. M Uppdragsarkeologi AB B

C. M Uppdragsarkeologi AB B

2 C. M Uppdragsarkeologi AB B

3

Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför utbyggnad av VAnätet mellan Lilla Jordberga och Önnarp, i Önnarps socken, Trelleborgs kommun, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk undersökning. Fältarbetet genomfördes den 25-26 maj 2016. Uppdragsgivare var Trelleborgs kommun. Undersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning av 356 löpmeter schakt i samband med markarbetena. Totalt påträffades 63 anläggningar av boplatskaraktär bestående av stolphål, gropar, grophärdar, härdar, diken och ett gropsystem. Påträffade fynd utgjordes av keramik såväl eftermedeltida som järnålderskeramik, vävtyngd, animalben och tegel. Träkol från en anläggning har med 14 C-analys daterats till vendeltid. Fig. 1. Aktuell socken för undersökningen, Önnarps socken, visas med rött. I samband med aktuellt arbete rekommenderas inga ytterligare antikvariska åtgärder. Fig. 2. Platsen för undersökningen är markerad med blå ring på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:100 000. 4

Trelleborgs kommun har inför utbyggnad av VA-nät mellan Lilla Jordberga och Önnarp ansökt om tillstånd till ingrepp i under mark dolda fornlämningar. Ledningarna lades ner på 1,2-1,5 meters djup och schaktbredden blev upp till 2,0 meter. Fornlämningar som berördes av arbetena var nr 12, 13 och 19 i Önnarps socken. Fornlämning nr 12 och 13 utgörs av förhistoriska boplatser och fornlämning nr 19 av Önnarps bytomt. Entreprenören beslöt att plöja ner ledningen genom fornlämning nr 12, denna sträcka schaktningsövervakades således inte. Önnarp är kyrkby i Önnarps socken belägen på Söderslätt som har en mycket bördig åkermark där de första bönderna började odla upp marken runt 4 000 f.kr. Vid enskiftet splittrades många av byarna då gårdarna flyttades ut på slätten. Folkökningen på landsbygden under 1800-talet ledde till att byarna återbefolkades och förtätades med gatehus som byggdes för hantverkare och arbetare. skapats. Näsbyholms gård nämns i skrivna urkunder i början av 1300-talet och är redan då en befäst stormansgård, som dragit fördel av läget ute på ön i Näsbyholmssjön. Här residerade riddare av den i Skånes äldre historia ryktbara släkten Galen, som hade sitt ursprung i den mäktiga Hvide-ätten. Jordberga gods är beläget cirka 3 km sydväst om Önnarp. Jordberga är känt sedan 1355. Godset är en av de många sätesgårdar i Skåne som med början under 1500- och 1600-talen, utvecklades till storgods. Under Horns skånska krig 1644 brändes Jordberga och återuppbyggdes 1655 av den dåvarande ägaren Ivar Krabbe. Efter 1658 delades gården mellan flera olika ägare. 1743 samlades den åter av familjen Kurck och har sedan dess gått i arv inom släkten. Söderslätt är huvudsakligen beläget söder om Länsväg 101 som går mellan Ystad och Malmö, området som kallas söder om landsvägen. Norr om landsvägen finns en tydlig topografisk gräns och ett kuperat backlandskap breder här ut sig. Önnarp är beläget cirka 2 km norr om väg 101 och det kuperade landskapet är tydligt i och kring byn. Önnarp är belägen en knapp mil från sydkusten. Enligt Skånska Rekognoceringskartan från 1812-1820, se fig. 3, rann ett litet vattendrag söder om byn. Enligt samma karta låg Näsbyholmssjön cirka 2,5 km norr om Önnarp. Sjön torrlades på 1860-talet men har idag återfig. 3. Önnarps by visas med röd ring på utdrag ur den topografiska kartan, Skånska Rekognosceringskartan från 1812-1820. Notera det kuperade landskapet med vattendraget söder om byn och Näsbyholmssjön i norr. Skala 1:5 000. 5

Fig. 4. Önnarps by visas på Utdrag ur Geometrisk karta från 1768. Jordarten i Önnarps by utgörs till allra största del av lerig morän. Inom byn är fosfathalterna kraftigt och mycket kraftigt förhöjda. Den sammantagna fornlämningsbilden visar på ett intensivt landskapsutnyttjande med en förhistorisk bruknings och bosättningskontinuitet där i stort sett alla arkeologiska perioder är belagda. Medeltiden är representerad av kyrbyar i det av skiftena präglade öppna slättlandskapet. Initialt skulle tre fornlämningar schaktningsövervakas i samband med arbetena. Övervakningen inom fornlämning nr 12, en (bronsålders?) boplats, med ungefärlig utsträckning, 120x70 meter (VNV-ÖSÖ), utgick då ledningen plöjdes ner (FMIS). Större delen av schaktningsövervakningen genomfördes inom fornlämning nr 19, Önnarps bytomt, som är närmast halvmåneformad, ca 400x350 meter stor (NNV -SSÖ). Önnarps by omnämns för första gången i skriftliga källor år 1358. Nuvarande Önnarps kyrka, belägen 45,53 m ö h, byggdes 1864 då socknens 1200- tals kyrka revs. Den medeltida kyrkan var en av landskapets få kyrkor med runt torn. Från denna kyrka finns ett dopfat av mässing från 1600-talets mitt samt en 1600- talspredikstol bevarade i nuvarande kyrka. På Historiska Museet i Lund förvaras ett triumfkrucifix som daterats till 1200-talets slut (Anshelm 1947, FMIS). Vidare berördes fornlämning nr 13, en (bronsålders?) boplats med ungefärlig utsträckning, 100x65 meter (Ö-V). Inom ytan har sparsamt med flintavslag, med och utan retuscher, samt större bearbetade flintstycken påträffats (FMIS). I närområdet finns ytterligare en boplats, fornlämning nr 14, gravhögar, fornlämning nr 15 och eventuellt nr 9. Fynd av ett uroxeskelett och ett bronsdiadem ha gjorts under 1800-talet, fornlämning nr 8. Det finns även en fyndsamling i området, fornlämning nr 11, bestående av bl a bronsoch flintföremål insamlade från hela Skåne (FMIS). 6

Enligt Länsstyrelsens bedömning var en undersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med markingreppen, med möjlighet till dokumentation tillfyllest. I samband med den arkeologiska undersökningen har en genomgång genomförts, av i ärendet tillgängliga handlingar och av äldre kartmaterial som Geometrisk Avmätning 1701 och 1768, Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820, Generalstabskartan 1864, Häradskartan 1910-1915, Arrhenius Fosfatkarta 1929-1934, Jordartskartan samt Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, FMIS. Schakt och anläggningar dokumenterades i plan i skala 1:50. Undersökta anläggningar dokumenterades i sektion i skala 1:20. Schakten mättes in med GPS. Fig. 5. Fornlämningar och övervakade schakt inlagda på utdrag ur Fastighetskartan 61E 4aS. Skala 1:5 000. I samband med markingreppen övervakades tre schakt. Mellan schakt 2 och schakt 3 grävdes endast smalschakt, med en bredd på 0,40 meter, genom trädgårdar, varför denna del ej övervakades. Renritning av schakt och anläggningar visas på utvik längst bak i rapporten, fig. 6. Totalt påträffades 63 anläggningar av boplatskaraktär, bestående av 32 stolphål, 24 gropar, 3 grophärdar, 2 diken, 1 härd och 1 gropsystem. Schakt 1 Schaktet var 261 löpmeter långt i SSV- NNÖ riktning. Schaktbredden var 1,50 meter. Schaktet grävdes längs med Lovisefarmsvägen inom bytomtens nordöstra del, fornlämning nr 19 och strax öster om bytomten samt inom den västra delen av boplats, fornlämning nr 13. Topografiskt utgjordes sträckan av två höjder, en i söder och en i norr. Däremellan finns en svacka vid gården med fastighetsbeteckning 24:10. Enligt det historiska kartmaterialet 7

har det funnits en våtmark i sänkan, vilket bekräftades av vattenavsatta jordlager i schaktet. Den norra höjden sammanfaller med en boplats, fornlämning nr 13. Höjderna kring svackan ligger på cirka 45 m ö h. Överlag bedömdes anläggningarna vara välbevarade. Matjordsdjupet varierade mellan 0,35 och 0,40 meter, förutom i svackan då matjord och vattenavsatta jordlager mätte upp till 1,60 meter. Bytomten, fornlämning nr 19 Enligt den Geometriska Avmätningskartan från 1701 så gjordes markingreppen i tidigare hagmark till gatuhus i söder och inom vångamark i norr. Totalt påträffades 56 boplatsanläggningar varav 28 stolphål, 22 gropar, tre grophärdar, två diken och en härd både inom och utanför bytomten nr 19. Fynden utgjordes av allmän järnålderskeramik, fragment av en vävtyngd, eftermedeltida/sentida rödgods med glasyr och vit engobe, eftermedeltida/sentida tegel och djurben. Då fyndmaterialet inte tillät någon definitiv datering av lämningarna beviljades efter samråd med Länsstyrelsen tre prover för vedartsanalys och 14 C-analys. Från anläggningar inom bytomten skickades träkolsprover från A11 (grophärd) och A22 (grophärd) för vedartsanalys. Tyvärr var materialet från A22 för litet för att kunna analyseras. Träkolsprovet från A11 utgjordes av kol av hassel (Corylus avellana). Hassel blir inte mer än 60 år vilket är en låg egenålder och idealisk för 14 C- analyser. Provet analyserades med avseende för 14 C och daterades till yngre järnålder det vill säga vendeltid (565-625AD 1σ). Tre tydliga stolphålskoncentrationer indikerar flertalet stolpburna konstruktioner, se utvik längst bak i rapporten, fig. 6. Vid den sydligast belägna stolphålskoncentrationen återfinns grophärd A11 som daterats till vendeltid. I grophärden fanns fragment av en vävtyngd vilket indikerar textilhantverk på platsen. Sammantaget visar resultatet på att det funnits bebyggelse på platsen som har föregått den medeltida byn. Boplats, fornlämning nr 13 Inom fornlämningen påträffades varken anläggningar eller fynd. I anlutning till boplatsens sydvästra del påträffades dock ett gropsystem, A58, som utgörs av minst två gropar. Gropsystement var 10,10 meter i NNÖ-SSV riktning och djupet i de två groparna var 1,00 och 1,10 meter. Djurben påträffades i systemet. Med syftet att datera gropsystemet skickades träkolsprov från A58 för vedartsanalys. Tyvärr var materialet från anläggningen för litet för att kunna analyseras. Möjligtvis kan gropen företrädesvis föras till boplatsen då den topografiskt sett kan föras till boplatsens läge på höjden i norr. Schakt 2 Schaktet var 26 löpmeter långt i Ö-V riktning. Schaktbredden var 1,50 meter. Schaktet grävdes i bytomtens (fornlämning nr 19) centrala del inom hagmark till gård 15 enligt Geometrisk Avmätningskarta från 1701. Sträckan utgjordes av ett låglänt område där bland annat högspänningskabel och spillvattenledning var nedgrävda. Endast omrörda massor, med sentida tegel, takpannor och kalkbruk konstaterades, varvid övervakningen inte fullföljdes hela sträckningen. Schakt 3 Schaktet var 69 löpmeter långt i NÖ-SV riktning. Schaktbredden var 1,50 meter. Den norra delen av sträckningen var belägen på en höjd som sluttade svagt mot söder och väster. Schaktet grävdes i bytomtens (fornlämning nr 19) sydvästra del inom toftmark för gård 13 och gård 14 samt inom vångamark enligt Geometrisk Avmätningskarta från 1701. Totalt påträffades sex boplatsanläggningar bestående av fyra stolphål och två gropar. Majoriteten av de påträffade anläggningarna fanns samlade i schaktets norra hälft. Anläggningarna bedömdes vara välbevarade. Inga fynd påträffades. I schaktet fanns en del sentida ledningsnedgrävningar, se utvik längs bak i rapporten, fig. 6. Matjordsdjupet varierade mellan 0,45 och 0,50 meter. 8

Välbevarade boplatsanläggningar från yngre järnålder påträffades vid schaktningsövervakningen. Merparten kan troligtvis föras till en bebyggelse som har föregått den medeltida byn. Byn som idé fanns förankrad bland befolkningen redan under äldre järnålder. Det finns belägg för både enskilt och kollektivt ägande liksom för enskilt och kollektivt brukande från äldre järnålder (Mascher 1995, Widgren 1995). Det har också existerat flera bybildningsperioder under historiens lopp, varav den medeltida kan sägas vara den senaste. Det som skiljer den medeltida bybildningen i Skåne från äldre bybildningar är att den medeltida skedde samtidigt med flera andra sociala strukturförändringar som urbanisering, riksenande och kristnande (Schmidt Sabo 2001). Trots den begränsade undersökningsformen påträffades lämningar viktiga för kunskapsinsamlingen beträffande bybildningsprocessen i tid och rum och vad som definierar en järnåldersby. Lämningarna kunde dokumenteras inom ramen för schaktningsövervakningen. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas i samband med markingreppen. MAL. Nr A. nr Material Vikt Kommentar 16_054_001 A11 Kol av hassel/corylus avellana 40 mg 16_054_002 A22 - För lite material 16_054_003 A58 - För lite material Tabell 1. Resultatet från vedartsanalysen. Lab. Nr 14 C år BP Kal. 1σ Kal. 2 σ Anl. nr Ua-54343 1471 ± 28 565AD-625AD (68,2%) 545AD-645AD (95,4%) A11, S1 Tabell 2. Resultatet från 14 C-analysen. Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 Lantmäteriet Geometrisk Avmätning 1701 Geometrisk Avmätning 1768 Fastighetskartan 61E 4aS Häradskartan 1910-1915 Sveriges Geologiska Undersökningar Arrhenius Fosfatkarta 1929-1934 Jordartskartan Anselm, G. 1947. Stiftets kyrkor. I: Lunds stift i ord och bild. Red. Herrling, G. m fl. Stockholm. Mascher, C. 1995. Dispositionsrätten till mark i brons och järnålderns agrarsamhälle. I: Äganderätten i lantbrukets historia. Red. Widgren, M. Stockholm. Schmidt Sabo. K. 2001. Vem behöver en by? Kyrkheddinge, struktur och strategi under tusen år. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar skrifter 30. Lund. Widgren, M. 1995. Individuellt eller kollektivt ägande i bondesamhället? I: Äganderätten i lantbrukets historia. Red. Widgren, M. Stockholm. 9

A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd 14 C-datering 1 σ Anmärkning A1 S1 Grop >1,00x>0,85 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A2 S1 Grop >1,50x>0,45 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A3 S1 Utgår A4 S1 Stolphål 0,35x0,35 Lera, sandig, humös, mörkgrå Skär A5 A5 S1 Grop 0,55x0,40 Lera, sandig, humös, mörkgrå Skärs av A4 A6 S1 Stolphål 0,35X0,22 0,20 Lera, sandig, humös, grå, träkol A7 S1 Stolphål 0,30x0,30 Lera, sandig, humös, mörkgrå A8 S1 Grop 0,75x>0,70 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A9 S1 Stolphål 0,25x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A10 S1 Stolphål 0,30x0,25 0,12 Lera, sandig, humös, grå A11 S1 Grophärd 0,85x>0,75 0,26 Lera, sandig, humös, svartgrå, F3 565-625AD Ej helt framschaktad träkol, skörbränd sten A12 S1 Stolphål 0,40x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A13 S1 Grop 1,75x>0,95 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad, skärs av dränering A14 S1 Stolphål 0,20x0,20 Lera, sandig, humös, mörkgrå A15 S1 Stolphål 0,30x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A16 S1 Grop 1,60x>1,30 0,77 Sand, lerig, humös, grå, träkol F4 Ej helt framschaktad A17 S1 Stolphål 0,25x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A18 S1 Grop 0,45x>0,30 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A19 S1 Stolphål 0,25x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A20 S1 Stolphål 0,25x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A21 S1 Stolphål 0,35x0,30 Lera, sandig, humös, mörkgrå A22 S1 Grophärd 0,45x0,40 0,22 Lera, sandig, humös, grå, träkol, skörbränd sten A23 S1 Stolphål 0,25x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A24 S1 Grop 0,50x>0,45 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A25 S1 Stolphål 0,40x>0,35 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A26 S1 Grop 0,60x>0,30 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A27 S1 Stolphål 0,25x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A28 S1 Stolphål 0,25x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A29 S1 Grop >1,35x1,25 Lera, sandig, humös, grå med inslag av beige lera (alv) Sentida tegel i fyllningen A30 S1 Stolphål 0,35X0,25 0,30 Lera, sandig, humös, grå, träkol A31 S1 Stolphål 0,35x0,30 0,20 Lera, sandig, humös, grå A32 S1 Stolphål 0,20x0,20 Lera, sandig, humös, mörkgrå A33 S1 Grop 0,70x>0,40 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A34 S1 Stolphål 0,35x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A35 S1 Utgår A36 S1 Stolphål 0,30x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A37 S1 Stolphål 0,55x0,35 Lera, sandig, humös, mörkgrå Dubbelstolphål A38 S1 Härd 0,50x0,50 0,05 Lera, sandig, humös, svartgrå, träkol, skörbränd sten Botten A39 S1 Stolphål 0,20x0,20 Lera, sandig, humös, mörkgrå A40 S1 Stolphål 0,25x0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A41 S1 Stolphål 0,35x0,35 Lera, sandig, humös, mörkgrå A42 S1 Stolphål 0,35x0,35 Lera, sandig, humös, mörkgrå A43 S1 Grop >0,85x0,50 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A44 S1 Grop 0,40x>0,40 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A45 S1 Grop 0,40x>0,35 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A46 S1 Grop 0,80x>0,80 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad 10

A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd 14 C-datering 1 σ Anmärkning A47 S1 Dike 1,75x>1,50 0,90 Lera, sandig, humös, grå F6-8 Ej helt framschaktad A48 S1 Grop 0,45x>0,30 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A49 S1 Grop >1,85x>0,50 Lera, sandig, humös, grå Ej helt framschaktad. Sentida tegel i fyllning. Skärs av dränering A50 S1 Dike 2,95x>1,50 Lera, sandig, humös, grå Ej helt framschaktad. Sentida tegel och yngre rödgods i fyllning A51 S1 Grophärd >0,80x0,75 0,34 Lera, sandig, humös, svartgrå, träkol, skörbränd sten Ej helt framschaktad A52 S1 Grop >1,25x0,85 Lera, sandig, humös, mörkgrå F9 Ej helt framschaktad A53 S1 Grop 1,80x>0,85 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A54 S1 Stolphål 0,40x0,30 Lera, sandig, humös, mörkgrå A55 S1 Grop >1,15x1,00 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A56 S1 Grop 0,75x>0,50 Lera, sandig, humös, mörkgrå, Skärs av dränering träkol A57 S1 Grop 2,00x>1,50 0,10 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A58 S1 Gropsystem 10,1x>1,05 0,92 Lera, sandig, humös, grå, träkol F10 Ej helt framschaktad A59 S1 Stolphål 0,25X0,25 Lera, sandig, humös, mörkgrå A60 S3 Grop >0,85x0,55 Lera, sandig, humös, mörkgrå Ej helt framschaktad A61 S3 Stolphål 0,30x0,26 0,16 Lera, sandig, humös, grå A62 S3 Stolphål 0,25x0,18 0,08 Lera, sandig, humös, mörkgrå, träkol A63 S3 Stolphål 0,40x0,40 0,10 Lera, sandig, humös, grå A64 S3 Grop 0,70x0,70 0,16 Lera, sandig, humös, mörkgrå A65 S3 Stolphål 0,30x0,30 0,16 Lera, sandig, humös, grå, bränd lera, träkol Fyndnr Anl. nr. Schakt Sakord Typ Material Del Antal Fragment Vikt, g Datering Beskrivning 1 Lösfynd S1 Kärl Yngre rödgods Keramik 1 1 <1 Eftermedel- Glasyr 2 Lösfynd S1 Ben Animalben Ben 1 3 5 3 11 S1 Vävtyngd Bränd lera 1 11 31 4 16 S1 Ben Animalben Ben 1 3 102 5 47 S1 Fat Yngre rödgods Keramik Mynning 1 2 24 Eftermedel- Vit engobe, glasyr 6 47 S1 Tegel Bränd lera 1 1 20 Eftermedel- 7 47 S1 Lerkline Bränd lera 1 2 10 8 50 S1 Kärl Yngre rödgods Keramik 1 1 3 9 52 S1 Kärl Keramik Mynning 1 1 10 Järnålder 10 58 S1 Ben Animalben Ben 1 3 13 Hög den 31 oktober 2016 Caroline Hulting Lindgren 11

12

13

Länsstyrelsens diarienummer: 431-9002-2016 Eget diarienummer: 17-2016 Trakt/kvarter/fastighet: Önnarps by Socken eller stad/sn-nummer: Önnarp/1417 Kommun: Trelleborg Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: RAÄ 12:1/Boplats RAÄ 13:1/Boplats RAÄ 19:1/Bytomt Typ av exploatering: Utbyggnad VA-nät Uppdragsgivare: Trelleborgs kommun Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Caroline Hulting Lindgren Övrig personal: - Fastighetskartans blad: 62E 4aS Koordinater: E 401646, N 6144568 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: 2016-05-25 2016-05-26 Arkeolog: 16 timmar Maskin: - Undersökt yta: 534 m 2 Schaktmeter: 356 löpmeter Fyndmaterial, förvaring m.m.: Luhm-nr: 32482 Analyser: Arkivmaterial, förvaring: Ritningar, dokumentation: Ärendehandlingar: Rapportbilagor: Fynd förvaras i kallförråd hos CMB Uppdragsarkeologi AB i väntan på fyndfördelningsbeslut. Vedartsanalys 14 C-analys CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Överföres efterhand till ATA CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Vedartsanalys 14 C-analys 14