STATISTIK OCH ANALYS Räddningstjänst i siffror 2008
MSB:s kontaktpersoner: Marie Lundqvist, 010-240 5667 Colin McIntyre, 010-240 5663 Ulrika Hedman, 010-240 5661 Publikationsnummer MSB 0107-09 ISBN 978-91-7383-046-1
Förord Den 1 januari 2009 bildades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Den nya myndigheten har tagit över verksamhet som tidigare bedrivits av Räddnings verket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar, vilka samtliga upphörde den 31 december 2008. Ett av myndighetens huvudsakliga ansvarsområden är skydd mot olyckor, där lärande av olyckor och kriser utgör en viktig del i myndighetens olycksförebyggande arbete. Räddningstjänst i siffror är en årsrapport med beskrivande statistik om den svenska räddningstjänstens utformning och insatser. Statistiken som numera förvaltas av MSB har samlats in sedan 1996, och bygger i huvudsak på uppgifter från de kommunala och statliga räddningstjänsterna. Statistiska sammanställningar på riksnivå i denna rapport ger tillsammans med statistik på kommunal nivå en grund för målstyrning utifrån intentionerna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Det är viktigt att poängtera att en helhetsbild över problemområdet inte kan fås om det endast betraktas ur ett räddningstjänstperspektiv. Andra kompletterande källor kan exempelvis vara sjukvårdens skaderegistrering och försäkringsbranschens skadestatistik. MSB tillhandahåller utöver denna rapport ett antal statistiska produkter, som återfinns på www.msb.se. Ett tack riktas till de myndigheter och organisationer som bidragit med underlag till rapporten. Karlstad, oktober 2009 3
4
Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 7 Summary 9 Inledning 11 Fakta om räddningstjänstens insatsstatistik 11 Insatsrapporten 11 Statistikproduktion 11 Vad fångar insatsstatistiken? 12 Lagen om skydd mot olyckor i kommunen 13 Kommunernas förebyggande verksamhet 13 Tillsyn av brandskyddet 13 Brandskyddskontroll 14 Samverkan 14 Kommunernas räddningstjänstverksamhet 14 Förmåga att genomföra räddningsinsatser 14 Personal 14 Olycksundersökningar 14 Kostnaden för den kommunala räddningstjänsten 15 Ersättning för kommunala räddningstjänstkostnader 15 Den kommunala räddningstjänstens insatser 17 Vilka olyckor inträffar? 18 När inträffar olyckor? 19 Skadeomfattning 20 Antal dödsfall 20 Första hjälpen av räddningstjänsten 21 Resursåtgång 21 Brand i byggnad 23 Var uppstår bränder? 24 Brand i bostad 24 Varför brinner bostäder? 26 Brand i allmän byggnad 27 Varför brinner allmänna byggnader? 28 Brand i industrier 30 Varför brinner industrier? 31 5
Räddningstjänstens åtgärder vid byggnadsbränder 31 Automatiska brandlarm 31 Brand ej i byggnad 35 Varför uppstår bränder? 35 Mer om bränder i skog och mark 36 Skador till följd av bränder 37 Personskador 37 Dödsbränder 37 Egendomsskador 39 Trafikolyckor 41 Vilka olyckor inträffar? 41 Skadeomfattning 42 Räddningstjänstens åtgärder 42 Drunkning och drunkningstillbud 43 Var inträffar olyckorna? 44 När inträffar olyckorna? 44 Räddningstjänstens åtgärder 44 Utsläpp av farligt ämne 45 Var inträffar utsläppen? 45 Farligt gods 47 Räddningstjänstens åtgärder 47 Uppdrag utöver räddningstjänst 49 Vad ingår i annat uppdrag? 49 Uppdrag under 2008 49 Statlig räddningstjänst 51 Flygräddning 51 Fjällräddning 53 Sjöräddning 54 Efterforskning av personer i andra fall 57 Miljöräddning till sjöss 57 Kostnader för räddningstjänst och sanering vid oljeutsläpp 58 Tabellbilaga 59 6
Sammanfattning 2008 års utgåva av Räddningstjänst i siffror är den 13:e årsrapporten med beskrivande statistik om den svenska räddningstjänstens utformning och insatser. Materialet i rapporten bygger i huvudsak på uppgifter från de kommunala och statliga räddningstjänsterna och sträcker sig från 1996 och framåt. Inom vissa olycksområden har andra myndigheter och organisationer bidragit med kompletterande uppgifter. Räddningstjänsten är vanligtvis en kommunal angelägenhet, men inom vissa områden har även staten ett ansvar. Statlig räddningstjänst omfattar fjäll-, flyg- och sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i vissa fall, miljöräddningstjänst till sjöss och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnenergianläggning. Den kommunala räddningstjänsten lämnar uppgifter om sina insatser i en standardiserad insatsrapport. Den första gemensamma insatsrapporten introducerades 1996, och en reviderad version infördes 2005 anpassad efter bestämmelserna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Förändringarna av insatsrapporten innebär att man bör vara försiktig av tolkningen av vissa förändringar i insatsstatistiken för 2005 och senare, i jämförelse med tidigare år. Under 2008 gjorde den kommunala räddningstjänsten nästan 92 400 insatser totalt. Jämfört med 2007 innebar det en minskning av antalet insatser med en procent. Totalt sett var drygt fyra av tio insatser under 2008 onödiga såtillvida att det vid framkomst inte förelåg något insatsbehov. Av dessa onödiga utryckningar stod automatlarm, ej brand för 81 procent medan resterande utgjordes av larm i god tro eller uppsåtliga falsklarm. Antalet onödiga larm var i stort sett oförändrat jämfört med 2007. Antalet insatser till brand i byggnad uppgick till nära 10 900 under 2008, vilket var en minskning med drygt två procent jämfört med året innan. Av samtliga insatser till brand i byggnad stod utryckningar till bostäder för 55 procent, till allmänna byggnader för 21 procent och till industri för elva procent. Den vanligaste kända orsaken vid byggnadsbränder var anlagd med uppsåt, vilket orsakade nära 2 950 byggnadsbränder under 2008. Värst utsatt var skolbyggnader där 270 bränder var anlagda, vilket motsvarar över hälften av alla skolbränder. Trenden för anlagda skolbränder visar på en fortsatt ökning och i fjol uppmättes det högsta antalet sedan insatsrapporten introducerades 1996. Antalet insatser till andra bränder än byggnadsbränder ökade betydligt jämfört med föregående år och uppgick till drygt 17 800. Ökningen omfattade drygt 1 700 insatser eller nära elva procent. Av dessa bränder utgjorde insatser till skog och mark 30 procent, vilket dominerar denna kategori. Bränder i skog och mark är i hög utsträckning väderberoende och antalet bränder varierar därför kraftigt från år till år. Räddningstjänsten har en viktig roll när det gäller losstagning av fastklämda personer och säkring av skadeplatsen vid trafikolyckor, men även omhändertagande för akuta skador är vanligt förekommande. Antalet insatser till trafikolyckor uppgick till 14 400 under 2008. Det kan jämföras med de drygt 7 500 insatser som gjordes till trafik olyckor 1996, vilket visar på en ökning med över 90 procent på 13 år. Det beror i stor utsträckning på att det har blivit vanligare att räddningstjänsten larmas till trafik olyckor. Antalet insatser till trafikolyckor 2008 ökade med knappt 500 insatser jämfört med 2007. 7
Närmare 2 500 utsläpp av farliga ämnen föranledde en insats av räddningstjänsten under 2008. Drygt fyra procent av dessa utsläpp berörde olyckor eller tillbud med farligt gods (farliga ämnen under transport) medan en stor del istället handlade om begränsade mängder drivmedel/smörjmedel/hydraulolja som läckt ut från fordon. Under året som gick kallades räddningstjänsten även till 369 drunkningar eller drunkningstillbud, vilket var en minskning med fyra procent jämfört med 2007. Samtidigt ökade antalet drunknade som rapporterades i samband med dessa insatser från 89 till 93 personer. 8
Summary This yearbook is a report with descriptive statistics on the organisation and emergency responses of the Swedish rescue services. The statistics are based on material that the Swedish Rescue Services Agency collated from 1996 to 2008 from the municipal fire (and rescue) brigades and national authorities. The production of rescue service statistics now takes place in the section for Lessons Learned at the Swedish Civil Contingencies Agency, MSB. For fires and most sorts of accidents it is the municipality that is responsible for the rescue service response. National authorities are responsible for mountain, air and sea search and rescue, searching for missing people, maritime environmental protection and emissions radioactive substances from a nuclear energy establishment. The municipal fire brigades record information about incidents in incident reports, a common format being agreed upon in 1996. The legal basis for the work of the fire and rescue services is found in the Civil Protection Act. This act was revised in 2004 and it therefore became necessary to revise some aspects of the incident report form. A new version of the incident report was introduced on 1st January 2005. Care should be taken when comparing data from before and after the revision since some differences could arise from the new contents and improved procedures for data collection in the fire brigades. In total the municipal fire brigades carried out approximately 92 400 emergency responses in 2008. This was an increase of about four percent from 2007. More than four out of ten emergency responses proved to be unnecessary. False calls from automatic fire alarms stood for 80 percent of these unnecessary responses. Most of the remainder were false calls with good intent, less than two percent being judged as malicious false calls. The total number of unnecessary calls was about the same as in 2007. In 2008 fire brigades attended close to 10 900 building fires. This is reduction of about two percent from 2007. Fires in homes accounted for 55 percent of all building fires, while 21 percent were in public buildings and eleven percent in industrial buildings. The most common cause of fires in public buildings was arson, which was the cause of nearly 2 950 building fires in 2008. School buildings are especially targeted and last year arson was assessed to have caused 270 fires, which represents more then half of all fires in school buildings. The trend of fires in school buildings caused by arson is increasing, and last year s figure is the highest since the incident report system was introduced in 1996. There was a substantial increase in the number of emergency responses to non-building fires attended in 2008 when compared with 2007. In 2008 the fire brigades attended 17 800 non-building fires, which is an increase of nearly eleven percent. Nearly one third of all non-building fires are either forest or grass fires, which are very dependent on weather conditions. The weather varies considerably from year to year, making it difficult to observe underlying changes in the fire risk over the years. At traffic accidents firefighters play an important role when freeing victims from the wreckage and making the scene of the accident safe. They often also provide first-aid. The number of traffic accidents attended has nearly doubled over 13 years, increasing from 7 500 in 1996 to 14 400 in 2008. A substantial part of this increase is due to changed 9
routines in the municipal fire brigades for responding to emergency calls from road accidents. In 2008 the number of emergency responses rose by less than four percent compared with the previous year. The fire brigades were called out to nearly 2 500 incidents with dangerous substances in 2008. Only four percent of these incidents involve dangerous goods (dangerous substances being transported). The most common type of hazardous material incident is cleaning up after a limited quantity of petrol, diesel or motor oil has leaked from a vehicle. The fire brigades were called to 369 drowning incidents in 2008. This was a reduction of four percent when compared with 2007. However the number of fatalities in connection with these incidents increased from 89 to 93. 10
Inledning Fakta om räddningstjänstens insatsstatistik Insatsrapporten En gemensam insatsrapport för alla räddningstjänster har varit i bruk sedan januari 1996. När Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, trädde i kraft 2004 tillkom bestämmelser som medförde ett behov av att revidera insatsrapporten. En reviderad insatsrapport infördes i kommunal räddningstjänst den 1 januari 2005 och liknar i stort den tidigare rapporten. De förändringar som genomfördes var delvis anpassningar till bestämmelser om dokumentation och olycksundersökning i enlighet med LSO, samt ett förtydligande kring räddningstjänstens ingripande. Därutöver har några små ändringar införts utifrån erfarenheterna från insatsrapport 96. Totalt omfattar rapporten tio sidor med en huvuddel på fyra sidor och tilläggsdelar som ska användas vid följande händelsetyper: automatlarm, ej brand/gasutsläpp brand i byggnad brand ej i byggnad trafikolycka drunkning/drunkningstillbud utsläpp av farligt ämne Huvuddelen skall alltid fyllas i. Där efterfrågas grundläggande uppgifter om händelsen, som till exempel skadeplats, tidpunkt, insatta styrkor, eventuella personskador och insatsbeskrivning i fritext. Tilläggsdelarna innefattar mer detaljerade uppgifter som är relevanta för respektive händelsetyp, till exempel vilka åtgärder som räddningstjänsten vidtagit. Förändringarna i insatsrapporten 2005 innebär en risk för så kallade tidsseriebrott i statistiken, det vill säga att förändringar i de resultat som presenteras kan ha orsakats av bytet av insatsrapport istället för av verkliga förändringar. Tolkningen av förändringar i insatsstatistiken för 2005 och senare, bör därför ske med försiktighet när dessa jämförs med tidigare år. Statistikproduktion Efter varje insats skriver räddningsledaren en insatsrapport i elektronisk form, via ett av de tre datorstöden för kommunal räddningstjänst. Därefter skickar räddningstjänstens statistiksamordnare underlaget till MSB för bearbetning. Det sker vanligtvis i början av varje månad. Inom varje led i statistikproduktionen sker en kvalitetssäkring av insatsdata. Det första sker i datorstöden. Dessa innehåller logiska kontroller som förhindrar de vanligaste felen redan när insatsrapporten skrivs. En andra kvalitetsgranskning sker när räddningstjänsten skickat underlaget till MSB. Om allvarliga brister upptäcks meddelas den berörda räddningstjänsten, som får möjlighet att korrigera felaktigheter i underlaget. 11
En slutlig kontroll av hela det föregående årets insatsdata genomförs under februari/ mars månad. Vid behov kontaktas berörda uppgiftslämnare. Därefter låses databasen för produktion av årets insatsstatistik. Statistiktabeller produceras på riks-, läns- och kommunnivå. De flesta tabeller redovisas på riksnivå i tabellbilagan till denna årsbok. Dessa, tillsammans med tabeller på mer detaljerade nivåer finns även tillgängliga i informationssystemet IDA, http://ida.msb.se, samt i MSB:s integrerade beslutsstöd för skydd mot olyckor, RIB. Vad fångar insatsstatistiken? Det är viktigt att tänka på att den statistik som presenteras i rapporten bygger på uppgifter från den kommunala räddningstjänstens insatsrapporter. En helhetsbild över ett problemområde kan inte fås om det endast betraktas ur ett räddningstjänstperspektiv. Ett exempel på detta är de bränder som inte ger upphov till en räddningsinsats och som därför inte fångas i en statistik baserad på räddningstjänstens insatsrapporter. Därför måste insatsstatistiken kompletteras med andra informationskällor, exempelvis enkätundersökningar och försäkringsbolagens skadestatistik, för att ge en mer heltäckande bild. Av resultaten från en enkätundersökning som Räddningsverket (numera MSB) låtit genomföra 1 framgår det att minst varannan bostadsbrand 2 inte leder till en insats från räddningstjänsten. Det förekommer också att den kommunala räddningstjänsten har olika riktlinjer för hur man ska agera vid en händelsetyp. Från och med 2003 är underlaget från landets kommuner inte helt komplett. En bidragande orsak till bortfallet är att myndigheten av kostnadsskäl inte längre tar emot insatsrapporter i pappersformat. Numera skickas insatsrapporten enbart elektroniskt, i form av datafiler. Detta bortfall är otillfredsställande, men motsvarar endast två promille av den totala mängden insatser och påverkar därför inte slutsatserna i denna rapport. I tabell 1 redovisas vilka kommuner som inte har lämnat in insatsrapporter respektive år. Tabell 1 Kommuner som inte lämnat in insatsrapporter till Räddningsverket, 2003-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Ekerö Ekerö Bjurholm Båstad Lycksele Lycksele Bjuv Lycksele Lycksele Malå Malå Lycksele Malå Malå Vansbro Ydre Malå Vännäs Vansbro Ydre Ydre Ydre Ydre 1 Under hösten och vintern 2005/2006 genomfördes en undersökning kallad Skydd i hemmet, vilket var en uppföljning av en tidigare enkätundersökning. Denna undersökning innehöll, utöver frågor om brand, också frågor rörande skydd mot el- och fallolyckor. Fullständiga resultat från denna undersökning finns i rapporten Skydd i hemmet (best nr I99-140/06). 2 Brand definierades i detta sammanhang som eld som man inte har kontroll över och som medför skada. 12
Lagen om skydd mot olyckor i kommunen I samverkan med länsstyrelserna genomförs en årlig sammanställning av vissa delar av kommunens räddningstjänstverksamhet, däribland en uppföljning av kommunens efterlevnad av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och de föreskrifter som meddelats med stöd av LSO. Insamlingen av dessa uppgifter sker i ett webbaserat system och är utformat på liknande sätt som tidigare år för att uppgifterna ska vara jämförbara över tid. I sammanställningen ingår uppgifter från landets samtliga kommuner. Kommunernas förebyggande verksamhet Tillsyn av brandskyddet LSO reglerar inte i detalj kommunernas tillsynsverksamhet med avseende på brandskydd, utan kommunerna får inom vissa ramar själva utforma sin tillsynsverksamhet utifrån sina lokala förhållanden. Kommunernas tillsyn över brandskyddet hos den enskilde kan bland annat bestå av tillsynsbesök. Räddningstjänstlagen (1986:1102), som ersattes av LSO 1 januari 2004, var mer detaljreglerande och angav när och var kommunerna skulle göra tillsynsbesök hos den enskilde. Dessa tillsynsbesök gick då under benämningen brandsyn. Diagram 1 ger en bild av antalet tillsynsbesök hos enskilda i syfte att kontrollera brandskyddet som kommunerna genomfört under åren 1996-2008. Diagrammet visar att antalet tillsynsbesök nästan har halverats jämfört med det antal tillsynsbesök som genomfördes innan LSO trädde i kraft. Antal besök 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 1 Antal besök för tillsyn över brandskyddet, 1999-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 13
Brandskyddskontroll Enligt LSO 3 kap 4 ska kommunerna ansvara för att fasta förbränningsanordningar samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras ur brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). I vilken omfattning kommunerna ska utföra kontrollen regleras i detalj genom dåvarande Räddningsverkets föreskrift, SRVFS 2005:9. I likhet med tidigare år har kommunerna haft svårigheter att genomföra brandskyddskontroller i tillräcklig omfattning under 2008. En av anledningarna har enligt kommunerna varit brist på behöriga brandskyddskontrollanter. Samverkan I Sverige finns 290 kommuner. Under verksamhetsåret 2008 samarbetade 127 av dessa i totalt 35 kommunalförbund inom räddningstjänstområdet. Varje kommunalförbund betraktas som en räddningstjänstkommun, vilket innebar att det fanns 198 räddningstjänstkommuner. Kommunernas räddningstjänstverksamhet Förmåga att genomföra räddningsinsatser I form av ett nationellt mål anges i LSO att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan genomföras på ett effektivt sätt och påbörjas inom godtagbar tid. Det är sedan upp till varje kommun att utforma sin organisation för räddningstjänst utifrån sina lokala förhållanden. Förmågan att genomföra räddningsinsatser ska anges i kommunens handlingsprogram. Även allmänheten ska informeras om den förmåga att genomföra räddningsinsatser som finns. Personal Bestämmelserna i LSO anger att den personal som ska genomföra räddningsinsatser genom utbildning och erfarenhet ska ha den kompetens som behövs. Vidare ska de som är räddningsledare uppfylla de behörighetskrav som anges. Enligt årsuppföljningen 2008 var cirka 5 100 personer anställda på heltid i kommunerna för att tjänstgöra som befäl eller brandmän i utryckningstjänst. Av dessa var 75 kvinnor. Samtidigt var omkring 10 700 personer, varav cirka 350 kvinnor, deltidsanställda (räddningstjänstpersonal i beredskap) inom kommunens organisation för räddningstjänst. Under 2008 genomförde dåvarande Räddningsverket en fördjupad kartläggning av kommunernas personella resurser för räddningstjänst som visade att antalet personer i beredskap minskat med cirka tio procent sedan år 2000. Olycksundersökningar Enligt LSO ska kommunerna efter avslutad räddningsinsats i skälig omfattning undersöka orsakerna till olyckan, olycksförloppet samt den egna insatsens genomförande. Vid rapporteringen vid årsskiftet 2008/2009 uppgav 80 procent av kommunerna att de har rutiner för hur olycksundersökningarna ska genomföras, medan 20 procent av kommunerna uppgav att de inte har några sådana rutiner. Resultatet innebär en liten ökning av dem som har rutiner jämfört med tidigare år. Utöver de olycksundersökningar som redovisas direkt i insatsrapporten genomfördes cirka 1 300 olycksundersökningar under verksamhetsåret 2008. 14
Kostnaden för den kommunala räddningstjänsten Nettokostnaden 3, det vill säga samtliga kostnader minus samtliga intäkter, för svensk räddningstjänsts verksamhet uppgick till 5 863 miljoner kronor 2008. Detta var en ökning med sex procent jämfört med 2007. Bruttokostnaden för räddningstjänsten uppgick till 6 630 miljoner kronor. Ersättning för kommunala räddningstjänstkostnader Kommunen har enligt LSO rätt till ersättning från staten om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader. (Före 2004 fanns motsvarande bestämmelser om statlig ersättning i räddningstjänstlagen). Ersättning ges för den del av kostnaden som överstiger kommunens självrisk. Självrisken motsvarar 0,02 procent av det sammanlagda skatteunderlaget som står till kommunens förfogande under året före det år då kostnaderna uppkommit. I diagram 2 presenteras det totala beloppet (löpande priser) som betalats ut samt antalet ersättningar som beviljats årligen sedan 1997. Den höga nivån 2001 kan bland annat förklaras med att den hittills högsta enskilda ersättningen, drygt 23 miljoner kronor, avseende översvämningen i Arvika år 2000 betalades ut då. Miljoner kronor resp antal ärenden 50 40 Utbetalda ersättningar Antal ärenden 30 20 10 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 2 Utbetalda ersättningar (miljoner kronor) respektive antal beviljade ärenden, 1997-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Under 2008 beslutade dåvarande Räddningsverket med stöd av LSO om ersättning på totalt 15,3 miljoner kronor. Totalt erhöll 19 kommuner ersättning under 2008. Tre av dessa avsåg delutbetalningar med anledning av att kommunen inkom med kompletterande ansökan och där huvuddelen av ersättningarna utbetalats redan under 2007. Mer ingående information om statlig ersättning för räddningstjänstkostnader finns att hämta på MSB:s hemsida, www.msb.se. 3 Källa: Kommunernas hushållning med resurser 2008, SCB 15
16
Den kommunala räddningstjänstens insatser Med olyckor eller händelsetyper avses i denna publikation alla typer av händelser som föranlett en räddningsinsats. Det innefattar även avsiktliga händelser som exempelvis anlagda bränder eller suicidförsök. Med insatser eller utryckningar avses sådana insatser som uppfyllt kriterierna för räddningstjänst 4. De uppdrag som rapporterats in som annat uppdrag ingår inte i insatsstatistiken, och redovisas därför separat (se avsnittet Uppdrag utöver räddningstjänst). Kartan visar det totala antalet räddningsinsatser per 1 000 invånare i landets kommuner under 2008. Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 4 Staten eller en kommun ska enligt LSO ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. 17
Under 2008 genomfördes knappt 92 400 räddningsinsatser av räddningstjänsten. Det innebär att antalet insatser de senaste två åren legat högre än genomsnittet, då det har genomförts i genomsnitt 88 700 insatser årligen under de 13 år som insatsrapporten har använts. Jämfört med de omkring 93 100 insatser som genomfördes 2007 var det en minskning med en procent. I diagram 3 visas det totala antalet räddningsinsatser per år under tidsperioden 1996-2008. Antal insatser 150 000 120 000 90 000 60 000 30 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 3 Totalt antal räddningsinsatser, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Vilka olyckor inträffar? Diagram 4 visar fördelningen av insatser till olika händelsetyper under 2008. Drygt 34 procent av utryckningarna föranleddes av automatlarm som visade sig bero på annat än bränder. Den näst vanligaste händelsetypen under året var brand ej i byggnad som orsakade var femte utryckning. Trafikolyckor omfattade omkring 16 procent medan insatser till brand i byggnad stod för tolv procent. Insatser till larm om förmodad brand, det vill säga larm i god tro, stod tillsammans med falsklarm om brand för sju procent. Händelsetyp Automatlarm ej brand Brand ej i byggnad Trafikolycka Brand i byggnad Förmodad/falsklarm brand Utsläpp av farligt ämne Förmodad/falsklarm räddning Drunkning/-tillbud Övrig räddning 0% 10% 20% 30% 40% Diagram 4 Andel räddningsinsatser efter händelsetyp, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 18
När inträffar olyckor? Olyckor som föranleder en räddningsinsats inträffar med varierande frekvens beroende på årstid och tid på dygnet. Diagram 5 illustrerar hur de vanligaste händelsetyperna fördelade sig över årets månader för 2008. Det skedde en relativt kraftig ökning av brand ej i byggnad mellan april-juli, där flest insatser skedde i juni månad. Antalet insatser till brand i byggnad var som högst under vintermånaderna, vilket i stor utsträckning kan förklaras av att antalet soteldar ökar under de kalla månaderna. Antal insatser 5 000 4 000 Automatlarm, ej brand Brand ej i byggnad Brand i byggnad Trafikolycka 3 000 2 000 1 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 5 Diagram 5 Antal räddningsinsatser efter händelsetyp och månad, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Månad Antalet insatser varierade också beroende på tid på dygnet, vilket framgår av diagram 6. Lägst antal insatser gjordes under de tidiga morgontimmarna. Därefter steg antalet insatser timme för timme för att vara som högst mellan klockan 15 och 16, för att sedan åter minska. Antal insatser 8 000 6 000 4 000 2 000 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Diagram 6 Antal räddningsinsatser efter tid på dygnet, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Klockslag Bilden är inte lika entydig om man väljer att studera varje händelsetyp för sig. För de flesta händelsetyperna var dock antalet insatser som lägst någon gång under de tidiga morgontimmarna. Det gjordes flest insatser till automatlarm, ej brand under förmiddagen mellan klockan 10 och 11, medan trafikolyckorna föranledde flest in satser mellan klockan 16 och 17 på eftermiddagen. Antalet insatser till brand i byggnad var som lägst mellan klockan 4 och 5 på morgonen för att sedan öka fram till klockan 19, då antalet insatser kulminerade, för att sedan åter minska. 19
Antalet insatser under 2008 fördelade per timme, veckodag och månad för samtliga händelsetyper redovisas i tabellbilagan i tabellerna 1.03h-1.05h. Skadeomfattning Antalet insatser ger ingen information om hur allvarliga eller omfattande olyckorna är. En indikation på graden av allvarlighet är hur många personer som omkommit eller skadats, en annan är vilken resursåtgång räddningsinsatsen medfört. Antal dödsfall Statistiken över personskador grundar sig på räddningsledarens bedömning av de skador som inträffat i samband med händelser som föranlett en räddningsinsats. Ett dödsfall redovisas endast om räddningsledaren med säkerhet kunnat fastställa detta vid ifyllandet av insatsrapporten. Det är ofta svårt att fastställa i praktiken, vilket medför en underskattning av antalet döda och en överskattning av antalet svårt skadade. Även gränsdragningen mellan svårt och lindrigt skadade kan vara svår för räddningsledaren att göra. I diagram 7 redovisas antalet rapporterade dödsfall efter händelsetyp under perioden 1996-2008. Under 2008 rapporterades 633 dödsfall i samband med räddningsinsatser, vilket var en minskning med drygt tio procent jämfört med 2007 då 707 dödsfall rapporterades. Den händelsetyp som krävde flest dödsfall 2008 var trafikolyckor som stod för drygt 45 procent av det totala antalet döda vid olyckor. Antalet döda till följd av trafikolyckor minskade med drygt 33 procent jämfört med 2007 då 429 dödsfall rapporterades. Under 2008 rapporterades totalt 287 dödsfall vid trafikolyckor (se avsnitt Vägtrafik olyckor). Antalet döda i bränder ökade med närmare 20 procent jämfört med 2007, från 83 till 99 personer. De senaste 13 åren har antalet dödsfall vid bränder, som rapporterats via insatsrapporten, legat på en stabil nivå med närmare 95 dödsfall 5 per år. Under 2008 låg dödssiffran för första gången sedan 2003 över det genomsnittliga antalet dödsfall i bränder för perioden 1996-2008 (Se avsnitt Skador till följd av bränder). Antalet drunkningar ökade med drygt fyra procent, från 89 personer 2007 till 93 personer 2008. Antal döda Antal döda 800 600 Totalt Trafikolycka Brand Drunkning Övriga olyckor 400 200 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 7 Antal döda efter händelsetyp, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 5 Undantaget den topp som orsakades av branden i Makedonska föreningens lokaler i Göteborg 1998. 20
Första hjälpen av räddningstjänsten Vid en del räddningsinsatser måste räddningstjänsten vidta första hjälpen-åtgärder för att förebygga eller begränsa personskador. Åtgärderna omfattar till exempel förebyggande av skadechock, hjärt- och lungräddning och fixering av nacke, rygg eller arm- och benskador. Vissa räddningstjänster har dessutom delegation från sjukvårdshuvudmännen att utföra syrgasbehandling eller defibrillering. I den tidigare insatsrapporten redovisade räddningstjänsterna omhändertagande av skadade efter akuta och ej akuta skador. I den reviderade insatsrapporten görs inte denna uppdelning. Under 2008 omhändertogs totalt 13 000 personer för akuta skador av räddningstjänsten, vilket var en minskning med en procent jämfört med 2007. Den vanligaste åtgärden var fixering av nacke/rygg vilket utfördes på nära hälften av de omhändertagna personerna. De åtgärder som därutöver var vanligast var psykiskt stöd, förebyggande av skadechock samt syrgasbehandling. I tabell 1.09h i tabellbilagan finns en fullständig redovisning av vilka åtgärder räddningstjänsten vidtagit vid omhändertagande av skadade personer. Resursåtgång En indikator på resursåtgången vid räddningsinsatserna är antalet förbrukade mantimmar. I diagram 8 presenteras antalet mantimmar som förbrukats under räddningsinsatser för respektive år. Under 2008 uppgick antalet mantimmar vid insatser till drygt 604 000 timmar, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med 2007. Inkluderar man även beredskap, återställning och ledningsstöd vid dessa insatser uppgår det totala antalet förbrukade mantimmar under 2008 till närmare 632 000 timmar. Antal mantimmar 800 000 600 000 400 000 200 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 8 Diagram 8 Antal mantimmar förbrukade under räddningsinsatser, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 21
Diagram 9 visar fördelningen av antalet mantimmar mellan de vanligaste händelsetyperna under perioden 1996-2008. Den händelsetyp som förbrukade det största antalet mantimmar var brand i byggnad. Antal mantimmar Antal mantimmar 300 000 250 000 Automatlarm ej brand Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 9 Antal mantimmar förbrukade under räddningsinsatser efter händelsetyp, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År I diagram 10 presenteras det genomsnittliga antalet förbrukade mantimmar per insats fördelat på de vanligaste händelsetyperna. För samtliga händelsetyper gäller att det genomsnittliga antalet förbrukade mantimmar varit stabilt över tiden. Varje insats till brand i byggnad förbrukade i medeltal drygt 15 mantimmar under 2008. För brand ej i byggnad var genomsnittet nio mantimmar per insats, vilket var den högsta noteringen sedan 1997. Trafikolyckorna förbrukade i genomsnitt knappt åtta mantimmar per insats och automatlarm, ej brand närmare tre mantimmar per insats under 2008. Antal mantimmar 25 20 Automatlarm ej brand Brand ej i byggnad Brand i byggnad Trafikolycka 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 10 Diagram 10 Genomsnittligt antal mantimmar förbrukade under räddningsinsatser efter händelsetyp, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 22
Brand i byggnad Brand i byggnad innefattar såväl bostadsbränder som bränder i allmänna byggnader, industribyggnader och andra byggnader som till exempel parkeringshus, tunnlar och byggarbetsplatser. Det genomsnittliga antalet insatser till brand i byggnad för perioden 1996-2008 uppgick till drygt 11 000 bränder per år eller 30 bränder per dag. Under 2008 gjorde räddningstjänsten knappt 10 900 insatser till brand i byggnad, vilket innebar en minskning med två procent jämfört med 2007, då antalet insatser uppgick till 11 100. Kartan visar det totala antalet räddningsinsatser till brand i byggnad per 1 000 invånare i landets kommuner under 2008. Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 23
Var uppstår bränder? I diagram 11 presenteras det totala antalet insatser till brand i byggnad samt hur många av dessa som avsåg bränder i bostäder, industrier respektive allmänna byggnader. Detta är de huvudsakliga brandobjekten för brand i byggnad. Bostäder innefattar villor, flerbostadshus, fritidshus samt par-, rad- och kedjehus. Som allmänna byggnader räknas exempelvis handel, vårdanläggningar, restauranger, hotell, skolor och idrottsanläggningar. Antal insatser 20 000 Totalt Bostad Allmän byggnad Industri 15 000 10 000 5 000 0 Diagram 11 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 11 Antal räddningsinsatser till brand i byggnad efter objektstyp, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Antalet bränder i allmänna byggnader visade på en liten ökning jämfört med 2007. I övrigt minskade antalet bränder för samtliga brandobjekt. Brand i bostad Räddningstjänsten gjorde drygt 144 000 insatser till byggnadsbränder under perioden 1996-2008. Mer än varannan gång en byggnad brann handlade det om ett bostadshus. Under 2008 gjordes 6 000 insatser till brand i bostad, vilket var en minskning med knappt tre procent jämfört med 2007. Antalet insatser till bostadsbränder har legat på en relativt konstant nivå de senaste åren med omkring 6 000 bränder per år. I diagram 12 presenteras antalet insatser till brand i bostad mellan 1996 och 2008. När insatsrapporten infördes 1996, var bränder i flerbostadshus vanligast förekommande för att 2001 passeras av villabränder. Villabränderna hade minskat stadigt fram till 2001 då en oväntad ökning ägde rum. Efter detta har antalet bränder för de båda bostadstyperna haft en liknande utveckling med omkring 2 500 3 000 bränder per år. Under 2008 genomfördes drygt 160 fler insatser till flerbostadshus än villor. 24
Antal insatser 5 000 4 000 Villa Flerbostadshus Fritidshus Rad-/par-/kedjehus 3 000 2 000 1 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 12 Antal räddningsinsatser till brand i byggnad efter objektstyp, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Antalet insatser till bränder i fritidshus och rad-, par- och kedjehus har legat på en ganska stabil nivå under hela tidsperioden 1996-2008. Under 2008 minskade antalet bränder i fritidshus med 13 procent. Samtidigt ökade antalet bränder i rad-, par- och kedjehus med drygt elva procent. I diagram 13 visas antalet insatser till brand i bostad per 1 000 lägenheter enligt SCB:s kalkylerade bostadsbestånd. I diagrammet tas sålunda hänsyn till antalet befintliga lägenheter i småhus 6 och flerbostadshus. Antal insatser/1 000 lägenheter 2,5 Småhus Flerbostadshus 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 13 Antal räddningsinsatser till brand i bostad per 1 000 lägenheter, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap resp. SCB:s kalkylerade bostadsbestånd År 6 Som småhus räknas villor samt rad-, par- och kedjehus. 25
Varför brinner bostäder? Med brandorsak avses den handling eller den kemiska och fysiska process som gjorde att branden uppstod. Vid vissa bränder är det svårt för räddningsledaren att bedöma brandorsaken, varför omkring en femtedel av brandorsakerna varje år rapporteras vara okända. Diagram 14 visar andelen räddningsinsatser till bostadsbränder i flerbostadshus och villa efter brandorsak under 2008. Det relativa antalet bränder för varje brandorsak har visat sig vara ganska konstant över tiden och fördelningen för 2008 motsvarade i stort sett fördelningen för perioden som helhet. Nedanstående diagram ger enbart en översiktlig bild av orsaksfördelningen och det finns många möjligheter att göra fördjupade analyser. I tabellbilagans tabell 2.05 finns en sammanställning avseende brandorsaker för 2008. Brandorsak Soteld Glömd spis Tekniskt fel Anlagd med uppsåt Värmeöverföring Rökning Levande ljus Gnistor Självantändning Barns lek med eld Fyrverkerier Annan Okänd Villa Flerbostadshus 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Diagram 14 Andelen bränder per brandorsak, villa respektive flerbostadshus, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Den vanligaste brandorsaken vid bränder i flerbostadshus var glömd spis, som orsakade drygt 30 procent av bränderna. I villor var soteld den vanligaste brandorsaken och orsakade 37 procent av bränderna. Anlagda bränder var vanligare i flerbostadshus än i villor, där de stod för 14 respektive två procent. Brandorsaken tekniskt fel förekom vid elva procent av villabränderna och vid nära sju procent av bränderna i flerbostadshus. Vilken brandorsak som är vanligast förekommande skiljer sig i stor utsträckning mellan olika kommuner. I exempelvis glesbygds- och landsbygdskommuner dominerar soteld medan anlagda bränder är vanligare i storstäderna. Även om soteld är den vanligaste orsaken till bostadsbränder leder soteldar i de allra flesta fall inte till allvarligare bränder. Tre av fyra bränder som orsakades av soteld under 2008 kunde släckas i startföremålet. Diagram 15 visar andelen bostadsbränder efter brandorsak för de bränder som under 2008 släcktes utanför startföremålet. De vanligaste kända orsakerna till bränder som spridit sig utanför startföremålet var glömd spis, anlagd med uppsåt och tekniskt fel, men för nära en tredjedel av bränderna var brandorsaken okänd. 26
Brandorsak Glömd spis Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Värmeöverföring Soteld Rökning Levande ljus Gnistor Barns lek med eld Blixtnedslag Övriga orsaker Okänd/ej angiven 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Diagram 15 Andel räddningsinsatser till brand i bostad vid bränder släckta utanför startföremålet efter brandorsak, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Brand i allmän byggnad Under 2008 uppgick antalet insatser till brand i allmän byggnad till nästan 2 300, vilket är mindre än en halv procents ökning jämfört med 2007. Antalet insatser till bränder i allmänna byggnader låg relativt konstant fram till och med 2004, och har sedan 2005 ökat. En bidragande orsak till ökningen är att bränder som tidigare redovisats under annan byggnad från och med 2005 redovisas inom respektive objektsgrupp, annan allmän byggnad, annan industri och annan övrig byggnad. Detta förklarar dock enbart en del av ökningen. Räddningstjänsten har i genomsnitt för perioden 1996-2008 genomfört drygt 2 000 insatser per år eller närmare sex bränder varje dag. I diagram 16 redovisas antalet insatser till brand i allmän byggnad sedan 1996. Antal insatser 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 16 Andelen räddningsinsatser till brand i allmän byggnad, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 27
De mest drabbade objekten bland allmänna byggnader är skolor, åldringsvård och handel. I diagram 17 visas utvecklingen över tid för dessa tre objektstyper. Under 2008 var antalet insatser till objektstyperna åldringsvård och handel i stort sett oförändrade jämfört med 2007. Antalet insatser till bränder i skolor uppvisade en ökning med nära 17 procent från föregående år och uppmätte den högsta noteringen sedan rapportens införande 1996. Under 2008 genomfördes totalt 512 insatser till bränder i skolor. Antal insatser 600 500 Skola Åldringsvård Handel 400 300 200 100 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 gram 17 Diagram 17 År Antal räddningsinsatser till brand i allmän byggnad efter objektstyp, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Varför brinner allmänna byggnader? Orsakerna bakom bränder i allmänna byggnader skiljer sig i stor utsträckning från dem bakom bostadsbränder. Den vanligaste kända orsaken som rapporterades vid bränder i allmänna byggnader under perioden 1996-2008 var anlagd med uppsåt, vilket motsvarade var fjärde brand. Under samma period rapporterades orsaken anlagd brand vid en av tolv bostadsbränder. Den vanligaste kända orsaken bakom bostadsbränder under perioden 1996-2008 var soteld, följt av glömd spis. Under 2008 var den vanligaste kända brandorsaken för allmänna byggnader anlagd med uppsåt som orsakade 27 procent av det totala antalet bränder. Det var en ökning med en procent från genomsnittet under perioden 1996-2008 då andelen anlagda bränder var 26 procent. Under 2008 ökade andelen bränder där brandorsaken var okänd från 14 till 15 procent, jämfört med 2007. Trots ökningen ligger fjolårets siffra lägre än genomsnittet på 19 procent för perioden1996-2007. I diagram 18 redovisas andelen räddningsinsatser efter brandorsak för 2008. 28
Nästan varannan brand i en skola var anlagd under 2008. Anlagda skolbränder ökade med drygt 36 procent jämfört med 2007, från 198 till 270 insatser. Antalet bränder i skolbyggnader ökade från 439 bränder 2007 till 512 bränder 2008. Denna ökning kan till stor del förklaras av det ökade antalet anlagda bränder. Andra brandorsaker visade på en knapp ökning jämfört med 2007. För åldringsvården var fyra procent av bränderna anlagda under 2008, en liten ökning från föregående år. Istället låg glömd spis bakom flertalet av bränderna, vilket också var fallet under 2007. Glömd spis omfattade omkring 35 procent av bränderna i åldringsvården under 2008. Andra förekommande brandorsaker var tekniskt fel och rökning som orsakade elva respektive tio procent av bränderna. Antalet insatser till bränder i handeln var i stort sett oförändrat i fjol jämfört med 2007. Av totalt 243 insatser 2008 var den vanligaste brandorsaken tekniskt fel, vilket ändå visade på en minskning, från 29 procent 2007 till 27 procent 2008. Omkring en femtedel av bränderna var anlagda under 2008. Brandorsak Brandorsak Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Glömd spis Värmeöverföring Rökning Levande ljus Barns lek med eld Självantändning Fyrverkerier Heta arbeten Annan Okänd 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Diagram 18 Andel räddningsinsatser till brand i allmän byggnad efter brandorsak, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 29
Brand i industrier På 13 år har räddningstjänsten gjort knappt 16 600 insatser till industribränder. Det motsvarar i genomsnitt 1 300 insatser per år eller mellan tre och fyra insatser dagligen. Under 2008 uppgick antalet insatser till industribränder till drygt 1 200, vilket motsvarade en minskning med sju procent jämfört med 2007. Utvecklingen av antalet insatser till industribränder presenteras i diagram 19. Antal insatser 2 000 1 500 1 000 500 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 19 Antal räddningsinsatser till brand i industri, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Genom att relatera antalet bränder till antalet taxeringsenheter inom respektive industri kan man få en uppfattning om hur vanligt det är med bränder inom olika industrier. För normalfallet gäller att en taxeringsenhet består av en fastighet, men antalet fastigheter är inte detsamma som antalet byggnader och säger inte något om omfattningen på den verksamhet som bedrivs där. Uppgifterna bör därför tolkas med försiktighet. Under 2008 var antalet bränder i industrier per 1 000 taxeringsenheter totalt sett lägre än för 2007. För textil- och beklädnadsindustrin halverades antalet, medan antalet bränder i industrihotell ökade med drygt 20 procent. I tabell 2 presenteras antalet bränder per 1 000 taxeringsenheter för samtliga industriobjektstyper. Tabell 2 Antal räddningsinsatser per 1 000 fastigheter efter objektstyp, 1998-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap respektive Fastighetstaxeringsregistret, SCB Industriobjektstyp Antal taxeringsenheter Antal bränder/1 000 taxeringsenheter 2008 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Industrihotell 1 153 45,8 37,9 54,9 43,9 46,4 44,6 33,4 46,4 48,7 48,7 59,8 Kemisk industri 634 158,8 172,3 171,3 169,3 140,0 135,8 116,1 115,0 142,6 163,8 170,3 Livsmedelsindustri 1 451 58,6 50,4 65,2 62,3 54,2 46,1 55,4 54,8 52,7 54,5 62,7 Metall/maskin 6 572 52,0 53,1 55,7 52,8 49,4 53,8 44,5 42,5 45,4 52,9 48,5 Textil/beklädnad 558 42,6 36,9 22,2 24,0 15,9 19,3 11,5 9,9 26,7 23,0 9,0 Trävaruindustri 3 569 73,5 73,5 63,0 63,8 69,0 62,7 58,5 60,3 58,0 65,6 48,0 Annan tillverkning 10 319 26,4 28,0 31,5 30,8 30,8 29,0 22,4 21,9 21,2 24,4 25,8 Reparationsverkstad 6 351 12,6 12,8 12,3 9,9 11,8 11,9 10,0 8,8 9,0 10,1 8,5 Lager 11 228 4,7 7,4 9,7 6,9 6,8 8,2 6,7 6,7 7,7 7,9 6,7 #### #### 30
Varför brinner industrier? I diagram 20 redovisas brandorsaken till de industribränder som räddningstjänsten larm ades ut till under 2008. I mer än var femte industribrand var orsaken tekniskt fel medan värmeöverföring låg bakom 15 procent. För nära 17 procent av bränderna var brandorsaken okänd. Friktion, gnistor och övriga orsaker svarade vardera för omkring tio procent av bränderna i industrier under 2008. Andelen anlagda bränder i industrier var däremot låg, endast tre procent av bränderna kunde konstateras vara anlagda med uppsåt. Brandorsak Tekniskt fel Värmeöverföring Friktion Gnistor Heta arbeten Självantändning Anlagd med uppsåt Explosion Glömd spis Återantändning Övriga orsaker Okänd / ej angiven 0% 5% 10% 15% 20% 25% Diagram 20 Diagram 20 Andel räddningsinsatser till brand i industri efter brandorsak, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Räddningstjänstens åtgärder vid byggnadsbränder De vanligaste åtgärderna vid byggnadsbränder är brandgasventilation, inspektion med värmekamera/ir-teknik och invändig släckning. Brandgasventilation genomfördes vid nästan varannan insats till brand i byggnad under 2008 medan inspektion med värmekamera/ir-teknik samt invändig släckning utfördes vid respektive en femtedel av insatserna. Rökdykning för egendomsskydd genomfördes vid 17 procent av insatserna. Vid en av fyra bränder i byggnader vidtog räddningstjänsten inte några åtgärder alls. I tabellbilagans tabell 2.10 redovisas vilka åtgärder räddningstjänsten vidtog vid byggnadsbränder under året. Automatiska brandlarm Under 2008 larmades räddningstjänsten ut till drygt 31 700 automatlarm, ej brand. Det är något lägre än genomsnittet på 31 900 insatser till automatlarm, ej brand som räddningstjänsten har larmats till årligen sedan insatsrapporten infördes 1996. Jämfört med 2007 motsvarade det en minskning med nästan 850 larm eller knappt tre procent. Samtidigt gjordes drygt 2 100 utryckningar till följd av automatlarm där orsaken till larmet visade sig vara en brand. I relation till det totala antalet automatlarm under 2008 möttes räddningstjänsten av en brand vid drygt sex procent av automatlarmen. 31
I tabell 3 framgår hur automatlarmen fördelade sig på brand respektive ej brand under 2008, samt andelen brand under hela tidsperioden. Jämfört med den genomsnittliga andelen för hela perioden sedan 1996 ökade andelen automatlarm som föranleddes av bränder totalt sett under 2008. Högst andel automatlarm där det brann var inom psykiatrisk vård, tätt följt av metall- och maskinindustrin och annan tillverkningsindustri. Tabell 3 Insatser larmade av automatlarm, brand respektive ej brand, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Antal insatser Objektstyp Brand 2008 Ej brand 2008 Totalt 2008 Andel brand 2008 Andel brand 1996-2008 Totalt alla byggnader 2 139 31 705 33 844 6,3% 4,4% Totalt allmän byggnad 1 305 22 018 23 323 5,6% 3,9% Handel 84 2 112 2 196 3,8% 3,0% Sjukhus 74 1 240 1 314 5,6% 4,2% Kriminalvård 14 169 183 7,7% 8,4% Åldringsvård 242 3 205 3 447 7,0% 4,6% Förskola 28 696 724 3,9% 2,7% Psykiatrisk vård 74 478 552 13,4% 9,0% Övrig vårdbyggnad 181 2 318 2 499 7,2% 5,2% Teater/biograf/museum/bibliotek 18 542 560 3,2% 2,0% Idrottsanläggning 27 752 779 3,5% 2,9% Kyrka/motsvarande 10 429 439 2,3% 1,8% Restaurang/danslokal 29 601 630 4,6% 3,0% Hotell/pensionat 66 1 875 1 941 3,4% 2,8% Elevhem/studenthem 13 278 291 4,5% 3,5% Försvarsbyggnad 5 117 122 4,1% 2,1% Skola 335 4 601 4 936 6,8% 4,4% Fritidsgård 6 125 131 4,6% 3,2% Förvaltningsbyggnad/kontor 60 1 662 1 722 3,5% 2,3% Kommunikationsbyggnad 6 261 267 2,2% 2,3% Annan allmän byggnad 33 557 590 5,6% 5,3% Totalt industri 655 7 479 8 134 8,1% 5,3% Metall-/maskinindustri 206 1 648 1 854 11,1% 6,3% Kemisk industri 73 906 979 7,5% 4,1% Livsmedelsindustri 49 905 954 5,1% 3,3% Textil-/bekläd. industri 4 94 98 4,1% 4,8% Lager 23 774 797 2,9% 1,8% Trävaruindustri 64 721 785 8,2% 7,2% Annan tillverkningsindustri 180 1 514 1 694 10,6% 6,8% Reparationsverkstad 7 178 185 3,8% 3,0% Annan industri 32 299 331 9,7% 10,3% Industrihotell 17 440 457 3,7% 2,8% Övriga byggnader 179 2 208 2 387 7,5% 5,8% 32
Av tabell 4 framgår vid hur många byggnadsbränder som larm om branden först inkommit till räddningstjänsten i form av ett automatlarm. Av det totala antalet bränder i byggnad 2008 kom vart femte larm först från en automatisk brandlarmanläggning. Detta visar på en markant ökning jämfört med den genomsnittliga nivån för 1996-2008, där ungefär vart åttonde larm först kom i form av ett automatlarm. Antal bränder med första larm från automatlarm skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika objektstyper. Vid såväl bränder i allmänna byggnader som i industrier kom mer än hälften av alla larm först från ett automatlarm under 2008. Vårdinrättningar stod för den klart högsta andelen bränder där första larmet kom från ett automatlarm. Tabell 4 Insatser till brand i byggnad, larmade av automatlarm, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Brand i byggnad Objektstyp Antal insatser 2008 Antal insatser med första larm från automatlarm 2008 Andel insatser med första larm från automatlarm 2008 Andel insatser med första larm från automatlarm 1996-2008 Totalt alla byggnader 10 887 2 139 20% 13% Totalt allmän byggnad 2 265 1 305 58% 44% Handel 243 84 35% 24% Sjukhus 84 74 88% 66% Kriminalvård 19 14 74% 62% Åldringsvård 268 242 90% 67% Förskola 70 28 40% 16% Psykiatrisk vård 77 74 96% 69% Övrig vårdbyggnad 218 181 83% 67% Teater/biograf/museum/bibliotek 31 18 58% 36% Idrottsanläggning 86 27 31% 24% Kyrka/motsvarande 26 10 38% 25% Restaurang/danslokal 158 29 18% 12% Hotell/pensionat 93 66 71% 54% Elevhem/studenthem 28 13 46% 43% Försvarsbyggnad 7 5 71% 36% Skola 512 335 65% 47% Fritidsgård 20 6 30% 11% Förvaltningsbyggnad/kontor 116 60 52% 37% Kommunikationsbyggnad 21 6 29% 28% Annan allmän byggnad 188 33 18% 15% Totalt industri 1 233 655 53% 38% Metall-/maskinindustri 319 206 65% 45% Kemisk industri 108 73 68% 49% Livsmedelsindustri 91 49 54% 39% Textil-/bekläd. industri 5 4 80% 39% Lager 75 23 31% 22% Trävaruindustri 171 64 37% 28% Annan tillverkningsindustri 266 180 68% 50% Reparationsverkstad 54 7 13% 7% Annan industri 75 32 43% 41% Industrihotell 69 17 25% 22% Övriga byggnader 7 389 179 2% 2% 33
34
Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad innefattar skogsbränder och bränder i bilar, containrar, soptunnor och liknande. Under perioden 1996-2008 kallades räddningstjänsten till drygt 206 000 sådana bränder, vilket innebär i genomsnitt 43 insatser per dag. Under 2008 gjordes 17 800 insatser till brand ej i byggnad, vilket var en ökning med tio procent jämfört med 2007. I diagram 21 presenteras det totala antalet brand ej i byggnad samt hur många av dessa som var bränder i skog och mark respektive i vägfordon och avfallsbehållare, vilka är de vanligast förekommande brandobjekten i detta sammanhang. Det är främst variationer i antalet bränder i skog och mark som påverkar utvecklingen av det totala antalet bränder i kategorin brand ej i byggnad. Bränder i skog och mark är dock till stor del väderberoende och varierar därför kraftigt i antal från år till år. Under 2008 ökade antalet insatser till bränder i skog och mark med drygt 40 procent medan insatserna till vägfordon ökade med 25 procent. Antal insatser 25 000 20 000 Totalt All skog och mark Avfallsbehållare Vägfordon 15 000 10 000 5 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 21 Antal räddningsinsatser till brand ej i byggnad, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Varför uppstår bränder? Vid bränder i skog och mark var brandorsaken okänd i nästan hälften av fallen, vilket visade på en liten ökning från föregående år. Den vanligaste angivna brandorsaken under 2008 var anlagd med uppsåt, som förekom vid en av tio bränder. Grillning/lägereld stod för drygt nio procent medan barns lek med eld var orsaken till drygt sju procent av bränderna. Eldning av annat än gräs stod för drygt sex procent. Bränder i avfallsbehållare och vägfordon var i första hand anlagda med uppsåt och motsvarade drygt 40 procent, respektive 28 procent av det totala antalet bränder i dessa objekt. Vid fyra av tio bränder i avfallsbehållare och vägfordon var brand orsaken okänd. 35
Mer om bränder i skog och mark Vid var tredje insats till brand ej i byggnad under 2008 handlade det om bränder i skog och mark. Som tidigare nämnts varierar antalet insatser till sådana bränder kraftigt mellan åren beroende på rådande väderförhållanden. Diagram 22 visar hur räddningsinsatserna till bränder i skog och mark fördelats mellan produktiv skogsmark (inklusive hygge), annan trädbevuxen mark och ej trädbevuxen mark under perioden 1996-2008. Drygt 15 procent av insatserna 2008 skedde i produktiv skogsmark, medan resterande andel bränder fördelas förhållandevis jämnt mellan annan trädbevuxen mark respektive ej trädbevuxen mark. Antal insatser 6 000 5 000 Produktiv skogsmark Annan trädbevuxen mark Ej trädbevuxen mark 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 22 Antal räddningsinsatser till brand i skog och mark, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Vid studier av bränders omfattning i termer av avbränd areal ser dock bilden annorlunda ut. Även om antalet insatser till bränder i produktiv skogsmark är förhållandevis låg så är fördelningen mellan marktyperna jämnare, sett till den avbrända arealen, under de senaste 13 åren. Diagram 23 visar hur stor areal som brändes av vid bränder i skog och mark mellan 1996-2008. Under 2008 omfattade bränder i produktiv skogsmark närmare 70 procent av den totala avbrända arealen, vilket står i stark kontrast till antalet insatser i produktiv skogsmark. För mer än hälften av åren har således produktiv skogsmark stått för den största delen av den avbrända arealen. En exakt bedömning av hur stor areal som bränts av är ofta svår att göra vid insatsen, varför siffrorna bör tolkas med viss försiktighet. Avbrända areal (hektar) 4 000 3 000 Produktiv skogsmark Annan trädbevuxen mark Ej trädbevuxen mark 2 000 1 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 23 Avbränd areal (hektar) vid insatser till brand i skog och mark efter marktyp, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 36
Skador till följd av bränder I följande avsnitt görs en mer ingående redovisning av vissa typer av person- och egendomsskador som uppstår till följd av bränder. Till skillnad mot föregående kapitel som explicit handlar om de händelser som föranlett en räddningsinsats, ingår i detta avsnitt även sådana händelser dit räddningstjänsten inte tillkallats. De data som redovisas här ger inte en heltäckande bild av skadeproblematiken, men kan betraktas som en indikation på skadeomfattningen. Personskador Sedan 1996 har räddningstjänsten totalt rapporterat omkring 1 240 dödsfall, 1 600 svårt skadade samt 11 940 lindrigt skadade till följd av bränder. Utav dessa sker över 90 procent av personskadorna vid brand i byggnad. Sett till genomsnittet för antalet personskador vid byggnadsbränder under perioden 1996-2008 rapporterades årligen runt en procent dödsfall, en procent svårt skadade och åtta procent lindrigt skadade till följd av byggnadsbränder. Dödsbränder Sedan 1999 har Räddningsverket, numera MSB, samlat in information från räddningstjänsterna, Polisen och Rättsmedicinalverket om alla bränder med dödsfall. Räddningstjänsten i flertalet av landets kommuner har genom en intresseanmälan åtagit sig att följa upp alla sådana bränder genom att fylla i en särskild blankett. MSB kan med hjälp av denna uppgiftsinsamling ge en säkrare uppskattning av det antal människor som årligen omkommer i bränder. Det finns uppgifter från 1988 och framåt även om data från dessa tidigare år är betydligt osäkrare. Under hela 1990-talet fram till och med 2003 omkom mellan 100 och 150 personer per år till följd av brand med undantag för 1998. Det var året då 63 ungdomar miste livet på grund av branden i Makedonska föreningens lokaler i Göteborg. Under 2004 skedde en kraftig nedgång i såväl antalet dödsbränder som antalet döda. Totalt rapporterades 62 dödsbränder med 65 döda. Det innebar en halvering av antalet döda jämfört med genomsnittet mellan åren 1999-2003. Under 2008 rapporterades 108 dödsbränder och 115 dödsfall. Det innebar en ökning jämfört med 2007 då antalet dödsbränder var 84, i vilka 97 döda rapporterades. I diagram 24 presenteras antalet döda till följd av bränder respektive antalet dödsbränder under perioden 1988-2008. Antal dödsbränder resp. antal döda 200 150 Antal dödsbränder Antal döda 100 50 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Diagram 24 Antal dödsbränder respektive antal döda till följd av dessa, 1988-2008 Källa: Dödsbrandsdatabasen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 37
Flertalet av dödsbränderna 2008 inträffade i bostäder av något slag, där de bostadstyper med flest antal döda var flerbostadshus och villa med vardera 38 rapporterade dödsfall. Vid brand ej i byggnad rapporterades 16 dödsfall, där det vanligaste brandobjektet var en husvagn/husbil följt av personbil. Såväl insatsrapporter som uppgifter från räddningstjänst och polis visade att rökning var den främsta kända orsaken till dödsbränder i flerbostadshus och villa. Under 2008 rapporterades 22 dödsfall i bränder som orsakats av rökning och sedan 1999 har totalt 271 dödsfall rapporterats vid den typen av bränder. Även efter utredningsarbetet kvarstår ett antal dödsfall i samband med bränder i flerbostadshus och villa där brand orsaken inte går att fastställa. Under 2008 rapporterades 33 dödsbränder i flerbostadshus och villa med okänd brandorsak, vilket var 45 procent av det totala antalet bränder i dessa objektstyper. Utredningarna 2008 visar att det vanligaste startutrymmet vid en dödsbrand i flerbostadshus och villa var vardagsrummet, följt av sovrum och kök. Insamlingen av uppgifter kring alla dödsbränder möjliggör en kvalitetsbestämning av de uppgifter som lämnats via räddningstjänstens insatsrapporter. Vid en jämförelse av uppgifterna för 2008 redovisar insatsrapporterna 67 dödsfall i bränder i flerbostadshus och villa, medan dödsbrandsstatistiken redovisar 76 döda i samma typ av bränder. Skillnaden i antalet döda kan ha flera orsaker. Det kan vara svårt för räddningsledaren att bedöma skadeomfattningen hos en person på plats. Enligt den instruktion som följer insatsrapporten som räddningsledaren måste förhålla sig till gäller att en person betraktas som svårt skadad om man inte med säkerhet kunnat konstatera dödsfallet. Det händer också att en person som vårdas för svåra brandskador dör i ett senare skede. Inträffar det inom en månad efter branden betraktas branden som en dödsbrand. Eftersom räddningstjänsten inte gör någon uppföljning av dessa skador blir det en differens i statistiken. Varje år inträffar också ett antal dödsbränder där räddningstjänsten inte tillkallats. 38
Egendomsskador Sveriges Försäkringsförbund producerar bland annat statistik över skador och skadekostnader som uppstår i samband med bränder. Statistiken baseras på uppgifter som lämnas från de försäkringsbolag som medverkar i förbundet och har ingen direkt koppling till räddningstjänstens insatsstatistik. Sedan 1988 har Försäkringsförbundet presenterat den så kallade B1-statistiken där antalet inträffade skador redovisas för olika försäkringsbranscher utifrån brandstiftare (brandorsak) och skadeplats. Statistiken baseras på antalet godkända anmälningar under moment brand, vilket även inkluderar ersättningsberättigade skador som uppstått till följd av åska/blixt och som inte orsakat brand. Vid tolkning av statistiken bör därför hänsyn tas till att det inte alltid handlar om brandskador. Studier av B1-statistiken visar att de årliga förändringarna ofta till stor del hänger samman med förändringar i gruppen åska/blixt. Observera att skador på grund av överspänning inkluderas i åska/blixt även om skadan inte uppkom i samband med ett åskväder. Utvecklingen för gruppen åska/blixt redovisas skild från övriga brandstiftare i diagram 25. Miljoner kronor 6 000 5 000 Enligt översiksstatistiken Inkl sep. båt och motorfordon 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Diagram 25 Försäkringsbolagens skadebelopp till följd av brand, 2007 års penningvärde, 1985-2007 Källa: Sveriges Försäkringsförbund, Översiktsstatistiken resp. Brandskadekostnader År En del försäkringsbolag lämnar underlag till Försäkringsförbundet med enskilda brandstiftare (B1-brandstiftare kod 71-74) där det framgår om en brand uppstått. Statistik för 2008 finns inte tillgänglig. Enligt uppgifter från 2007 uppstod brand vid omkring vart tionde skadetillfälle till följd av åska/blixt. Försäkringsförbundet redovisar bland annat det totala skadebeloppet för brand som betalats ut av de bolag som medverkar i statistikproduktionen. Den beräknade kostnaden, som sedan 1985 presenteras i den så kallade Översiktsstatistiken, omfattar inte båt-, rese- och specialförsäkringar. Sedan 1992 har Försäkringsförbundet gjort en särskild beräkning av den uppskattade skadekostnaden som även omfattar brandskador i separata båt- och motorfordonsförsäkringar. Båda beräkningarna redovisas i diagram 26, med beloppet angivet i 2007 års penningvärde. Översiktsstatistiken för 2008 finns inte tillgänglig förrän senare i år. 39
Antal brandskador ntal brandskador 50 000 40 000 Åska/blixt Andra brandstiftare än åska/blixt 30 000 20 000 10 000 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Diagram 26 Totalt antal brandskador anmälda till försäkringsbolagen efter åska/blixt resp. andra brandstiftare, 1988-2007 Källa: Sveriges Försäkringsförbund, B1-statistiken År Det bör påpekas att Försäkringsförbundets statistik av flera anledningar inte ger en heltäckande bild av skadekostnaden. Det är inte alla försäkringsbolag som medverkar i förbundet och av dem som medverkar är det inte alla som är delaktiga i statistikproduk tionen. Det är inte heller alla som väljer att teckna en försäkring och även om en försäkring finns står försäkringstagaren själv för en del av skadekostnaden genom självrisken. 40
Trafikolyckor Under perioden 1996-2008 har räddningstjänsten kallats till närmare 143 000 trafikolyckor. Trenden är att räddningstjänsten kallas till allt fler trafikolyckor även om ökningstakten mattats av under de senaste åren. Under 2008 gjordes totalt 14 400 insatser till trafikolyckor vilket kan jämföras med 1996, då det gjordes 7 500 motsvarande insatser. Jämfört med 2007 skedde en ökning av antalet insatser med när fyra procent. I diagram 27 visas utvecklingen av det totala antalet insatser till trafikolyckor från räddningstjänsten. Antal insatser 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 27 Antal räddningsinsatser till trafikolyckor, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Vilka olyckor inträffar? Närmare 98 procent av de trafikolyckor som räddningstjänsten kallades till under 2008 var vägtrafikolyckor. Vid drygt åtta av tio trafikolyckor var minst en personbil inblandad, där knappt två av tio olyckor handlade om enbart personbilar. Mopeder eller motorcyklar var inblandade i knappt 14 procent av olyckorna. Mer än 30 procent av insatserna till olyckor där personbilar var inblandade skedde till vägavsnitt där gällande hastighetsbegränsning var 50 km/h. Ytterligare omkring 29 procent av insatserna gjordes till olyckor på 70-vägar och drygt 23 procent till 90-vägar. Insatser till olyckor med personbilar på 30- respektive 110-vägar var knappt åtta respektive tio procent. Last- eller tankbilar var inblandade i nästan var tionde trafikolycka, men enbart vid en halv procent av det totala antalet insatser handlade det om en farligt godstransport. Vid närmare fyra procent av trafikolyckorna var vilt eller andra djur inblandade. 41
Skadeomfattning Under 2008 rapporterades 275 dödsfall och knappt 3 100 personer skadades svårt i samband med de vägtrafikolyckor som räddningstjänsten kallades till. Enligt offi ciell statistik över vägtrafikolyckor omkom 397 personer under 2008 samtidigt som närmare 3 700 personer bedömdes som svårt skadade av polisen. Skillnaden i antalet omkomna beror dels på att räddningstjänsten redovisar ett dödsfall endast om det varit känt för räddningsledaren vid ifyllandet av insatsrapporten, dels på att räddnings tjänsten inte kallas till alla trafikolyckor. Antalet döda i vägtrafikolyckor 2008 är det lägsta antalet sedan 1945 då 299 personer dog. I diagram 28 redovisas antalet dödsfall vid de trafikolyckor som rapporterats av polis respektive räddningstjänst under tidsperioden 1996-2008. Antal döda 800 Polis Räddningstjänst 600 400 200 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 28 Antal döda vid trafikolyckor rapporterade av polis respektive räddningstjänst, 1996-2008 Källa: Vägverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Räddningstjänstens åtgärder Räddningstjänsten har en viktig roll när det gäller losstagning av fastklämda personer vid trafikolyckor. Losstagningen, som ofta är en förutsättning för att sjukvårdens personal ska kunna påbörja den medicinska behandlingen, skedde vid drygt 2 100 insatser till trafikolyckor under 2008. Det motsvarade lite drygt var sjätte insats. Säkring av skadeplatsen, exempelvis mot brand, är också en vanlig åtgärd. Detta gjordes vid sex av tio trafikolyckor. Vid 45 procent av insatserna omhändertog räddningstjänsten personer för akuta skador. Antalet personer som omhändertogs för akuta skador vid insatser till trafikolyckor uppgick till 11 500 under 2008. Det innebär att nästan åtta av tio personer som räddningstjänsten omhändertog för skador under året omhändertogs i samband med en trafikolycka. 42
Drunkning och drunkningstillbud Den kommunala räddningstjänsten har ansvar för insatser till drunkningsolyckor och tillbud vid vattendrag, kanaler och i andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. För övriga områden ansvarar Sjöfartsverket (se avsnittet Statlig räddningstjänst, sjöräddning). Under 2008 gjorde räddningstjänsten 369 insatser till drunkningar och drunkningstillbud och 93 personer rapporterades döda. Under de 13 år som insatsrapporten har varit i bruk har räddningstjänsten sammanlagt genomfört omkring 6 300 insatser till drunkningar och drunkningstillbud eller i genomsnitt nästan 500 insatser per år. Räddningstjänsten kallas inte till alla drunkningar. Samtliga drunkningsolyckor med dödsfall som rapporteras i massmedia följs däremot upp av Svenska livräddningssällskapet, SLS. I diagram 29 presenteras antalet räddningstjänstinsatser till drunkning och drunkningstillbud per år, antalet som rapporterats drunknade vid dessa insatser samt antalet drunknade totalt enligt SLS statistik. Antal döda 800 600 Antal insatser Antal döda vid drunkningsolyckor med insats Antal döda SLS 400 200 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 29 Antal räddningsinsatser till drunkning eller drunkningstillbud respektive antal döda, 1996-2008 Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Svenska livräddningssällskapet År Jämfört med 2007 minskade antalet insatser av räddningstjänsten till drunkningar och drunkningstillbud med fyra procent samtidigt som antalet rapporteringar om drunknade ökade med drygt fyra procent. Även SLS statistik visar på en uppgång i antalet drunknade under samma period. Enligt SLS drunknade totalt 107 personer under 2008, vilket var en ökning med fyra personer jämfört med 2007. Trots en liten uppgång mellan 2007 och 2008 visar antalet drunknade på en neråtgående trend de senaste åren, dock med undantag för 2006 då så många som 135 personer omkom. SLS följer även upp olycksorsakerna. Av de 107 dödsfallen förolyckades 30 personer vid olyckor med fritidsbåtar, 25 personer i samband med bad, elva personer omkom vid isolyckor och för de resterande 41 personerna var orsaken okänd eller svår att fastställa. Många av dessa händelser var troligtvis fall i vattnet från en brygga/pir. Nästan nio av tio av dem som drunknade under 2008 var män, och så har det förhållit sig under hela 2000-talet. 43
Var inträffar olyckorna? Flest räddningsinsatser till drunkningar och drunkningstillbud under 2008 gjordes till sjö/damm, följt av å/älv. Jämfört med 2007 ökade insatserna till sjö/damm med knappt tio procent, medan insatserna till å/älv minskade med drygt 18 procent. Dessa båda skadeplatser stod tillsammans för mer än hälften av de insatser som räddningstjänsten gjorde till drunkning och drunkningstillbud under 2008. I diagram 30 redovisas fördelningen av insatser efter skadeplats under 2008. Fördelningen av antalet dödsfall efter skadeplats följer i stort sett samma fördelning som antalet insatser. Skadeplats Sjö/damm Å/älv Hamn Hav Kanal Övrigt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 30 Andel räddningsinsatser till drunkning eller drunkningstillbud efter skadeplats, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap När inträffar olyckorna? I diagram 31 visas hur antalet insatser till drunkning fördelade sig över årets månader. Totalt sett genomfördes mer än hälften av insatserna under perioden maj-augusti månad. Under juli månad gjorde räddningstjänsten flest insatser till drunkningar och drunkningstillbud, vilket var 22 procent av det totala antalet insatser. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Diagram 31 Andel räddningsinsatser vid drunkning eller drunkningstillbud efter månad, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Månad Räddningstjänstens åtgärder I insatsrapporterna framgår att räddningstjänsten omhändertog 135 personer för akuta skador vid insatser till drunkning och drunkningstillbud under 2008. De vanligaste åtgärderna i detta sammanhang var psykiskt stöd och hjärt- och lungräddning. Under 2008 skedde dykning med dykapparat vid 29 tillfällen och fridykning vid 22 tillfällen. I 140 insatser användes överlevnadsdräkt. Vid 115 insatser användes båt och vid 14 insatser utnyttjades helikopter. I tabellbilagans tabell 5.02 redovisas vilka resurser som sattes in vid insatser till drunkningsolyckor och drunkningstillbud under året. 44
Utsläpp av farligt ämne Under 2008 gjordes knappt 2 500 insatser till utsläpp av farligt ämne, vilket var något högre än det genomsnittliga antalet insatser per år för perioden 1996-2008. Jämfört med 2007 var det en ökning av antalet insatser med fem procent. Bensin, diesel och andra petroleumprodukter stod för den större delen av utsläppen. I diagram 32 presenteras utvecklingen av antalet insatser till utsläpp av farligt ämne sedan 1996. Antal insatser 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 32 Antal räddningsinsatser till utsläpp av farligt ämne, 1996-2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Var inträffar utsläppen? Sedan 2005 redovisas utsläpp utifrån begreppet utsläppstyp som anger om det handlat om utsläpp av drivmedel/smörjmedel/hydraulolja, last av farligt gods, kylmedel från kyl/frys, brandfarlig gas eller annat. I diagram 33 presenteras hur räddningstjänstens insatser fördelat sig mellan dessa olika utsläppstyper under 2008. Utsläppstyp Drivmedel/smörjmedel/ hydraulolja Farligt gods-last Kylmedel kyl/frys Brandfarlig gas Annat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 3 Diagram 33 Andel räddningsinsatser till utsläpp av farligt ämne efter utsläppstyp, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 45
Endast fyra procent av de insatser räddningstjänsten gjorde till utsläpp av farligt ämne berör olyckor eller tillbud med farligt gods 7. De flesta insatser, omkring 70 procent, handlar om begränsade mängder driv- och smörjmedel eller hydraulolja som läckt från ett fordon. I diagram 34 redovisas andelen insatser efter ämneskategori enligt nedanstående gruppering av ämnen. diesel bensin övriga petroleumprodukter övriga brandfarliga vätskor giftiga gaser brandfarliga gaser övriga gaser frätande ämnen t.ex. dieselolja, eldningsolja och flygfotogen t.ex. motorbensin och reabensin t.ex. hydraulolja, motorolja, spillolja och kardanolja t.ex. färger och metanol t.ex. ammoniak och klor t.ex. propan och vätgas t.ex. freon, argon, helium, koldioxid och syre t.ex. syror, baser, järntriklorid och natriumhydroxid Ämneskategori Övriga petroleumprodukter Diesel Bensin Brännbara gaser Frätande ämnen Giftiga gaser Övrigt Övrigt brännbara ämnen 0% 10% 20% 30% 40% Diagram 34 Diagram 34 Andel räddningsinsatser till utsläpp av farligt ämne efter ämneskategori, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 7 Med farligt gods menas farliga ämnen under transport. 46
Farligt gods Vid insatser som avser utsläpp av farligt gods-last rapporteras också vid vilken verksamhet utsläppet skedde. Närmare hälften av utsläppen under 2008 skedde i samband med lastning eller lossning, medan drygt vart fjärde utsläpp skedde vid transport med vägfordon. I diagram 35 presenteras fördelningen av utsläpp av farligt gods-last efter verksamhet. Verksamhet Lastning/lossning Transport med vägfordon Mellanlagring Transport med tåg Okänt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Diagram 35 Andel räddningsinsatser till utsläpp av farligt gods-last efter verksamhet, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Räddningstjänstens åtgärder Vid sex av tio räddningsinsatser som rörde utsläpp av farligt ämne under 2008 vidtog räddningstjänsten åtgärden sorption, det vill säga uppsugning av den utsläppta produkten i något material. Metoden används främst vid mindre utsläpp av olika vätskor. Vid större utsläppta mängder samlas produkten istället in i olika former av uppsamlingskärl, vilket var den näst vanligaste åtgärden som vidtogs vid drygt tolv procent av insatserna. Under ogynnsamma förhållanden kan räddningstjänsten tvingas späda ut den utspillda produkten på olycksplatsen istället för att samla in den genom sorption eller kärl. Utspädning är en metod som av miljöskäl används restriktivt och utfördes vid 44 tillfällen under 2008. Skumutläggning används för att minska risken för brand vid läckage av brandfarliga ämnen. Även denna åtgärd används av miljöskäl alltmer restriktivt. Under 2008 lades skum ut vid 19 tillfällen. Se tabell 6.03 i tabellbilagan för mer detaljerade uppgifter om vilka åtgärder som vidtogs av räddningstjänsten vid utsläpp av farligt ämne under 2008. 47
48
Uppdrag utöver räddningstjänst I de föregående avsnitten redogörs för den delen av den kommunala räddningstjänstens verksamhet som räknas som räddningsinsatser enligt LSO. Utöver dessa insatser utför räddningstjänsten andra uppdrag, vilka redovisas som Annat uppdrag i insatsrapporten. Det är dock oklart i vilken utsträckning som dessa uppdrag dokumenteras i insatsrapporten. Anledningen till det är att det inte finns något tvång att rapportera och för vissa uppdrag kräver dessutom landstingen en redovisning, varför det är osäkert i vilken grad som räddningstjänsten även skriver en insatsrapport. Det kan därför förekomma en viss underrapportering av de händelsetyper som ingår i annat uppdrag, varför statistiken bör tolkas med försiktighet. Vad ingår i annat uppdrag? I annat uppdrag ingår en rad skilda uppdrag som omfattar till exempel insatser till följd av inbrotts- och trygghetslarm, felindikering från automatlarm, hjälp till polis och insatser till hiss ej nödläge, men också uppdrag som berör hälso- och sjukvårdsområdet. Ambulansverksamheten är vårdgivarens ansvar, men flertalet av landets räddningstjänster åker på ambulanslarm där patienten bedöms ha livshotande symptom om räddningstjänsten kan vara på plats före ambulansen. Denna typ av uppdrag benämns inom räddningstjänsten som I väntan på ambulans, IVPA. Det får endast ske i de fall ett avtal upprättats mellan Räddningstjänsten och sjukvårdshuvudmannen. Räddningstjänstens personal ger den vårdbehövande trygghet, och vid behov ges ett akut omhändertagande av patienten i väntan på att ambulanspersonalen anländer. Några räddningstjänster har dessutom avtal med sjukvårdshuvudmannen om att utföra vissa sjukvårdsåtgärder i väntan på ambulansen. En del räddningstjänstpersonal får efter särskild utbildning utföra behandling med syrgas och defibrillator under personlig delegering från ansvarig läkare. Ibland behöver ambulanspersonal räddningstjänstens hjälp med att komma fram till patienten eller att förflytta denne till ambulansen. Sådana uppdrag redovisas i insatsrapporten som Hjälp till ambulans. Uppdrag under 2008 Drygt 18 600 annat uppdrag inrapporterades från räddningstjänsterna under 2008. I diagram 36 presenteras antalet insatser efter uppdragstyp som räddningstjänsten redovisat under annat uppdrag på insatsrapporten under 2008. Statistik över dessa insatser redovisas även i tabellerna 1.01 respektive 8.03 i tabellbilagan. Vanligast är i väntan på ambulans som stod för drygt hälften av uppdragen. Därefter följde inbrottslarm som uppgick till elva procent av det totala antalet redovisade uppdrag och hiss ej nödläge som stod för fem procent. 49
Uppdragstyp I väntan på ambulans Inbrottslarm Hjälp till ambulans Hiss ej nödläge Trygghetslarm Hjälp till polis Felindikering automatlarm Övrigt 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 Diagram 36 Antal annat uppdrag efter uppdragstyp, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Antal uppdrag I tabell 5 presenteras antal personer som erhållit de första hjälpen-åtgärder som räddningstjänsten vidtog vid insatserna till annat uppdrag under 2008. Syrgasbehandling och defibrillering är hälso- och sjukvårdsåtgärder som kräver personlig delegering av ansvarig läkare, medan övriga åtgärder räknas som första hjälpen. Tabell 5 Antal personer som erhållit första hjälpen i samband med annat uppdrag, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Åtgärd Antal personer Syrgasbehandling 4 100 Psykiskt stöd 2 047 Fri luftväg 1 610 Hjärt-lungräddning 899 Fixering nacke/rygg 428 Förebyggande skadechock 421 Defibrillering 400 Stabilt sidoläge 312 Stoppa blödning 248 Fixering arm/benskada 165 Kylning brännskada 17 Personsanering 13 Annan åtgärd 554 50
Statlig räddningstjänst Räddningstjänsten är vanligtvis en kommunal angelägenhet, men inom vissa områden är staten ansvarig. Statlig räddningstjänst omfattar fjäll-, flyg- och sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnenergianläggning. Ansvaret för att leda och samordna den statliga räddningstjänsten är fördelat mellan flera centrala myndigheter samt länsstyrelserna. Luftfartsstyrelsen ansvarade för flygräddning under 2008 och Sjöfartsverket för sjöräddning. Kustbevakningen har hand om miljöräddning till sjöss och Polisen om fjällräddning och efterforskning av personer i andra fall. Om det skulle inträffa en kärnteknisk olycka faller ansvaret för den statliga räddningstjänsten på länsstyrelserna. Flygräddning Luftfartsstyrelsens flygräddningscentral Aeronautical Rescue Coordination Centre, ARCC (ingår sedan 1 jan 2009 i Sjöfartsverket), har till uppgift att efterforska och lokalisera saknade luftfartyg samt att undsätta nödställda vid olyckor med luftfartyg till havs eller i Vänern, Vättern och Mälaren. Detta gäller både civila och militära luftfartyg. Luftfartsstyrelsen ansvarar också för de insatser mot skador som behövs när ett luftfartyg är skadat eller när fara hotar lufttrafiken. Sverige är knutet till ett internationellt övervakningssystem via satellit. Alla svenska motordrivna flygplan (undantaget ultralätta) och helikoptrar ska vara utrustade med nödsändare så att en positionsbestämning kan göras vid nödläge. När ett saknat flygplan lokaliserats på land överlämnas ansvaret för räddningsinsatsen till kommunal räddningstjänst eller i fjällområde till polisens fjällräddning. Om det däremot haver erat till havs, i kustvattnen eller i någon av våra tre största insjöar ansvarar flygräddningen även för undsättningen. Räddningsinsatser vid flyghaverier på land eller i vattendrag, kanaler, hamnar och i mindre insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren redovisas som kommunal räddningstjänst under trafikolycka. Under 2008 rapporterades nio flygplan som trafikelement av de kommunala räddningstjänsterna, se tabell 4.01 i tabellbilagan. Under 2008 inkom 798 larm till flygräddningscentralen. Det innebar en minskning med 320 larm jämfört med 2007. I diagram 37 visas antal flygräddningsinsatser under perioden 1996-2008. Antal larm 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 37 Antal flygräddningslarm, 1996-2008 Källa: ARCC, Sjöfartsverket År 51
I tabell 6 visas antalet inkomna larm efter larmtyp till Luftfartsstyrelsen för perioden 2001-2008. Under 2008 skedde en minskning av alla larmtyper, där nödsändare representerade den största minskningen. Antalet varningslarm visar på en fortsatt nedgång. Larm med annan orsak ökade med sju procent och ej avslutad färdplan vilken var den vanligaste larmorsaken ökade med 13 procent. Tabell 6 Antal flygräddningslarm efter larmorsak, 2001-2008 Källa: ARCC, Sjöfartsverket År Larmtyp 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt 855 835 982 925 1 032 1 071 1 118 798 Haveri 56 45 40 55 52 54 62 57 Varningslarm 304 312 296 315 295 299 287 213 Ej avslutad färdplan 193 226 237 228 234 242 253 285 Nödsändare 231 201 338 300 354 439 458 181 Annan orsak 71 51 71 27 97 37 58 62 I tabell 7 presenteras antal larm och antal flyginsatser samt flygtid per månad under 2008. Under det aktuella året genomfördes 176 flyginsatser totalt av flygräddningen. Flest larm inkom mellan maj och juli, medan flyginsatser för resterande månader var jämnt fördelade under året. Tabell 7 Antal flygräddningslarm, antal insatser och flygtid per månad, 2008 Källa: ARCC, Sjöfartsverket Månad Antal larm Antal flyginsatser Flygtid (timmar) Totalt 798 176 25:12 Januari 48 18 00:52 Februari 56 16 01:41 Mars 45 12 01:22 April 94 19 04:19 Maj 108 23 05:56 Juni 100 13 00:17 Juli 115 4 02:12 Augusti 73 18 06:05 September 46 19 01:30 Oktober 47 12 00:21 November 38 14 00:37 December 28 8 00:00 52
Fjällräddning Polisen ska inom fjällområden efterforska och rädda den som försvunnit om det föreligger fara för liv eller allvarlig risk för personens hälsa. Det är även polisens ansvar att i fjällområden rädda den som råkat ut för en olycka eller drabbats av sjukdom och som snabbt behöver komma under vård eller få annan hjälp. Fjällräddningen bygger på frivilliga enskilda som utbildas och utrustas av Polisen för att på bästa möjliga sätt kunna bistå människor som behöver hjälp ute i terrängen. Tillsammans med fjällräddare bildar Polisen organisationen Fjällräddningen. Fyra av landets polismyndigheter ansvarar för fjällräddningen. Det är Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Under 2008 genomfördes 227 fjällräddningsinsatser. Någon statistik för 2007 finns inte att tillgå, men under 2006 genomfördes totalt 182 fjäll - räddningsinsatser. Diagram 38 visar det totala antalet fjällräddningsinsatser som genomförts mellan 1996 och 2008. Under perioden 1996-2006 har det genomförts 2 610 räddningsinsatser eller i genomsnitt knappt 240 insatser per år. Två tredjedelar av fjällräddningsinsatserna gjordes på grund av sjukdom eller olycka medan resterande insatser föranleddes av att personer saknades på fjället. Antal insatser 500 400 300 200 100 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 38 Antal fjällräddningsinsatser, 1996-2008 Källa: Rikspolisstyrelsen År 53
Sjöräddning Inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren, ska Sjöfartsverket svara för räddningstjänsten när någon har eller kan befaras ha hamnat i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Sjöfartsverket använder, utöver sina egna fartyg, även resurser från till exempel kustbevakning, polis, kommunal räddningstjänst med flera, samt från frivilligorganisationer som Frivilliga flygkåren och Sjöräddningssällskapet, SSRS. Sjöfartsverket svarar för helikoptertjänster som är ett nationellt yttäckande system med en säkerställd tillgänglighet av räddningshelikopter inom 15 minuter dygnet runt under årets alla dagar. Tjänsterna tillhandahålls från Sundsvall för området Bottenhavet/Kusten, Stockholm för området Mälardalen/Ålandshav, Visby för Östersjön, Ronneby för Sydkusten och Göteborg för Västkusten/Vänern. Sjöfartsverket kan, efter begäran från andra räddningstjänster, bistå med resursstöd där det bedöms som lämpligt. Tillsammans med kustbevakningen har Sjöfartverket RITS -avtal med kommunerna Stockholm, Göteborg, Gotland, Helsingborg, Karlskrona och Härnösand/ Kramfors om insatsteam för livräddande insatser till sjöss. Under 2008 genomfördes 1 037 sjöräddningsinsatser, vilket innebar en minskning med knappt 20 procent jämfört med år 2007. Inom sjöräddningens ansvarsområde omkom totalt 29 personer och nio personer är fortfarande registrerade som saknade. Av dessa 38 personer var tre kvinnor. Ytterligare fritidsbåtsolyckor med dödlig utgång har förekommit utanför sjöräddningens ansvarsområde. I diagram 39 redovisas antal sjöräddningsinsatser per år mellan 1996 och 2008. Antal insatser ntal insatser 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 39 Antal sjöräddningsinsatser, 1996-2008 Källa: Sjöfartsverket År 54
I diagram 40 presenteras fördelningen av sjöräddningsinsatser efter objekt under 2008. Nästan 70 procent av alla sjöräddningsinsatser riktade sig till fritidsbåtar medan elva procent av insatserna gällde handelsfartyg. Sjöräddningsinsatser gällande person utan farkost motsvarade drygt fem procent. Nästan fyra av tio sjöräddningsinsatser till fritidsbåtar föranleddes av grundstötning eller maskinhaveri, medan drygt åtta av tio insatser till handelsfartyg berodde på sjuktransport från fartyg. Gällande sjöräddningsinsatser till personer motsvarade annan orsak över hälften av dessa. Exempel på annan orsak var personer som hoppat från en bro, berusning eller sjuka personer ombord på båt. Objekt Fritidsbåt Handelsfartyg Person Fiskefartyg Tjänstefartyg Övrigt Okänt 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 40 Antal sjöräddningsinsatser efter objekt, 2008 Källa: Sjöfartsverket 55
Den verkliga orsaken till de sjöräddningsinsatser som genomförts redovisas i tabell 8. Nästan 40 procent av sjöräddningsinsatserna under 2008 berodde på maskinhaveri, grundstötning eller sjuktransport från fartyg. Vid knappt åtta procent av insatserna visade det sig att ingen olycka hade inträffat, vilket redovisas som NIL i tabellen. Tabell 8 Antal sjöräddningsinsatser efter verklig orsak, 2008 Källa: Sjöfartsverket Objekt Antal Totalt 882 Maskinhaveri 135 Grundstötning 137 Sjuktransport från fartyg 125 Drivande båt / föremål 72 Hårt väder / utsatt läge 51 Kantring / slagsida 33 Roderhaveri 22 Rigghaveri 7 Läckage 70 Utebliven kontakt med land 32 Brand 17 Man över bord 23 Bränslebrist 8 Diverse i propellern 17 Isolycka 3 Kollision 6 Sjunkande 7 Osäker position 12 Falskt / oavsiktligt 7 Dykolycka 7 Okänt 39 NIL 82 56
Efterforskning av personer i andra fall Efterforskning av personer i andra fall än flyg-, fjäll- och sjöräddning är polisens ansvar. Rikspolisstyrelsens sammanställning av sådana efterforskningar redovisas i tabell 9. Under 2008 efterforskades personer vid totalt 240 tillfällen, flest i Västra Götalands län. Det är en ökning med nästan 15 procent jämfört med 2006 då antalet efterforskningar uppgick till 209. Data för 2007 saknas. Tabell 9 Antal efterforskade personer efter län, 2008 Källa: Rikspolisstyrelsen Län Antal Totalt 240 Blekinge 3 Dalarna 10 Gotland 8 Gävleborg 8 Halland 21 Jämtland 18 Jönköping 6 Kalmar 6 Kronoberg 9 Norrbotten 11 Skåne 11 Stockholm 10 Södermanland 9 Uppsala 20 Värmland 10 Västerbotten 2 Västernorrland 9 Västmanland 8 Västra Götaland 37 Örebro 13 Östergötland 11 Miljöräddning till sjöss Kustbevakningen ska inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, undantaget vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren, svara för räddningstjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet. Dessutom håller Kustbevakningen beredskap för och medverkar i insatser vid sjö- och flygräddningstjänst. Under 2008 konstaterade Kustbevakningen 315 utsläpp, vilket innebar en minskning med drygt tre procent jämfört med 2007, då 325 utsläpp registrerades. Sedan mitten på 1990-talet har volymerna på de utsläpp som rapporteras minskat kraftigt och de allra flesta av utsläppen idag är av ringa karaktär. I diagram 41 redovisas antalet konstaterade utsläpp under perioden 1988-2008. 57
Antal utsläpp 600 500 400 300 200 100 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Diagram 41 Antal konstaterade utsläpp av olja, 1988-2008 Källa: Kustbevakningen År Antalet anmälda utsläpp är det totala antalet anmälningar om misstänkta oljeutsläpp som kommit in till Kustbevakningen, via antingen myndighetens egna enheter, privatpersoner eller andra myndigheter. Under 2008 uppgick antalet anmälda utsläpp till 433. I de fall som Kustbevakningen inte har kunnat konstatera något utsläpp kan det bero på att oljan hunnit försvinna innan någon kustbevakningsenhet kom till platsen. Det kan även ha berott på att det inte har varit fråga om något oljeutsläpp utan om något annat, till exempel alger, som har uppfattats som olja av anmälaren. Rutinen om att samtliga utsläpp ska rapporteras, en ökad miljö- och satellitövervakning, samt allmänhetens ökade rapporteringsvilja leder till att en allt större andel av det verkliga antalet utsläpp upptäcks. Kostnader för räddningstjänst och sanering vid oljeutsläpp Enligt LSO kan kommunen få statlig ersättning för de kostnader som räddningsinsatser till följd av utflöden av olja eller andra skadliga ämnen orsakar, i hav och kustvatten eller i Vänern, Vättern och Mälaren. Kommunen kan också få ersättning för kostnader för sanering med anledning av sådana utflöden. Statlig ersättning utgår för den del av kostnaden som överstiger ett halvt prisbasbelopp. Räddningsverket, numera MSB reglerar kommunens kostnader för räddningstjänst och sanering i samband med oljeutsläpp. De utbetalda ersättningarna varierar dock kraftigt mellan åren och under 2008 betalades drygt 1,6 miljoner kronor ut till kommunerna. Det kan jämföras med 2007 då inga utbetalningar gjordes eller 2006 då 826 000 kronor betalades ut. 58
Tabellbilaga - kommunala räddningsinsatser 2008 Tabellbilagan innehåller tre olika typer av tabeller: 1. Antalstabeller som beskriver händelser som föranlett räddningsinsatser (tabell 1.00-1.12), eller räddningstjänstens verksamhet vid dessa olyckor (tabell 2.02-7.01). 2. Jämförelsetabeller med antalet insatser inom olika kommuner eller antalet insatser relaterat till folkmängd (tabell 8.01-8.03). 3. Tabeller för kommuner som bildat kommunalförbund för sin räddningstjänst. Kommunalförbund och dess ingående kommuner 2008 (tabell 9.00). Jämförelsetabeller med antalet insatser inom olika kommunalförbund eller antalet insatser relaterat till kommunalförbundens folkmängd (tabell 9.01-9.03). Tabeller - Innehållsförteckning 1. Antalstabeller Tabell 1.00 Kommunala räddningsinsatser, 1996-2008 Tabell 1.01 Antal händelser per händelsetyp Tabell 1.03h Antal händelser per timme Tabell 1.04h Antal händelser per veckodag Tabell 1.05h Antal händelser per månad Tabell 1.06h Antal händelser och mantimmar per händelsetyp Tabell 1.09h Antal personer omhändertagna för akuta skador vid räddningsinsatser Tabell 1.11 Funktionsbrister i räddningstjänstens utrustning Tabell 1.12 Fördröjning av räddningstjänst Tabell 2.02 Antal brand i byggnad och personskador per objektstyp Tabell 2.03 Antal brand i byggnad per startutrymme Tabell 2.04 Antal brand i byggnad per startföremål Tabell 2.05 Antal brand i byggnad per brandorsak Tabell 2.06 Byggnadsbränders omfattning vid ankomst Tabell 2.07 Byggnadsbränders spridning Tabell 2.10 Räddningstjänstens åtgärder vid brand i byggnad Tabell 3.01 Antal brand ej i byggnad per brandobjekt Tabell 3.02 Antal bränder i skog och mark per brandorsak Tabell 3.03 Antal brand ej i byggnad (exkl. bränder i skog och mark) per brandorsak Tabell 4.01 Antal trafikolyckor per trafikelement Tabell 4.02 Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor Tabell 5.01 Antal drunkningsolyckor/-tillbud per skadeplats Tabell 5.02 Insatta resurser/dykning vid drunkningsolyckor/-tillbud Tabell 6.01 Antal utsläpp av farligt ämne per utsläppstyp Tabell 6.02 Verksamhet vid utsläpp av farligt gods Tabell 6.03 Räddningstjänstens åtgärder vid utsläpp av farligt ämne Tabell 7.01 Antal automatlarm, ej brand/gasutsläpp per larmorsak 2. Jämförelsetabeller för kommuner Tabell 8.01 Tabell 8.02 Tabell 8.03 Antal räddningsinsatser per händelsetyp och olyckskommun Antal räddningsinsatser per 1 000 invånare, per händelsetyp och olyckskommun Antal uppdrag av räddningstjänsten per kommun 3. Jämförelsetabeller för kommunalförbund Tabell 9.00 Tabell 9.01 Tabell 9.02 Tabell 9.03 Kommunalförbund med ingående kommuner Antal räddningsinsatser per händelsetyp och kommunalförbund Antal räddningsinsatser per 1 000 invånare, per händelsetyp och kommunalförbund Antal uppdrag av räddningstjänsten per kommunalförbund 59
Tabell 1.00 Kommunala räddningsinsatser, 1996-2008 Tabellen visar hur antalet kommunala räddningsinsatser per händelsetyp varierat mellan 1996 och 2008. Uppgifter från 1996-2004 bygger på Insatsrapport -96 och uppgifter från och med 2005 bygger på Insatsrapport 2005. Riket Händelsetyp 1 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2 2005 2006 2007 2008 Olycka/tillbud Brand i byggnad 13 255 12 290 11 166 11 186 10 826 10 981 10 735 11 050 9 719 10 324 10 502 11 110 10 887 Brand ej i byggnad 17 417 18 677 10 844 14 374 14 546 14 724 16 263 18 038 15 022 15 726 16 604 16 092 17 806 Trafikolycka 7 530 7 835 8 098 8 747 9 608 10 732 11 950 12 220 12 420 12 724 12 781 13 913 14 401 Utsläpp av farligt ämne 2 451 2 008 2 061 2 245 1 970 1 910 1 709 1 569 1 578 1 920 2 151 2 360 2 478 Drunkning/-tillbud 525 610 484 556 526 544 568 554 451 399 366 385 369 Nödställd person 3 858 973 1 188 1 144 Nödställt djur 1 028 1 012 935 967 834 931 927 808 663 597 610 657 586 Stormskada 477 1 256 551 3 579 728 685 977 1 104 450 3 050 311 1 710 858 Ras/skred 47 82 56 64 94 97 76 79 58 43 66 59 78 Bergras/jordskred 3 10 11 17 17 Annat ras 3 33 55 42 61 Vattenskada 2 000 2 394 1 528 2 129 1 851 1 782 2 067 1 700 1 385 1 706 2 671 2 274 1 206 Översvämning av vattendrag 3 209 578 390 182 Annan vattenskada 3 1 497 2 093 1 884 1 024 Larm utan tillbud Automatlarm ej brand/gas 4 30 924 32 036 29 248 31 656 31 913 33 736 34 101 33 077 31 433 30 279 32 106 32 552 31 705 Förmodad brand 7 323 8 158 7 565 8 271 7 778 8 583 8 888 8 633 7 795 4 409 4 117 4 215 4 118 Falsklarm brand 384 391 442 457 445 427 358 365 321 2 178 2 134 2 115 2 446 Förmodad räddning 1 052 899 910 1 011 1 202 1 218 1 174 1 246 1 071 944 901 901 1 007 Falsklarm räddning 67 75 79 71 76 87 70 79 82 Annan 3 163 3 431 2 909 2 992 2 299 2 461 2 659 2 490 2 295 3 568 3 519 3 617 3 282 Okänt 815 51 39 17 1 1 187 Totalt 88 458 91 205 76 915 88 322 84 697 88 898 92 523 93 012 84 743 88 912 89 812 93 148 92 371 1) En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas varje händelse som endast en händelsetyp. Händelsetypernas prioritering följer ordningen i tabellen. 2) Siffrorna för 2004 har korrigerats i samband med framtagning av 2005 års statistik. 3) Händelsetyper som lagts till eller specificeras från och med 2005. 4) Händelsetypen Automatlarm ej brand/gas omfattar även gas från och med 2005. 60
Tabell 1.01 Antal händelser per händelsetyp, 2008 Tabellen visar hur många händelser som föranlett insatser av kommunal räddningstjänst samt antal personskador per händelsetyp. Riket Händelsetyp 1 Antal händelser 2 Antal personskador 3 Antal Andel Döda Svårt Lindrigt skadade skadade Olycka/tillbud Brand i byggnad 10 887 11,8% 88 132 915 Brand ej i byggnad 17 806 19,3% 11 25 86 Trafikolycka 14 401 15,6% 287 3 098 13 816 Utsläpp av farligt ämne 2 478 2,7% 2 8 62 Drunkning/-tillbud 369 0,4% 93 28 94 Nödställd person 1 144 1,2% 42 133 297 Nödställt djur 586 0,6% 1 4 Stormskada 858 0,9% 1 Bergras/jordskred 17 0,0% 1 1 2 Annat ras 61 0,1% 3 12 15 Översvämning av vattendrag 182 0,2% Annan vattenskada 1 024 1,1% 1 2 Annan 3 282 3,6% 104 39 108 Larm utan tillbud Automatlarm ej brand/gas 31 705 34,3% 2 8 Förmodad brand 5 871 6,4% 2 5 37 Falsklarm brand 693 0,8% Förmodad räddning 858 0,9% 6 44 Falsklarm räddning 149 0,2% 2 Totalt 92 371 100,0% 633 3 491 15 493 Annat uppdrag 4 I väntan på ambulans 9 436 50,7% 869 1 796 2 883 Hjälp till ambulans 1 483 8,0% 97 274 412 Hjälp till polis 368 2,0% 47 7 10 Felindikering från automatlarm 517 2,8% Vattentransport 323 1,7% Dykuppdrag 21 0,1% 3 2 Säkerhetsvakt 44 0,2% Trygghetslarm 334 1,8% 1 1 6 Inbrottslarm 1 999 10,7% 2 Hiss, ej nödläge 1 002 5,4% 1 Annat 3 098 16,6% 15 12 60 Totalt 18 625 100,0% 1 033 2 090 3 375 1) En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas varje händelse som endast en händelsetyp. Händelsetypernas prioritering följer ordningen i tabellen. 2) Händelser där räddningstjänsten återkallades innan ankomst skadeplats ingår ej. 3) Avser räddningsledarens bedömning vid olyckstillfället. 4) En del räddningstjänster dokumenterar inte annat uppdrag i insatsrapporten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps sammanställning av dessa uppgifter blir därmed ej heltäckande. 61
Tabell 1.03h Antal händelser per timme, 2008 Tabellen visar hur antalet händelser är fördelade över dygnet per händelsetyp. Riket Händelsetyp 1, 2 Tidpunkt på dygnet 3 00-01 01-02 02-03 03-04 04-05 05-06 06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11-12 12-13 13-14 15-16 16-17 17-18 18-19 19-20 20-21 21-22 22-23 23-24 Totalt Olycka/tillbud Brand i byggnad 430 354 315 302 230 250 254 279 279 393 489 486 523 512 567 647 574 641 649 618 591 528 443 10 887 Brand ej i byggnad 818 721 644 537 462 369 348 376 356 410 493 609 721 834 978 1 043 1 015 1 035 1 042 1 026 1 094 989 927 17 806 Trafikolycka 287 234 206 186 179 244 473 641 615 558 599 677 805 887 1 055 1 301 1 065 806 666 621 502 422 365 14 401 Utsläpp av farligt ämne 35 20 26 24 15 24 54 103 169 172 190 188 165 172 159 145 144 119 107 104 84 58 48 2 478 Drunkning/-tillbud 10 12 17 17 5 3 6 4 7 14 18 21 25 23 26 28 20 25 23 14 18 14 369 Nödställd person 39 32 26 17 14 16 16 25 35 41 49 74 64 72 78 84 67 82 78 54 44 41 29 1 144 Nödställt djur 4 1 1 1 10 10 20 29 35 44 37 44 55 31 42 36 43 35 28 13 15 9 586 Stormskada 23 16 6 8 6 7 13 19 18 33 33 38 32 48 43 52 65 87 71 70 54 48 25 858 Bergras/jordskred 2 1 1 1 1 4 1 1 1 1 17 Annat ras 1 1 2 2 1 2 6 3 4 2 5 2 7 5 4 1 2 3 5 61 Översvämning av vattendrag 8 5 1 3 4 5 4 3 9 7 8 15 10 10 9 11 13 8 12 8 5 7 6 182 Annan vattenskada 30 28 22 21 29 16 21 37 46 46 51 50 54 50 38 36 51 72 60 69 63 54 54 26 1 024 Annan 114 85 66 57 39 55 63 84 108 149 145 172 170 188 175 199 191 199 191 197 187 169 166 113 3 282 Larm utan tillbud Automatlarm ej brand/gas 696 616 612 588 558 619 794 1 406 1 829 1 934 2 422 2 227 2 056 2 185 1 970 1 810 1 568 1 502 1 413 1 278 1 051 970 835 766 31 705 Förmodad brand 200 138 109 103 70 97 93 141 165 182 175 233 253 275 288 296 359 373 413 413 400 430 372 293 5 871 Falsklarm brand 29 33 29 12 14 5 3 14 9 18 20 26 26 21 32 38 43 39 56 45 51 55 42 33 693 Förmodad räddning 28 15 13 13 10 20 13 25 30 44 40 48 60 34 46 62 54 49 59 39 47 45 37 27 858 Falsklarm räddning 6 3 1 2 6 4 4 2 1 8 14 6 8 4 10 15 6 11 6 9 9 7 7 149 Totalt 2 758 2 316 2 096 1 893 1 630 1 748 2 167 3 183 3 706 4 037 4 784 4 917 5 012 5 385 2 553 5 396 5 639 5 253 5 049 4 733 4 363 4 137 3 644 3 131 92 371 Andel 3,0% 2,5% 2,3% 2,0% 1,8% 1,9% 2,3% 3,4% 4,0% 4,4% 5,2% 5,3% 5,4% 5,8% 2,8% 5,8% 6,1% 5,7% 5,5% 5,1% 4,7% 4,5% 3,9% 3,4% 100,0% 1) En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas varje händelse som endast en händelsetyp. Händelsetypernas prioritering följer ordningen i tabellen. 2) Med händelser menas sådana händelser som föranlett insats av kommunal räddningstjänst. Händelser där räddningstjänsten återkallades innan ankomst skadeplats ingår ej. 3) 00-01 = 00.00.00-00.59.59, osv. 62
Tabell 1.04h Antal händelser per veckodag, 2008 Tabellen visar hur antalet händelser är fördelade över veckan per händelsetyp. Riket Händelsetyp 1, 2 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Totalt Olycka/tillbud Brand i byggnad 1 479 1 585 1 472 1 529 1 568 1 672 1 582 10 887 Brand ej i byggnad 2 298 2 550 2 374 2 362 2 421 2 994 2 807 17 806 Trafikolycka 2 104 2 011 1 929 2 136 2 323 2 094 1 804 14 401 Utsläpp av farligt ämne 360 394 357 399 421 276 271 2 478 Drunkning/-tillbud 36 39 44 45 63 72 70 369 Nödställd person 158 152 141 158 176 201 158 1 144 Nödställt djur 84 93 76 72 73 90 98 586 Stormskada 109 82 32 97 225 230 83 858 Bergras/jordskred 5 1 1 1 3 6 17 Annat ras 13 9 9 4 11 8 7 61 Översvämning av vattendrag 31 20 15 18 29 29 40 182 Annan vattenskada 176 103 100 97 154 194 200 1 024 Annan 446 480 444 424 517 513 458 3 282 Larm utan tillbud Automatlarm ej brand/gas 4 972 4 994 5 289 4 969 4 806 3 493 3 182 31 705 Förmodad brand 784 805 855 780 849 982 816 5 871 Falsklarm brand 105 83 90 96 90 107 122 693 Förmodad räddning 117 153 100 105 126 135 122 858 Falsklarm räddning 24 17 23 30 22 16 17 149 Totalt 13 301 13 571 13 350 13 322 13 875 13 109 11 843 92 371 Andel 14,4% 14,7% 14,5% 14,4% 15,0% 14,2% 12,8% 100,0% 1) En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas varje händelse som endast en händelsetyp. Händelsetypernas prioritering följer ordningen i tabellen. 2) Med händelser menas sådana händelser som föranlett insats av kommunal räddningstjänst. Händelser där räddningstjänsten återkallades innan ankomst skadeplats ingår ej. 63
Tabell 1.05h Antal händelser per månad, 2008 Tabellen visar hur antalet händelser är fördelade över året per händelsetyp. Riket Händelsetyp 1, 2 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Olycka/tillbud Brand i byggnad 1 070 897 887 889 997 883 840 711 821 822 841 1 229 10 887 Brand ej i byggnad 956 719 832 2 029 2 904 3 394 2 091 1 124 1 037 867 732 1 121 17 806 Trafikolycka 1 195 972 1 119 954 1 211 1 292 1 331 1 238 1 142 1 316 1 313 1 318 14 401 Utsläpp av farligt ämne 125 147 164 204 255 257 280 237 249 243 166 151 2 478 Drunkning/-tillbud 15 22 16 22 41 41 82 43 22 20 23 22 369 Nödställd person 58 85 80 93 100 103 135 113 102 107 86 82 1 144 Nödställt djur 41 39 43 43 58 64 86 51 38 42 42 39 586 Stormskada 234 266 26 3 4 51 7 142 15 38 51 21 858 Bergras/jordskred 1 3 1 2 1 2 3 2 2 17 Annat ras 3 4 4 3 5 9 6 9 4 7 2 5 61 Översvämning av vattendrag 13 14 10 2 13 7 12 34 15 35 8 19 182 Annan vattenskada 85 58 84 46 65 63 145 146 87 95 62 88 1 024 Annan 244 231 243 217 314 373 332 303 266 256 242 261 3 282 Larm utan tillbud Automatlarm ej brand/gas 2 515 2 276 2 404 2 318 2 405 2 588 2 663 3 158 2 970 2 857 2 757 2 794 31 705 Förmodad brand 405 396 427 489 595 772 582 428 429 424 423 501 5 871 Falsklarm brand 48 36 47 85 60 87 48 52 44 60 58 68 693 Förmodad räddning 65 52 51 61 87 97 94 84 63 74 67 63 858 Falsklarm räddning 9 7 11 5 12 18 18 16 14 13 16 10 149 Totalt 7 082 6 224 6 449 7 465 9 126 10 099 8 753 7 891 7 318 7 279 6 891 7 794 92 371 Andel 7,7% 6,7% 7,0% 8,1% 9,9% 10,9% 9,5% 8,5% 7,9% 7,9% 7,5% 8,4% 100,0% 1) En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas varje händelse som endast en händelsetyp. Händelsetypernas prioritering följer ordningen i tabellen. 2) Med händelser menas sådana händelser som föranlett insats av kommunal räddningstjänst. Händelser där räddningstjänsten återkallades innan ankomst skadeplats ingår ej. 64
Tabell 1.06h Antal händelser och mantimmar per händelsetyp, 2008 Tabellen visar hur många händelser samt hur många mantimmar respektive händelsetyp föranlett. Riket Händelsetyp 1, 2 Antal Mantimmar 3 Mantimmar 3 händelser Endast insats Insats, beredskap, återställning och ledningsstöd Heltid Deltid Värn Heltid Deltid Värn Olycka/tillbud Brand i byggnad 10 887 85 770 75 583 3 799 88 744 82 495 3 855 Brand ej i byggnad 17 806 71 098 80 371 8 859 73 721 85 457 8 942 Trafikolycka 14 401 45 920 42 379 1 501 47 471 45 091 1 527 Utsläpp av farligt ämne 2 478 9 014 5 200 156 9 277 5 493 165 Drunkning/-tillbud 369 2 009 1 318 47 2 069 1 548 47 Nödställd person 1 144 2 904 1 912 107 3 035 2 065 107 Nödställt djur 586 1 687 2 175 93 1 798 2 335 95 Stormskada 858 1 680 1 224 85 1 746 1 290 85 Bergras/jordskred 17 121 41 24 125 92 24 Annat ras 61 277 88 3 288 93 3 Översvämning av vattendrag 182 565 677 71 590 687 71 Annan vattenskada 1 024 3 455 1 838 43 3 607 1 946 43 Annan 3 282 9 937 5 286 182 10 432 5 796 182 Larm utan tillbud Automatlarm ej brand/gas 31 705 70 306 41 053 470 72 036 42 197 475 Förmodad brand 5 871 13 742 5 521 170 14 052 5 757 170 Falsklarm brand 693 1 247 493 5 1 265 535 5 Förmodad räddning 858 2 099 741 13 2 154 787 13 Falsklarm räddning 149 426 81 6 447 94 6 Totalt 92 371 322 257 265 981 15 632 332 858 283 758 15 814 1) En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas varje händelse som endast en händelsetyp. Händelsetypernas prioritering följer ordningen i tabellen. 2) Med händelser menas sådana händelser som föranlett insats av kommunal räddningstjänst. Händelser där räddningstjänsten återkallades innan ankomst skadeplats ingår ej. 3) Uppgifterna är avrundade till närmaste mantimme. 65
Tabell 1.09h Antal personer omhändertagna för akuta skador vid räddningsinsatser, 2008 Tabellen visar hur många personer som omhändertagits av räddningstjänsten för akuta skador i samband med räddningsinsatser, samt vilka första hjälpen-åtgärder som utförts. Tabell 1.11 Funktionsbrister i räddningstjänstens utrustning, 2008 Tabellen visar hur många gånger räddnings-tjänsten har noterat någon typ av funktions-brist i sin utrustning. Riket Riket Åtgärd Antal Funktionsbrist Antal 1 personer 1 Fixering nacke/rygg 6 001 Rökdykarradio 204 Psykiskt stöd 4 809 Slangbrott mellan pump-strålrör 141 Förebyggande skadechock 2 815 Pump på fordon 111 Syrgasbehandling 2 1 212 Vertyg/maskiner 90 Fri luftväg 942 Övrigt slangbrott 77 Stoppa blödning 544 Andningsapparat 72 Fixering arm/benskada 443 Motorspruta 64 Stabilt sidoläge 291 Brandpost 43 Hjärt-lungräddning 150 Strålrör 34 Kylning brännskada 84 Högfordon 31 Defibrillering 2 34 Annan 1 171 Personsanering 30 Okänt 1 571 Annan 560 Antal insatsrapporter utan angiven Antal personer omhändertagna för funktionsbrist var 92 496 av totalt 95 930. akuta skador: 12 993 1) 1) Vid Vid en en insats insats kan funktionsbrister kan funktionsbrister inträffa på inträffa flera olika på typer fleraav 1) 1) En En person person kan erhålla kan erhålla flera första flera hjälpen-åtgärder. första hjälpen-åtgärder. utrustning. olika typer av utrustning. 2) Sjukvårdsåtgärder som utförs som under utförs delegation under delegation från läkare. från läkare. Tabell 1.12 1.12 Fördröjning av av räddningstjänst, 2008 2008 Tabellen visar hur hur många gånger gånger räddningstjänsten noterat fördröjning under under insats insats samt samt orsaken till till fördröjningen. Riket Orsak till fördröjning Antal 1 Bristfällig/felaktig adress 1 197 Bristfällig information vid ankomst 349 Räddningsväg blockerad 164 Svårforcerad dörr 163 Saknad utrustning/utbildning 102 Gasflaskor 65 Lång inträngningsväg 54 Annan 2 394 Antal insatsrapporter utan angiven fördröjning var 89 761 av totalt 95 930. 1) Vid en insats kan flera olika orsaker till fördröjning förekomma. 66
Tabell 2.02 Antal brand i byggnad och personskador per objektstyp, 2008 Tabellen visar hur många bränder som räddningstjänsten larmats till per objektstyp samt hur många personskador som inträffat vid dessa bränder. Riket Grupp Objektstyp Bränder Antal personskador 1 Antal Andel Döda Svårt Lindrigt skadade skadade Allmän byggnad Handel 243 2,2% 4 Sjukhus 84 0,8% 1 Åldringsvård 268 2,5% 4 18 Psykiatrisk vård 77 0,7% 2 1 Kriminalvård 19 0,2% 2 3 Övrig vårdbyggnad 218 2,0% 2 5 26 Teater/biograf/museum/bibliotek 31 0,3% 1 Kyrka/motsvarande 26 0,2% 1 Restaurang/danslokal 158 1,5% 13 Hotell/pensionat 93 0,9% 3 1 5 Försvarsbyggnad 7 0,1% Skola 512 4,7% 4 Fritidsgård 20 0,2% Förskola 70 0,6% 2 Elevhem/studenthem 28 0,3% 2 3 Idrottsanläggning 86 0,8% 3 Kommunikationsbyggnad 21 0,2% Förvaltningsbyggnad/kontor 116 1,1% 9 Annan allmän byggnad 188 1,7% 3 2 6 Totalt för gruppen 2 265 20,8% 8 18 100 Bostad Villa 2 687 24,7% 34 29 227 Rad-/par-/kedjehus 196 1,8% 7 6 27 Flerbostadshus 2 845 26,1% 33 70 483 Fritidshus 276 2,5% 3 1 14 Totalt för gruppen 6 004 55,1% 77 106 751 Industri Industrihotell 69 0,6% 1 Kemisk industri 108 1,0% 1 Livsmedelsindustri 91 0,8% 1 6 Metall-/maskinindustri 319 2,9% 2 Textil-/bekläd. industri 5 0,0% Trävaruindustri 171 1,6% 1 3 Annan tillverkn. ind 266 2,4% 1 5 Reparationsverkstad 54 0,5% 1 4 Lager 75 0,7% Annan industri 75 0,7% 2 Totalt för gruppen 1 233 11,3% 0 4 24 1) Avser räddningsledarens bedömning i samband med insatsen. 67
Tabell 2.02 (forts.) Grupp Objektstyp Bränder Antal personskador 1 Antal Andel Döda Svårt Lindrigt skadade skadade Övrig byggnad Bensinstation 12 0,1% 1 Lantbruk, ej bostad 199 1,8% 5 Kraft-/värmeverk 100 0,9% 1 Avfall/avlopp/rening 122 1,1% Parkeringshus 57 0,5% 4 Byggnadsplats 15 0,1% Rivningshus 64 0,6% Tunnel/underjordsanl. 7 0,1% Annan övrig byggnad 551 5,1% 2 10 Totalt för gruppen 1 127 10,4% 2 1 20 Uppgift saknas 258 2,4% 1 1 Totalt antal bränder 10 887 100,0% 87 130 896 1) Avser räddningsledarens bedömning i samband med insatsen. 68
Tabell 2.03 Antal brand i byggnad per startutrymme, 2008 Tabellen visar hur många bränder som räddningstjänsten larmats till per startutrymme för respektive objektsgrupp. Riket Startutrymme 1 Allmän Bostad Industri Övrig Uppgift Totalt byggnad byggnad saknas Antal Andel 2 Kök 542 1 655 22 15 33 2 267 20,8% Skorsten 12 1 098 15 22 8 1 155 10,6% Utanför byggnaden 192 224 68 79 20 583 5,4% Fristående förråd/uthus 105 114 21 256 38 534 4,9% Produktionslokal 6 2 464 19 8 499 4,6% Vardagsrum 60 426 2 2 7 497 4,6% Pannrum 38 265 39 73 5 420 3,9% Soprum/sopnedkast 33 196 2 113 17 361 3,3% Sovrum/sovsal 92 255 1 11 359 3,3% Källare (ej boyta) 30 227 11 6 274 2,5% Trapphus 43 214 4 3 264 2,4% Balkong/altan 22 233 1 6 262 2,4% Tvättstuga 38 143 2 4 1 188 1,7% Badrum/toalett 97 70 2 3 3 175 1,6% Korridor 145 17 4 3 1 170 1,6% Fristående garage 7 69 8 57 7 148 1,4% Verkstad 12 3 103 21 6 145 1,3% Hall 26 110 5 2 1 144 1,3% Inbyggt garage 15 77 3 35 2 132 1,2% Samlingslokal 111 4 1 4 2 122 1,1% Vind 17 96 2 2 1 118 1,1% Fläkt/luftbehand rum 31 12 66 3 1 113 1,0% Bastu 25 49 3 29 4 110 1,0% Försäljningslokal 93 4 4 6 2 109 1,0% Lager 22 2 69 11 2 106 1,0% Förråd/klädkammare 25 70 2 2 2 101 0,9% Eldriftrum 28 3 42 18 4 95 0,9% Personalutrymme 57 3 12 4 3 79 0,7% Kontor 40 8 17 3 3 71 0,7% Höupplag/loge/lada 4 60 4 68 0,6% Silo 2 4 30 10 3 49 0,5% Radgarage 12 12 1 25 0,2% Djurstall 1 22 23 0,2% Upplag 1 1 7 11 2 22 0,2% Datacentral 10 5 15 0,1% Lastbrygga 8 1 2 1 1 13 0,1% Cistern 9 1 10 0,1% Loftgång 2 2 0,0% Annat 329 290 211 197 49 1 076 9,9% Okänt 45 250 30 80 9 414 3,8% Totalt antal bränder 2 265 6 004 1 233 1 127 258 10 887 1) En brand kan ha flera startutrymmen. 2) Andel beräknas på totalt antal bränder. 69
Tabell 2.04 Antal brand i byggnad per startföremål, 2008 Tabellen visar hur många bränder som räddningstjänsten larmats till per startföremål för respektive objektsgrupp. Riket Startföremål 1 Allmän Bostad Industri Övrig Uppgift Totalt byggnad byggnad saknas Antal Andel 2 Spis 318 1 074 14 7 26 1 439 13,2% Rökkanal 9 990 18 32 9 1 058 9,7% Papper/kartong 241 233 38 56 16 584 5,4% Byggnadens utsida 161 208 42 98 23 532 4,9% Eldstad 22 385 9 45 4 465 4,3% Annan lös inredning 115 280 18 34 11 458 4,2% Uppvärmningsanordning 48 149 48 43 3 291 2,7% Andra elinstallationer 66 116 63 21 5 271 2,5% Maskin 5 8 218 14 3 248 2,3% Skräp i container/motsv. 36 87 19 92 14 248 2,3% Fläkt/annan vent.anläggning 38 50 96 7 5 196 1,8% Lysrörsarmatur 83 45 26 10 1 165 1,5% Elcentral 44 48 38 20 7 157 1,4% Säng 28 108 1 3 5 145 1,3% Soffa/fåtölj 15 106 3 8 1 133 1,2% Personbil 11 48 22 36 10 127 1,2% Kläder 35 74 1 5 3 118 1,1% Brandfarlig vätska 39 42 20 14 2 117 1,1% Tvättmaskin 12 72 2 1 2 89 0,8% Glödlampa 20 45 1 4 3 73 0,7% Torktumlare 15 52 3 3 73 0,7% TV 9 60 1 1 2 73 0,7% Kyl/frys 21 39 3 6 69 0,6% Bastuaggregat 17 30 3 13 63 0,6% Diskmaskin 18 29 3 1 51 0,5% Gardiner 20 30 50 0,5% Transformator 8 10 12 15 1 46 0,4% Kaffebryggare 16 7 4 1 28 0,3% Dator 7 15 6 28 0,3% Torkskåp 5 10 1 3 19 0,2% Övriga vägfordon 3 7 5 4 19 0,2% Brandfarlig gas 3 8 4 2 17 0,2% Expl. ämne/sprängämne 8 6 14 0,1% Strykjärn 5 5 1 11 0,1% Stereo/video/DVD 3 6 1 10 0,1% Annat 692 1 182 417 260 72 2 623 24,1% Okänt 187 644 103 317 44 1 295 11,9% Totalt antal bränder 2 265 6 004 1 233 1 127 258 10 887 1) En brand kan ha flera startföremål. 2) Andel beräknas på totalt antal bränder. 70
Tabell 2.05 Antal brand i byggnad per brandorsak, 2008 Tabellen visar hur många bränder som räddningstjänsten larmats till per brandorsak för respektive objektsgrupp. Riket Preliminär Allmän Bostad Industri Övrig Uppgift Totalt brandorsak byggnad byggnad saknas Antal Andel Anlagd med uppsåt 610 517 39 249 56 1 471 13,5% Glömd spis 281 1 023 8 6 18 1 336 12,3% Tekniskt fel 326 554 272 121 22 1 295 11,9% Soteld 8 1 028 6 10 9 1 061 9,7% Värmeöverföring 120 340 186 82 11 739 6,8% Rökning 90 254 6 11 10 371 3,4% Levande ljus 77 207 1 4 1 290 2,7% Gnistor 14 104 124 36 6 284 2,6% Självantändning 46 84 70 19 4 223 2,0% Heta arbeten 21 30 72 20 8 151 1,4% Barns lek med eld 48 72 1 26 3 150 1,4% Friktion 15 5 112 8 1 141 1,3% Fyrverkerier 44 49 2 4 2 101 0,9% Återantändning 5 48 17 23 4 97 0,9% Blixtnedslag 5 55 3 19 82 0,8% Explosion 2 10 11 2 25 0,2% Annan 222 468 100 95 28 913 8,4% Okänt 331 1 156 203 392 75 2 157 19,8% Totalt 2 265 6 004 1 233 1 127 258 10 887 100,0% 71
Tabell 2.06 Byggnadsbränders omfattning vid ankomst, 2008 Tabellen visar vilken omfattning bränderna haft vid räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen för respektive objektsgrupp. Riket Omfattning vid ankomst Allmän Bostad Industri Övrig Uppgift Totalt byggnad byggnad saknas Antal Andel Branden släckt/slocknad 1 051 1 769 460 129 58 3 467 31,8% Endast rökutveckling 474 1 343 271 138 47 2 273 20,9% I startföremålet 394 1 327 270 359 75 2 425 22,3% I startutrymmet 272 1 027 182 387 55 1 923 17,7% I flera rum 57 429 33 73 16 608 5,6% I flera brandceller 16 105 15 41 4 181 1,7% Okänt 1 4 2 3 10 0,1% Totalt 2 265 6 004 1 233 1 127 258 10 887 100,0% Tabell 2.07 Tabell 2.07 Byggnadsbränders spridning, 2008 Byggnadsbränders spridning, 2008 Tabellen visar i vilken utsträckning bränderna har spridit sig innan de släckts/slocknat för Tabellen visar i vilken utsträckning bränderna har spridit sig innan de släckts/slocknat för respektive objektsgrupp. respektive objektsgrupp. Riket Brandspridning Allmän Bostad Industri Övrig Uppgift Totalt byggnad byggnad saknas Antal Andel I startföremålet 1 558 3 360 815 421 146 6 300 57,9% I startutrymmet 426 1 461 243 328 59 2 517 23,1% I startbrandcellen 103 421 61 41 9 635 5,8% I startbyggnaden 159 684 95 285 40 1 263 11,6% Branden spred sig till andra byggnader 17 74 17 52 2 162 1,5% Okänt 2 4 2 2 10 0,1% Totalt 2 265 6 004 1 233 1 127 258 10 887 100,0% 72
Tabell 2.10 Räddningstjänstens åtgärder vid brand i byggnad, 2008 Tabellen visar vilka åtgärder räddningstjänsten vidtagit vid insatser till brand i byggnad för respektive objektsgrupp. Riket Åtgärd 1 Allmän Bostad Industri Övrig Uppgift Totalt byggnad byggnad saknas Antal Andel 2 Brandgasventilation 1 007 2 724 470 339 78 4 618 42,4% Invändig släckning 458 1 811 388 383 63 3 103 28,5% Inspektion värmekamera/ IR-teknik, ej rökdykning 509 2 016 394 278 55 3 252 29,9% Rökdykning (egendomsskydd) 381 1 476 301 293 54 2 505 23,0% Släckning från marken 347 942 222 597 97 2 205 20,3% Dörrforcering 182 688 58 114 26 1 068 9,8% Värmekamera/IR-teknik användes vid rökdykning 141 633 109 82 21 986 9,1% Lodning av rökkanal 5 877 5 6 7 900 8,3% Rökdykning (livräddning) 64 417 17 27 4 529 4,9% Släckning från högfordon 62 189 84 48 14 397 3,6% Skydd av närliggande objekt 41 195 44 103 6 389 3,6% Avstängning av gas/el 59 223 52 39 9 382 3,5% Inträngning från högfordon 9 64 13 7 5 98 0,9% Skjutning/punktering av gasflaskor 1 4 5 4 14 0,1% Annan 251 516 103 42 20 932 8,6% Inga åtgärder 1 022 1 277 417 154 63 2 933 26,9% Totalt 2 265 6 004 1 233 1 127 258 10 887 1) En brand kan ge upphov till flera åtgärder. 2) Andel beräknas på totalt antal bränder. 73
Tabell 3.01 Antal brand ej i byggnad per brandobjekt, 2008 Tabellen visar hur många bränder som räddningstjänsten larmats till per brandobjekt. Riket Brandobjekt Bränder Avbränd areal i hektar Antal 1 Andel 2 Areal Andel All skog och mark 3 5 420 30,4% 6 113 100,0% Produktiv skogsmark inkl. hygge 849 4,8% 4 280 70,0% Annan trädbevuxen mark 2 390 13,4% 1 377 22,5% Ej trädbevuxen mark 2 282 12,8% 456 7,5% Papperskorg 531 3,0% Soptunna 625 3,5% Container 1 691 9,5% Soptipp/deponi 305 1,7% Personbil 3 376 18,9% Buss 139 0,8% Lastbil 293 1,6% Husvagn/husbil 165 0,9% Övriga vägfordon 144 0,8% Fartyg/båt 60 0,3% Skogsmaskin 23 0,1% Jordbruksmaskin 77 0,4% Annan arbetsmaskin 109 0,6% Spårfordon 34 0,2% Tält 11 0,1% Annan 5 519 31,0% Okänt 21 0,1% Totalt antal Brand ej i byggnad 4 : 17 821 1) En brand kan ha flera brandobjekt. 2) Andel beräknas på det totala antalet Brand ej i byggnad. 3) Brandobjektet All skog och mark avser det totala antalet bränder som ägt rum i ett eller flera av brandobjekten Produktiv skogsmark, Annan trädbevuxen mark samt Ej trädbevuxen mark. 4) Uppgiften avser samtliga Brand ej i byggnad, även de där det samtidigt brann i en byggnad. Därför kan uppgiften vara något högre än motsvarande uppgift i tabell 1.01. 74
Tabell 3.02 Antal bränder i skog och mark per brandorsak, 2008 Tabellen visar hur många bränder som räddningstjänsten larmats till per brandorsak för respektive marktyp. Riket Preliminär brandorsak Produktiv Annan träd- Ej träd- All skog och mark 1 skogsmark bevuxen mark bevuxen mark inkl. hygge Antal Andel Anlagd med uppsåt 55 296 210 553 10,2% Grillning/lägereld 66 279 175 517 9,5% Barns lek med eld 25 183 190 394 7,3% Eldning annat än gräs 31 97 237 356 6,6% Blixtnedslag 179 103 37 311 5,7% Eldning av gräs 12 44 161 198 3,7% Återantändning 37 96 58 187 3,5% Övriga gnistor 60 43 71 170 3,1% Tågbromsning 11 17 90 112 2,1% Rökning 13 35 62 107 2,0% Fyrverkerier 4 22 35 60 1,1% Självantändning 6 14 22 39 0,7% Värmeöverföring 5 9 7 21 0,4% Friktion 11 2 8 20 0,4% Tekniskt fel 6 13 19 0,4% Heta arbeten 1 3 4 7 0,1% Explosion 3 4 7 0,1% Trafikolycka 1 1 2 0,0% Annan 77 92 108 272 5,0% Okänt 256 1 045 789 2 068 38,2% Totalt 849 2 390 2 282 5 420 100,0% 1) Bränderna drabbar ibland mer än en marktyp. Uppgiften för All skog och mark kan därför vara lägre än summan för de olika marktyperna. 75
Tabell 3.03 Antal brand ej i byggnad (exkl. bränder i skog och mark) per brandorsak, 2008 Tabellen visar hur många bränder som räddningstjänsten larmats till per brandorsak för respektive brandobjektsgrupp. Riket Preliminär brandorsak Brandobjekt 1 Väg- Avfalls- Soptipp/ Arbets- Spår-/sjö- fordon 2 behållare 3 deponi maskin 4 och lufttrafik 5 Anlagd med uppsåt 1 145 1 172 52 10 6 Tekniskt fel 811 2 76 25 Värmeöverföring 102 18 4 19 10 Självantändning 63 35 48 10 2 Friktion 50 2 7 2 Trafikolycka 24 1 Återantändning 10 36 18 2 Övriga gnistor 10 3 3 7 1 Barns lek med eld 10 117 6 1 Explosion 9 1 1 4 Heta arbeten 8 5 2 2 Fyrverkerier 7 118 2 Eldning annat 4 63 49 1 1 Rökning 3 27 Grillning/lägereld 1 67 1 1 Eldning av gräs 1 1 Tågbromsning 12 Blixtnedslag 1 1 Annan 180 95 12 14 3 Okänt 1 680 1 088 103 61 23 Totalt 4 102 2 818 305 208 94 1) Bränderna drabbar ibland mer än ett brandobjekt. Uppgiften för respektive objektsgrupp kan därför vara lägre än summan för de ingående brandobjekten. Dessutom ingår inte brandobjekten Tält, Annan samt Okänt. 2) Objektsgruppen Vägfordon omfattar brandobjekten Personbil, Buss, Lastbil, Husvagn/husbil och Övriga vägfordon. 3) Objektsgruppen Avfallsbehållare omfattar brandobjekten Papperskorg, Soptunna och Container. 4) Objektsgruppen Arbetsmaskin omfattar brandobjekten Jordbruksmaskin, Skogsmaskin och Annan arbetsmaskin. 5) Objektsgruppen Spår-/sjö- och lufttrafik omfattar brandobjekten Spårfordon, Fartyg/båt och Flygplan/helikopter. 76
Tabell 4.01 Antal trafikolyckor per trafikelement, 2008 Tabellen visar hur många trafikolyckor som räddningstjänsten larmats till samt vilka trafikelement som varit inblandade i olyckan. Tabell 4.02 Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor, 2008 Tabellen visar vilka åtgärder räddningstjänsten vidtagit vid insatser till trafikolyckor. Riket Inblandade trafikelement Antal 1 Andel Huvudåtgärd Antal 1 Andel Personbil 12 145 84,2% Losstagning med Lastbil, tankbil ej märkt Enkla vektyg (muskelkraft) 1 039 7,2% med farligt-godsskylt 1 192 8,3% El/hydraul/motordrivna verktyg 1 022 7,1% Moped 1 107 7,7% Lyftkuddar 20 0,1% Motorcykel 866 6,0% Annan 213 1,5% Djur 521 3,6% Cykel 468 3,2% Säkring av skadeplats Gående 313 2,2% Säkring mot brand genom bered- Buss 308 2,1% skap med handbrandsläckare 6 414 44,5% Arbetsmaskin/långsamtgående Batterifrånkoppling 5 253 36,4% fordon 128 0,9% Stabilisering av olycksobjektet 833 5,8% Spårfordon 80 0,6% Säkring mot brand genom Snöskoter 39 0,3% skumutläggning 256 1,8% Tankbil/tankcontainer märkt Tågstopp 48 0,3% med farligt-godsskylt 39 0,3% Räddningsfrånkoppling spårtrafik 20 0,1% Annan lastbil märkt med Skyddsjordning spårtrafik 15 0,1% farligt-godsskylt 23 0,2% Annan 208 1,4% Flygplan/helikopter 9 0,1% Fartyg/båt 3 0,0% Övrigt Annat 381 2,6% Trafikdirigering Okänt 33 0,2% (normalt polisens uppgift) 6 222 43,1% Rensning av vägbana Totalt antal trafikolyckor 2 : 14 421 (glas/övriga smådelar) 6 068 42,1% Sanering av drivmedel/hydraulolja 1 412 9,8% 1) 1) Trafikolyckorna Trafikolyckorna omfattar omfattar ibland ibland mer än mer ett trafikelement. än ett Summan Rekvirering av extern bärgare 1 394 9,7% av trafikelement. antalet trafikolyckor Summan per trafikelement av antalet kan trafikolyckor därför vara större än det Endast friläggning av vägbana 957 6,6% totala per trafikelement antalet trafikolyckor. kan därför vara större än det Annan 398 2,8% 2) totala Uppgiften antalet avser trafikolyckor. samtliga trafikolyckor, även de där det samtidigt varit 2) Uppgiften brand. Därför avser kan samtliga uppgiften trafikolyckor, vara något högre även än motsvarande Inga åtgärder vidtagna 3 120 21,6% uppgift i tabell 1.01. de där det samtidigt varit en brand. Därför kan uppgiften vara något högre än motsvarande Totalt antal trafikolyckor 2 : 14 421 uppgift i tabell 1.01. 1) En trafikolycka kan ge upphov till flera åtgärder. 2) Uppgiften avser samtliga trafikolyckor, även de där det samtidigt varit en brand. Därför kan uppgiften vara något högre än motsvarande uppgift i tabell 1.01. Riket 77
Tabell 5.01 Antal drunkningsolyckor/-tillbud per skadeplats, 2008 Tabellen visar hur många drunkningsolyckor/-tillbud räddningstjänsten har larmats till per skadeplats och vatten-/isförhållanden. Riket Skadeplats 1 Vatten-/isförhållanden Totalt Öppet vatten Tunn is Bärande is Uppgift saknas Sjö/damm 114 12 11 2 139 Å/älv 76 7 83 Hamnområde 65 1 1 67 Hav 49 1 50 Kanal 29 1 30 Simbassäng 2 2 Annan 13 13 Totalt antal drunkningsolyckor/-tillbud 2 : 370 1) 1) En En drunkningsolycka/-tillbud kan ha flera kan skadeplatser. ha flera skadeplatser. 2) 2) Uppgiften avser avser samtliga samtliga drunkningsolyckor/-tillbud, även de där det även samtidigt de där varit det en trafikolycka eller en brand. Därför kan uppgiften vara något högre än samtidigt motsvarande varit uppgift en trafikolycka i tabell 1.01. eller en brand. Därför kan uppgiften vara något högre än motsvarande uppgift i tabell 1.01. Tabell 5.02 Insatta Tabell resurser/dykning 5.02 vid drunkningsolyckor/-tillbud, 2008 Tabellen Insatta visar resurser/dykning vilka som vid satts drunkningsolyckor/-tillbud, vid insatser drunkningsolyckor/tillbud Tabellen visar vilka samt resurser hur ofta som räddningstjänsten satts vid insatser har utfört till drunkningsolyckor/tillbud 2008 dykning. samt hur ofta räddningstjänsten har utfört dykning. Riket Resurs/dykning Antal insatser 1 Överlevnadsdräkt 140 Båt 115 Räddningsbräda 49 Dykning med dykapparat 29 Fridykning 22 Helikopter 14 Annan 72 Ingen åtgärd 124 Totalt antal drunkningsolyckor/-tillbud 2 : 370 1) En drunkningsolycka/-tillbud kan kräva flera olika typer av resurser. 2) Uppgiften avser samtliga drunkningsolyckor/-tillbud, även de där det samtidigt varit en trafikolycka eller en brand. Därför kan uppgiften vara något högre än motsvarande uppgift i tabell 1.01. 78
Tabell 6.01 Antal utsläpp av farligt ämne per utsläppstyp, 2008 Tabellen visar hur många utsläpp av farligt ämne/ överhängande fara för utsläpp som räddningstjänsten larmats till för respektive typ av utsläpp. Tabell 6.02 Verksamhet vid utsläpp av farligt gods, 2008 Tabellen visar vilken verksamhet som bedrevs vid utsläpp/ överhängande fara för utsläpp av farligt gods (farligt ämne under transport) som räddningstjänsten larmats till. Riket Riket Utsläppstyp Antal Verksamhet Antal Drivmedel/smörjmedel/ Lastning/lossning 55 hydraulolja från fordon 1 739 Transport med vägfordon 31 Farligt gods-last 110 Mellanlagring 15 Kylmedel från kyl/frys 87 Transport med tåg 8 Brandfarlig gas 84 Okänt 1 Annat 493 Totalt 110 Antal utsläpp totalt 1 : 2 513 1) 1) Uppgiften avser avser samtliga samtliga Utsläpp av Utsläpp farligt ämne, av farligt även de ämne, där det samtidigt även de varit där en det trafikolycka samtidigt eller varit en brand. en trafikolycka Därför kan uppgiften eller en vara något högre än motsvarande uppgift i tabell 1.01. brand. Därför kan uppgiften vara något högre än motsvarande uppgift i tabell 1.01. Tabell 6.03 Räddningstjänstens Tabell 6.03 åtgärder vid utsläpp av farligt ämne, 2008 Tabellen Räddningstjänstens visar vilka åtgärder åtgärder räddningstjänsten vid utsläpp vidtagit av farligt vid insatser ämne, 2008 till Tabellen utsläpp visar av farligt vilka ämne. åtgärder räddningstjänsten vidtagit vid insatser till utsläpp av farligt ämne. Riket Åtgärd 1 Antal Andel Sorption 1 440 57,3% Uppsamling i behållare 296 11,8% Invallning 230 9,2% Utläggning av länsa 152 6,0% Tätning av läckage 141 5,6% Indikering 127 5,1% Ventilering 119 4,7% Tätning av brunn 107 4,3% Överpumpning 63 2,5% Uppgrävning av förorenad mark 62 2,5% Utspädning 44 1,8% Länspumpning 23 0,9% Neutralisation 21 0,8% Skumutläggning 19 0,8% Åtgärder mot statisk elektricitet 8 0,3% Annan 208 8,3% Inga åtgärder 394 15,7% Antal utsläpp totalt 2 : 2 513 1) Ett utsläpp kan ge upphov till flera åtgärder. 2) Uppgiften avser samtliga Utsläpp av farligt ämne, även de där det samtidigt varit en trafikolycka eller en brand. Därför kan uppgiften vara något högre än motsvarande uppgift i tabell 1.01. 79
Tabell 7.01 Antal automatlarm, ej brand/gasutsläpp per larmorsak, 2008 Tabellen visar hur många automatlarm utan tillbud som räddningstjänsten larmats till samt orsaken till dessa. Riket Larmorsak Allmän Bostad Industri Övrig Uppgift Totalt byggnad byggnad saknas Antal Andel Rök från matlagning 4 847 239 157 51 47 5 341 16,8% Rök från arbetsprocess 1 319 10 898 167 29 2 423 7,6% Ånga 1 148 23 686 94 8 1 959 6,2% Kondens/fukt/vatten 550 15 304 68 8 945 3,0% Uppsåtligt falsklarm 864 11 21 9 9 914 2,9% Felhantering av servicepersonal/besiktningsman 507 13 223 47 14 804 2,5% Oavsiktlig åverkan 489 9 248 33 7 786 Rök från rökning 507 20 21 7 8 563 1,8% Långvarig ansamling av damm/smuts 313 4 215 20 6 558 1,8% Levande ljus/tomtebloss 480 7 16 4 0 507 Sprinkler - tryckförändring 170 10 283 28 11 502 1,6% Heta arbeten 250 1 167 26 2 446 1,4% Annan värmepåverkan 227 4 150 17 3 401 1,3% Rök från rökalstrare/rökmaskin 343 2 16 9 4 374 1,2% Fel i strömförsörjningen 194 6 108 20 5 333 1,1% Överföringsfel 156 3 67 12 6 244 0,8% Rök från panna/eldstad 111 4 30 92 3 240 0,8% Rök från fordon 44 102 22 3 171 0,5% Felhantering av larmmottagaren 109 1 37 7 4 158 0,5% Blixtnedslag 77 31 4 1 113 0,4% Gnagare/fågel/insekt 37 15 1 53 0,2% Förmodad brand 16 1 12 2 1 32 0,1% Sprinkler - frysning 4 23 0 27 0,1% Annan 3 198 45 1 354 211 68 4 876 15,4% Okänt 6 058 90 2 295 330 162 8 935 28,2% Totalt 22 018 518 7 479 1 280 410 31 705 Andel 69,4% 1,6% 23,6% 4,0% 1,3% 100,0% 80
Tabell 8.01 Antal räddningsinsatser per händelsetyp och olyckskommun, 2008 TTabellen visar hur många räddningsinsatser som utförts för olika händelsetyper inom respektive kommun. En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas en händelse som endast en händelsetyp. Kommunerna är sorterade länsvis och sedan i bokstavsordning. Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Riket-totalt 9 256 347 10 887 2 265 6 004 1 233 1 127 17 806 31 705 14 401 2 478 369 14 725 92 371 Stockholms län 1 981 263 1 541 354 903 57 160 3 657 4 780 1 821 285 47 3 388 15 519 Botkyrka 80 055 70 15 49 2 3 330 276 144 8 169 997 Danderyd 30 851 9 4 5 27 115 20 3 34 208 Ekerö 24 779 26 4 14 8 42 46 48 2 1 62 227 Haninge 74 968 64 9 46 1 8 187 145 126 13 149 684 Huddinge 94 209 71 12 48 5 6 169 138 112 10 204 704 Järfälla 64 355 39 7 22 1 7 114 109 43 8 2 53 368 Lidingö 43 111 26 11 13 1 31 38 17 3 1 46 162 Nacka 85 661 59 16 35 4 187 159 40 26 3 122 596 Norrtälje 55 528 68 16 37 9 6 92 130 129 11 5 108 543 Nykvarn 9 035 2 1 1 23 16 16 2 14 73 Nynäshamn 25 499 24 1 17 1 5 69 18 57 8 59 235 Salem 15 177 4 3 1 30 16 15 17 82 Sigtuna 38 372 44 10 22 12 99 220 69 10 89 531 Sollentuna 62 097 38 8 20 3 7 85 159 46 14 2 57 401 Solna 65 289 48 9 24 1 8 95 246 60 17 2 125 593 Stockholm 810 120 618 170 341 12 45 1 173 2 241 454 94 18 1 502 6 100 Sundbyberg 36 079 28 5 18 1 3 61 88 17 2 43 239 Södertälje 84 753 119 17 74 10 18 305 197 171 15 4 216 1 027 Tyresö 42 332 21 5 14 1 1 84 35 29 6 2 86 263 Täby 62 266 24 4 18 1 1 56 94 39 8 46 267 Upplands Väsby 38 248 33 9 18 5 105 68 42 2 53 303 Upplands-Bro 22 682 14 2 8 1 2 75 58 25 5 2 17 196 Vallentuna 28 954 33 7 21 2 3 38 27 28 6 25 157 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 81
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Vaxholm 10 747 3 3 13 25 6 1 1 11 60 Värmdö 37 376 28 5 16 1 6 96 39 39 8 4 47 261 Österåker 38 720 28 7 16 5 71 77 29 3 34 242 Uppsala län 327 188 362 84 209 29 36 520 986 419 93 11 369 2 760 Enköping 38 978 57 8 39 4 5 60 122 80 20 2 60 401 Heby 13 407 21 1 16 2 2 33 28 26 2 2 22 134 Håbo 19 225 22 9 12 1 50 100 35 1 1 18 227 Knivsta 14 259 16 2 8 2 4 29 20 24 4 18 111 Tierp 20 153 32 4 21 4 3 32 88 37 2 2 24 217 Uppsala 190 668 159 48 84 8 17 247 447 153 49 3 184 1 242 Älvkarleby 9 064 20 3 8 6 2 32 136 20 3 1 18 230 Östhammar 21 434 35 9 21 2 3 37 45 44 12 25 198 Södermanlands län 267 524 312 67 178 36 28 580 962 353 69 8 409 2 693 Eskilstuna 94 785 94 21 56 10 6 189 246 98 18 3 134 782 Flen 16 133 27 8 13 4 2 33 71 31 2 31 195 Gnesta 10 179 12 8 4 17 13 14 15 71 Katrineholm 32 207 46 13 24 7 2 68 173 44 13 1 50 395 Nyköping 50 973 53 10 33 2 8 109 219 82 8 2 84 557 Oxelösund 11 170 17 2 5 9 1 26 42 4 7 14 110 Strängnäs 31 715 37 8 21 3 4 107 142 49 10 2 54 401 Trosa 11 362 10 1 8 1 22 32 23 8 21 116 Vingåker 9 000 16 4 10 1 9 24 8 3 6 66 Östergötlands län 423 169 516 96 303 64 50 703 1 945 659 100 14 645 4 582 Boxholm 5 260 8 7 1 14 28 7 6 63 Finspång 20 589 36 4 20 10 2 38 68 32 9 1 45 229 Kinda 9 885 18 3 10 4 1 24 42 20 3 49 156 Linköping 141 863 113 23 65 9 15 200 686 150 28 2 172 1 351 Mjölby 25 654 37 7 20 4 6 46 145 63 11 38 340 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 82
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Motala 41 953 53 13 31 4 5 95 136 70 9 2 45 410 Norrköping 128 060 195 36 120 26 12 198 631 213 25 6 227 1 495 Söderköping 13 959 15 2 6 3 4 39 48 29 5 16 152 Vadstena 7 475 14 4 7 3 11 47 15 1 6 94 Valdemarsvik 7 852 8 1 5 1 1 15 24 17 4 2 14 84 Ydre 2 3 726 Åtvidaberg 11 543 10 2 5 1 1 14 47 15 3 14 103 Ödeshög 5 350 9 1 7 1 9 35 28 2 1 10 94 Jönköpings län 335 246 476 92 237 91 32 514 1 512 830 173 7 641 4 153 Aneby 6 523 17 10 6 1 5 35 21 3 11 92 Eksjö 16 312 23 6 13 3 1 31 118 44 4 24 244 Gislaved 29 380 54 5 29 18 1 46 140 75 22 1 45 383 Gnosjö 9 658 13 1 7 3 2 2 39 24 3 17 98 Habo 10 526 14 2 7 5 7 18 22 16 77 Jönköping 125 154 150 41 70 17 9 190 554 307 85 1 326 1 613 Mullsjö 7 086 4 1 1 1 8 14 10 2 9 47 Nässjö 29 511 45 10 20 8 5 52 145 76 10 1 58 387 Sävsjö 10 883 20 5 10 2 1 19 31 24 4 17 115 Tranås 18 066 18 4 14 20 124 26 7 2 56 253 Vaggeryd 12 981 20 2 9 5 1 35 60 48 4 14 181 Vetlanda 26 343 49 5 25 10 7 36 109 58 6 20 278 Värnamo 32 823 49 11 22 13 3 63 125 95 23 2 28 385 Kronobergs län 182 224 262 64 138 31 20 345 769 415 64 18 267 2 140 Alvesta 18 775 42 6 25 9 2 46 58 33 3 17 199 Lessebo 8 085 13 2 10 1 20 45 13 2 1 6 100 Ljungby 27 430 33 7 19 5 2 58 95 105 17 3 84 395 Markaryd 9 600 20 8 8 3 27 24 27 3 2 21 124 Tingsryd 12 502 23 5 17 1 23 37 40 8 16 147 Uppvidinge 9 347 20 1 14 4 1 16 25 22 8 7 98 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 83
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Växjö 81 074 85 38 33 3 10 111 361 129 10 11 84 791 Älmhult 15 411 26 5 12 1 1 44 124 46 13 1 32 286 Kalmar län 233 397 356 87 201 37 27 404 1 021 485 73 11 346 2 696 Borgholm 10 855 10 1 7 1 29 19 28 4 1 25 116 Emmaboda 9 331 15 2 11 2 19 44 31 1 8 118 Hultsfred 14 046 44 19 22 2 43 58 34 2 2 19 202 Högsby 5 930 17 2 10 3 2 21 10 17 1 1 16 83 Kalmar 61 693 55 14 31 6 4 67 247 94 14 2 79 558 Mönsterås 12 956 14 1 8 2 2 23 70 24 6 1 17 155 Mörbylånga 13 737 11 1 7 1 2 23 24 16 2 20 96 Nybro 19 557 31 5 19 4 3 20 65 50 4 1 23 194 Oskarshamn 26 309 41 10 22 6 3 56 221 44 15 1 44 422 Torsås 7 076 6 1 4 9 14 20 1 6 56 Vimmerby 15 551 42 21 12 6 3 26 98 44 7 25 242 Västervik 36 356 70 10 48 7 5 68 151 83 16 2 64 454 Gotlands län 57 004 95 12 64 7 12 81 126 95 23 4 103 527 Gotland 57 004 95 12 64 7 12 81 126 95 23 4 103 527 Blekinge län 152 259 196 35 119 27 13 263 661 221 72 8 245 1 666 Karlshamn 30 959 33 5 20 7 1 65 187 41 24 53 403 Karlskrona 62 804 79 17 46 9 6 100 274 76 26 5 101 661 Olofström 13 167 18 4 8 6 15 18 16 2 2 12 83 Ronneby 28 489 40 7 27 2 4 48 146 66 17 1 55 373 Sölvesborg 16 840 26 2 18 3 2 35 36 22 3 24 146 Skåne län 1 214 758 1 547 347 849 128 183 2 604 4 223 2 474 326 29 2 056 13 259 Bjuv 14 613 18 3 11 1 3 29 99 39 3 19 207 Bromölla 12 200 11 2 6 2 1 28 43 25 7 21 135 Burlöv 16 230 20 4 9 2 5 49 73 38 9 19 208 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 84
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Båstad 14 203 9 5 1 3 16 55 33 7 47 167 Eslöv 31 123 40 12 17 4 7 78 85 83 7 43 336 Helsingborg 126 754 201 80 72 20 20 268 600 262 39 6 208 1 584 Hässleholm 50 006 62 11 37 3 10 66 164 103 16 1 94 506 Höganäs 24 248 49 9 18 17 3 53 83 33 2 2 52 274 Hörby 14 757 17 7 7 1 1 20 43 39 3 11 133 Höör 15 039 23 5 14 1 17 42 37 2 14 135 Klippan 16 336 35 7 20 5 3 27 45 44 9 1 20 181 Kristianstad 77 977 78 16 38 10 8 110 330 154 14 2 108 796 Kävlinge 28 255 34 12 14 2 6 40 81 42 7 27 231 Landskrona 40 860 56 9 36 6 3 99 227 70 13 57 522 Lomma 20 449 9 1 4 2 34 34 35 2 28 142 Lund 107 351 97 29 48 7 11 181 397 167 17 1 140 1 000 Malmö 286 535 424 70 291 19 41 924 788 548 61 9 692 3 446 Osby 12 648 16 3 10 2 1 36 55 43 7 17 174 Perstorp 6 972 14 2 4 5 3 21 90 16 7 27 175 Simrishamn 19 356 30 5 17 3 5 34 64 37 8 1 33 207 Sjöbo 18 093 18 3 10 1 4 36 37 60 4 21 176 Skurup 14 784 22 5 9 3 5 17 54 33 4 13 143 Staffanstorp 21 667 16 7 6 1 25 94 44 5 25 209 Svalöv 13 184 13 2 7 4 23 37 31 3 8 115 Svedala 19 390 12 2 8 1 30 36 30 5 34 147 Tomelilla 12 816 25 1 19 2 3 31 17 34 2 7 116 Trelleborg 41 558 35 8 22 1 2 68 127 74 19 1 47 371 Vellinge 32 843 21 4 10 7 45 42 39 4 1 25 177 Ystad 27 870 55 13 33 2 5 37 131 71 8 3 86 391 Åstorp 14 533 16 3 5 3 5 36 60 44 3 18 177 Ängelholm 38 854 37 12 18 2 4 71 127 95 20 66 416 Örkelljunga 9 592 22 15 2 5 35 29 34 7 16 143 Östra Göinge 13 662 12 9 1 1 20 34 37 2 1 13 119 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 85
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Hallands län 293 572 334 79 163 56 33 541 900 385 79 8 460 2 707 Falkenberg 40 451 61 12 31 10 8 73 162 64 14 1 52 427 Halmstad 90 241 108 35 44 16 13 148 278 118 12 4 180 848 Hylte 10 273 40 4 18 15 3 28 49 26 5 30 178 Kungsbacka 72 676 31 6 20 1 2 123 158 63 18 2 77 472 Laholm 23 258 35 6 19 8 2 46 70 42 12 28 233 Varberg 56 673 59 16 31 6 5 123 183 72 18 1 93 549 Västra Götalands län 1 558 130 1 791 370 930 229 199 3 523 6 100 2 469 385 71 2 725 17 064 Ale 27 323 44 8 18 4 14 64 65 47 10 45 275 Alingsås 37 247 43 10 26 4 3 57 135 62 17 3 73 390 Bengtsfors 9 897 21 1 14 5 1 11 33 20 2 9 96 Bollebygd 8 232 7 3 3 1 12 33 25 1 15 93 Borås 101 487 106 20 67 8 10 194 378 164 16 2 228 1 088 Dals-Ed 4 788 7 1 5 1 20 27 11 1 3 69 Essunga 5 625 2 2 6 11 11 2 13 45 Falköping 31 349 33 9 14 7 3 49 109 57 3 43 294 Färgelanda 6 744 16 3 7 2 4 14 19 17 2 10 78 Grästorp 5 851 10 1 5 1 3 6 14 20 3 8 61 Gullspång 5 371 13 2 6 2 3 22 4 9 3 5 56 Göteborg 500 197 572 144 286 35 61 1 624 1 820 583 109 25 926 5 659 Götene 13 085 26 2 7 11 5 14 64 20 18 142 Herrljunga 9 280 23 16 4 3 13 19 17 3 1 15 91 Hjo 8 809 15 3 9 3 6 29 16 9 75 Härryda 33 580 19 1 10 2 2 70 65 78 8 1 38 279 Karlsborg 6 790 7 2 5 23 20 10 10 70 Kungälv 40 268 24 8 10 3 3 73 151 55 13 3 110 429 Lerum 38 085 25 5 15 2 2 63 111 44 9 3 41 296 Lidköping 37 922 39 8 16 7 7 32 114 54 4 35 278 Lilla Edet 12 831 55 2 18 32 3 29 100 37 10 41 272 Lysekil 14 659 17 2 12 1 1 45 44 20 7 2 45 180 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 86
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Mariestad 23 825 39 11 18 8 2 32 143 51 6 1 39 311 Mark 33 807 36 6 21 7 2 57 87 57 16 1 51 305 Mellerud 9 442 13 2 7 4 22 39 16 2 14 106 Munkedal 10 245 14 2 10 2 31 57 31 4 1 26 164 Mölndal 59 812 42 9 24 2 4 105 225 73 6 1 101 553 Orust 15 327 11 2 7 1 1 28 15 19 3 1 39 116 Partille 33 802 20 5 11 3 52 69 25 8 52 226 Skara 18 518 43 18 17 6 2 33 163 45 4 1 50 339 Skövde 50 610 39 7 17 13 2 50 357 84 13 75 618 Sotenäs 9 170 13 2 6 3 2 26 73 18 10 21 161 Stenungsund 23 657 20 8 4 6 1 31 97 61 12 1 67 289 Strömstad 11 607 20 3 15 2 25 57 35 8 25 170 Svenljunga 10 313 17 2 12 1 1 26 29 33 19 124 Tanum 12 271 23 5 15 1 2 21 95 41 5 1 17 203 Tibro 10 662 16 2 3 7 4 9 34 14 5 1 12 91 Tidaholm 12 693 29 5 13 7 4 24 60 19 1 15 148 Tjörn 14 963 12 3 6 1 2 34 58 20 3 16 143 Tranemo 11 721 22 2 13 5 2 23 66 25 2 1 22 161 Trollhättan 54 487 57 13 33 3 7 176 327 73 14 2 75 724 Töreboda 9 256 12 8 3 1 15 34 18 2 16 97 Uddevalla 51 186 44 12 26 2 3 87 225 102 8 7 74 547 Ulricehamn 22 706 21 1 15 1 4 24 44 44 5 1 52 191 Vara 15 868 17 2 8 1 6 24 70 61 4 18 194 Vårgårda 10 976 13 5 5 3 26 46 41 7 16 149 Vänersborg 36 991 41 6 25 5 5 46 171 52 10 4 40 364 Åmål 12 545 25 6 16 3 16 63 23 7 4 18 156 Öckerö 12 250 8 4 4 33 31 11 15 98 Värmlands län 273 374 386 61 227 64 33 497 875 520 122 36 420 2 856 Arvika 26 176 37 5 24 5 3 42 109 54 11 3 38 294 Eda 8 653 14 2 10 2 14 18 20 1 22 89 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 87
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Filipstad 10 682 20 4 10 4 2 33 51 23 15 2 28 172 Forshaga 11 415 13 2 10 1 22 8 10 4 1 15 73 Grums 9 250 16 3 3 7 3 20 37 26 2 7 108 Hagfors 12 804 11 7 4 29 24 22 5 1 20 112 Hammarö 14 655 16 2 9 5 15 83 6 9 1 14 144 Karlstad 83 994 78 19 45 7 7 132 243 139 24 12 144 772 Kil 11 674 19 1 14 1 3 16 24 21 5 1 18 104 Kristinehamn 23 958 34 6 23 3 2 55 90 44 16 3 23 265 Munkfors 3 814 9 1 2 6 3 9 7 1 3 4 36 Storfors 4 383 10 2 8 9 8 9 2 4 42 Sunne 13 473 35 5 22 5 3 24 42 30 7 2 14 154 Säffle 15 784 21 4 13 3 1 24 43 33 2 2 30 155 Torsby 12 707 33 3 11 12 6 35 68 46 14 2 26 224 Årjäng 9 952 20 2 16 1 1 24 18 30 4 3 13 112 Örebro län 277 732 396 89 204 70 32 399 968 354 57 5 281 2 460 Askersund 11 386 16 2 10 3 1 20 17 24 1 9 87 Degerfors 9 839 12 1 8 1 2 16 13 13 6 1 14 75 Hallsberg 15 256 15 2 10 2 1 18 39 28 1 16 117 Hällefors 7 361 11 1 8 1 1 14 26 9 4 10 74 Karlskoga 29 872 31 4 21 1 5 49 93 39 14 45 271 Kumla 20 157 46 5 19 19 3 41 83 30 1 14 215 Laxå 5 870 11 1 3 6 1 18 22 6 2 5 64 Lekeberg 7 111 7 3 4 8 7 18 3 5 48 Lindesberg 23 099 44 11 17 15 1 42 155 31 10 1 32 315 Ljusnarsberg 5 129 8 1 5 2 19 27 17 1 5 77 Nora 10 375 17 3 13 1 12 22 7 1 1 9 69 Örebro 132 277 178 58 87 20 12 142 464 132 13 2 117 1 048 Västmanlands län 249 974 343 92 165 48 35 568 902 331 97 8 427 2 676 Arboga 13 301 22 6 13 3 26 58 27 10 22 165 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 88
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Fagersta 12 267 12 2 7 2 1 31 62 18 19 26 168 Hallstahammar 15 014 14 3 8 1 2 32 42 25 6 22 141 Kungsör 8 170 23 5 8 8 2 16 33 12 3 3 90 Köping 24 740 46 8 20 12 5 49 67 28 11 3 56 260 Norberg 5 749 14 1 8 2 3 9 40 4 1 4 72 Sala 21 365 38 3 24 5 6 54 86 45 10 37 270 Skinnskatteberg 4 622 11 3 4 2 2 16 19 13 1 19 79 Surahammar 10 062 12 4 5 2 18 19 23 2 22 96 Västerås 134 684 151 57 68 11 14 317 476 136 37 2 216 1 335 Dalarnas län 275 867 456 79 243 71 53 684 1 246 648 118 19 412 3 583 Avesta 21 937 32 3 15 9 4 62 140 30 5 3 37 309 Borlänge 48 185 74 13 33 14 11 119 170 100 22 2 73 560 Falun 55 297 84 16 52 6 7 114 235 106 25 70 634 Gagnef 10 107 10 8 2 18 33 20 3 12 96 Hedemora 15 259 19 4 9 3 2 43 75 39 12 2 33 223 Leksand 15 288 26 6 12 6 2 31 62 30 6 1 23 179 Ludvika 25 522 40 11 16 8 5 50 140 69 17 3 44 363 Malung-Sälen 10 385 26 2 17 5 1 28 73 39 3 18 187 Mora 20 153 35 7 15 5 8 36 98 51 3 1 28 252 Orsa 6 990 10 1 6 1 2 19 15 18 1 2 14 79 Rättvik 10 850 20 3 14 2 1 30 48 24 4 2 4 132 Smedjebacken 10 734 19 3 12 3 1 40 70 17 5 19 170 Säter 10 957 16 4 10 1 1 47 26 35 6 1 9 140 Vansbro 6 916 24 2 14 6 1 19 17 34 3 1 16 114 Älvdalen 7 287 21 4 10 7 28 44 36 3 1 12 145 Gävleborgs län 275 908 369 60 224 44 40 531 960 489 113 12 406 2 880 Bollnäs 26 189 33 7 23 1 2 37 59 31 5 2 36 203 Gävle 93 509 106 21 62 8 15 160 385 141 57 1 148 998 Hofors 9 896 14 2 9 3 20 29 19 1 12 95 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 89
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Hudiksvall 36 905 56 13 31 6 5 64 105 67 3 4 53 352 Ljusdal 19 133 20 2 14 1 3 39 62 45 7 41 214 Nordanstig 9 736 23 16 5 2 19 10 36 3 3 11 105 Ockelbo 6 027 8 1 7 15 14 17 4 6 64 Ovanåker 11 647 22 2 16 2 2 24 33 14 5 9 107 Sandviken 36 879 53 9 22 16 6 99 160 66 11 1 39 429 Söderhamn 25 987 34 3 24 2 5 54 103 53 17 1 51 313 Västernorrlands län 243 372 353 52 204 50 43 487 768 423 60 18 346 2 455 Härnösand 24 716 30 10 14 5 1 48 67 46 8 1 59 259 Kramfors 19 473 49 1 33 7 7 47 70 56 2 1 30 255 Sollefteå 20 538 38 2 30 3 2 40 51 45 8 1 30 213 Sundsvall 94 955 121 23 63 15 18 174 317 132 22 7 108 881 Timrå 17 980 17 11 4 2 54 85 24 2 21 203 Ånge 10 323 21 3 14 4 19 36 24 3 2 12 117 Örnsköldsvik 55 387 77 13 39 12 13 105 142 96 15 6 86 527 Jämtlands län 126 897 191 30 115 21 22 229 380 315 56 8 174 1 353 Berg 7 533 25 5 15 2 3 22 27 29 2 14 119 Bräcke 7 009 15 2 12 1 23 21 22 4 8 93 Härjedalen 10 645 23 4 16 2 1 51 38 49 11 1 24 197 Krokom 14 324 14 3 7 1 2 12 26 28 4 7 91 Ragunda 5 681 17 3 11 2 1 8 3 22 3 1 8 62 Strömsund 12 532 22 2 13 1 6 31 24 26 7 1 10 121 Åre 10 259 15 2 9 2 2 12 52 31 5 35 150 Östersund 58 914 60 9 32 10 7 70 189 108 20 5 68 520 Västerbottens län 257 812 264 37 150 26 42 335 544 253 55 13 233 1 697 Bjurholm 2 516 3 2 1 5 12 2 22 Dorotea 2 914 7 1 3 3 6 21 5 1 1 41 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 90
Tabell 8.01 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Lycksele 2 12 477 Malå 2 3 369 Nordmaling 7 276 13 1 9 1 1 21 14 14 5 2 6 75 Norsjö 4 363 11 1 5 5 4 11 5 1 4 36 Robertsfors 6 900 4 1 1 2 12 17 8 2 43 Skellefteå 71 862 78 11 43 11 12 96 148 68 17 2 78 487 Sorsele 2 733 7 3 3 7 6 9 3 32 Storuman 6 304 7 6 1 10 21 15 4 2 8 67 Umeå 112 728 97 15 56 9 11 137 249 86 21 5 113 708 Vilhelmina 7 220 5 1 4 11 12 8 3 4 43 Vindeln 5 613 5 1 4 7 12 9 1 3 37 Vännäs 8 357 14 2 7 1 4 10 24 8 2 4 62 Åsele 3 180 13 4 7 2 9 9 6 1 6 44 Norrbottens län 249 677 340 78 177 47 34 341 1 077 442 58 14 371 2 643 Arjeplog 3 146 4 1 2 1 4 30 12 1 5 56 Arvidsjaur 6 665 11 3 8 13 24 17 1 1 8 75 Boden 27 535 31 4 18 1 6 51 153 41 10 49 335 Gällivare 18 703 21 6 13 1 1 21 103 38 6 1 58 248 Haparanda 10 173 17 3 9 3 2 13 45 22 2 16 115 Jokkmokk 5 305 13 4 8 1 5 17 13 2 2 17 69 Kalix 17 162 35 7 17 7 2 22 61 36 4 24 182 Kiruna 23 099 54 15 27 9 3 21 111 26 6 1 39 258 Luleå 73 406 70 23 31 9 7 105 286 118 21 3 98 701 Pajala 6 429 15 1 10 3 1 13 4 17 1 1 2 53 Piteå 40 902 40 5 13 13 9 45 184 55 4 1 35 364 Älvsbyn 8 465 9 1 8 15 38 23 1 7 93 Överkalix 3 715 9 3 5 1 6 11 18 2 11 57 Övertorneå 4 972 11 2 8 1 7 10 6 1 2 37 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 91
Tabell 8.02 Antal räddningsinsatser per 1 000 invånare, per händelsetyp och olyckskommun, 2008 Tabellen visar hur många räddningsinsatser som utförts för olika händelsetyper inom respektive kommun relaterat till folkmängden. En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas en händelse som endast en händelsetyp. Kommunerna är sorterade efter 2008 års folkmängd i fallande ordning. Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Riket-totalt 9 256 347 1,18 0,24 0,65 0,13 0,12 1,92 3,43 1,56 0,27 0,04 1,59 9,98 > 100 000 2 897 878 1,06 0,27 0,57 0,07 0,10 2,00 3,36 1,16 0,20 0,03 1,74 9,55 Stockholm 810 120 0,76 0,21 0,42 0,01 0,06 1,45 2,77 0,56 0,12 0,02 1,85 7,53 Göteborg 500 197 1,14 0,29 0,57 0,07 0,12 3,25 3,64 1,17 0,22 0,05 1,85 11,31 Malmö 286 535 1,48 0,24 1,02 0,07 0,14 3,22 2,75 1,91 0,21 0,03 2,42 12,03 Uppsala 190 668 0,83 0,25 0,44 0,04 0,09 1,30 2,34 0,80 0,26 0,02 0,97 6,51 Linköping 141 863 0,80 0,16 0,46 0,06 0,11 1,41 4,84 1,06 0,20 0,01 1,21 9,52 Västerås 134 684 1,12 0,42 0,50 0,08 0,10 2,35 3,53 1,01 0,27 0,01 1,60 9,91 Örebro 132 277 1,35 0,44 0,66 0,15 0,09 1,07 3,51 1,00 0,10 0,02 0,88 7,92 Norrköping 128 060 1,52 0,28 0,94 0,20 0,09 1,55 4,93 1,66 0,20 0,05 1,77 11,67 Helsingborg 126 754 1,59 0,63 0,57 0,16 0,16 2,11 4,73 2,07 0,31 0,05 1,64 12,50 Jönköping 125 154 1,20 0,33 0,56 0,14 0,07 1,52 4,43 2,45 0,68 0,01 2,60 12,89 Umeå 112 728 0,86 0,13 0,50 0,08 0,10 1,22 2,21 0,76 0,19 0,04 1,00 6,28 Lund 107 351 0,90 0,27 0,45 0,07 0,10 1,69 3,70 1,56 0,16 0,01 1,30 9,32 Borås 101 487 1,04 0,20 0,66 0,08 0,10 1,91 3,72 1,62 0,16 0,02 2,25 10,72 50 000-99 999 2 288 506 0,99 0,21 0,56 0,09 0,11 1,84 3,20 1,41 0,24 0,04 1,53 9,26 Sundsvall 94 955 1,27 0,24 0,66 0,16 0,19 1,83 3,34 1,39 0,23 0,07 1,14 9,28 Eskilstuna 94 785 0,99 0,22 0,59 0,11 0,06 1,99 2,60 1,03 0,19 0,03 1,41 8,25 Huddinge 94 209 0,75 0,13 0,51 0,05 0,06 1,79 1,46 1,19 0,11 2,17 7,47 Gävle 93 509 1,13 0,22 0,66 0,09 0,16 1,71 4,12 1,51 0,61 0,01 1,58 10,67 Halmstad 90 241 1,20 0,39 0,49 0,18 0,14 1,64 3,08 1,31 0,13 0,04 1,99 9,40 Nacka 85 661 0,69 0,19 0,41 0,05 2,18 1,86 0,47 0,30 0,04 1,42 6,96 Södertälje 84 753 1,40 0,20 0,87 0,12 0,21 3,60 2,32 2,02 0,18 0,05 2,55 12,12 Karlstad 83 994 0,93 0,23 0,54 0,08 0,08 1,57 2,89 1,65 0,29 0,14 1,71 9,19 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 92
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Växjö 81 074 1,05 0,47 0,41 0,04 0,12 1,37 4,45 1,59 0,12 0,14 1,04 9,76 Botkyrka 80 055 0,87 0,19 0,61 0,02 0,04 4,12 3,45 1,80 0,10 2,11 12,45 Kristianstad 77 977 1,00 0,21 0,49 0,13 0,10 1,41 4,23 1,97 0,18 0,03 1,39 10,21 Haninge 74 968 0,85 0,12 0,61 0,01 0,11 2,49 1,93 1,68 0,17 1,99 9,12 Luleå 73 406 0,95 0,31 0,42 0,12 0,10 1,43 3,90 1,61 0,29 0,04 1,34 9,55 Kungsbacka 72 676 0,43 0,08 0,28 0,01 0,03 1,69 2,17 0,87 0,25 0,03 1,06 6,49 Skellefteå 71 862 1,09 0,15 0,60 0,15 0,17 1,34 2,06 0,95 0,24 0,03 1,09 6,78 Solna 65 289 0,74 0,14 0,37 0,02 0,12 1,46 3,77 0,92 0,26 0,03 1,91 9,08 Järfälla 64 355 0,61 0,11 0,34 0,02 0,11 1,77 1,69 0,67 0,12 0,03 0,82 5,72 Karlskrona 62 804 1,26 0,27 0,73 0,14 0,10 1,59 4,36 1,21 0,41 0,08 1,61 10,52 Täby 62 266 0,39 0,06 0,29 0,02 0,02 0,90 1,51 0,63 0,13 0,74 4,29 Sollentuna 62 097 0,61 0,13 0,32 0,05 0,11 1,37 2,56 0,74 0,23 0,03 0,92 6,46 Kalmar 61 693 0,89 0,23 0,50 0,10 0,06 1,09 4,00 1,52 0,23 0,03 1,28 9,04 Mölndal 59 812 0,70 0,15 0,40 0,03 0,07 1,76 3,76 1,22 0,10 0,02 1,69 9,25 Östersund 58 914 1,02 0,15 0,54 0,17 0,12 1,19 3,21 1,83 0,34 0,08 1,15 8,83 Gotland 57 004 1,67 0,21 1,12 0,12 0,21 1,42 2,21 1,67 0,40 0,07 1,81 9,24 Varberg 56 673 1,04 0,28 0,55 0,11 0,09 2,17 3,23 1,27 0,32 0,02 1,64 9,69 Norrtälje 55 528 1,22 0,29 0,67 0,16 0,11 1,66 2,34 2,32 0,20 0,09 1,94 9,78 Örnsköldsvik 55 387 1,39 0,23 0,70 0,22 0,23 1,90 2,56 1,73 0,27 0,11 1,55 9,51 Falun 55 297 1,52 0,29 0,94 0,11 0,13 2,06 4,25 1,92 0,45 1,27 11,47 Trollhättan 54 487 1,05 0,24 0,61 0,06 0,13 3,23 6,00 1,34 0,26 0,04 1,38 13,29 Uddevalla 51 186 0,86 0,23 0,51 0,04 0,06 1,70 4,40 1,99 0,16 0,14 1,45 10,69 Nyköping 50 973 1,04 0,20 0,65 0,04 0,16 2,14 4,30 1,61 0,16 0,04 1,65 10,93 Skövde 50 610 0,77 0,14 0,34 0,26 0,04 0,99 7,05 1,66 0,26 1,48 12,21 Hässleholm 50 006 1,24 0,22 0,74 0,06 0,20 1,32 3,28 2,06 0,32 0,02 1,88 10,12 30 000-49 999 1 261 691 1,04 0,22 0,56 0,13 0,11 1,87 3,26 1,52 0,28 0,03 1,39 9,41 Borlänge 48 185 1,54 0,27 0,68 0,29 0,23 2,47 3,53 2,08 0,46 0,04 1,51 11,62 Lidingö 43 111 0,60 0,26 0,30 0,02 0,72 0,88 0,39 0,07 0,02 1,07 3,76 Tyresö 42 332 0,50 0,12 0,33 0,02 0,02 1,98 0,83 0,69 0,14 0,05 2,03 6,21 Motala 41 953 1,26 0,31 0,74 0,10 0,12 2,26 3,24 1,67 0,21 0,05 1,07 9,77 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 93
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Trelleborg 41 558 0,84 0,19 0,53 0,02 0,05 1,64 3,06 1,78 0,46 0,02 1,13 8,93 Piteå 40 902 0,98 0,12 0,32 0,32 0,22 1,10 4,50 1,34 0,10 0,02 0,86 8,90 Landskrona 40 860 1,37 0,22 0,88 0,15 0,07 2,42 5,56 1,71 0,32 1,40 12,78 Falkenberg 40 451 1,51 0,30 0,77 0,25 0,20 1,80 4,00 1,58 0,35 0,02 1,29 10,56 Kungälv 40 268 0,60 0,20 0,25 0,07 0,07 1,81 3,75 1,37 0,32 0,07 2,73 10,65 Enköping 38 978 1,46 0,21 1,00 0,10 0,13 1,54 3,13 2,05 0,51 0,05 1,54 10,29 Ängelholm 38 854 0,95 0,31 0,46 0,05 0,10 1,83 3,27 2,45 0,51 1,70 10,71 Österåker 38 720 0,72 0,18 0,41 0,13 1,83 1,99 0,75 0,08 0,88 6,25 Sigtuna 38 372 1,15 0,26 0,57 0,31 2,58 5,73 1,80 0,26 2,32 13,84 Upplands Väsby 38 248 0,86 0,24 0,47 0,13 2,75 1,78 1,10 0,05 1,39 7,92 Lerum 38 085 0,66 0,13 0,39 0,05 0,05 1,65 2,91 1,16 0,24 0,08 1,08 7,77 Lidköping 37 922 1,03 0,21 0,42 0,18 0,18 0,84 3,01 1,42 0,11 0,92 7,33 Värmdö 37 376 0,75 0,13 0,43 0,03 0,16 2,57 1,04 1,04 0,21 0,11 1,26 6,98 Alingsås 37 247 1,15 0,27 0,70 0,11 0,08 1,53 3,62 1,66 0,46 0,08 1,96 10,47 Vänersborg 36 991 1,11 0,16 0,68 0,14 0,14 1,24 4,62 1,41 0,27 0,11 1,08 9,84 Hudiksvall 36 905 1,52 0,35 0,84 0,16 0,14 1,73 2,85 1,82 0,08 0,11 1,44 9,54 Sandviken 36 879 1,44 0,24 0,60 0,43 0,16 2,68 4,34 1,79 0,30 0,03 1,06 11,63 Västervik 36 356 1,93 0,28 1,32 0,19 0,14 1,87 4,15 2,28 0,44 0,06 1,76 12,49 Sundbyberg 36 079 0,78 0,14 0,50 0,03 0,08 1,69 2,44 0,47 0,06 1,19 6,62 Mark 33 807 1,06 0,18 0,62 0,21 0,06 1,69 2,57 1,69 0,47 0,03 1,51 9,02 Partille 33 802 0,59 0,15 0,33 0,09 1,54 2,04 0,74 0,24 1,54 6,69 Härryda 33 580 0,57 0,03 0,30 0,06 0,06 2,08 1,94 2,32 0,24 0,03 1,13 8,31 Vellinge 32 843 0,64 0,12 0,30 0,21 1,37 1,28 1,19 0,12 0,03 0,76 5,39 Värnamo 32 823 1,49 0,34 0,67 0,40 0,09 1,92 3,81 2,89 0,70 0,06 0,85 11,73 Katrineholm 32 207 1,43 0,40 0,75 0,22 0,06 2,11 5,37 1,37 0,40 0,03 1,55 12,26 Strängnäs 31 715 1,17 0,25 0,66 0,09 0,13 3,37 4,48 1,55 0,32 0,06 1,70 12,64 Falköping 31 349 1,05 0,29 0,45 0,22 0,10 1,56 3,48 1,82 0,10 1,37 9,38 Eslöv 31 123 1,29 0,39 0,55 0,13 0,22 2,51 2,73 2,67 0,22 1,38 10,80 Karlshamn 30 959 1,07 0,16 0,65 0,23 0,03 2,10 6,04 1,32 0,78 1,71 13,02 Danderyd 30 851 0,29 0,13 0,16 0,88 3,73 0,65 0,10 1,10 6,74 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 94
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad 20 000-29 999 985 507 1,44 0,27 0,77 0,23 0,16 1,82 3,85 1,92 0,37 0,04 1,69 11,14 Karlskoga 29 872 1,04 0,13 0,70 0,03 0,17 1,64 3,11 1,31 0,47 1,51 9,07 Nässjö 29 511 1,52 0,34 0,68 0,27 0,17 1,76 4,91 2,58 0,34 0,03 1,97 13,11 Gislaved 29 380 1,84 0,17 0,99 0,61 0,03 1,57 4,77 2,55 0,75 0,03 1,53 13,04 Vallentuna 28 954 1,14 0,24 0,73 0,07 0,10 1,31 0,93 0,97 0,21 0,86 5,42 Ronneby 28 489 1,40 0,25 0,95 0,07 0,14 1,68 5,12 2,32 0,60 0,04 1,93 13,09 Kävlinge 28 255 1,20 0,42 0,50 0,07 0,21 1,42 2,87 1,49 0,25 0,96 8,18 Ystad 27 870 1,97 0,47 1,18 0,07 0,18 1,33 4,70 2,55 0,29 0,11 3,09 14,03 Boden 27 535 1,13 0,15 0,65 0,04 0,22 1,85 5,56 1,49 0,36 1,78 12,17 Ljungby 27 430 1,20 0,26 0,69 0,18 0,07 2,11 3,46 3,83 0,62 0,11 3,06 14,40 Ale 27 323 1,61 0,29 0,66 0,15 0,51 2,34 2,38 1,72 0,37 1,65 10,06 Vetlanda 26 343 1,86 0,19 0,95 0,38 0,27 1,37 4,14 2,20 0,23 0,76 10,55 Oskarshamn 26 309 1,56 0,38 0,84 0,23 0,11 2,13 8,40 1,67 0,57 0,04 1,67 16,04 Bollnäs 26 189 1,26 0,27 0,88 0,04 0,08 1,41 2,25 1,18 0,19 0,08 1,37 7,75 Arvika 26 176 1,41 0,19 0,92 0,19 0,11 1,60 4,16 2,06 0,42 0,11 1,45 11,23 Söderhamn 25 987 1,31 0,12 0,92 0,08 0,19 2,08 3,96 2,04 0,65 0,04 1,96 12,04 Mjölby 25 654 1,44 0,27 0,78 0,16 0,23 1,79 5,65 2,46 0,43 1,48 13,25 Ludvika 25 522 1,57 0,43 0,63 0,31 0,20 1,96 5,49 2,70 0,67 0,12 1,72 14,22 Nynäshamn 25 499 0,94 0,04 0,67 0,04 0,20 2,71 0,71 2,24 0,31 2,31 9,22 Ekerö 24 779 1,05 0,16 0,56 0,32 1,69 1,86 1,94 0,08 0,04 2,50 9,16 Köping 24 740 1,86 0,32 0,81 0,49 0,20 1,98 2,71 1,13 0,44 0,12 2,26 10,51 Härnösand 24 716 1,21 0,40 0,57 0,20 0,04 1,94 2,71 1,86 0,32 0,04 2,39 10,48 Höganäs 24 248 2,02 0,37 0,74 0,70 0,12 2,19 3,42 1,36 0,08 0,08 2,14 11,30 Kristinehamn 23 958 1,42 0,25 0,96 0,13 0,08 2,30 3,76 1,84 0,67 0,13 0,96 11,06 Mariestad 23 825 1,64 0,46 0,76 0,34 0,08 1,34 6,00 2,14 0,25 0,04 1,64 13,05 Stenungsund 23 657 0,85 0,34 0,17 0,25 0,04 1,31 4,10 2,58 0,51 0,04 2,83 12,22 Laholm 23 258 1,50 0,26 0,82 0,34 0,09 1,98 3,01 1,81 0,52 1,20 10,02 Lindesberg 23 099 1,90 0,48 0,74 0,65 0,04 1,82 6,71 1,34 0,43 0,04 1,39 13,64 Kiruna 23 099 2,34 0,65 1,17 0,39 0,13 0,91 4,81 1,13 0,26 0,04 1,69 11,17 Ulricehamn 22 706 0,92 0,04 0,66 0,04 0,18 1,06 1,94 1,94 0,22 0,04 2,29 8,41 Upplands-Bro 22 682 0,62 0,09 0,35 0,04 0,09 3,31 2,56 1,10 0,22 0,09 0,75 8,64 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 95
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Avesta 21 937 1,46 0,14 0,68 0,41 0,18 2,83 6,38 1,37 0,23 0,14 1,69 14,09 Staffanstorp 21 667 0,74 0,32 0,28 0,05 1,15 4,34 2,03 0,23 1,15 9,65 Östhammar 21 434 1,63 0,42 0,98 0,09 0,14 1,73 2,10 2,05 0,56 1,17 9,24 Sala 21 365 1,78 0,14 1,12 0,23 0,28 2,53 4,03 2,11 0,47 1,73 12,64 Finspång 20 589 1,75 0,19 0,97 0,49 0,10 1,85 3,30 1,55 0,44 0,05 2,19 11,12 Sollefteå 20 538 1,85 0,10 1,46 0,15 0,10 1,95 2,48 2,19 0,39 0,05 1,46 10,37 Lomma 20 449 0,44 0,05 0,20 0,10 1,66 1,66 1,71 0,10 1,37 6,94 Kumla 20 157 2,28 0,25 0,94 0,94 0,15 2,03 4,12 1,49 0,05 0,69 10,67 Mora 20 153 1,74 0,35 0,74 0,25 0,40 1,79 4,86 2,53 0,15 0,05 1,39 12,50 Tierp 20 153 1,59 0,20 1,04 0,20 0,15 1,59 4,37 1,84 0,10 0,10 1,19 10,77 15 000-19 999 494 256 1,43 0,30 0,79 0,17 0,13 1,91 4,04 2,17 0,28 0,03 1,64 11,51 Nybro 19 557 1,59 0,26 0,97 0,20 0,15 1,02 3,32 2,56 0,20 0,05 1,18 9,92 Kramfors 19 473 2,52 0,05 1,69 0,36 0,36 2,41 3,59 2,88 0,10 0,05 1,54 13,10 Svedala 19 390 0,62 0,10 0,41 0,05 1,55 1,86 1,55 0,26 1,75 7,58 Simrishamn 19 356 1,55 0,26 0,88 0,15 0,26 1,76 3,31 1,91 0,41 0,05 1,70 10,69 Håbo 19 225 1,14 0,47 0,62 0,05 2,60 5,20 1,82 0,05 0,05 0,94 11,81 Ljusdal 19 133 1,05 0,10 0,73 0,05 0,16 2,04 3,24 2,35 0,37 2,14 11,18 Alvesta 18 775 2,24 0,32 1,33 0,48 0,11 2,45 3,09 1,76 0,16 0,91 10,60 Gällivare 18 703 1,12 0,32 0,70 0,05 0,05 1,12 5,51 2,03 0,32 0,05 3,10 13,26 Skara 18 518 2,32 0,97 0,92 0,32 0,11 1,78 8,80 2,43 0,22 0,05 2,70 18,31 Sjöbo 18 093 0,99 0,17 0,55 0,06 0,22 1,99 2,04 3,32 0,22 1,16 9,73 Tranås 18 066 1,00 0,22 0,77 1,11 6,86 1,44 0,39 0,11 3,10 14,00 Timrå 17 980 0,95 0,61 0,22 0,11 3,00 4,73 1,33 0,11 1,17 11,29 Kalix 17 162 2,04 0,41 0,99 0,41 0,12 1,28 3,55 2,10 0,23 1,40 10,60 Sölvesborg 16 840 1,54 0,12 1,07 0,18 0,12 2,08 2,14 1,31 0,18 1,43 8,67 Klippan 16 336 2,14 0,43 1,22 0,31 0,18 1,65 2,75 2,69 0,55 0,06 1,22 11,08 Eksjö 16 312 1,41 0,37 0,80 0,18 0,06 1,90 7,23 2,70 0,25 1,47 14,96 Burlöv 16 230 1,23 0,25 0,55 0,12 0,31 3,02 4,50 2,34 0,55 1,17 12,82 Flen 16 133 1,67 0,50 0,81 0,25 0,12 2,05 4,40 1,92 0,12 1,92 12,09 Vara 15 868 1,07 0,13 0,50 0,06 0,38 1,51 4,41 3,84 0,25 1,13 12,23 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 96
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Säffle 15 784 1,33 0,25 0,82 0,19 0,06 1,52 2,72 2,09 0,13 0,13 1,90 9,82 Vimmerby 15 551 2,70 1,35 0,77 0,39 0,19 1,67 6,30 2,83 0,45 1,61 15,56 Älmhult 15 411 1,69 0,32 0,78 0,06 0,06 2,86 8,05 2,98 0,84 0,06 2,08 18,56 Orust 15 327 0,72 0,13 0,46 0,07 0,07 1,83 0,98 1,24 0,20 0,07 2,54 7,57 Leksand 15 288 1,70 0,39 0,78 0,39 0,13 2,03 4,06 1,96 0,39 0,07 1,50 11,71 Hedemora 15 259 1,25 0,26 0,59 0,20 0,13 2,82 4,92 2,56 0,79 0,13 2,16 14,61 Hallsberg 15 256 0,98 0,13 0,66 0,13 0,07 1,18 2,56 1,84 0,07 1,05 7,67 Salem 15 177 0,26 0,20 0,07 1,98 1,05 0,99 1,12 5,40 Höör 15 039 1,53 0,33 0,93 0,07 1,13 2,79 2,46 0,13 0,93 8,98 Hallstahammar 15 014 0,93 0,20 0,53 0,07 0,13 2,13 2,80 1,67 0,40 1,47 9,39 10 000-14 999 816 987 1,50 0,23 0,84 0,26 0,15 2,03 3,58 2,12 0,39 0,05 1,46 11,12 Tjörn 14 963 0,80 0,20 0,40 0,07 0,13 2,27 3,88 1,34 0,20 1,07 9,56 Skurup 14 784 1,49 0,34 0,61 0,20 0,34 1,15 3,65 2,23 0,27 0,88 9,67 Hörby 14 757 1,15 0,47 0,47 0,07 0,07 1,36 2,91 2,64 0,20 0,75 9,01 Lysekil 14 659 1,16 0,14 0,82 0,07 0,07 3,07 3,00 1,36 0,48 0,14 3,07 12,28 Hammarö 14 655 1,09 0,14 0,61 0,34 1,02 5,66 0,41 0,61 0,07 0,96 9,83 Bjuv 14 613 1,23 0,21 0,75 0,07 0,21 1,98 6,77 2,67 0,21 1,30 14,17 Åstorp 14 533 1,10 0,21 0,34 0,21 0,34 2,48 4,13 3,03 0,21 1,24 12,18 Krokom 14 324 0,98 0,21 0,49 0,07 0,14 0,84 1,82 1,95 0,28 0,49 6,35 Knivsta 14 259 1,12 0,14 0,56 0,14 0,28 2,03 1,40 1,68 0,28 1,26 7,78 Båstad 14 203 0,63 0,35 0,07 0,21 1,13 3,87 2,32 0,49 3,31 11,76 Hultsfred 14 046 3,13 1,35 1,57 0,14 3,06 4,13 2,42 0,14 0,14 1,35 14,38 Söderköping 13 959 1,07 0,14 0,43 0,21 0,29 2,79 3,44 2,08 0,36 1,15 10,89 Mörbylånga 13 737 0,80 0,07 0,51 0,07 0,15 1,67 1,75 1,16 0,15 1,46 6,99 Östra Göinge 13 662 0,88 0,66 0,07 0,07 1,46 2,49 2,71 0,15 0,07 0,95 8,71 Sunne 13 473 2,60 0,37 1,63 0,37 0,22 1,78 3,12 2,23 0,52 0,15 1,04 11,43 Heby 13 407 1,57 0,07 1,19 0,15 0,15 2,46 2,09 1,94 0,15 0,15 1,64 9,99 Arboga 13 301 1,65 0,45 0,98 0,23 1,95 4,36 2,03 0,75 1,65 12,41 Svalöv 13 184 0,99 0,15 0,53 0,30 1,74 2,81 2,35 0,23 0,61 8,72 Olofström 13 167 1,37 0,30 0,61 0,46 1,14 1,37 1,22 0,15 0,15 0,91 6,30 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 97
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Götene 13 085 1,99 0,15 0,53 0,84 0,38 1,07 4,89 1,53 1,38 10,85 Vaggeryd 12 981 1,54 0,15 0,69 0,39 0,08 2,70 4,62 3,70 0,31 1,08 13,94 Mönsterås 12 956 1,08 0,08 0,62 0,15 0,15 1,78 5,40 1,85 0,46 0,08 1,31 11,96 Lilla Edet 12 831 4,29 0,16 1,40 2,49 0,23 2,26 7,79 2,88 0,78 3,20 21,20 Tomelilla 12 816 1,95 0,08 1,48 0,16 0,23 2,42 1,33 2,65 0,16 0,55 9,05 Hagfors 12 804 0,86 0,55 0,31 2,26 1,87 1,72 0,39 0,08 1,56 8,75 Torsby 12 707 2,60 0,24 0,87 0,94 0,47 2,75 5,35 3,62 1,10 0,16 2,05 17,63 Tidaholm 12 693 2,28 0,39 1,02 0,55 0,32 1,89 4,73 1,50 0,08 1,18 11,66 Osby 12 648 1,27 0,24 0,79 0,16 0,08 2,85 4,35 3,40 0,55 1,34 13,76 Åmål 12 545 1,99 0,48 1,28 0,24 1,28 5,02 1,83 0,56 0,32 1,43 12,44 Strömsund 12 532 1,76 0,16 1,04 0,08 0,48 2,47 1,92 2,07 0,56 0,08 0,80 9,66 Tingsryd 12 502 1,84 0,40 1,36 0,08 1,84 2,96 3,20 0,64 1,28 11,76 Lycksele 2 12 477 Tanum 12 271 1,87 0,41 1,22 0,08 0,16 1,71 7,74 3,34 0,41 0,08 1,39 16,54 Fagersta 12 267 0,98 0,16 0,57 0,16 0,08 2,53 5,05 1,47 1,55 2,12 13,70 Öckerö 12 250 0,65 0,33 0,33 2,69 2,53 0,90 1,22 8,00 Bromölla 12 200 0,90 0,16 0,49 0,16 0,08 2,30 3,52 2,05 0,57 1,72 11,07 Tranemo 11 721 1,88 0,17 1,11 0,43 0,17 1,96 5,63 2,13 0,17 0,09 1,88 13,74 Kil 11 674 1,63 0,09 1,20 0,09 0,26 1,37 2,06 1,80 0,43 0,09 1,54 8,91 Ovanåker 11 647 1,89 0,17 1,37 0,17 0,17 2,06 2,83 1,20 0,43 0,77 9,19 Strömstad 11 607 1,72 0,26 1,29 0,17 2,15 4,91 3,02 0,69 2,15 14,65 Åtvidaberg 11 543 0,87 0,17 0,43 0,09 0,09 1,21 4,07 1,30 0,26 1,21 8,92 Forshaga 11 415 1,14 0,18 0,88 0,09 1,93 0,70 0,88 0,35 0,09 1,31 6,40 Askersund 11 386 1,41 0,18 0,88 0,26 0,09 1,76 1,49 2,11 0,09 0,79 7,64 Trosa 11 362 0,88 0,09 0,70 0,09 1,94 2,82 2,02 0,70 1,85 10,21 Oxelösund 11 170 1,52 0,18 0,45 0,81 0,09 2,33 3,76 0,36 0,63 1,25 9,85 Vårgårda 10 976 1,18 0,46 0,46 0,27 2,37 4,19 3,74 0,64 1,46 13,58 Säter 10 957 1,46 0,37 0,91 0,09 0,09 4,29 2,37 3,19 0,55 0,09 0,82 12,78 Sävsjö 10 883 1,84 0,46 0,92 0,18 0,09 1,75 2,85 2,21 0,37 1,56 10,57 Borgholm 10 855 0,92 0,09 0,64 0,09 2,67 1,75 2,58 0,37 0,09 2,30 10,69 Rättvik 10 850 1,84 0,28 1,29 0,18 0,09 2,76 4,42 2,21 0,37 0,18 0,37 12,17 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 98
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Vaxholm 10 747 0,28 0,28 1,21 2,33 0,56 0,09 0,09 1,02 5,58 Smedjebacken 10 734 1,77 0,28 1,12 0,28 0,09 3,73 6,52 1,58 0,47 1,77 15,84 Filipstad 10 682 1,87 0,37 0,94 0,37 0,19 3,09 4,77 2,15 1,40 0,19 2,62 16,10 Tibro 10 662 1,50 0,19 0,28 0,66 0,38 0,84 3,19 1,31 0,47 0,09 1,13 8,53 Härjedalen 10 645 2,16 0,38 1,50 0,19 0,09 4,79 3,57 4,60 1,03 0,09 2,25 18,51 Habo 10 526 1,33 0,19 0,67 0,48 0,67 1,71 2,09 1,52 7,32 Malung-Sälen 10 385 2,50 0,19 1,64 0,48 0,10 2,70 7,03 3,76 0,29 1,73 18,01 Nora 10 375 1,64 0,29 1,25 0,10 1,16 2,12 0,67 0,10 0,10 0,87 6,65 Ånge 10 323 2,03 0,29 1,36 0,39 1,84 3,49 2,32 0,29 0,19 1,16 11,33 Svenljunga 10 313 1,65 0,19 1,16 0,10 0,10 2,52 2,81 3,20 1,84 12,02 Hylte 10 273 3,89 0,39 1,75 1,46 0,29 2,73 4,77 2,53 0,49 2,92 17,33 Åre 10 259 1,46 0,19 0,88 0,19 0,19 1,17 5,07 3,02 0,49 3,41 14,62 Munkedal 10 245 1,37 0,20 0,98 0,20 3,03 5,56 3,03 0,39 0,10 2,54 16,01 Gnesta 10 179 1,18 0,79 0,39 1,67 1,28 1,38 1,47 6,98 Haparanda 10 173 1,67 0,29 0,88 0,29 0,20 1,28 4,42 2,16 0,20 1,57 11,30 Gagnef 10 107 0,99 0,79 0,20 1,78 3,27 1,98 0,30 1,19 9,50 Surahammar 10 062 1,19 0,40 0,50 0,20 1,79 1,89 2,29 0,20 2,19 9,54 5 000-9 999 459 281 1,74 0,21 1,03 0,28 0,20 2,06 3,60 2,36 0,34 0,07 1,44 11,59 Årjäng 9 952 2,01 0,20 1,61 0,10 0,10 2,41 1,81 3,01 0,40 0,30 1,31 11,25 Bengtsfors 9 897 2,12 0,10 1,41 0,51 0,10 1,11 3,33 2,02 0,20 0,91 9,70 Hofors 9 896 1,41 0,20 0,91 0,30 2,02 2,93 1,92 0,10 1,21 9,60 Kinda 9 885 1,82 0,30 1,01 0,40 0,10 2,43 4,25 2,02 0,30 4,96 15,78 Degerfors 9 839 1,22 0,10 0,81 0,10 0,20 1,63 1,32 1,32 0,61 0,10 1,42 7,62 Nordanstig 9 736 2,36 1,64 0,51 0,21 1,95 1,03 3,70 0,31 0,31 1,13 10,78 Gnosjö 9 658 1,35 0,10 0,72 0,31 0,21 0,21 4,04 2,48 0,31 1,76 10,15 Markaryd 9 600 2,08 0,83 0,83 0,31 2,81 2,50 2,81 0,31 0,21 2,19 12,92 Örkelljunga 9 592 2,29 1,56 0,21 0,52 3,65 3,02 3,54 0,73 1,67 14,91 Mellerud 9 442 1,38 0,21 0,74 0,42 2,33 4,13 1,69 0,21 1,48 11,23 Uppvidinge 9 347 2,14 0,11 1,50 0,43 0,11 1,71 2,67 2,35 0,86 0,75 10,48 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 99
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Emmaboda 9 331 1,61 0,21 1,18 0,21 2,04 4,72 3,32 0,11 0,86 12,65 Herrljunga 9 280 2,48 1,72 0,43 0,32 1,40 2,05 1,83 0,32 0,11 1,62 9,81 Töreboda 9 256 1,30 0,86 0,32 0,11 1,62 3,67 1,94 0,22 1,73 10,48 Grums 9 250 1,73 0,32 0,32 0,76 0,32 2,16 4,00 2,81 0,22 0,76 11,68 Sotenäs 9 170 1,42 0,22 0,65 0,33 0,22 2,84 7,96 1,96 1,09 2,29 17,56 Älvkarleby 9 064 2,21 0,33 0,88 0,66 0,22 3,53 15,00 2,21 0,33 0,11 1,99 25,38 Nykvarn 9 035 0,22 0,11 0,11 2,55 1,77 1,77 0,22 1,55 8,08 Vingåker 9 000 1,78 0,44 1,11 0,11 1,00 2,67 0,89 0,33 0,67 7,33 Hjo 8 809 1,70 0,34 1,02 0,34 0,68 3,29 1,82 1,02 8,51 Eda 8 653 1,62 0,23 1,16 0,23 1,62 2,08 2,31 0,12 2,54 10,29 Älvsbyn 8 465 1,06 0,12 0,95 1,77 4,49 2,72 0,12 0,83 10,99 Vännäs 8 357 1,68 0,24 0,84 0,12 0,48 1,20 2,87 0,96 0,24 0,48 7,42 Bollebygd 8 232 0,85 0,36 0,36 0,12 1,46 4,01 3,04 0,12 1,82 11,30 Kungsör 8 170 2,82 0,61 0,98 0,98 0,24 1,96 4,04 1,47 0,37 0,37 11,02 Lessebo 8 085 1,61 0,25 1,24 0,12 2,47 5,57 1,61 0,25 0,12 0,74 12,37 Valdemarsvik 7 852 1,02 0,13 0,64 0,13 0,13 1,91 3,06 2,17 0,51 0,25 1,78 10,70 Berg 7 533 3,32 0,66 1,99 0,27 0,40 2,92 3,58 3,85 0,27 1,86 15,80 Vadstena 7 475 1,87 0,54 0,94 0,40 1,47 6,29 2,01 0,13 0,80 12,58 Hällefors 7 361 1,49 0,14 1,09 0,14 0,14 1,90 3,53 1,22 0,54 1,36 10,05 Älvdalen 7 287 2,88 0,55 1,37 0,96 3,84 6,04 4,94 0,41 0,14 1,65 19,90 Nordmaling 7 276 1,79 0,14 1,24 0,14 0,14 2,89 1,92 1,92 0,69 0,27 0,82 10,31 Vilhelmina 7 220 0,69 0,14 0,55 1,52 1,66 1,11 0,42 0,55 5,96 Lekeberg 7 111 0,98 0,42 0,56 1,13 0,98 2,53 0,42 0,70 6,75 Mullsjö 7 086 0,56 0,14 0,14 0,14 1,13 1,98 1,41 0,28 1,27 6,63 Torsås 7 076 0,85 0,14 0,57 1,27 1,98 2,83 0,14 0,85 7,91 Bräcke 7 009 2,14 0,29 1,71 0,14 3,28 3,00 3,14 0,57 1,14 13,27 Orsa 6 990 1,43 0,14 0,86 0,14 0,29 2,72 2,15 2,58 0,14 0,29 2,00 11,30 Perstorp 6 972 2,01 0,29 0,57 0,72 0,43 3,01 12,91 2,29 1,00 3,87 25,10 Vansbro 6 916 3,47 0,29 2,02 0,87 0,14 2,75 2,46 4,92 0,43 0,14 2,31 16,48 Robertsfors 6 900 0,58 0,14 0,14 0,29 1,74 2,46 1,16 0,29 6,23 Karlsborg 6 790 1,03 0,29 0,74 3,39 2,95 1,47 1,47 10,31 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 100
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Färgelanda 6 744 2,37 0,44 1,04 0,30 0,59 2,08 2,82 2,52 0,30 1,48 11,57 Arvidsjaur 6 665 1,65 0,45 1,20 1,95 3,60 2,55 0,15 0,15 1,20 11,25 Aneby 6 523 2,61 1,53 0,92 0,15 0,77 5,37 3,22 0,46 1,69 14,10 Pajala 6 429 2,33 0,16 1,56 0,47 0,16 2,02 0,62 2,64 0,16 0,16 0,31 8,24 Storuman 6 304 1,11 0,95 0,16 1,59 3,33 2,38 0,63 0,32 1,27 10,63 Ockelbo 6 027 1,33 0,17 1,16 2,49 2,32 2,82 0,66 1,00 10,62 Högsby 5 930 2,87 0,34 1,69 0,51 0,34 3,54 1,69 2,87 0,17 0,17 2,70 14,00 Laxå 5 870 1,87 0,17 0,51 1,02 0,17 3,07 3,75 1,02 0,34 0,85 10,90 Grästorp 5 851 1,71 0,17 0,85 0,17 0,51 1,03 2,39 3,42 0,51 1,37 10,43 Norberg 5 749 2,44 0,17 1,39 0,35 0,52 1,57 6,96 0,70 0,17 0,70 12,52 Ragunda 5 681 2,99 0,53 1,94 0,35 0,18 1,41 0,53 3,87 0,53 0,18 1,41 10,91 Essunga 5 625 0,36 0,36 1,07 1,96 1,96 0,36 2,31 8,00 Vindeln 5 613 0,89 0,18 0,71 1,25 2,14 1,60 0,18 0,53 6,59 Gullspång 5 371 2,42 0,37 1,12 0,37 0,56 4,10 0,74 1,68 0,56 0,93 10,43 Ödeshög 5 350 1,68 0,19 1,31 0,19 1,68 6,54 5,23 0,37 0,19 1,87 17,57 Jokkmokk 5 305 2,45 0,75 1,51 0,19 0,94 3,20 2,45 0,38 0,38 3,20 13,01 Boxholm 5 260 1,52 1,33 0,19 2,66 5,32 1,33 1,14 11,98 Ljusnarsberg 5 129 1,56 0,19 0,97 0,39 3,70 5,26 3,31 0,19 0,97 15,01 < 5 000 52 241 1,95 0,36 1,03 0,25 0,29 1,84 3,24 2,16 0,11 0,19 1,26 10,76 Övertorneå 4 972 2,21 0,40 1,61 0,20 1,41 2,01 1,21 0,20 0,40 7,44 Dals-Ed 4 788 1,46 0,21 1,04 0,21 4,18 5,64 2,30 0,21 0,63 14,41 Skinnskatteberg 4 622 2,38 0,65 0,87 0,43 0,43 3,46 4,11 2,81 0,22 4,11 17,09 Storfors 4 383 2,28 0,46 1,83 2,05 1,83 2,05 0,46 0,91 9,58 Norsjö 4 363 2,52 0,23 1,15 1,15 0,92 2,52 1,15 0,23 Munkfors 3 814 2,36 0,26 0,52 1,57 0,79 2,36 1,84 0,26 0,79 1,05 9,44 Ydre 2 3 726 Överkalix 3 715 2,42 0,81 1,35 0,27 1,62 2,96 4,85 0,54 2,96 15,34 Malå 2 3 369 Åsele 3 180 4,09 1,26 2,20 0,63 2,83 2,83 1,89 0,31 1,89 13,84 Arjeplog 3 146 1,27 0,32 0,64 0,32 1,27 9,54 3,81 0,32 1,59 17,80 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 101
Tabell 8.02 (forts.) Kommun Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Dorotea 2 914 2,40 0,34 1,03 1,03 2,06 7,21 1,72 0,34 0,34 14,07 Sorsele 2 733 2,56 1,10 1,10 2,56 2,20 3,29 1,10 11,71 Bjurholm 2 516 1,19 0,79 0,40 1,99 4,77 0,79 8,74 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 102
Tabell 8.03 Antal uppdrag av räddningstjänsten per kommun, 2008 Tabellen visar hur många uppdrag, förutom räddningsinsatser, som utförts av kommunal räddningstjänst och dokumenterats i en insatsrapport. En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas en händelse som endast en händelsetyp. Kommunerna är sorterade länsvis och sedan i bokstavsordning. En del räddningstjänster dokumenterar inte annat uppdrag i insatsrapporten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps sammanställning av dessa uppgifter blir därmed ej heltäckande. Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans 3 ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Riket-totalt 9 256 347 9 436 1 483 368 517 334 1 999 1 002 3 486 18 625 Stockholms län 1 981 263 1 004 193 42 8 8 1 113 307 1 676 Botkyrka 80 055 36 9 4 1 1 15 10 76 Danderyd 30 851 7 1 6 14 Ekerö 24 779 15 4 1 20 Haninge 74 968 46 11 4 1 3 31 96 Huddinge 94 209 32 12 1 6 12 63 Järfälla 64 355 43 3 3 1 2 4 56 Lidingö 43 111 10 1 1 3 15 Nacka 85 661 34 4 2 40 Norrtälje 55 528 45 12 4 1 5 14 81 Nykvarn 9 035 1 1 1 3 Nynäshamn 25 499 18 27 5 50 Salem 15 177 1 1 Sigtuna 38 372 26 6 1 2 5 40 Sollentuna 62 097 31 3 2 4 40 Solna 65 289 32 2 2 5 15 56 Stockholm 810 120 447 28 12 2 1 49 131 670 Sundbyberg 36 079 16 4 1 1 22 Södertälje 84 753 43 22 5 4 2 12 19 107 Tyresö 42 332 20 18 1 2 14 55 Täby 62 266 17 6 2 5 30 Upplands Väsby 38 248 25 4 2 2 3 36 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 103
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Upplands-Bro 22 682 11 1 1 1 8 22 Vallentuna 28 954 13 2 5 20 Vaxholm 10 747 7 2 1 10 Värmdö 37 376 16 1 1 7 25 Österåker 38 720 13 9 2 4 28 Uppsala län 327 188 1 269 34 19 5 11 8 52 1 398 Enköping 38 978 110 3 1 4 10 128 Heby 13 407 176 1 1 2 4 184 Håbo 19 225 19 18 2 2 2 3 46 Knivsta 14 259 169 1 2 2 174 Tierp 20 153 124 3 1 3 131 Uppsala 190 668 335 4 11 1 2 17 370 Älvkarleby 9 064 101 2 11 1 115 Östhammar 21 434 235 2 1 12 250 Södermanlands län 267 524 88 45 17 13 29 202 394 Eskilstuna 94 785 23 14 4 1 4 10 56 Flen 16 133 7 2 3 9 21 Gnesta 10 179 2 5 1 12 20 Katrineholm 32 207 8 1 8 24 41 Nyköping 50 973 8 8 3 6 8 85 118 Oxelösund 11 170 16 8 2 6 3 31 66 Strängnäs 31 715 13 4 2 6 13 38 Trosa 11 362 6 2 13 21 Vingåker 9 000 5 1 2 5 13 Östergötlands län 423 169 903 55 13 41 176 115 290 1 593 Boxholm 5 260 1 3 20 4 5 33 Finspång 20 589 166 4 7 6 22 205 Kinda 9 885 188 3 1 41 233 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 104
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Linköping 141 863 68 15 5 7 7 102 Mjölby 25 654 4 2 151 20 27 204 Motala 41 953 34 4 1 2 3 15 21 80 Norrköping 128 060 224 14 4 1 48 84 375 Söderköping 13 959 80 1 1 3 85 Vadstena 7 475 1 3 3 7 Valdemarsvik 7 852 71 34 105 Ydre 2 3 726 Åtvidaberg 11 543 50 1 1 2 54 Ödeshög 5 350 21 5 31 1 11 41 110 Jönköpings län 335 246 240 42 20 41 102 107 63 273 888 Aneby 6 523 4 2 32 7 22 4 61 132 Eksjö 16 312 1 4 1 1 1 13 21 Gislaved 29 380 6 4 2 10 22 Gnosjö 9 658 Habo 10 526 3 4 1 8 Jönköping 125 154 196 16 6 3 88 8 22 72 411 Mullsjö 7 086 3 3 Nässjö 29 511 3 3 2 3 7 15 33 Sävsjö 10 883 1 1 3 3 8 Tranås 18 066 2 4 2 1 7 76 19 67 178 Vaggeryd 12 981 2 1 16 19 Vetlanda 26 343 1 1 6 8 Värnamo 32 823 30 2 2 4 7 45 Kronobergs län 182 224 13 24 11 102 2 8 17 123 300 Alvesta 18 775 3 1 1 5 Lessebo 8 085 4 4 Ljungby 27 430 9 5 2 8 2 40 66 Markaryd 9 600 2 1 5 8 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 105
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Tingsryd 12 502 2 1 2 2 8 15 Uppvidinge 9 347 1 3 2 4 10 Växjö 81 074 6 3 1 10 23 43 Älmhult 15 411 1 5 2 92 2 6 2 39 149 Kalmar län 233 397 23 43 7 6 3 113 27 122 344 Borgholm 10 855 1 1 3 1 13 19 Emmaboda 9 331 1 1 1 3 Hultsfred 14 046 1 3 1 6 1 1 13 Högsby 5 930 1 14 6 21 Kalmar 61 693 2 4 2 11 16 35 Mönsterås 12 956 2 2 1 6 11 Mörbylånga 13 737 1 5 6 Nybro 19 557 6 10 2 5 12 35 Oskarshamn 26 309 9 8 2 2 6 34 61 Torsås 7 076 1 1 Vimmerby 15 551 1 2 2 2 7 Västervik 36 356 1 12 3 89 1 26 132 Gotlands län 57 004 230 14 2 3 1 250 Gotland 57 004 230 14 2 3 1 250 Blekinge län 152 259 11 12 8 10 49 34 124 Karlshamn 30 959 1 2 10 2 15 Karlskrona 62 804 5 8 6 30 25 74 Olofström 13 167 1 10 2 13 Ronneby 28 489 2 1 2 5 7 17 Sölvesborg 16 840 3 2 5 Skåne län 1 214 758 913 355 69 76 13 243 121 535 2 325 Bjuv 14 613 16 3 2 1 1 7 30 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 106
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Bromölla 12 200 34 6 6 46 Burlöv 16 230 37 4 11 52 Båstad 14 203 53 3 2 4 2 4 68 Eslöv 31 123 36 12 1 3 7 59 Helsingborg 126 754 24 32 7 31 1 24 40 159 Hässleholm 50 006 30 10 5 1 3 5 54 Höganäs 24 248 40 26 3 42 111 Hörby 14 757 4 4 3 11 Höör 15 039 51 6 2 7 66 Klippan 16 336 34 9 1 1 2 4 51 Kristianstad 77 977 20 19 11 1 8 7 64 130 Kävlinge 28 255 48 9 1 2 5 65 Landskrona 40 860 50 17 6 7 60 140 Lomma 20 449 6 1 8 15 Lund 107 351 32 15 6 19 8 54 134 Malmö 286 535 130 78 10 1 48 36 303 Osby 12 648 17 5 1 2 4 29 Perstorp 6 972 14 8 22 Simrishamn 19 356 15 5 6 26 Sjöbo 18 093 20 15 2 3 40 Skurup 14 784 19 5 1 2 5 32 Staffanstorp 21 667 6 3 7 16 Svalöv 13 184 16 3 5 2 1 3 30 Svedala 19 390 5 1 6 14 26 Tomelilla 12 816 15 4 1 2 22 Trelleborg 41 558 16 13 3 38 70 Vellinge 32 843 44 4 24 72 Ystad 27 870 8 12 2 2 4 46 74 Åstorp 14 533 22 8 2 3 157 6 198 Ängelholm 38 854 14 12 4 1 5 9 45 Örkelljunga 9 592 29 3 1 83 7 123 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 107
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Östra Göinge 13 662 9 3 2 14 Hallands län 293 572 268 32 8 4 5 35 99 451 Falkenberg 40 451 6 8 1 3 18 Halmstad 90 241 6 2 1 26 10 45 Hylte 10 273 30 5 1 5 50 91 Kungsbacka 72 676 1 3 2 2 11 19 Laholm 23 258 87 2 1 2 4 23 119 Varberg 56 673 144 8 2 1 2 2 159 Västra Götalands län 1 558 130 1 041 239 54 32 21 321 139 541 2 388 Ale 27 323 1 1 2 4 Alingsås 37 247 1 4 1 7 21 34 Bengtsfors 9 897 43 8 1 2 54 Bollebygd 8 232 2 3 1 1 7 Borås 101 487 3 5 5 11 8 5 37 Dals-Ed 4 788 32 1 33 Essunga 5 625 1 11 12 Falköping 31 349 71 22 1 213 21 11 339 Färgelanda 6 744 7 2 9 Grästorp 5 851 1 1 1 3 Gullspång 5 371 Göteborg 500 197 272 33 18 3 1 7 48 209 591 Götene 13 085 1 1 Herrljunga 9 280 4 1 2 7 Hjo 8 809 Härryda 33 580 86 2 4 92 Karlsborg 6 790 2 2 Kungälv 40 268 16 10 3 1 2 6 1 8 47 Lerum 38 085 52 4 1 3 1 2 63 Lidköping 37 922 4 1 1 2 8 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 108
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Lilla Edet 12 831 1 1 6 8 Lysekil 14 659 60 2 2 5 69 Mariestad 23 825 1 1 1 3 Mark 33 807 1 4 1 5 11 Mellerud 9 442 2 1 3 Munkedal 10 245 25 1 2 12 22 4 66 Mölndal 59 812 84 1 3 1 6 95 Orust 15 327 10 1 53 79 143 Partille 33 802 5 3 1 1 1 4 4 19 Skara 18 518 1 2 2 3 1 30 39 Skövde 50 610 3 1 4 Sotenäs 9 170 53 9 11 1 27 101 Stenungsund 23 657 1 8 2 1 15 27 Strömstad 11 607 54 6 5 65 Svenljunga 10 313 37 1 1 39 Tanum 12 271 3 1 8 3 15 Tibro 10 662 4 4 Tidaholm 12 693 21 13 5 4 43 Tjörn 14 963 1 7 1 2 3 14 Tranemo 11 721 21 1 2 24 Trollhättan 54 487 1 2 4 2 5 14 Töreboda 9 256 1 1 Uddevalla 51 186 1 8 2 2 6 27 46 Ulricehamn 22 706 27 15 1 4 47 Vara 15 868 1 1 Vårgårda 10 976 1 3 4 Vänersborg 36 991 8 7 2 1 3 21 Åmål 12 545 1 3 2 4 10 Öckerö 12 250 58 38 13 109 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 109
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Värmlands län 273 374 754 73 12 9 1 14 41 133 1 037 Arvika 26 176 2 2 1 1 2 8 Eda 8 653 3 8 3 14 Filipstad 10 682 71 5 2 2 14 7 101 Forshaga 11 415 111 3 2 116 Grums 9 250 4 4 Hagfors 12 804 96 2 1 2 6 107 Hammarö 14 655 5 2 4 11 Karlstad 83 994 89 13 7 1 19 25 154 Kil 11 674 25 3 2 2 32 Kristinehamn 23 958 2 5 1 1 1 6 16 Munkfors 3 814 8 8 Storfors 4 383 83 2 85 Sunne 13 473 31 1 1 2 5 40 Säffle 15 784 7 13 20 Torsby 12 707 244 7 45 296 Årjäng 9 952 2 6 1 1 15 25 Örebro län 277 732 88 22 5 5 34 59 57 270 Askersund 11 386 1 2 3 Degerfors 9 839 1 2 2 5 Hallsberg 15 256 13 4 4 21 Hällefors 7 361 1 1 1 2 5 Karlskoga 29 872 2 1 43 4 50 Kumla 20 157 10 3 1 1 15 Laxå 5 870 1 1 5 7 Lekeberg 7 111 1 1 3 5 Lindesberg 23 099 60 1 1 62 Ljusnarsberg 5 129 1 1 4 33 1 1 41 Nora 10 375 1 1 4 6 Örebro 132 277 2 6 3 10 29 50 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 110
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Västmanlands län 249 974 17 11 53 2 86 13 100 282 Arboga 13 301 3 1 4 1 31 40 Fagersta 12 267 1 2 59 4 8 74 Hallstahammar 15 014 3 5 8 Kungsör 8 170 2 22 18 1 6 49 Köping 24 740 1 2 2 21 26 Norberg 5 749 2 9 3 14 Sala 21 365 1 1 27 1 10 40 Skinnskatteberg 4 622 1 1 1 3 Surahammar 10 062 1 1 Västerås 134 684 7 2 4 14 27 Dalarnas län 275 867 1 506 85 17 12 40 428 29 100 2 217 Avesta 21 937 30 2 1 272 5 2 312 Borlänge 48 185 1 5 2 1 2 9 20 Falun 55 297 156 15 3 1 11 7 193 Gagnef 10 107 158 3 68 6 235 Hedemora 15 259 286 9 2 1 31 13 342 Leksand 15 288 79 3 1 8 91 Ludvika 25 522 161 9 1 21 2 7 16 217 Malung-Sälen 10 385 59 2 3 64 Mora 20 153 4 2 4 17 47 1 11 86 Orsa 6 990 1 1 1 1 4 8 Rättvik 10 850 77 3 1 4 85 Smedjebacken 10 734 193 13 4 1 2 12 225 Säter 10 957 178 7 2 1 188 Vansbro 6 916 53 4 2 59 Älvdalen 7 287 75 5 2 1 5 4 92 Gävleborgs län 275 908 434 51 16 9 82 30 64 686 Bollnäs 26 189 6 5 4 49 8 7 79 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 111
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Gävle 93 509 97 14 7 28 7 31 184 Hofors 9 896 53 1 54 Hudiksvall 36 905 25 4 1 5 4 39 Ljusdal 19 133 71 1 2 1 4 2 3 84 Nordanstig 9 736 44 2 1 1 48 Ockelbo 6 027 24 3 1 1 29 Ovanåker 11 647 23 1 24 Sandviken 36 879 59 8 1 2 1 2 6 79 Söderhamn 25 987 32 13 2 1 6 12 66 Västernorrlands län 243 372 211 38 19 3 66 82 19 92 530 Härnösand 24 716 9 5 3 2 62 5 6 92 Kramfors 19 473 40 9 7 1 18 75 Sollefteå 20 538 76 5 2 17 1 6 107 Sundsvall 94 955 1 4 3 3 4 16 31 Timrå 17 980 28 1 2 5 36 Ånge 10 323 40 1 1 42 Örnsköldsvik 55 387 17 13 2 1 66 8 40 147 Jämtlands län 126 897 380 38 6 4 91 42 50 611 Berg 7 533 49 4 44 2 99 Bräcke 7 009 41 2 3 46 Härjedalen 10 645 32 6 1 1 8 48 Krokom 14 324 36 5 1 7 37 86 Ragunda 5 681 51 4 1 1 18 5 80 Strömsund 12 532 93 3 1 10 107 Åre 10 259 74 7 1 2 22 2 8 116 Östersund 58 914 4 7 2 2 14 29 Västerbottens län 257 812 56 36 7 39 47 161 17 93 456 Bjurholm 2 516 1 2 3 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 112
Tabell 8.03 (forts.) Kommun Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Dorotea 2 914 1 23 2 26 Lycksele 2 12 477 Malå 2 3 369 Nordmaling 7 276 3 2 3 2 10 Norsjö 4 363 1 1 Robertsfors 6 900 2 1 3 Skellefteå 71 862 55 4 2 1 37 13 23 135 Sorsele 2 733 3 1 2 29 13 48 Storuman 6 304 12 1 1 25 2 8 49 Umeå 112 728 8 1 34 7 5 38 93 Vilhelmina 7 220 1 2 3 Vindeln 5 613 1 3 1 33 16 1 55 Vännäs 8 357 1 1 1 3 Åsele 3 180 1 24 2 27 Norrbottens län 249 677 3 33 5 43 29 35 33 216 397 Arjeplog 3 146 3 3 Arvidsjaur 6 665 1 13 1 15 Boden 27 535 5 13 12 11 41 Gällivare 18 703 1 34 3 12 30 80 Haparanda 10 173 1 3 1 3 8 Jokkmokk 5 305 2 1 1 3 7 Kalix 17 162 2 1 7 2 5 17 Kiruna 23 099 3 2 7 12 Luleå 73 406 1 9 1 2 9 161 183 Pajala 6 429 1 1 Piteå 40 902 1 1 1 3 Älvsbyn 8 465 1 1 Överkalix 3 715 2 2 Övertorneå 4 972 23 1 24 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 2) Kommunen har inte lämnat insatsrapporter på datafil för bearbetning. 3) Inkluderar även sjukvård under delegation. 113
Tabell 9.00 Kommunalförbund med ingående kommuner Tabellen visar kommunalförbunden och dess ingående kommuner 2008. Kommunalförbund Ingående kommuner Solna/Sundbybergs brandförsvarsförbund Södra Roslagens brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Brandkåren Attunda (förbund för resurser) Räddningstjänsten Norduppland Räddningstjänsten Enköping-Håbo Västra Sörmlands räddningstjänst Höglandets räddningstjänstförbund Värends räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Östra Kronoberg Ölands kommunalförbund Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås Räddningstjänsten Västra Blekinge Räddningstjänsten Östra Blekinge Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund Solna Sundbyberg Danderyd Täby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Botkyrka Ekerö Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Järfälla Sollentuna Upplands Väsby Upplands-Bro Tierp Östhammar Enköping Håbo Katrineholm Vingåker Nässjö Vetlanda Alvesta Växjö Lessebo Tingsryd Uppvidinge Borgholm Mörbylånga Emmaboda Torsås Karlshamn Olofström Sölvesborg Karlskrona Ronneby Simrishamn Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad 114
Tabell 9.00 (forts.) Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten StorGöteborg Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Östra Skaraborg Bergslagens räddningstjänst Karlstadregionens räddningstjänstförbund Klarälvdalens räddningstjänst Nerikes brandkår Mälardalens brand- och räddningsförbund Västra Mälardalens räddningstjänstförbund Södra Dalarnas räddningstjänstförbund Burlöv Eslöv Kävlinge Lund Malmö Göteborg Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Bollebygd Borås Svenljunga Tranemo Ulricehamn Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Töreboda Degerfors Filipstad Hällefors Karlskoga Kristinehamn Storfors Forshaga Grums Hammarö Karlstad Kil Hagfors Munkfors Askersund Hallsberg Kumla Laxå Lekeberg Örebro Hallstahammar Surahammar Västerås Arboga Kungsör Köping Avesta Fagersta Hedemora Norberg 115
Tabell 9.00 (forts.) Räddningstjänsten DalaMitt (förbund för resurser) Gästrike räddningstjänst Norrhälsinge Räddningstjänst Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbundet Höga Kusten-Ådalen Räddningstjänsten Östjämtland Norra Jämtlands räddningstjänstförbund Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten Borlänge Falun Säter Gävle Hofors Ockelbo Sandviken Älvkarleby Hudiksvall Nordanstig Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Bräcke Ragunda Krokom Strömsund Östersund Haparanda Kalix Övertorneå 116
Tabell 9.01 Antal räddningsinsatser per händelsetyp och kommunalförbund, 2008 Tabellen visar hur många räddningsinsatser som utförts för olika händelsetyper inom respektive kommunalförbunds geografiska område. En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas en händelse som endast en händelsetyp. Kommunalförbunden är sorterade efter 2008 års folkmängd i fallande ordning. Räddningstjänst Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Räddningstjänsten StorGöteborg 738 152 709 170 366 42 74 2 037 2 448 866 158 32 1 235 7 485 Räddningstjänsten Syd 469 494 615 127 379 34 70 1 272 1 424 878 101 10 921 5 221 Södertörns brandförsvarsförbund 450 807 401 64 266 20 50 1 239 887 718 64 7 976 4 292 Södra Roslagens brandförsvarsförbund 208 914 125 27 79 4 15 301 377 161 29 5 197 1 195 Nerikes brandkår 192 057 273 68 132 50 22 247 632 238 21 2 166 1 579 Brandkåren Attunda 187 382 124 26 68 10 16 379 394 156 29 6 180 1 268 Mälardalens brand- och räddningsförbund 159 760 177 64 81 14 16 367 537 184 43 4 260 1 572 Gästrike räddningstjänst 155 375 201 36 108 33 23 326 724 263 76 3 223 1 816 Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund 154 459 173 25 110 18 18 279 550 291 24 4 336 1 657 Karlstadregionens räddningstjänstförbund 130 988 142 27 81 21 13 205 395 202 44 15 198 1 201 Räddningstjänsten Östra Skaraborg 115 323 141 27 66 33 15 157 621 202 27 4 166 1 318 Räddningstjänsten DalaMitt 114 439 174 33 95 21 19 280 431 241 53 3 152 1 334 Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå 112 935 138 23 74 19 20 228 402 156 24 7 129 1 084 Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund 107 664 127 24 72 14 16 258 556 158 28 6 139 1 272 Solna/Sundbybergs brandförsvarsförbund 101 368 76 14 42 2 11 156 334 77 19 2 168 832 Värends räddningstjänstförbund 99 849 127 44 58 12 12 157 419 162 13 11 101 990 Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund 92 919 150 27 88 11 22 155 303 235 26 4 160 1 033 Räddningstjänsten Östra Blekinge 91 293 119 24 73 11 10 148 420 142 43 6 156 1 034 Bergslagens räddningstjänst 86 095 118 18 78 10 12 176 281 137 57 6 124 899 Norra Jämtlands räddningstjänstförbund 85 770 96 14 52 12 15 113 239 162 31 6 85 732 Räddningstjänstförbundet Höga Kusten-Ådalen 64 727 117 13 77 15 10 135 188 147 18 3 119 727 Räddningstjänsten Västra Blekinge 60 966 77 11 46 16 3 115 241 79 29 2 89 632 Räddningstjänsten Enköping-Håbo 58 203 79 17 51 5 5 110 222 115 21 3 78 628 Höglandets räddningstjänstförbund 55 854 94 15 45 18 12 88 254 134 16 1 78 665 Södra Dalarnas räddningstjänstförbund 55 212 77 10 39 16 10 145 317 91 37 5 100 772 Norrhälsinge Räddningstjänst 46 641 79 13 47 11 7 83 115 103 6 7 64 457 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 117
Tabell 9.01 (forts.) Räddningstjänst Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Västra Mälardalens räddningstjänstförbund 46 211 91 19 41 23 7 91 158 67 24 3 81 515 Räddningstjänsten Norduppland 41 587 67 13 42 6 6 69 133 81 14 2 49 415 Västra Sörmlands räddningstjänst 41 207 62 17 34 8 2 77 197 52 16 1 56 461 Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten 32 307 63 12 34 11 4 42 116 64 7 42 334 Räddningstjänsten Östra Kronoberg 29 934 56 8 41 5 2 59 107 75 18 1 29 345 Ölands kommunalförbund 24 592 21 2 14 1 3 52 43 44 6 1 45 212 Klarälvdalens räddningstjänst 16 618 20 1 9 10 32 33 29 6 4 24 148 Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås 16 407 21 3 15 2 28 58 51 2 14 174 Räddningstjänsten Östjämtland 12 690 32 5 23 3 1 31 24 44 7 1 16 155 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 118
Tabell 9.02 Antal räddningsinsatser per 1 000 invånare, per händelsetyp och kommunalförbund, 2008 Tabellen visar hur många räddningsinsatser som utförts för olika händelsetyper inom respektive kommunalförbunds geografiska område relaterat till folkmängden. En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas en händelse som endast en händelsetyp. Kommunalförbunden är sorterade efter 2008 års folkmängd i fallande ordning. Räddningstjänst Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Räddningstjänsten StorGöteborg 738 152 0,96 0,23 0,50 0,06 0,10 2,76 3,32 1,17 0,21 0,04 1,67 10,14 Räddningstjänsten Syd 469 494 1,31 0,27 0,81 0,07 0,15 2,71 3,03 1,87 0,22 0,02 1,96 11,12 Södertörns brandförsvarsförbund 450 807 0,89 0,14 0,59 0,04 0,11 2,75 1,97 1,59 0,14 0,02 2,17 9,52 Södra Roslagens brandförsvarsförbund 208 914 0,60 0,13 0,38 0,02 0,07 1,44 1,80 0,77 0,14 0,02 0,94 5,72 Nerikes brandkår 192 057 1,42 0,35 0,69 0,26 0,11 1,29 3,29 1,24 0,11 0,01 0,86 8,22 Brandkåren Attunda 187 382 0,66 0,14 0,36 0,05 0,09 2,02 2,10 0,83 0,15 0,03 0,96 6,77 Mälardalens brand- och räddningsförbund 159 760 1,11 0,40 0,51 0,09 0,10 2,30 3,36 1,15 0,27 0,03 1,63 9,84 Gästrike räddningstjänst 155 375 1,29 0,23 0,70 0,21 0,15 2,10 4,66 1,69 0,49 0,02 1,44 11,69 Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund 154 459 1,12 0,16 0,71 0,12 0,12 1,81 3,56 1,88 0,16 0,03 2,18 10,73 Karlstadregionens räddningstjänstförbund 130 988 1,08 0,21 0,62 0,16 0,10 1,57 3,02 1,54 0,34 0,11 1,51 9,17 Räddningstjänsten Östra Skaraborg 115 323 1,22 0,23 0,57 0,29 0,13 1,36 5,38 1,75 0,23 0,03 1,44 11,43 Räddningstjänsten DalaMitt 114 439 1,52 0,29 0,83 0,18 0,17 2,45 3,77 2,11 0,46 0,03 1,33 11,66 Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå 112 935 1,22 0,20 0,66 0,17 0,18 2,02 3,56 1,38 0,21 0,06 1,14 9,60 Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund 107 664 1,18 0,22 0,67 0,13 0,15 2,40 5,16 1,47 0,26 0,06 1,29 11,81 Solna/Sundbybergs brandförsvarsförbund 101 368 0,75 0,14 0,41 0,02 0,11 1,54 3,29 0,76 0,19 0,02 1,66 8,21 Värends räddningstjänstförbund 99 849 1,27 0,44 0,58 0,12 0,12 1,57 4,20 1,62 0,13 0,11 1,01 9,91 Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund 92 919 1,61 0,29 0,95 0,12 0,24 1,67 3,26 2,53 0,28 0,04 1,72 11,12 Räddningstjänsten Östra Blekinge 91 293 1,30 0,26 0,80 0,12 0,11 1,62 4,60 1,56 0,47 0,07 1,71 11,33 Bergslagens räddningstjänst 86 095 1,37 0,21 0,91 0,12 0,14 2,04 3,26 1,59 0,66 0,07 1,44 10,44 Norra Jämtlands räddningstjänstförbund 85 770 1,12 0,16 0,61 0,14 0,17 1,32 2,79 1,89 0,36 0,07 0,99 8,53 Räddningstjänstförbundet Höga Kusten-Ådalen 64 727 1,81 0,20 1,19 0,23 0,15 2,09 2,90 2,27 0,28 0,05 1,84 11,23 Räddningstjänsten Västra Blekinge 60 966 1,26 0,18 0,75 0,26 0,05 1,89 3,95 1,30 0,48 0,03 1,46 10,37 Räddningstjänsten Enköping-Håbo 58 203 1,36 0,29 0,88 0,09 0,09 1,89 3,81 1,98 0,36 0,05 1,34 10,79 Höglandets räddningstjänstförbund 55 854 1,68 0,27 0,81 0,32 0,21 1,58 4,55 2,40 0,29 0,02 1,40 11,91 Södra Dalarnas räddningstjänstförbund 55 212 1,39 0,18 0,71 0,29 0,18 2,63 5,74 1,65 0,67 0,09 1,81 13,98 Norrhälsinge Räddningstjänst 46 641 1,69 0,28 1,01 0,24 0,15 1,78 2,47 2,21 0,13 0,15 1,37 9,80 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 119
Tabell 9.02 (forts.) Räddningstjänst Antal Brand i byggnad Brand ej i Automat- Trafik- Utsläpp Drunkning Övrigt Totalt invånare 1 Därav i byggnad larm ej olycka av farligt Allmän Bostad Industri Övrig brand/gas ämne byggnad byggnad Västra Mälardalens räddningstjänstförbund 46 211 1,97 0,41 0,89 0,50 0,15 1,97 3,42 1,45 0,52 0,06 1,75 11,14 Räddningstjänsten Norduppland 41 587 1,61 0,31 1,01 0,14 0,14 1,66 3,20 1,95 0,34 0,05 1,18 9,98 Västra Sörmlands räddningstjänst 41 207 1,50 0,41 0,83 0,19 0,05 1,87 4,78 1,26 0,39 0,02 1,36 11,19 Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten 32 307 1,95 0,37 1,05 0,34 0,12 1,30 3,59 1,98 0,22 1,30 10,34 Räddningstjänsten Östra Kronoberg 29 934 1,87 0,27 1,37 0,17 0,07 1,97 3,57 2,51 0,60 0,03 0,97 11,53 Ölands kommunalförbund 24 592 0,85 0,08 0,57 0,04 0,12 2,11 1,75 1,79 0,24 0,04 1,83 8,62 Klarälvdalens räddningstjänst 16 618 1,20 0,06 0,54 0,60 1,93 1,99 1,75 0,36 0,24 1,44 8,91 Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås 16 407 1,28 0,18 0,91 0,12 1,71 3,54 3,11 0,12 0,85 10,61 Räddningstjänsten Östjämtland 12 690 2,52 0,39 1,81 0,24 0,08 2,44 1,89 3,47 0,55 0,08 1,26 12,21 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 120
Tabell 9.03 Antal uppdrag av räddningstjänsten per kommunalförbund, 2008 Tabellen visar hur många uppdrag, förutom räddningsinsatser, som utförts inom respektive kommunalförbunds geografiska område och dokumenterats i en insatsrapport. En händelse kan ge upphov till flera händelsetyper. I tabellen redovisas en händelse som endast en händelsetyp. Kommunalförbunden är sorterade efter 2008 års folkmängd i fallande ordning. En del räddningstjänster dokumenterar inte annat uppdrag i insatsrapporten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps sammanställning av dessa uppgifter blir därmed ej heltäckande. Räddningstjänst Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Räddningstjänsten StorGöteborg 738 152 500 46 24 4 6 8 55 236 879 Räddningstjänsten Syd 469 494 283 118 18 22 59 113 613 Södertörns brandförsvarsförbund 450 807 211 104 15 7 4 39 91 471 Södra Roslagens brandförsvarsförbund 208 914 73 21 1 4 28 127 Nerikes brandkår 192 057 26 15 4 12 44 101 Brandkåren Attunda 187 382 110 11 6 1 7 19 154 Mälardalens brand- och räddningsförbund 159 760 7 5 4 20 36 Gästrike räddningstjänst 155 375 334 28 9 2 40 9 39 461 Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund 154 459 90 25 6 11 9 13 154 Karlstadregionens räddningstjänstförbund 130 988 225 28 7 1 2 23 31 317 Räddningstjänsten Östra Skaraborg 115 323 3 5 1 4 1 14 Räddningstjänsten DalaMitt 114 439 335 27 7 1 1 13 17 401 Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå 112 935 29 5 5 3 4 21 67 Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund 107 664 8 10 4 12 2 11 47 Solna/Sundbybergs brandförsvarsförbund 101 368 48 6 2 6 16 78 Värends räddningstjänstförbund 99 849 9 4 1 11 23 48 Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund 92 919 77 41 3 6 5 62 194 Räddningstjänsten Östra Blekinge 91 293 7 9 8 35 32 91 Bergslagens räddningstjänst 86 095 156 16 4 3 1 61 21 262 Norra Jämtlands räddningstjänstförbund 85 770 133 15 3 7 40 24 222 Räddningstjänstförbundet Höga Kusten-Ådalen 64 727 125 19 12 2 79 7 30 274 Räddningstjänsten Västra Blekinge 60 966 4 3 10 14 2 33 Räddningstjänsten Enköping-Håbo 58 203 129 21 3 2 6 13 174 Höglandets räddningstjänstförbund 55 854 4 4 2 3 7 21 41 Södra Dalarnas räddningstjänstförbund 55 212 316 14 5 1 371 9 26 742 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 121
Tabell 9.03 (forts.) Räddningstjänst Antal Annat uppdrag invånare 1 I väntan på Hjälp till Hjälp till Felindikering Trygghets- Inbrotts- Hiss ej Övrigt Totalt ambulans 2 ambulans polis från larm larm nödläge automatlarm Norrhälsinge Räddningstjänst 46 641 69 6 2 1 5 4 87 Västra Mälardalens räddningstjänstförbund 46 211 5 2 26 2 18 4 58 115 Räddningstjänsten Norduppland 41 587 359 5 2 15 381 Västra Sörmlands räddningstjänst 41 207 13 2 2 8 29 54 Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten 32 307 1 5 1 7 23 3 9 49 Räddningstjänsten Östra Kronoberg 29 934 3 3 2 1 2 2 16 29 Ölands kommunalförbund 24 592 1 1 1 3 1 18 25 Klarälvdalens räddningstjänst 16 618 96 10 1 2 6 115 Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås 16 407 2 1 1 4 Räddningstjänsten Östjämtland 12 690 92 6 1 1 18 8 126 1) Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 2008-12-31. 122
123
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se Publ.nr MSB 0107-09 ISBN 978-91-7383-046-1