Sara Kristina från Berget i Hökaboda ett livsöde av Rolf A Karlsson

Transkript

1 Sara Kristina från Berget i Hökaboda ett livsöde av Rolf A Karlsson Mina forskningar efter Sara Kristina och hennes dotter För ca 10 år sedan fick jag veta att min farfar i slutet av 1800-talet hade fått en dotter innan sitt giftermål. Modern Sara Kristina emigrerade till Amerika med sin lilla dotter och deras vidare öden var okända. Jag bestämde mig för att försöka ta reda på vad som hände med dem i Amerika och kontakta släktingar där. Här redovisas resultatet av mina efterforskningar som varit mycket intressanta och som gett mig mycket tillfredsställelse. Backstugan Berget i Hökaboda Sara Kristina Johansdotter föddes 1865 i backstugan Berget i Hökaboda. Backstugefolket tillhörde den allra fattigaste befolkningsgruppen i samhället och för dessa var vardagen en kamp för överlevnad. Backstugan Berget. Foto taget troligen på 30-talet av Sara Kristinas broder Karl som skickade detta till sin syster i USA. Stugan revs på 50-talet.

2 Fadern Johan Gabrielsson var född på det närbelägna torpet Stickefälle. Han hade byggt backstugan och brutit upp en liten odlingsplätt i den steniga skogen. Han gifte sig 1861 med Matilda Carlsdotter och de fick barnen Frans, Axel, Sara Kristina och Karl. Frans klassades som idiot i husförhörslängden vilket var dåtidens språkbruk för utvecklingsstörd. Axel blev skräddare och bosatte sig i Gröndal i Grönaberg. Karl blev skomakare mm och bosatte sig i Vegby, Moheda dog Matilda i en ålder av 34 år. Ett halvår senare gifte Johan om sig med Maria Petersdotter. De fick 6 barn varav fyra blev vuxna nämligen Ernst Emil, Aron, Johannes och Justina. Ernst Emil tog sig namnet Linde n och blev skomakare i Hökaboda. Justina flyttade till Göteborg. Nilsagård i Hössjö anställdes Sara Kristina vid 16 års ålder som piga på gården Nilsagård i Hössjö. På gården bodde ogifta hemmasonen Anders Johan Carlsson, född 1852 med sina föräldrar. I april 1889 födde Sara Kristina en dotter utanför äktenskapet som döptes till Nanny Ida Wilhelmina. Anders Johan erkände faderskapet och betalade Sara Kristina en större penningsumma. I november 1890 avflyttade Sara Kristina med dotter från gården. Anders Johan gifte sig 4 år senare med Matilda Andersdotter från Hjälmseryd och fick 5 barn i sitt äktenskap. En av sönerna var min far Bertil. Hultet Hultet är ett markområde som tillhörde Klasentorp. I torpet Södrahult bodde änklingen Jonas Svensson, född Hans hustru hade nyligen dött. Hit flyttade Sara Kristina med sin dotter. Hennes situation kan inte ha varit avundsvärd som inneboende i torpet och med en så kallad oäkta dotter. Norr om Södrahult fanns torpet Lilla Norrhult (beläget vid vägskälet mot Gamleboda). Där bodde sockenskräddaren Erik Pettersson (född 1834) med hustru Kristina (född 1825). Två av deras fyra barn nådde vuxen ålder nämligen döttrarna Wendela och Amanda. Dessa hade utvandrat till Amerika 1888 respektive 1890 och bodde i staden Sioux City i staten Iowa. Utflyttning till Amerika 1891 En av döttrarna från Lilla Norrhult hade skrivit till sina föräldrar att en svensk familj som tillhörde samma kyrkoförsamling i Sioux City sökte en hemhjälp. Anledningen var att hustrun i familjen var sjuk. Brevledes gjordes upp att Sara Kristina som hade pengar till amerikabiljetter fick platsen. Onsdagen 15 juli 1891 besökte sju personer prästgården i Slätthög för att anmäla utflyttning till Amerika, däribland Sara Kristina med dotter och skräddaren Erik Petterson med hustru. Veckan efter utflyttningsanmälan åkte de hästskjuts till Moheda. Men Erik Petterson med hustru saknades i sällskapet. De fullföljde inte utflyttningen av någon okänd anledning. Resten av sällskapet fortsatte med tåg till Göteborg. Fredagen 24 juli gick de ombord på emigrantfartyget Auristo efter övernattning på emigranthotell. Fartyget avgick enligt tidtabell varje fredag och var väldigt nytt och modernt Det hade tom elektriskt ljus. Enligt passagerarlistan avreste denna dag ca 300 svenska emigranter på fartyget. Resan från Göteborg till Sioux City 1891 Resan med båt från Göteborg till Hull i England tog ett och ett halvt dygn. Efter övernattning på hotell fortsatte man med järnväg till Liverpool.

3 Där gick de direkt ombord på den stora atlantångaren Majestic tillhörande rederiet White Star. Vid denna tid hade de stora amerikabåtarna utvecklas till stora snabba ångfartyg. Överfarten över Atlanten tog ca 10 dagar. På denna resa tog Majestic ca 1000 emigranter från hela Europa däribland 156 svenskar. Bland svenskarna fanns många barnfamiljer. De anlände till New York 5 augusti Därefter väntade mottagningsstationen för emigranter på Manhattan. Vid denna tid passerade ca 2000 personer per dag genom detta nålsöga. Ca 1 % blev avvisade av främst hälsoskäl eller att de inte bedömdes kunna försörja sig. Proceduren måste ha varit mycket jobbig och förvirrande för Slätthögsborna som troligtvis innan denna resa aldrig tidigare varit utanför hembygden. Efter denna pärs väntade först 130 mils järnvägsresa från New York till Chicago. Rederiet hade agenter som hjälpte invandrarna att hitta tågen västerut. Agenterna försökte också varna resenärerna för yrkesbedragare som försökte avlura dem på pengar och bagage. I Chicago spreds sällskapet från Slätthög till sina olika slutmål. Sara Kristina med dotter fortsatte ensamma till Sioux City vilket innebar ytterligare 70 mils tågresa inkluderande tågbyten. I andra veckan i augusti 1891 kom de lyckligt fram till slutmålet, förhoppningsvis med pengar och bagage i behåll. Sioux City, Iowa Sioux City hade 1856 två hotell, en bank och 150 invånare. Snart blev slakterier en viktig näringsgren i staden. Slakterierna och andra industrier drog snabbt till sig många människor till Sioux City. År 1888 slaktades grisar och 2000 nötkreatur om dagen. Mellan 1880 och 1890 växte staden explosionsartat bodde 7500 människor i staden och 1890 hade antalet vuxit till Efter svenska förhållanden var den mycket stor. Exempelvis bodde i Växjö bara 6000 människor vid denna tid. Staden var mycket modern fanns det både elektriska spårvagnar och högtgående lokaltåg. Antalet invånare av svenskt ursprung var ca 4000 och svenskarna var den största etniska gruppen i staden. I slutet av 1800-talet fanns en stark koncentration av svenskar och svenskättlingar strax öster av centrum. Några gator befolkades av nästan enbart svenskar. Det fanns inte mindre än 5 svenska församlingar i staden. Avläggare av Svenska kyrkan, Missionskyrkan, Baptistkyrkan och Metodistkyrkan som alla hade verksamhet på svenska språket. Många svenskar var snickare till yrket. En annan intressant iakttagelse är att i de fina stadsdelarna var det mycket vanligt att nyanlända unga svenskor var anställda som hembiträden. Under denna tid emigrerade många unga svenskor för att bli anställda som hembiträden i städerna. The Swedish maid var eftersökt och känd för att vara arbetsam och hederlig. De fick ett mycket bättre liv som hembiträde i Amerika än att vara piga på en lantgård i Sverige. Under 1900-talet minskade staden i relativ betydelse. Slakterierna är nu nästan borta och staden har för närvarande invånare. Familjen Welin i Sioux City Nils Persson (född 1844) hade utvandrat tillsammans med hustrun Elna år 1873 från Vä socken i Kristianstads län till staten Nebraska där tog sig namnet Welin. Nils slet ont första tiden som arrendator. Efter några år öppnade han en speceriaffär i den expanderande staden Sioux City. Familjen var en av de första medlemmarna i den svenska missionsförsamlingen i staden, First Covenant Church. Nils och Elna fick 6 barn tillsammans. Men de flesta nådde inte vuxen ålder. Efter ankomsten till staden började Sara Kristina som hemhjälp i familjen

4 Några veckor efter hennes ankomst dog Elna i en ålder av 40 år. Nils Welin stod då som ensam vårdnadshavare till 3 minderåriga barn. Ett år senare gifte sej Nils med Sara Kristina (4/ ). Nils ändrade sitt förnamn till Nels och hans nya hustru ändrade sitt tilltalsnamn till Christina. Hennes dotter bytte tilltalsnamnet från Nanny till Ida och blev medlem i familjen i form av styvdotter till Nels. Familjen ägde ett eget hus i svenskkvarteren. I bottenvåningen fanns deras affär. Nels och Christina fick tillsammans fem barn under åren fick de sitt första barnbarn Dorothy. Christina tog hand om Dorothy under dennas två första år när modern utbildade sig i reklambranschen i Kansas City dog Nels Welin i en ålder av 85 år. Den sista tiden hade han varit nästan blind vilket innebar att hustrun och de hemmavarande barnen skötte affären. På 30-talet gifte Christina om sig med Olaf Anderson. Hon började också hyra ut rum till resande i fastigheten. I januari 1951halkade hon på en isfläck när hon hängde tvätt och bröt lårbenshalsen. I mars samma år dog hon 86 år gammal. Sara Christina lärde sig tala bra engelska och var mycket aktiv ända till sin död Nils (Nels) och hans andra fru Sara Christina strax efter giftermålet Dottern Idas familj Ida gifte sej 1909 med Charles Martin vars föräldrar invandrat från Nordirland. Vid giftermålet var Ida 19 och Charles 30 år. De fick en dotter, Helen som fick 2 söner och 7 barnbarn.

5 Ida utbildade sig till sjuksköterska och paret drev ett hem för utvecklingsstörda på landsbygden i Iowa. Denna verksamhet gick inte så bra ekonomiskt. Charles dog troligen redan på 30-talet och därefter flyttade Ida tillbaka till Sioux City. Sista tiden bodde hon i familjen Welins hus. Hon tog arbete på en fabrik i närheten och dog någon gång på 1950-talet Ida Martin. Amerikabesök i Slätthög i augusti 2008 Under min efterforskning fick jag kontakt med Sara Kristinas dotterdotter Dorothy Atkinson som numera bor i Florida hos sin yngsta dotters familj. Hon har starka minnen av sin mormor och gav sina två döttrar namnen Sarah respektive Christina. Jag föreslog att hon skulle besöka Sverige och Slätthög för att se sin mormors födelsemiljö. I år bestämde hon sig för att besöka Nordeuropa tillsammans med sina döttrars familjer, sammanlagt sju personer. Resan företogs i sedvanligt amerikanskt tempo. De flög till Köpenhamn och påbörjade där en veckokryssning på Östersjön. De besökte Visby, Tallinn, St Petersburg och Helsingfors för att slutligen anlända till Stockholm. Efter två dagars vistelse i kungliga huvudstaden mottog jag dem på Alvesta station för att under ett dygn visa dem Slätthög med omgivningar. I min och min syster Karins bilar gjorde vi först en rundresa i socknen. Första stoppet var vid kyrkan där minnesstenen över socknens emigranter besågs. Därefter gick vi in i kyrkan och gästerna lyssnade andäktigt till den engelska inspelningen av informationen om kyrkan. Vi hittade också Sara Kristinas namn i emigrantförteckningen som ligger i vapenhuset. Därefter fortsatte vi via Bästerne till Lyåsa och besåg den hänförande utsikten över skogar och sjöar som påminner om ett norrländskt landskap. Vi passerade genom den ålderdomliga bymiljön och åkte sedan mot Hökaboda via vägen mellan Rickelsboda och Hässleberg. Vi passerade då en av de vildaste och stenigaste områdena i Småland och hade turen att få se en livs levande älg som gjorde ett starkt intryck på gästerna. Men ännu starkare intryck gjorde lämningarna efter backstugan Berget belägen i skogen ca 100 meter från farbar väg. Kvar är grundstenarna från huset, jordkällaren och stengärdesgården runt den gamla odlingsplätten där nu granskog är planterad. På vägen mot Hössjö stannade vi vid Södrahult och bild togs på stugan som var Sara Kristinas sista bostad före sin emigration. Under kvällen var jag och min hustru Kristin värdar för ett mindre kalas i Nilsagårds gamla mangårdsbyggnad i Hössjö där Sara Kristina tjänade under åtta år. Ytterligare gäster var min syster Karin, Dorothys syssling Kjell Johansson med hustru och dotter (Kjell är mera känd som cheriffen i Ryd) samt Donald Mellskog med hustru från Chicago vilka tillbringar halva året i sitt fritidshus i Vitteryd.

6 Kalaset avslutades med småländsk hemlagad ostkaka som föll amerikanarna i smaken. Nästa dag besökte vi Huseby och Växjö innan gästerna återvände till Stockholm för vidare transport med flyg till hemlandet. Dorothy med sina döttrars familjer och författaren framför minnestenen Romanens Kristina och verklighetens Cirka 900 personer utvandrade från Slätthög till Amerika. Sara Kristina var en av dem. Det finns nu uppskattningsvis minst amerikaner som härstammar från någon Slätthögsbo. De flesta emigranter lyckades bra i det nya landet. Men till priset av mycket stora uppoffringar och gråt. Vilhelm Moberg skildrar i sitt utvandrarepos de tidiga utvandrarna som bröt ny jord i Amerika. När Sara Kristina utvandrade en generation senare var den lediga jorden redan upptagen och många svenskar sökte sej istället till de expanderande städerna. Född i en isolerad skogsby i mitten av 1800-talet där man levde på självhushållning gav Sara Kristina sig ut på en omtumlande 3 veckors resa över halva jordklotet med sin 2-åriga dotter. Och måste sedan anpassa sej till ett nytt land och språk samt till ett modernt storstadsliv. Sara Kristinas bror Karl skrev på baksidan av kortet han skickade: Detta är vårt gamla hem kära syster, känner du det igen, stugan finns ännu. Hon skrev i brev till sina bröder att hon planerade att besöka sitt gamla hemland men detta förverkligades aldrig.vilhelm Moberg har skildrat sin Kristinas känslor av hemlängtan och saknad av det gamla landet. Troligen hade verklighetens Kristina från Hökaboda samma känslor. Detta trots att hon liksom romanens Kristina lyckades skapa ett bättre liv för sig och sin familj i det nya landet.

7

8