ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS

ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 Fjärrvärme - energi som känns bra Sida 12 Led-upplyst mässområde Sida 7 ENERGISK BETJÄNING www.kokkolanenergia.fi

ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 Publicerare: Karleby Energi Postadress: Pb 165 67101 Karleby Gatuadress: Förrådsvägen 3 Tel (06) 828 9111 Fax (06) 828 9205 Huvudredaktör: Petri Kokko Redaktör: T:mi CommJob, Jorma Uusitalo Översättning: Samtext Finland Bilder: Esa Melametsä I denna tidning Karleby Energis rötter i alliansen mellan el och bastu...4 Egnahemshusen har god åtgång i Karleby...8 Motivas energispartips för hushåll...10 Sommarjobb som elnätsbyggare...14 Elsäkert i naturen och på gården...15 Pröva din lottlycka i Jopo-dragningen...16 Layout: Reklambyrå Fristyle Tryck: Art-Print Upplaga: 39 000 st. VIKTIGA KONTAKTUPPGIFTER INOM KARLEBY ENERGI: Växel (Karleby stad) Tel. (06) 828 9111 Förrådsvägen 3 (PB 165), 67100 Karleby www.kokkolanenergia.fi fornamn.efternamn@kokkolanenergia.fi Kundbetjäning mån - fre kl. 8-16 Tel. (06) 828 9295 asiakaspalvelu@kokkolanenergia.fi Fjärrvärme, anslutningsavtal Tel. (06) 828 9595 Fjärrvärme, teknisk rådgivning Tel. (06) 828 9291 El, anslutningsavtal Tel. (06) 828 9294 El, teknisk rådgivning Tel. (06) 828 9558 Elförsäljning Tel. (06) 828 9746 El, felanmälan och jour Tel. (06) 822 0800 Fjärrvärme, felanmälan och jour Tel. (06) 822 0600 Oy Kokkola Power Ab Tel. (06) 822 7940

Ledaren Vilka är följderna av mer isolering och teknisk utrustning i hemmen? Redan i åratal har byggnadernas energiförbrukning varit ett centralt tema i byggbranschens framtidsvisioner. O ron för energiproduktionens koldioxidutsläpp ligger bakom denna i och för sig inte nya företeelse. Den så kallade första oljekrisen ledde redan i början på 1970-talet till nya byggnormer och förbrukningen av uppvärmningsenergi i nybyggda fastigheter minskade också i snabb takt. I de hus som byggdes i början av detta årtusende var det enkelt att halvera energiförbrukningen för uppvärmning jämfört med läget före oljekrisen. Samtidigt har emellertid förbrukningen av såväl varmt vatten som elektricitet ökat till följd av förändrade levnadsvanor och ökat materiellt välstånd. När det gäller åtgången av primärenergi har särskilt den ökade elförbrukningen till stor del ätit upp de resultat som inbesparingarna i boningsutrymmenas uppvärmning har uppvisat. El är ju som vi vet avsevärt mer förädlad energi än det varma vattnet i vattenburna värmeelement. Den senaste trenden inom branschen är energisnåla lösningar, så kallade nollenergi- och passivhus. Detta innebär till exempel att en byggnad inte ska behöva någon traditionell uppvärmning utan hålls varm med den energi som människor och elektriska apparater frigör i bostaden. Då dessa saknas skulle utrymmena värmas upp med värmeelement som har kopplats till ventilationssystemet. Faktum är att en hög isoleringsgrad leder till att det behövs elektrisk avkylning under sommaren. Inbesparingen kan alltså utebli för primärenergins del. Nollenergihus kallas sådana fastigheter som på ett eller annat sätt, vanligen med solenergi eller vindkraft, årligen producerar energi i lika hög grad som de förbrukar. Det väsentliga här är uttryckligen begreppet på årsnivå. Huset producerar tidvis mera och tidvis mindre energi än det förbrukar. Energi ska alltså kontinuerligt antingen matas in eller tas från elnätet. Givetvis är förmodan att elnätet kostnadsfritt sköter utjämningarna på såväl tim- som säsongsnivå. Det typiska är att tillgången på extra energi är som störst då förbrukningen är som lägst, till exempel under sommaren. Men energisystemet kan inte avgiftsfritt ta på sig rollen som utjämnare utan att övriga kunder då ska stå för de kostnader som nollenergihusen förorsakar. Ett väsentligt drag när det gäller energiservicesystemen är att största delen av systemets kostnader består av fasta kapital- och driftskostnader som är oberoende av förbrukningen, och dessa kostnader fastställs utifrån systemets högsta förbrukningsnivå. Detta gäller för såväl el som fjärrvärme. Traditionellt faktureras konsumenterna ändå i regel med föränderliga avgifter, cent per kilowattimme. Faktum är att detta oftast glöms bort eller inte beaktas då fördelarna med energiinbesparingar för byggnaderna räknas ut. Detta framgår särskilt i samband med lösningar där inbesparingar fås under varma eller milda årstider, men som ändå skapar förbrukningstoppar under den mörka vintern. Detta är typiskt för olika lösningar med värmepumpar. På lång sikt skulle det leda till ett betydande fripassagerarfenomen och förhoppningsvis beaktas detta såväl vid myndighets- som forskningsanstalter. Det finns en märkbar fara att strikta byggnadsnormer, som endast fokuserar på att värma upp utrymmen, leder till ett system där man investerar i specialmaterial och komplicerade aggregat i bostäderna utan att några inbesparingar uppnås på nationalekonomisk nivå. Samtidigt ser det ut som om vi tämligen sorglöst är på väg mot sådana lösningar som det saknas tillförlitliga uppgifter om vad gäller inverkan på boendehälsan. Petri Kokko Energiverksdirektör www.kokkolanenergia.fi KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 3

Karleby Energis rötter i alliansen mellan el och bastu När Karleby Energi grundades för mer än hundra år sedan, skedde det genom en litet speciell allians, som i den dag som är syns i kundtidningens namn. Elektricitetsverk och badhus säger just det väsentliga: nämligen att elproduktionen och bastubadandet faktiskt på ett intressant sätt var hoplänkade med varandra under flera årtionden, alltsedan grunden lades till Karlebybornas eget elverk. Elektriciteten behövdes till gatubelysningen År 1904 beslöt stadsfullmäktige i Gamlakarleby som ju staden hette på den tiden att man skulle bygga ett elektricitetsverk och ett badhus vid Strandgatan invid stadssundet, som redan då allmänt kallades Sundet. Den huvudsakliga avsikten med elproduktionen var att förbättra gatubelysningen i staden. Fastigheten, som benämndes jugendarkitekturens pärla, byggdes på drygt halvtannat år. Till primärmotor för elverket valde man en ångturbin en dåförtiden mycket framstegsvänlig lösning. Bara den första våningen i huset reserverades emellertid för elproduktionen; på andra och tredje våningen byggdes nämligen en badinrättning med bastu. Den togs i bruk 1906, ett år efter att elverkets verksamhet hade inletts. På den tiden brukade folk inte särskilt ofta värma upp sina egna bastur, isynnerhet inte om vintrarna, och den allmänna bastun blev därför mycket populär bland allmänheten. Andra våningen inrymde bastuavdelningen klass III för damer och herrar. En trappa upp betjänades kunderna av bastuavdelning klass II. Badinrättningens serviceutrustning med turkiska ångskåp, romerskt ångbad samt eget vattenledningssystem för bastun var rentav lyxig. På 1930-talet besöktes bastun av cirka 20 000 kunder om året, men kort efter krigen upphörde bastuavdelningen klass II med sin verksamhet. Då de privata basturna och fastghetsbasturna ökade i antal stängde badinrättningens bastu sina dörrar i början av 1960-talet. Elbrist under krigsåren, fjärrvärme på 70-talet I början av 1940-talet drabbades Gamlakarleby och hela landskapet av brist på elektricitet. Under krigsvintrarna 1941 och 1942 fick Mellersta Österbottens landsbygd i flera månaders tid komma tillrätta utan el, och också i Gamlakarleby rådde verklig elbrist. Under följande årtionde vände utvecklingen och elförbrukningen började på nytt öka kraftigt både i Gamlakarleby och i hela landet. Kraftverket i samband med badinrättningen hade inte på långa tider kunnat täcka förbrukningen, utan stadens elverk köpte den el som behövdes av Pohjolan Voima Oy. Under de därpå följande decennierna inriktade man sig helt på att bygga ett nät för eldistribution. År 1976 är ett märkesår i Karleby Energis historia. Då slöts ett avtal med Outo- Akvarelli: Esa Tiainen 4 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 www.kokkolanenergia.fi

kumpu Oy om köp av fjärrvärme. Fjärrvärmen har i Karleby utvecklats till en mycket populär uppvärmningsform, och redan mot slutet av 70-talet uppgick förbrukningen av fjärrvärme till cirka 80 000 MWh om året. Under följande decennium fortsattes de kraftiga investeringarna i fjärrvärme. Mot en egen energiekonomi År 1992, under den djupaste depressionen, stannade stadens beslutsfattare för en djärv lösning: Karleby köpte en i relation till stadens storlek avsevärd andel av Pohjolan Voima och började få en del av den elektricitet som staden förbrukade i form av delägarel till självkostnadspris. Karleby Energi var inte längre enbart en eldistributionsanläggning. Följande betydelsefulla steg togs vid millennieskiftet när Karleby lösgjorde sig från avtalet om partiköp av värme och började producera värme av överskottsenergin från Kemiras svavelsyrefabrik. Vid samma tidpunkt hade man beslutat bygga ett eget kraftvärmeverk, Kokkolan Voima Oy. År 2001 började Kokkolan Voima producera el och fjärrvärme av biobränsle och gjorde därmed slutligt Karleby Energi till en av de självständiga effektiva anläggningar för stadsenergi som kontrollerar hela kedjan av energileveranser. Energisk utveckling under det nya årtusendet Karleby Energis verksamhet fick ett nytt väsentligt tillskott till sin traditionella roll som anläggning för stadsenergi, när man år 2008 inledde leveranser av industriell processenergi från Kokkolan Voimas kraftverk, där året därpå en ny pannanläggning för produktion av processånga byggdes. Den slutliga övergången till det nuvarande funktionella konceptet skedde sommaren 2009, när fullmäktige åter en gång beslöt ta ett fördomsfritt steg mot framtiden. Med stor röstmajoritet godkändes då inköpet av Fortums industrikraftverk och den därmed relaterade affärsverksamheten som sålunda övergick i stadens ägo. Genom denna transaktion nära nog fördubblades omfattningen av Karleby Energis lokala energiekonomi. Samtidigt utökades personalstyrkan med 60 professionella anställda när både Fortums och Karleby Energis tidigare personal övergick till det nygrundade kraftverksbolaget Oy Kokkola Power Ab. Utöver förvärvet av produktionsanläggningarna har Karleby Energi både operativt och ekonomiskt satsat på självständig anskaffning av lokala bränslen: trä och torv. Samtidigt som man investerat i framtiden har man levererat energi till konsumenterna till priser som i riksperspektiv är exceptionellt förmånliga. En trygg utgångspunkt för framtiden De strategiska investeringsbeslut som fattats och stadens vilja att utveckla sin egen energiaffärsverksamhet ger goda möjligheter att även framöver trygga tillgången till den energi som verksamhetsområdets kunder och det mångsidiga näringslivet behöver. Användningen av inhemska bränslen i kraftverken ger sysselsättning och välmående också i det omgivande landskapet. Orsaken till att Karleby har lyckats förena förmånliga energipriser med en rimlig ägaravkastning är inte bara den effektiva samproduktionen av lokal el och värme utan också framsynta förvärv av kraftandelar. KARLEBY ENERGI år 2010 Affärsverket Karleby Energi Kraftverksbolaget Oy Kokkola Power Ab Nätbolaget KENET Oy Elöverföringskunder... 21 000 st. Fjärrvärmekunder...2 500 st. Elöverföring...425 GWh Elanskaffning...585 GWh Elförsäljning till slutanvändare...345 GWh Försäljning av fjärrvärme...310 GWh Försäljning av industrienergi...490 GWh Omsättning... 63 miljoner euro Personal...125 personer www.kokkolanenergia.fi KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 5

Startfasen för ny fjärrvärmelinje snart avslutad Den inledande fasen av arbetena på att bygga en ny fjärrvärmelinje från Kemiravägen till Björkhagen och Mesil håller på att bli klar. Avsnitt nummer ett mäter inemot 1,6 kilometer, och där ingår bland annat två passager under järnvägen. F öljande avsnitt av linjen är knappt en halv kilometer långt och det byggs längs sträckan Bagaregatan/Skogsgatan Hamngatan/Potinranta. Därifrån fortsätter fjärrvärmelinjen till värmecentralen i Björkhagen, och den sträckan är nästan två kilometer lång. Resten av överföringslinjen, cirka två kilometer lång, byggs från värmecentralen i Björkhagen till Patamäkivägen/ Hammargränd. Den byggfasen genomförs sannolikt nästa år. Den nya linjen för överföring av fjärrvärme samt den nuvarande överföringslinjen strax intill säkrar värmeöverföringen från kraftverken i Karleby Energis industriområde till staden. Drömmen är att vara elektriker Var och en behöver stjärnstunder var den bärande idén när fotograferna Ann Sundell och Anne Yrjänä gav sig ut för att förverkliga det fotoprojekt som initierats av Sari Hiltunen. Sari arbetar som handledare på Keva, servicecentret för utvecklingsstörda vuxna. Idén var att erbjuda servicecentrets klienter en egen stund i rampljuset. En lång rad människor får sin stjärnstund till exempel på sitt eget bröllop eller när de tar sin yrkesexamen. Utvecklingsstörda vuxna har vanligen inga sådana upplevelser. Kimmo Peltokangas har alltid velat vara elektriker. En av dem som fotograferades inom ramen för välgörenhetsprojektet var Kimmo Peltokangas, som alltid längtat efter att vara elektriker. Det var Karleby Energi som ställde elektrikerkläderna till projektets förfogande. Elektrikeryrket och elen har alltid intresserat Kimmo. Hemma har han bland annat byggt en legostad där till och med elledningarna är mycket omsorgsfullt utformade. Foto: Anne Yrjänä 6 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 www.kokkolanenergia.fi

Led-belysning i mässområdet Elmontören Ari Hilli installerar led-belysning i bostadsmässområdet. Välkommen till mässavdelningen! K arleby Energi är med på Karleby bostadsmässan med sin egen avdelning. Två mässassistenter tillsammans med Karleby Energis egen personal betjänar besökarna på avdelningen. Fjärrvärme har redan i årtionden varit en populär form av uppvärmning i Karleby och därför är det naturligt att berätta om fjärrvärme i samband med bostadsmässan. Även på mässområdet uppvärms många hem med fjärrvärme. På mässavdelningen rådges besökarna också gällande andra frågor angående boende och el. Ett exempel är avtalen om anslutning av el och fjärrvärme. Karleby Energis mässavdelning finns på expo-området utomhus nära den centrala skvären, avdelning nummer Ua8. Försäljningssekreterare Maria Kakkuri presenterar Karleby Energis mässavdelning. B ostadsmässan i Karleby marknadsförs i reklamen som Finlands första led-upplysta bostadsområde. Det är Karleby Energi som anlagt gatu- och parkbelysningen. Ett åttiotal lampor vars eleffekt varierar från ca 30 till 100 watt har installerats i området. Vi har tidigare experimenterat med mindre led-projekt, men att lysa upp ett så här stort område med led-teknik är unikt i hela Finland, berättar planeraren Erkki Kamsula från Karleby Energi. Enligt honom har led-tekniken under den senaste tiden utvecklats så kraftigt, att ledlamporna börjar konkurrera med den traditionella urladdningslampan i fråga om både livslängd och ljuseffekt. Led-lamporna har lång livslängd Led-lamporna spar energi och har lång livslängd. Gatubelysningen är tänd uppskattningsvis 4 000 timmar om året. De gatlampor som används nuförtiden håller ca 16 000 timmar, medan de led-baserade utlovas en livslängd på 50 000 timmar. Led-lamporna för gatu- och gårdsbelysning behöver med andra ord inte bytas så ofta: intervallen mellan bytena förlängs från nuvarande fyra år upp till tio år. På det stadium när led-lamporna har blivit avsevärt billigare börjar de på allvar konkurrera med de nuvarande urladdningslamporna, också vid massanvändning, bedömer Kamsula. När det gäller belysningen av bostadsmässområdet har man satsat även på utseendet. Belysningen är planerad av en arbetsgrupp som har fäst vikt vid att led-belysningen till exempel i fråga om formgivning och färgsättning ska harmoniera med helheten, säger Kamsula. www.kokkolanenergia.fi KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 7

Egnahemshusen har god åtgång Barnfamiljer som köper egnahemshus i Karleby uppskattar tjänsternas goda nåbarhet, framhåller Johanna Lakanen på SKV Fastighetsförmedling i Karleby. A tt bo i egnahemshus har starka traditioner i Karleby. Siffrorna visar att sextio procent av invånarna bor just i egnahemshus. När boomen var som störst överlät staden årligen drygt 120 egnahemstomter till byggarna. Johanna Lakanen, som är försäljningschef på SKV Fastighetsförmedling i Karleby, berättar att inte bara byggandet blomstrar utan att även handeln med enfamiljshus går het just nu. - Efterfrågan är livlig och också utbudet är stort. - Redan i fjol somras löpte handeln med egnahemshus bra. Hösten var rentav mycket livlig och bara i vintras stagnerade kommersen en smula under den värsta köldperioden. De senaste månaderna har omsättningen på nytt varit verkligt stor, ännu större än under sommaren förra året. Vägen till Karleby går via jobbet Lakanen berättar att det företrädesvis är barnfamiljer som flyttar till Karleby och köper egnahemshus när de får arbete i staden. Bland dem finns många 8 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 www.kokkolanenergia.fi

återinvandrare. Ofta är åtminstone den ena föräldern hemma från Karlebytrakten och vill tillbaka till sin hembygd när studierna är avklarade. - En av de avgörande orsakerna till att Karleby känns så intressant är stadens barnvänlighet. Här finns daghem och skolor på nära håll, och det gör vardagen betydligt smidigare. Man upple- ver också att Karleby är en precis lagom stor stad, inte för stor och inte för liten. - Barnfamiljer vill ha rätt så färdiga paket, vilket innebär att de vill flytta in utan större reparationer. Särskilt skolans läge brukar spela en viktig roll när det gäller att välja i vilket område det nya hemmet ska ligga; det går enklare att föra barnen till dagis i samband med arbetsresan. Isokylä, Hakalahti, Torkinmäki, Kaustari, Halkokari, Peltokorpi samt Kuusimäki är exempel på områden där barnfamiljer gärna slår sig ner. Idealet är en kompakt helhet Johanna Lakanen berättar att de jättestora pampiga villorna inte är lika populära som tidigare. Det man numera går in för är en ekonomisk och kompakt helhet som på ett vettigt sätt fyller familjens boendebehov. - Arbetslivets ökade krav och fokuseringen på fritiden märks när folk köper enfamiljshus. Ett vidsträckt gårdsområde är till exempel inte ett lika viktigt kriterium som förr i tiden: man vill slippa överdriven gårdsskötsel och städning. Alla som köper egnahemshus är naturligtvis inte inflyttare från andra orter, utan kommersen inom stadsgränserna löper också för närvarande bra. Prisnivån håller visserligen på att stiga, men enligt Lakanens mening har prisutvecklingen ändå varit måttlig och villapriserna i Karleby på medelnivå jämfört med läget i hela landet. - Prissättningen betonas särskilt inte bara när det gäller objekten som byggts på 60- och 70-talet utan också i någon mån 80-talets egnahemshus. Frontmannahusen och ännu äldre byggnader har sedan gammalt en särskild kategori köpare. När husaffären görs upp kan också uppvärmningssättet appellera till köparen, säger Lakanen. Vilket slags egnahemshus får då en husköpare som har 220 000 euro att spendera? - För den summan får man en brädfodrad enfamiljsvilla som byggts i början av 2000-talet. Den har carport och ligger på en cirka tusen kvadratmeters tomt som överlåtits av staden. Huset värms med el eller fjärrvärme. Utöver kök och vardagsrum finns där tre sovrum och ett grovkök, beskriver Lakanen. Bostadsaffär på gång? Kom ihåg anslutningsavtalet! I samband med fastighetsköpet är det viktigt att se till att avtalen om anslutning av både el och fjärrvärme överförs till köparen. Anslutningarna överförs nämligen inte automatiskt som ett led i fastighetsaffären, utan överföringen måste uttryckligen nämnas i det överlåtelsebrev som gäller fastigheten. Att göra upp ett separat överlåtelsebrev om överföringen går också bra. Samma förfarande gäller för arvsskifte och gåvobrev. Hur ska man göra? En kopia av köpebrevet eller överlåtelsebrevet där överföringen av anslutningsavtalet antecknats ska skickas till Karleby Energis kundservice. Har man inte avtalat om överföringen, stannar avtalen om anslutning till el och fjärrvärme kvar hos den förra ägaren, trots att fastigheten övergår till en ny ägare. Obetalda räkningar hindrar överföringen Om den gamla ägaren har obetalda el- eller värmeräkningar som gäller köpeobjektet, kan anslutningsavtalet inte överföras på den nya ägaren. Därför är det säkrast att köparen alltid på förhand kontrollerar hos fastighetsmäklaren eller fastighetens ägare att det inte finns några oklarheter kring betalningarna. Elbolaget kan ge ut uppgifter om obetalda räkningar enbart till den part som ingått det gällande avtalet samt till förmedlaren som säljer fastigheten inte till några andra. Vid behov kan förmedlaren innehålla de obetalda räkningarna och dra av dem från köpesumman. www.kokkolanenergia.fi KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 9

Text: Motiva Oy Foto: Matti Rajala / Motiva Oy Vad kan man faktiskt påverka i sin egen elförbrukning? Det är vanligen först när elräkningen förfaller till betalning som man börjar fundera närmare på elförbrukningen därhemma. Det lönar sig att följa förbrukningen hela året och leta fram sparobjekten i sitt eget hus. Följande räkning kunde redan vara mindre! 10 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 www.kokkolanenergia.fi

E nergiförbrukningen i ett egnahemshus kan grovt indelas i tre större grupper: energin för att värma upp byggnaden, energin för att värma bruksvattnet samt hushållsströmmen. Under eldningssäsongen från höst till vår går en stor del av hemmets energiförbrukning åt till uppvärmningen. Det bästa sättet att spara att då att se till att temperaturerna i de olika rummen hålls i styr. I vardagsrummet räcker 20 21 grader, i sovrummet en eller ett par grader mindre och i förrådsutrymmena högst 10 grader. Före och efter eldningssäsongen från vår till höst kan man spara både el och varmt bruksvatten genom att hålla ett öga på sin egen förbrukning och de val man gör. Ju energieffektivare ett hus är byggt, desto större är den del av hemmets energiförbrukning som uppvärmningen av bruksvattnet står för. Effektiv teknik är till hjälp, men huvudrollen spelar var och en av oss. Välj grönt, använd rätt Hushållsström är all den energi som går åt till att driva apparaterna och utrustningen därhemma. Ju större bostad, ju bättre utrustningsnivå och ju fler elapparater, desto mer hushållsström krävs det. Men man kan påverka förbrukningen av hushållsström genom sitt sätt att använda utrustningen. Fördelningen av elförbrukningen i hushållet har under de senaste tio åren förändrats. Under tidigare år slukade hemmets kylutrustning en betydligt större andel av den totala förbrukningen än i dag. Energimärkningarna har effektivt styrt anskaffningen av vitvaror mot mer energieffektiva anläggningar. Men det är viktigt att också effektiv utrustning används på rätt sätt. Belysningens andel av hela elförbrukningen i hemmet har ökat. Å andra sidan är det lätt att påverka den förbrukningen med egna metoder. Att byta ut glödlamporna mot energisparlampor är det första steget. En energisparlampa drar upp till 75 procent mindre el än en glödlampa. Att utebelysningen inte lyser i onödan kan man försäkra sig om till exempel genom att använda rörelsedetektorer, skymningsreläer eller timer. Tips om valet av rätt lampa finns till exempel på webbplatsen www.lampputieto.fi, tyvärr bara på finska. Hemelektronikens andel av totalförbrukningen av hushållsström växer kontinuerligt. I hemmen finns allt fler anläggningar för tidsfördriv av olika slag och inte bara en TV-apparat och dator utan flera. I och med att TV-apparaterna blivit alltmer tekniskt avancerade har deras energiförbrukning vuxit enormt. De små bärbara datorerna, allt vanligare i hemförhållanden, drar däremot bara en tiondedel av den ström som en bordsdator förbrukar. Vad hemelektroniken beträffar är en av metoderna att spara el att använda sitt Energirådgivningsklinik på Bostadsmässan i Karleby 15.7 12.8.2011 Motiva och Finlands Bostadsmässa kommer till Bostadsmässan i Karleby med en Energirådgivningsklinik, som erbjuder data inte bara om energieffektivt byggande utan också om olika uppvärmningssystem särskilt intressant för alla som ska bygga. Kliniken finns på mässan på LVI-talotekniikkateollisuus avdelning invid huvudutställningshallen. På rådgivningskliniken kan man också undersöka energicertifikaten för mässhusen. De finns dessutom uppsatta i form av tavlor i samband med varje objekt. Av husen på mässan hör merparten till klass A. Bland objekten på Karlebymässan väljer Motiva det hus som är den bästa företrädaren för energieffektivt byggande. Vilket det huset är offentliggörs i juli i samband med mässtarten. Närmare upplysningar: http://energicertifikat.motiva.fi/ sunda bondförnuft. Apparaten ska helst vara påslagen bara när den verkligen används. Det gäller både teve, radio och datorskärm. Också viloläget ska undvikas. Elbastun, så som den används i en vanlig familj, slukar lätt upp till ettusen kilowattimmar av den totala elförbrukningen. Om man kommer överens om vilka dagar bastun används går det att undvika onödig uppvärmning. Genast när bastun är varm ska man gå dit. För de flesta räcker det om temperaturen i bastun är 70 80 grader istället för 100. Det går bra att kontrollera sina egna elförbrukningsvanor på Motivas webbplats med energirådgivning till konsumenter: Gör det själv-energisyn. Energisynen täcker på ett övergripande sätt energiförbrukningen i hela byggnaden, men ger också separata råd om vettig användning av hushållsström. En god idé är att då och då göra en årsjämförelse över sin egen energiförbrukning. Man kan också be sitt eget energibolag om närmare uppgifter. Gör det själv-energisynen finns på Motivas webbsidor: http://www.motiva.fi/sv/ > Publikationer > Boende Närmare upplysningar: www.motiva.fi > Boende www.motiva.fi/ostajanopas www.lampputieto.fi Text: Motiva Oy Foto: Tero Pajukallio / Motiva Oy www.kokkolanenergia.fi KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 11

Fjärrvärmen alstrar bra energi Fjärrvärmen har uppnått en stabil popularitet i Karleby sedan fjärrvärmenätet började byggas på 1970-talet. I Karleby, precis som i många andra städer, har man insett de många fördelarna med fjärrvärmen. F järrvärmen är förutom miljövänlig även ett tryggt, driftsäkert och bekvämt alternativ. Fjärrvärmekunderna sparar även energi och pengar utan några stora investeringar. Då värmeaggregaten används korrekt och med eftertanke minskar energiförbrukningen utan att för den skull behöva sänka kraven på ett hälsosamt boende. Cirka 2,6 miljoner finländare bor i hus med fjärrvärme. Den moderna fjärrvärmeproduktionen är av högsta världsklass i Finland. Den finländska fjärrvärmen har fått ett brett internationellt erkännande särskilt för att den är så energieffektiv. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet och -anslutningarna sysselsätter lokala företag i väldigt stor utsträckning. Fjärrvärmen producerar bra energi som såväl människorna i fjärrvärmehus som miljön drar nytta av. Många olika tillämpningar Det är lätt att installera fjärrvärme i både nybyggen och renoveringsobjekt om det finns ett vattenburet värmefördelningssystem. Även villor med direktverkande elektriska värmeelement konverteras numera till fjärrvärme i Sverige. Tiden får utvisa när detta sker i Finland. Fjärrvärmeaggregatet tar endast lite utrymme, eftersom några värmepannor, skorstenar och bränslelager inte behövs. I småhus kan uppvärmningssystemet installeras med hjälp av en behändig fjärrvärmecentral, det vill säga ett skåp med all nödvändig apparatur. Fjärrvärmen producerar den värme som behövs för att värma upp fastigheternas rum och lokaler samt varmt bruksvatten. Det lönar sig att sköta all uppvärmning med fjärrvärme, även golvvärmen i våtrum och ventilationssystemets eftervärme. I ett fjärrvärmehus är det inte vettigt att ha eluppvärmning med tanke på de totala kostnaderna, energiekonomin och miljön. Någon luftvärmepump behövs heller inte om huset värms upp med fjärrvärme. Traditionellt förverkligas fjärrvärmen med värmeelement i kombination med golvvärme i våtutrymmena. Idag är en vattenburen golvvärme det populäraste värmefördelningssättet särskilt i småhus. Det är en säker, jämn och behaglig uppvärmningsform. Avsaknaden av synliga värmeelement ger fria händer vad gäller utrymmenas inredning. Kunderna får sin värme i form av hett vatten från det slutna fjärrvärmenätet med dubbla rör. Det avkylda fjärrvärme- 12 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 www.kokkolanenergia.fi

nätets vatten leds tillbaka via returröret till produktionsanläggningen för att värmas upp på nytt. Fjärrvärmeaggregaten är så gott som underhållsfria och efter de grundläggande justeringarna som utförts i samband med installationen kräver aggregaten inte någon fortlöpande kontroll eller styrning. Fjärrvärmeaggregaten har en testad och lång livslängd. Husägare med fjärrvärme kan lugnt förlita sig på att fjärrvärmesystemet sköter gårdskarlens uppgifter dygnet runt, året om och även då husfolket inte är på plats. Kombinerad el- och värmeproduktion är energieffektiv och miljövänlig Fjärrvärme innebär energieffektiv och miljövänlig uppvärmning särskilt för att den tar till vara energiflöden som annars skulle gå förlorade. Sådana uppstår till exempel i samband med en kombinerad el- och värmeproduktion samt i form av spillvärme från industriprocesser. Kombinerad produktion av el- och värme, det vill säga CHP-produktion (Combined Heat & Power) är det överlägset bästa sättet att utnyttja bränsle. En närmare titt på hela energisystemet ger vid handen att ett bostadshus som värms upp med hjälp av CHP-produktion endast förbrukar cirka en fjärdedel bränsle jämfört med hus där uppvärmningen sker med direkt el och endast cirka hälften bränsle om värmekällan är jordvärme. Kännetecknande för fjärrvärmen är att primärenergikällorna kan förnyas att motsvara tidens krav genom att bytas ut vid själva produktionsanläggningen utan att kunden behöver vidta några åtgärder. I mindre samhällen produceras fjärrvärme även i separata värmecentraler som endast producerar värme. Även om en värmecentralproduktion i sig inte ger systemets alla fördelar vad gäller att minska förbrukningen av primärenergi och utsläppen av koldioxid, leder det trots att till betydande lokala fördelar. Energiproduktionen har ett särskilt ansvar i fråga om att hantera miljö- och klimatpåverkan. Historiskt sett ansågs det i fjärrvärmens begynnelse som en särskild fördel att den skadliga, lågtliggande rök som fastigheternas värmepannor spred i närmiljön skulle försvinna. Detta ses fortfarande som en fördel i och med att miljömedvetenheten ökar. De enskilda bostadshusens uppvärmning avger små partiklar och nu uppmärksammas de negativa hälsoeffekterna detta ger upphov till. CHP-produktionen och fjärrvärmen i Karleby fyller energi- och klimatpolitiska krav Karleby Energis kraftverk på orten använder cirka 500 gigawattimmar energimaterial per år för att producera fjärrvärme och i anknytning till den även CHP-el. Torvens andel av energimaterialet är cirka hälften, medan spillvärmen från industrin står för cirka en femtedel och trädbränslet för en fjärdedel. Anläggningen producerar cirka 310 gigawattimmar fjärrvärme och cirka 125 gigawattimmar CHP-el. Om Regeringsprogrammets hälsningar till energiförbrukaren R epublikens nya regeringsprogram offentliggjordes fredagen den 17 juni 2011. Som väntat innehåller programmet flera separata punkter som kan förväntas öka summorna på energiförbrukarnas räkningar. För närvarande kan de ekonomiska effekterna av omställningarna ännu inte räknas ut i detalj, inte heller tidpunkten när de träder i kraft, men följande iakttagelser kan göras. Regeringen planerar införa en så kallad windfall-skatt med syfte att straffa ägarna till de kraftverk som har gammal vatten- eller kärnkraft i sin ägo. Utifrån det beskattningsutfall på 170 miljoner euro som läggs fram i programmet kan räkningen till Karleby vara i storleksklassen 600 700 tusen euro per år. Vidare avser regeringen att göra en moderat som motsvarande mängd el skulle produceras i ett kondenskraftverk med enbart elproduktion skulle anläggningen förbruka 250-350 gigawattimmar fossila bränslen, det vill säga i huvudsak stenkol eller naturgas i hemlandet eller någon annanstans i Europa. I Karleby är de kalkylerade koldioxidutsläppen cirka 100 000 ton per år. Om kondenskraftverket producerar mängden el i form av CHP-el skulle det leda till cirka 105 000 ton koldioxidutsläpp per år, det vill säga lika mycket som produktionen av fjärrvärme och CHP-el i anknytning till den sammanlagt förorsakar. Motsvarande resultat kan inte uppnås med något uppvärmningssätt som är baserat på elektricitet. Då kunder i Karleby väljer fjärrvärme som värmekälla gör de samtidigt ett viktigt val vad gäller att minska sitt koldioxidavtryck. Fjärrvärme är en bra energikälla som även är bra för samvetet. det heter i programmet höjning av skatten på torv med tjugo miljoner euro om året, detta utöver de höjningar redan den föregående regeringen fattat beslut om. Då de multiplikativa effekterna inkluderas kan detta i Karleby innebära en merkostnad på en halv miljon euro per år. Man avser också att höja skatterna på trafikbränslen. Om höjningen drabbar dieselbränslet, följer av detta ett omedelbart i detta skede svårkalkylerbart kostnadstryck på transporterna av de inhemska bränslena, något som slutkonsumenterna av energi i slutändan får lov att betala. Programmet innehåller dessutom oroväckande omnämnanden, bland annat om justering av koncepten för stöd av den förnybara energin nedåt alltså och om en separat uranskatt. www.kokkolanenergia.fi KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 13

Heli Tolonen njuter av sitt sommarjobb som elnätsbyggare. Sommar - jobb som komplement till studierna Heli Tolonen låter inte sommarhettan störa henne när hon koncentrerar sig på bygget av elnätet i Kirkkolehtoområdet. - Jag är en friluftsmänniska, och om somrarna är jag inomhus bara när jag ska sova, skrattar hon. Det är inte varje dag man ser en kvinna som bygger ett elnät. Helt vanlig är inte heller berättelsen om hur hemmamamman från Tynkä i Kalajoki kom att börja sommararbeta hos Karleby Energi. - I drygt tio år jobbade jag i restaurangbranschen. Först som servitris, tills jag hade utbildat mig till kock och sedan vidare till restaurangchef. - Nu ska jag ge mig själv tid, tänkte jag när barnen flyttade hemifrån. Jag hade redan länge varit intresserad av el, och tack vare min nya livssituation fick jag chansen att börja studera, berättar Heli, som studerar vid enheten i Ylivieska vid yrkeshögskolan i Mellersta Österbotten för att bli ingenjör inom elkraftteknik. Yrkespraktiken i linje med förväntningarna Heli har nu hälften av sina fyraåriga studier bakom sig. Att bygga elnät i praktiken är ett mycket lämpligt komplement till undervisningen, tycker hon. Under den gångna terminen på skolbänken handlade studierna nämligen uttryckligen om konsten att bygga elnät! - Vi lägger först ner rören i marken och drar sedan kablarna i rören. I samband med rörläggningen jordar vi dessutom kablarna och installerar de kabelskåp som behövs. Helis syssla som elnätsbyggare är just det arbete som leder till att de traditionella luftledningarna småningom försvinner ur landskapet. - Miljön blir snyggare när luftledningarna är borta. I praktiken upphör samtidigt helt de elstopp som orsakas av stormar. Bara gatubelysningen blir kvar i stolparna, förklarar hon. - Att bygga ett elnät är intressant och krävande. Bra fysisk kondition måste man också ha: ibland får man nämligen lov att ta till spaden, och kablarna är inte heller så väldigt lätta. Jag har trivts bra, för jobbarkompisarna är också jättetrevliga. Heli störs inte av att det dagliga pendlandet mellan mjölkgården i Tynkä i Kalajoki och Karleby tar sin lilla tid. - På morgonen hinner man säkert vakna, och efter dagens arbetspass kan man nollställa sig i bilen och lämna jobbfunderingarna bakom sig. Sin stora livsomställning har Heli inte ångrat. - Studierna har motsvarat mina förväntningar. Jag tror jag har möjlighet att arbeta i den här branschen också efter studierna. När jag blivit färdig kan jag få uppdrag till exempel som planerare eller chef. Sitt slutliga val av inriktning har Heli ännu inte gjort. - Det beslutet står jag inför när jag börjar göra mitt examensarbete. Senast då! 14 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 www.kokkolanenergia.fi

Minns elsäkerheten - Det är alltid illa att vidröra en elledning. Det gäller såväl direkt kontakt som till exempel indirekt via en drake, ett metspö eller ett träd som fallit över ledningen, vill driftstekniker Pekka Kinnunen vid Kenet Oy som svarar för Karleby Energis elöverföring påminna alla som rör sig utomhus i sommar. De luftledningar som används på privata tomter är i regel isolerade hängkablar. Fortfarande används oisolerade elkablar bland annat för att koppla samman fastighetens olika byggnader. Det är viktigt att vara extra försiktig i närheten av oisolerade elledningar till exempel då målnings- och reparationsarbeten utförs på byggnaden. Isolerade hängkablar är säkrare, men de ska ändå inte röras. Luftledningarna är ofta placerade märkbart lägre på strandområden än längs trafikleder. Det gäller alltså att ta hänsyn till detta då man handskas med metspön, stegar och master. Säkerhetsavstånden varierar mellan två och fem meter beroende på spänningen i kabeln. I närheten av högspänningskablar krävs ingen beröring för att man ska få en elektrisk stöt. Strömmen överförs nämligen till ett strömförande föremål om det kommer för nära. Gå alltså aldrig med metspöet upprätt i närheten av luftledningar. Det är även viktigt att tänka på säkerhetsavståndet när ett träd har fallit på en kraftkabel. Det är inte säkert att gå nära ett sådant träd. Meddela omedelbart till elbolaget då ett träd har fallit över ledningarna. Se upp för eltågets ledningar Den elektrifierade järnvägen har kontaktledningar samt strömavtagare och stödvajrar som är spänningsförande. Det är livsfarligt att röra eller gå nära dem eftersom ledningarna har en spänning på 25 000 volt. De vanligaste skälen till elektriska olyckor längs den elektrifierade järnvägen är att någon har klättrat upp i stolpen med strömförande ledningar eller upp på taket till en vagn eller ett lok samt har rört vid kontaktledningarna med något föremål från marken eller från en övergångsbro. Det gäller att ta elektriska faror i beaktande även på den egna gården. Då du till exempel klipper gräset ska du säkra att elledningar som ligger på marken inte tar skada. Det lönar sig att regelbundet kontrollera höljet på apparaters sladdar och skarvsladdar. Det kan uppstå sprickor med tiden eller mekaniska skador på höljet och isoleringen under det. Solens kontinuerliga uv-strålning kan även torka ut höljets material. Utomhus ska elektricitet alltid tas från ett jordat uttag. Dessutom är det bra att som ett extra skydd använda en känslig jordfelsbrytare. Separata jordfelsavbrytare kan skaffas till gamla uttag. I samband med trädgårdsarbeten är det skäl att kontrollera att till exempel gräsklipparen inte skadar sladdar och skarvsladdar. www.kokkolanenergia.fi KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 15

Pröva din lottlycka i Jopo-dragningen Karleby Energi arrangerar en utlottning av en personlig Jopo-cykel. Du kan delta i utlottningen genom att returnera kupongen här invid per post eller lämna in kupongen på Karleby Energis avdelning Ua8 på Bostadsmässan. Delta, vinn och njut av sommaren med en Jopo. Na Ad E- Tel Följande lyckligt lottade vann Energitävlingen i föregående nummer av vår kundtidning. Prisen har levererats till vinnarna. Ahlskog Jens, Öja Alakoski Laila, Kyröskoski Högnabba Per-Erik, Karleby Kankaanpää Sebastian, Karleby Lankinen Eila, Karleby Luoma Petri, Karleby Motzer-Hansell Tanja, Karleby Niininen Annika, Karleby Niinivirta Salme, Åbo Norrena Lasse, Karleby Petrell Seppo, Tervakoski Pirjo Pietilä, Karleby Puikkonen Tomi, Pattijoki Saartoala Maarit, Karleby Sinisalo Hannu, Kannus Sjövall Kjell, Karleby Thoden Leif, Karleby Ventin Katariina, Jakobstad Viitala Paula, Karleby Ylitalo Aili, Karleby Totalt 396 svar. Vinn en Jopo Karleby Energi betalar portot Namn Adress E-post Tel Namn Adress E-post Tel Namn Adress E-post Tel KARLEBY ENERGI Kod 5010255 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE 16 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 2011 www.kokkolanenergia.fi