes dotter på ett amerikanskt släktforskningsforum för Sioux City på Internet. (Ancestry.com). Via denna hemsida kan man också få tillgång till registren från de amerikanska folkräkningarna som görs var tionde år. (tom 1930). De handskrivna registren är avfotograferade och visar gata för gata, adress för adress samtliga boende vid en viss tidpunkt. Nu är samtliga register även uppdaterade digitalt och sökbara, vilket inte var fallet 2003. Jag satt många kvällar hösten 2003 och lusläste registret för Sioux City för år 1900 för att försöka hitta Sara Kristina med dotter Nanny Ida Wilhelmina. En kväll i November 2003 fick jag napp. Jag hittade Nels Welins familj med hustru Christina (född 1865 i Sverige) och styvdotter Ida, (född i Sverige 1889). Därefter gick det snabbt att karlägga familjen Welin via folkbokföringen 1920 och 1930 som redan då var sökbara. Jag fann till exempel att Nels och Christinas dotter Ellen bodde 1930 i Kansas City och hade en dotter Dorothy. Men hur skulle jag gå vidare för att hitta anförvanter till Christinas barn? Folkräkningarna efter 1930 är inte tillgängliga och något central folkbokföring finns inte i USA. Exempelvis att spåra Dorothy? De flesta barnen till Sara Christina var döttrar och man kunde misstänka att de hade fått andra efternamn som vuxna. Ett spår var att söka efter släktingar till systrarna Vendla och Amanda från Lilla Norrhult för att eventuellt från dem få information om familjen Welin. Jag lyckades spåra en sonson till Vendla, Gordon Carlson i Sioux City, men han hade ingen information om sin farmor eller hennes bekanta. Men i December 2003 skedde undret. Jag fick svar från Dorothys dotter Jennie på min förfrågan via Internet. Hon skrev att hon och hennes mor börjat forska efter sin svenska bakgrund och att mina uppgifter stämde med deras släktingar. Vi började brevväxla via mail och utbytte information. Det mest värdefulla för mig var alla familjefoton som Dorothy skannade och skickade via e-post. Också alla brev som Christinas bröder Karl och Axel i Småland skickat till sin syster i USA fick jag via e-post. Även brev till Nels Welin från syster och mor i Skåne. Jag översatte dessa till Dorothys stora tacksamhet och glädje. Jag fick sedan information av Dorothy att Idas dotter Helen gift sig med en man vid namn Cormany och att hon fick 2 söner vid namn George och Harold. Men hon visste inte var dessa nu bodde i USA. Via en personsökningssida på Internet fick jag fram några personers telefonnummer som hette George Cormany och som bodde i staten Iowa. En person bodde ganska nära Sioux City. Jag ringde upp denne för att få reda på om vi var släkt. Vi kunde snabbt konstatera att så var fallet eftersom hans mor hette Helen och hans mormor Ida. Via honom fick jag adressen till hans avlidne broders barn i Arizona. Sedan hände inte mycket i denna efterforskning förrän i Oktober 2005 då jag besökte den 85- åriga Dorothy i Florida under några dagar. Jag blev kungligt mottagen i hennes och Chris stora hem. Jag fick där ytterligare foton och information under givande och intressanta samtal. Jag hade också planer att besöka Randy och Sandy Cormany i Arizona men tiden räckte inte till.

Dorothy, dotterdotter till Sara Christina, visar sitt familjealbum för mig i hennes hem i Florida 13 Funderingar och spekulationer Varför utvandrande Sara Kristina med dotter till Amerika? Att som ogift mor med dotter utvandra utan att ha försörjningen tryggad i det nya landet skulle vara ett stort vågspel. Jag tror att systrarna från Lilla Norrhult skrev hem till föräldrarna för att hjälpa Nils Welin att skaffa en hushållerska i familjen. Orsaken var att hans hustru Ellen var dödssjuk. Systrarnas och Welins familjer tillhörde ju samma lilla kyrkoförsamling i Sioux City och kände därför varandra. Under denna tid emigrerade många unga svenskor för att bli anställda som hembiträden i städerna. The Swedish maid var eftersökt och känd för att vara arbetsam och hederlig. De fick ett mycket bättre liv som hembiträde i Amerika jämfört med att vara piga på en lantgård i Sverige. En av de närmaste grannarna till systrarnas föräldrar var Sara Kristina i Södrahult som dessutom hade kapital till Amerika biljetten. Troligen gjordes anställningen upp via brev mellan Sara Kristina och Nils Welin.

Fortfarande skulle jag vilja veta mer: Om relationen mellan Anders Johan och Sara Christina i Nilsagård Om Idas liv, speciellt under hennes senare levnad som tyvärr hennes sonson George inte kan ge mycket information om. Om vad som hände med sockenskräddaren Erik och hans hustru från Lilla Norrhult. Kom de fram till Amerika eller blev de kvar i Sverige? 14 Källor 1) Material från den federala folkräkningen i USA (census) för åren 1900, 1910, 1920 och 1930. (Finns tillgängliga via Internet, www.ancestry).com) 2) EMIHAMN databas omfattar 1,3 miljoner svenska emigranter från passagerarlistor i emigranthamnarna samt mikrorullar över passagerarlistorna. ( CD-skiva) 3) Dataregister över anmälda emmigrationer från svenska kyrkböcker (Emigrantinstitutet) 4) Kopia av officiell förteckning över emigranter för året 1891 från Slätthögs församling 5) Databas över namn som finns i mikrofilmade församlingsböcker från svenska församlingar i USA (Emigrantinstitutet) 6) Kronobergs Genealogiska Förenings (KGF:s) databas över födda, vigda och döda i länet (CD-skiva) 7) Register över emigranter från Moheda och angränsande socknar (inkluderande Slätthög). Registret är skapat av Ingmar Hedenvik och innehåller data från svenskamerikanska kyrkor i USA. Registret finns i papperversion på Emigrantinstitutet och på biblioteket i Moheda. 8) Husförslängder över Slätthögs och Hjelmseryds socknar 1880-talet och 1890-talet. (mikrokort via SVAR) 9) Social Security Death Benefit Records (Internet). 10) Församlingsbok First Covenant Church, Sioux City ( mikrorulle Emigrantinstitutet) 11) Eva-Britta Fransson, Gamleboda, Slätthög 12) Märta Karlsson, Hökaboda, Slätthög 13) John Johansson, Hössjö, Slätthög 14) Ruth Dahl, Hössjö, Slätthög 15) Sven Erik Nilsson, Göteborg 16) Rut Petersson, Anderstorp 17) Jennie Canne, New York 18) Dorothy Atkinson, Florida 19) George Cromany, Iowa 20) Boken om Slätthög och Mistelås, kapitel Emigrationen i Slätthög av Eva-Britta Fransson 21) Emigrantforska steg för steg! av P Clemensson och K Andersson 22) Böckerna Grönabergs rote, del 1 och del 2, utgivna av föreningen Grönabergs rote. 23) Genom Norra Amerikas Förenta Stater, Reseskildring av P Waldenström utgiven 1890 24) Personuppgifter från familjen Welins familjebibel.