K Ä R N AV FA L L S F O N D E N Fakta om Kärnavfallsfonden 217
Kärnavfallsfonden, c/o Kammarkollegiet Box 2218, 13 15 Stockholm Växel: 8-7 8 Fax: 8-2 38 81 e-post: karnavfallsfonden@kammarkollegiet.se Internet: www.karnavfallsfonden.se Organisationsnummer: 221-494
K Ä R N AV FA L L S F O N D E N INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kort om Kärnavfallsfonden 217... 2 Avkastning 1996 217... 3 Finansieringssystemet... 5 Fondens utveckling... 6 Kapitalets storlek... 6 Fondkapitalets fördelning på avgiftsskyldiga... 7 Inbetalningar till fonden 217... 7 Utbetalningar från fonden 217... 8 Kapitalförvaltning... 9 Mål... 9 Placeringsregler... 9 Placeringar och avkastning... 9 Marknadsutvecklingen... 12 Nya placeringsregler... 12 Kärnavfallsfondens styrelse och administration... 13 1
Kort om Kärnavfallsfonden 217 Avkastningen var 1,5 procent, vilket var 1,1 procent högre än jämförelseindex. Eftersom inflationstakten var 1,7 procent blev den reala avkastningen -,2 procent. Fondkapitalet ökade med 2 618 miljoner kronor och uppgick till 67 236 miljoner kronor vid årets slut. Förvaltningskostnaderna uppgick till,19 procent av fondkapitalet vid utgången av år 217, varav,12 procentenheter avsåg kapitalförvaltning och,7 procentenheter avsåg myndighetsadministration. Alla uppgifter i det följande grundas på att fondens placeringar värderas till verkligt värde (marknadsvärde). 2
Avkastning 1996 217 I följande diagram visas utvecklingen av 1 kronor som betalades in till Kärnavfallsfonden den 1 januari 1996. Som jämförelse visas också hur 1 kronor utvecklats med jämförelseindexets avkastning och hur mycket som gått åt till att kompensera för inflationen under perioden. 1 kronor i Kärnavfallsfonden har växt till 353 kronor. 1 kronor som utvecklats som jämförelseindex har växt till 286 kronor. 27 kronor av avkastningen har gått åt till att kompensera för inflationen. Index 38 36 34 32 3 28 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 Avkastning 1996-217 Fonden Jfr index Inflation 3
Följande tabell visar fondens avkastning och inflationen per år samt ett genomsnitt för hela perioden. År Nominell avkastning (% ) Jämförelseindex (%) Aktiv avkastning (%) Inflation (%) Real avkastning (% 1996 1,6 1,8 -,2,1 1,5 1997 9,9 7,4 2,5 1,9 8, 1998 3,3 4,7-1,4 -,6 3,9 1999 -,8 -,6 -,2 1,2-2, 2 12,9 9,8 3,1 1,4 11,5 21 3,5 4,7-1,2 2,9,6 22 14,9 11,8 3,1 2,3 12,6 23 6,7 5,8,9 1,4 5,3 24 13,2 11,2 2,,4 12,8 25 8,2 7,5,7,9 7,3 26 1,2 2,5-1,3 1,6 -,4 27 3,3 3,3, 3,5 -,2 28 8,9 6, 2,9,9 8, 29 2,5, 2,5,9 1,6 21 3, 3,, 2,3,7 211 9,4 9,7 -,3 2,3 7,1 212 4,6 2,5 2,1 -,1 4,7 213 -,6-1,4,8,1 -,7 214 1,7 1,7, -,3 11, 215 -,5,4 -,9,1 -,6 216 5,8 5,,8 1,7 4,1 217 1,5,4 1,1 1,7 -,2 Genomsnitt per år 1) 5,9 5,1,8 1,2 4,7 1) Beräknat som det geometriska medelvärdet av de årliga värdena. Den nominella avkastningen utgörs av summan av realiserade och orealiserade värdeförändringar i fondens placeringar samt mottagna räntor (inklusive inflationskompensation på reala placeringar). Jämförelseindex har varit 7 % OMRX REAL, 15 % Stockholmsbörsens obligationsindex alla totalt och 15 % Penningmarknadsindex 3 dagar fr.o.m. 1996-1-1 t.o.m. 23-9-3 1 % OMRX REAL fr.o.m. 23-1-1 3 % OMRX REAL och 7 % OMRX TBOND fr.o.m. 29-1-1 3 % OMRX REAL, 5 % OMRX TBOND och 2 % OMRX MORT fr.o.m. 29-6-1 3 % OMRX REAL, 35 % OMRX TBOND och 35 % OMRX MORT fr.o.m. 29-8-1 3 % OMRX REAL och 7 % OMRX BOND fr.o.m. 211-1-1 3 % OMRX REAL och 7 % OMRX TBOND fr.o.m. 214-1-1 Index inkluderar reala och nominella statsobligationer. Som mått på inflationen används SCB:s uppgifter om konsumentprisindex för december, 12-månadersförändring i procent (inflationstakt). Den aktiva avkastningen mot index utgörs av den nominella avkastningen minskad med avkastningen för jämförelseindex och visar hur väl förvaltningen lyckats i förhållande till index. Den reala avkastningen utgörs av den nominella avkastningen minskad med inflationen. 4
Finansieringssystemet I början av 198-talet beslutade riksdagen om en särskild finansiering av kostnaderna för att i framtiden på ett säkert sätt ta hand om det använda kärnbränslet och för att avveckla och riva kärnkraftsreaktorerna. Utgångspunkten för finansieringen av omhändertagandet av kärnavfall är att kärnkraftsindustrin ska stå för kostnaderna. Om det visar sig att en reaktorinnehavare inte kan betala, och fondmedel och säkerheter är otillräckliga, kommer ändå staten och därmed skattebetalarna att vara i sista hand ansvarig för att skjuta till medel. Därför behövs ett särskilt finansieringssystem. Enligt detta finansieringssystem betalar den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning som ger eller har givit upphov till restprodukter en särskild avgift till staten. Avgiften tas ut med ett visst belopp per kwh levererad el från kärnkraftverken. Sedan 28 kan avgiften också bestämmas som ett belopp i kronor, t.ex. för en avgiftsskyldig som inte längre levererar kärnkraftsenergi. Avgifterna placerades under de första 14 åren på räntebärande konton i Riksbanken. Sedan år 1996 samlas de fonderade medlen i Kärnavfallsfonden, som är en statlig myndighet. Kärnavfallsfonden har en egen styrelse men inga anställda. Kammarkollegiet sköter på styrelsens uppdrag kansliuppgifter och kapitalförvaltning åt fonden. Regeringen beslutar om avgifternas storlek efter förslag av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) 1. I vissa fall beslutar SSM om avgifterna. SSM och i vissa fall regeringen beslutar om utbetalningar från fonden. Kärnkraftsföretagen har bildat det gemensamt ägda bolaget Svensk kärnbränslehantering (SKB) för att ta hand om det radioaktiva avfallet. Huvuddragen i finansieringssystemet åskådliggörs i följande figurer. 1 Regeringen har beslutat att SSM:s uppgifter inom finansieringssystemet ska föras över till Riksgäldskontoret den 1 december 218. Kärnkraftsföretagen Kärnkraftsföretagen SKB Regeringen beslutar om avgifter efter förslag från SSM SSM beslutar om ersättning ur fonden Avveckling Slutförvar Centralt mellanlager för använt kärnbränsle Transporter Inkapslingsanläggning Forskning och utveckling Avveckling Övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare Ågesta kraftvärmeverk** Vissa anläggningar i Studsvik Kärnkraftsföretagen Ersättningsberättigade tillståndshavare* Myndighetskostnader mm Avgifter enligt Studsvikslagen för att finansiera kostnader för det tidiga svenska kärnkraftsprogrammet Hantering och slutförvaring av kärnavfall, kärnämnen och annat radioaktivt avfall Övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare* Avveckling av kärntekniska anläggningar Vissa anläggningar i Ranstad Riksdagen beslutar om avgiften efter förslag från regeringen. SSM anmäler till regeringen om avgiftsbeloppet behöver ändras Hantering och slutförvaring av kärnbränsle SSM beslutar om ersättning ur fonden Visst kärnavfall hos Chalmers tekniska högskola Westinghouse bränslefabrik i Västerås * Avser avgiftsskyldiga tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare ** Vattenfall AB är tillståndshavare SSM beslutar om ersättning ur fonden Återställning av mark till följd av tidigare bedriven kärnteknisk verksamhet Kärnavfallsfonden SSM beslutar om kärnavfallsavgifter Kärnavfallsfonden Myndighetskostnader mm Kärnavfallsfonden * Avser tillståndshavare till anläggningar som omfattas av Studsvikslagen. I nuläget är dessa AB SVAFO, Studsvik Nuclear AB, Vattenfall AB (avseende 5 % av Ågesta kraftvärmeverk), Ranstad Industricentrum AB, Uppsala Universitet och Cyclife Sweden AB. Det är respektive kärnkraftsföretag och annan avgiftsskyldig tillståndshavare som har det fulla ansvaret för alla sina kostnader även i det fall de fonderade avgiftsmedlen inte skulle räcka till. Den som är skyldig att betala kärnavfallsavgift ska därför ställa säkerhet till staten för de kostnader som avgiften ska täcka, men som inte täcks av de inbetalade och fonderade avgifterna. 5
Fondens utveckling Kapitalets storlek Kärnavfallsfonden började byggas upp under år 1982. Den nuvarande förvaltningsmodellen infördes 1996. I följande diagram visas storleken av fonden vid varje årsskifte sedan dess. De röda staplarna visar de år då avgifterna placerades på räntebärande konto i Riksbanken. mnkr 7 Fondens Fondens kapital från 1982 6 5 4 3 2 1 I följande figur visas hur den nuvarande fondstorleken byggts upp av ackumulerade inbetalningar, utbetalningar och avkastning sedan starten. Under år 217 ökade fondens värde med 2 618 miljoner kronor. I följande figur visas hur ökningen byggts upp av inbetalningar, utbetalningar inklusive fondens driftkostnader och avkastning under året. Fondens uppbyggnad från 1982 Fondens uppbyggnad under 217 mnkr mnkr 6 5 5 4 3 2 53 919 49 83 4 3 2 3 797 1 - -1-2 -3-4 -36 486 1-1 -2 941-2 12-5 Avkastning Inbetalt Utbetalt -3 Avkastning Inbetalt Utbetalt 6
Fondkapitalets fördelning på avgiftsskyldiga Enligt lag ska den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning som ger eller har gett upphov till restprodukter betala kärnavfallsavgift. De inbetalade avgiftsmedlen är öronmärkta för varje avgiftsskyldig och får användas bara för att täcka de kostnader som är hänförliga till just den inbetalaren. Före den 1 januari 28 gällde avgiftsskyldigheten den som hade tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor och var begränsad till den tid som reaktorn är i drift. Avgiftsskyldiga reaktorinnehavare är Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB (Oskarshamn) och Ringhals AB. Vidare är Barsebäck Kraft AB avgiftsskyldig tillståndshavare. Sedan år 21 betalar även övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare in avgifter till fonden. De sex övriga avgiftsskyldiga är Chalmers Tekniska Högskola AB, Westinghouse Electric AB, Vattenfall AB Ågesta, Ranstad Mineral AB, Cyclife Sweden AB och Studsvik Nuclear AB. I Kärnavfallsfonden förvaltas också avgifter som har betalats in i enlighet med den s.k. Studsvikslagen. Till och med år 217 betalade de kärnkraftsproducerande företagen en särskild avgift för att finansiera avvecklingen av forskningsreaktorerna i Studsvik och vissa andra kostnader för det tidiga svenska kärnkraftsprogrammet. Om de inbetalade avgifterna för en reaktorinnehavare eller annan avgiftsskyldig inte skulle räcka till för att täcka inbetalarens kostnader, får inte avgiftsmedel som betalats in av någon annan användas. Om det visar sig att det finns fonderade avgiftsmedel över för en avgiftsskyldig när alla kostnader som avser den avgiftsskyldiga har betalats, ska dessa överskjutande avgiftsmedel betalas tillbaka till inbetalaren. Återbetalningsskyldigheten gäller dock inte för s.k. Studsviksavgifter. Eventuellt överskjutande fonderade Studsviksavgifter tillfaller staten. Fördelningen av fondkapitalet den 31 december 217 visas i följande diagram. Fondkapitalets fördelning på avgiftsskyldiga 217, mnkr Fondkapitalets fördelning på avgiftsskyldiga 217, mnkr 21 123 19 31 13 51 12 33 362 1 116 13 Metoden för att hålla reda på varje inbetalares andel av Kärnavfallsfonden är densamma som används i värdepappersfonder. Metoden beskrivs närmare i årsredovisningens resultatredovisning. Inbetalningar till fonden 217 Avgifterna för reaktorinnehavare beräknas i förhållande till den energi som levereras och fastställs som ett visst antal öre per levererad kwh. Sedan den 1 januari 28 kan avgift även fastställas som ett visst belopp i kronor, t.ex. för en avgiftsskyldig som inte längre levererar kärnkraftsenergi eller är en s.k. övrig avgiftsskyldig. Avgiften differentieras för varje avgiftsskyldig och beräknas så att de sammanlagda avgifterna för varje avgiftsskyldig ska täcka just den betalarens sammanlagda kostnader. Avgifternas storlek finns angivna i den formella årsredovisningens resultatredovisning. Under år 217 uppgick avgiftsinbetalningarna till 3 797 miljoner kronor. Fördelningen framgår av följande diagram. Fördelning inbetalningar till fonden 217, mnkr 1 151 1 42 955 455 189 5 7
Utbetalningar från fonden 217 Kärnavfallsavgiften ska användas för att täcka tillståndshavarnas kostnader för en säker hantering och slutförvaring av restprodukter, tillståndshavarnas kostnader för en säker avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar, tillståndshavarnas och statens kostnader för den forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för en säker hantering och slutförvaring av restprodukter samt avveckling och rivning av anläggningar, statens kostnader för förvaltning av fondmedlen och prövning av frågor om avgifter, utbetalning av fondmedel m.m., statens kostnader för tillsyn av avvecklingen och rivningen av kärntekniska anläggningar, statens kostnader för prövning av frågor om slutförvaring samt övervakning och kontroll av slutförvar, tillståndshavarnas, statens och kommunernas kostnader för information till allmänheten i frågor som rör hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall, samt kostnader för stöd till ideella föreningar för insatser i samband med frågor om lokalisering av anläggningar för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle. Fördelning utbetalningar från fonden 217, mnkr 619 399 44 284 277 Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck Studsvikslagen Övriga avgiftsskyldiga (6) 14 75 Gemensamma kostnader, såsom myndighetskostnader m.m., fördelas mellan de avgiftsskyldiga. Den särskilda Studsviksavgiften ska användas för att täcka kostnader för det tidiga svenska kärnkraftsprogrammet. Under år 217 uppgick utbetalningarna till 2 18 miljoner kronor. Fördelningen framgår av följande diagram. Myndighetskostnader m.m. 8
Kapitalförvaltning Mål Enligt de förordningsbestämmelser som gällde under 217 skulle fonden förvaltas så att kraven på god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap tillgodosågs. Fondstyrelsen har i placeringspolicyn för 217 formulerat sitt avkastningsmål på följande sätt. Målet är att med beaktande av de begränsningar som statsmakterna beslutat om för placeringsverksamheten uppnå högsta möjliga reala avkastning på det förvaltade kapitalet. Placeringsregler Enligt regeringens föreskrifter begränsades Kärnavfallsfondens placeringsmöjligheter vid starten år 1996 till att enbart omfatta placeringar på konto i Riksgäldskontoret. Kontoplaceringarna kunde dock göras på villkor som avspeglade vad som gällde för reala och nominella statsobligationer. Under 22 ändrades placeringsreglerna så att möjligheterna till kontoplaceringar i Riksgäldskontoret på villkor som liknade statsobligationer slopades och ersattes med placeringar på marknaden för statsobligationer. Under 29 ändrades placeringsreglerna så att placeringar blev tillåtna även i s.k. säkerställda obligationer. Säkerställda obligationer ges ut av bostadsfinansieringsinstitut och ger innehavaren säkerheter i form av en avskild säkerhetsmassa, som i regel består av pantbrev som institutet har tagit in som säkerhet för sin egen utlåning. Detta innebär att fonden har följande placeringsmöjligheter. Avistaplacering på konto i Riksgäldskontoret med nominell avkastning till repobaserad ränta. Kortfristiga placeringar i Riksgäldskontoret med placeringsperiod som kan variera mellan en månad och ett år, till fast ränta. Placeringar på marknaden i statsskuldväxlar, nominella obligationer eller realränteobligationer utfärdade av Riksgäldskontoret. Placeringar på marknaden i skuldförbindelser utgivna enligt lagen (23:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Fondstyrelsen fastställer årligen en placeringspolicy för Kärnavfallsfonden. Syftet med policyn är att ange hur fondens tillgångar ska placeras. Avkastningsmål framgår av policyn liksom ansvarsfördelningen mellan Kärnavfallsfondens styrelse och Kammarkollegiet. I policyn anges också hur olika risker kontrolleras och begränsas samt hur resultatet av förvaltningen rapporteras. Den aktuella placeringspolicyn finns att läsa på www.karnavfallsfonden.se Placeringar och avkastning Som framgår av tabellen på s. 4 har den reala avkastningen sedan starten av den nuvarande förvaltningsformen år 1996 uppgått till i genomsnitt 4,7 procent per år. Den nominella avkastningen har överträffat jämförelseindex med i genomsnitt,8 procentenheter per år under hela perioden sedan år 1996. Genom de placeringsregler som har gällt, har Kärnavfallsfondens möjligheter att påverka avkastningen varit begränsad till i huvudsak följande parametrar: Val mellan nominella placeringar och realränteplaceringar. Val mellan statsobligationer och säkerställda obligationer (sedan den 15 maj 29). Val av duration (räntebindningstid) i placeringarna. Val av enskilda värdepapper inom respektive kategori samt tidpunkt för köp och försäljning. Genom återköpstransationer (repor) öka avkastningen. 9
Fördelning mellan nominella placeringar och realränteplaceringar När den nuvarande förvaltningsmodellen startade år 1996 hade Sverige genomlevt långa tider med hög inflation. Det fanns därför en oro för att fondens värde skulle urholkas av inflationen. Till skillnad från de flesta andra kapitalplacerare med liknande förvaltningsuppdrag beslöt fondens styrelse därför att investera nästan hela kapitalet i realränteplaceringar med lång löptid. Fonden kunde då utnyttja de höga realräntorna på statsobligationsmarknaden för långsiktiga placeringar. Fram till år 23 låg andelen realränteplaceringar runt 9 procent. Andelen har därefter minskats. Skälet till minskningen av andelen realränteplaceringar är att förutsättningarna ändrats. Riksbankens inflationsmål, som infördes år 1993, bidrog till att inflationen sjönk kraftigt. Detta gjorde att realränteobligationer inte längre var lika attraktiva eftersom behovet av försäkring mot inflationsrisken då blev mindre. Efter år 2 sjönk de reala marknadsräntorna vilket medförde att marknadsvärdet av fondens placeringar ökade kraftigt. Sammantaget ledde detta till att fondstyrelsen beslöt att delvis realisera värdestegringen och minska andelen reala placeringar. 1 9 8 7 PROCENT 6 5 4 REALA PLACERINGAR 3 2 NOMINELLA PLACERINGAR 1-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 -15-16 -17 Fördelning mellan statsobligationer och säkerställda obligationer Fördelning placeringar 217-12-31 När begränsningen till statsobligationer slopades och möjligheten öppnades att placera även i säkerställda obligationer under år 29 gjordes en stor omfördelning från nominella statsobligationer till säkerställda obligationer. Motivet var att säkerställda obligationer 3% 2% Nominella statsobligationer Reala statsobligationer Säkerställda obligationer Kassa ger högre avkastning till begränsat högre risk jämfört 48% med nominella statsobligationer. I diagrammet till höger visas fördelningen på pla- 29% ceringarna vid slutet av år 217. Andelen säkerställda bostadsobligationer uppgår till cirka 48 procent av 1 portföljen.
Duration Durationen är ett mått på ränterisken i portföljen. Med ränterisk avses den värdeförändring på ett räntebärande värdepapper som uppstår när marknadsräntan stiger eller sjunker. En längre duration medför en större värdeförändring vid en given marknadsränteförändring. I samband med fondens beslut att övergå till en större andel nominella placeringar minskade durationen. Durationsminskningen genomfördes under en period med fallande räntor vilket bidrog negativt till fondens utveckling. Under 214 och 215 har durationen ökat till följd av att styrelsen beslutade om ett nytt jämförelseindex med längre duration fr.o.m. den 1 januari 214. Fondens duration från 1996 16 14 12 Duration (år) 1 8 6 4 2-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 -15-16 -17 11
Marknadsutvecklingen Kärnavfallsfondens placeringar och avkastning ska ses mot bakgrund av marknadsutvecklingen. I diagrammet nedan visas ränteutvecklingen de senaste tre åren för en realränteobligation med förfall år 22 och för nominella obligationer med motsvarande löptid. Som framgår av diagrammet ger den säkerställda bostads- obligationen en bättre avkastning än statsobligationen. Avkastningen på realränteobligationen är beroende på hur hög inflationen blir. För en realränteobligation erhålls kompensation för inflationen (mätt som utvecklingen av konsumentprisindex) utöver den ränta som anges i den nedre kurvan. Marknadsräntor på 5-åriga obligationer. 2,5 2 1,5 1,5 -,5-1 -1,5-2 -2,5 215 216 217 Statsobligation Bostadsobligation Realränteobligation I diagrammet visas skillnaden i räntenivå mellan den nominella och den reala statsobligationen. Det krävs att inflationen blir över 1,7 procent för att det skall vara lönsamt att köpa en realobligation jämfört med en nominell statsobligation. Nya placeringsregler Genom bestämmelser i lag och förordning infördes den 2 december 217 nya regler för Kärnavfallsfondens kapitalförvaltning. Det nya regelverket innebär främst en utökning av placeringsmöjligheterna till att omfatta även aktier, företagsobligationer, andelar i värdepappersfonder och derivatinstrument. Vidare har de övergripande kraven på förvaltningen förtydligats. Det framgår nu klart att fondmedlen ska förvaltas på ett aktsamt sätt så att de med hög sannolikhet räcker till för det förväntade behovet av utbetalningar från fonden, har en väl avvägd risknivå och ger en tillfredsställande betalningsberedskap. Fondmedlen ska också förvaltas på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till miljöaspekter och sociala aspekter utan att kraven ovan åsidosätts. De nya placeringsmöjligheterna kommer att införas succesivt under 218 i Kärnavfallsfondens förvaltning. 12
K Ä R N AV FA L L S F O N D E N Kärnavfallsfondens styrelse och administration Daniel Barr Ordförande, Produktchef, Folksam Malin Björkmo Vice ordförande Ekon. lic., Björkmo Advisors AB Sara Bergström Fil. dr. Svensk Försäkring Christian Ragnartz Head of Debt Management, Kommuninvest Malin Dahlrot Finance Director, Sydkraft AB Johan Gyllenhoff Group Treasurer, Vattenfall AB Björn Österberg Chief Investment Officer IPM Kärnavfallsfondens styrelse utses av regeringen. Förordnad t.o.m. Daniel Barr, ordförande 218 Malin Björkmo, vice ordförande 219 Sara Bergström 219 Malin Dahlroth 219 Johan Gyllenhoff 219 Christian Ragnartz 219 Björn Österberg 218 I styrelsen har under 217 också ingått Lena Johansson, vice ordförande t.o.m. december 217. Kärnavfallsfonden har ingen anställd personal. Kammarkollegiet utför enligt avtal mellan fonden och kollegiet kansliuppgifter inklusive kapitalförvaltning åt fonden. 13
K Ä R N AV FA L L S F O N D E N