Vänsterns övriga märken. Rad 6 6.1 K 1948, Sveriges kommunistiska partis valmärke 1948 (lokalt valmärke för Göteborg?). 6.2 K, troligen ett valmärke då SKP i media förkortades (K), kanske utgivet vid valet 1948? 6.3 SKP kongressen X1V, Kommunistiska paritets 14:e kongress antar Demokratiskt kulturprogram 1948. 6.4 G K.A.K 1952 V, Göteborgs Kommunistiska Arbetarkommun - Valet 1952.
6.5 Mot imperialistiska krig För Sovjet Unionen! utgivet av Sveriges kommunistiska parti troligen på 1920-talet. 6.6 Enhetsfront mot Krig och Fascism, utgivet av Sveriges kommunistiska parti på 1930- talet. "Enhetsfront mot Krig och Fascism" var en Komintern-paroll. 6.7-8 För arbetete och bröd Folkfront mot Högerfront, utgivet av Sveriges kommunistiska parti troligen på 1930-talet, då Komintern använde denna paroll. 6.9 Amnesti Med största säkerhet är märket utgivet av Svenska Röda Hjälpen som bildades i oktober 1930, liknande symbolbilder finns i en tysk bok om Kominterns historia. En utmärkande symbol för Röda Hjälpen var den röda halsduken, som syns på märket. Röda Hjälpen var en internationell, i huvudsak kommunistisk, hjälporganisation, vars främsta uppgift var att stödja antifascistiska flyktingar. Rote Hilfe var ansluten till Tysklands
Kommunistparti och fanns mellan 1924 1936. Ropet efter Amnesti gäller inte enbart i Sverige utan även internationellt, därav beteckningen Internationella Röda Hjälpen (1922-1938). Amnesti gäller således alla fängslade kommunister/socialister och antifascister. Bild på Rote Hilfe symbol. Det finns en samlarrapport 431, från Olavi Laurila, att märket är från Amaltheakommittén? Efter samtal med Olavi kan han inte bekräfta att hans samlarrapport har med Amaltheakommittén att göra. Han har inte sett märket i de böcker han läste igenom på biblioteket i Lund när han skrev rapporten, utan antagit att märket hade med Amalthea att göra. (S.R.431) 6.10-11 SKU, Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbundsmärke och förtjänstmärket. 1903 bildades Socialdemokratiska Ungdomsförbundet- SDUF. 1917 splittrades den socialdemokratiska rörelsen, motsättningarna ledde till att den vänsterradikala delen av partiet och Socialdemokratiska Ungdomsförbundet- SDUF i sin helhet bildade SSV Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti SSV med SDUF som detta partis ungdomsförbund. 1921 namnbyte till Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund SKU. 1952 bildas Demokratisk Ungdom DU. 1958 slås Demokratisk Ungdom och Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund samman under namnet Demokratisk Ungdom. 1967 namnbyte till Vänsterns Ungdomsförbund VUF, sambandet med moderpartiet VPK bryts och VUF upphörde efter en tid. 1970 VPK:s rekonstruerade ungdomsförbund antar namnet Kommunistisk Ungdom - KU. 1991 namnbyte till Ung Vänster - UV.
6.12 Ung Vänster. Vänsterpartiets ungdomsförbund, märket utkom 1991. 1903 bildades Socialdemokratiska Ungdomsförbundet- SDUF. 1917 splittrades den socialdemokratiska rörelsen, motsättningarna ledde till att den vänsterradikala delen av partiet och Socialdemokratiska Ungdomsförbundet- SDUF i sin helhet bildade SSV Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti SSV med SDUF som detta partis ungdomsförbund. 1921 namnbyte till Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund SKU. 1952 bildas Demokratisk Ungdom DU. 1958 slås Demokratisk Ungdom och Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund samman under namnet Demokratisk Ungdom. 1967 namnbyte till Vänsterns Ungdomsförbund VUF, sambandet med moderpartiet VPK bryts och VUF upphör efter en tid. 1970 VPK:s rekonstruerade ungdomsförbund antar namnet Kommunistisk Ungdom - KU. 1991 namnbyte till Ung Vänster - UV. 6.13 Röd stjärna. Ung Vänster, utgiven på 1990-talet eller tidigt 2000-tal. 6.14 Ung Vänster 100, 1903 2003.
6.15 VSF, Vänsterns Studentförbund är en självständig, partipolitisk obundet, studentförbund som vill samla en bred vänster. Organiserar studenter och doktorander i kampen för ett klasslöst, demokratiskt samhälle fritt från könsförtryck och rasism. Förbundet är uppbyggt av lokalföreningar som har en långtgående självständighet, men förbundsstyrelsen är förbundets politiska och organisatoriska ledning. Samarbetar med Ung Vänster och Vänsterpartiet. 1998 bildades Vänsterns Studentförbund(VSF). 2018 lades VSF ner som riksorganisation. 6.16 Kommunistiska manifestet 100 år, märket utgavs av Arbetarkulturs Förlag. Karl Marx och Friedrich Engels skrev manifestet på uppdrag av Kommunisternas Förbunds kongress 1847 och det utkom 1848. Skriften har haft mycket stor betydelse för arbetarrörelsens ideologiska utveckling. 6.17 Med FNL för Vietnams Folk. De förenade FNL-grupperna (DFFG) var en riksorganisation som grundades 1967 för att bilda opinion för att USA skulle lämna Vietnam och för att stödja organisationen Front National de Liberation (FNL) i Sydvietnam. DFFG gav ut tidningen Vietnambulletinen och samlade in pengar till FNL. De var synnerligen aktiva med bössinsamlingar på gator och torg. När kriget utvidgades till att också omfatta Laos och Kambodja breddade DFFG sin plattform till att gälla hela Indokina.
Vietnamrörelsen startade i mångt och mycket när dåvarande medicinstuderande Sköld Peter Matthis den 14 juni 1965 greps på Hötorget i Stockholm där han stod med ett plakat med texten "USA ut ur Vietnam". Trots att han hade tillstånd för demonstrationen greps han och fälldes för störande av allmän ordning och våldsamt motstånd. Sköld Peter Matthis var under Vietnamrörelsetiden aktiv i Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (KFML). KFML, senare SKP, var starkt inom ledarskapet i DFFG, även om DFFG samlade upp också mer allmänt vänstervågen bland ungdomen. 1975 intog FNL och Nordvietnamesiska styrkor Saigon och DFFG upplöstes ganska snart efter det. Rad 7 Vänsterpartiernas övriga märken. 7.1 AT 25år. Arbetartidningen utgavs i Göteborg. 1929 grundades Arbetartidningen som var en svensk dagstidning knuten till Sveriges kommunistiska parti. 1974 uppgick Arbetartidningen i Ny Dag. 7.2 ND, Ny Dag. 1929 grundades Ny Dag, var en kommunistisk tidning och huvudorgan för Sveriges kommunistiska parti(efter 1967 Vänsterpartiet kommunisterna) 1990 upphörde tidningen.
7.3 Arbetar tidningen Ny Dag VPK, förtjänstmärke. 1929 grundades Ny Dag, var en kommunistisk tidning och huvudorgan för Sveriges kommunistiska parti(efter 1967 Vänsterpartiet kommunisterna) 1990 upphörde tidningen 7.3-4.Stormklockan 40 år, utkom 1948, gul och silver metall. (S.R.442) 1908 startades tidningen av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet, tidningen kom att ge namn åt vänsterfalangen inom socialdemokratin Stormklockerörelsen. 1917 kom tidningen att tillhöra Sverges Socialdemokratiska Vänsterparti och där efter bli organ för Sveriges Kommunistiska Parti och senare Vänsterpartiet Kommunisternas ungdomsförbund. 7.5 Norrskensflamman 75 år 1906 1981. Norrskensflamman, sedan 1998 Flamman, startades av arbetarrörelsen i Malmberget 1906 som partiorgan för Socialdemokraterna i Norrbotten. Vid splittringen 1917 blev tidningen organ för Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV) och därefter för Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Formellt ägdes tidningen av tidningsföreningar eller kooperativa aktiebolag, men dess politiska linje styrdes av partiet. Tidningen var länge den största arbetartidningen i Norrbotten, men passerades av Norrländska Socialdemokraten (NSD) 1940. Tidningen stödde APK under åren 1977 1990.
7.6 Norrskensflamman Festival 1979 Stockholm, avbildade på märket är Lenin, Engels och Marx. 7.7 A, Arbetarkultur, eller Förlags AB Arbetarkultur. 1930 startade Sveriges Kommunistiska parti Arbetarkultur. 7.8 Röda Lanternan. 1980 bildades Röda Lanternan, är en socialistisk ideell förening närstående Vänsterpartiet. Föreningen har som uppgift att arbeta för att svensk handelsflotta under svensk flagg och samhällsägd sjöfart ska finnas även i framtiden. 7.9 AMF; Arbetarnas motorförbund hade vid bildandet en koppling till "vänstern", mot det som ansågs vara borgerliga sammanslutningar. 1932 hölls AMF konstituerande kongress, det fanns avdelningar/föreningar som bildades innan själva förbundet.
7.10 AMF 25 år Stockholm. 7.11 AIF, Arbetarnas idrottsförbund. 1919-1920 väcktes idén om en svensk arbetaridrott av Fredrik Ström m.fl. ledare inom socialdemokratiska vänsterpartiet och dess ungdomsförbund. Trots arbetarvänsterns gamla motstånd mot idrotten, vilken ansågs som ett hinder i klasskampen. 1922 bildades Stockholms AIF. 1927 bildades en riksorganisation, Arbetaridrottsföreningarnas Samorganisation(AIS) kvarstod av taktiska skäl i Riksidrottsförbundet (RF). 1930 bildades AIF, Arbetarnas Idrottsförbund som ett självständigt förbund, som en sektion av RSI (Röda Sportinternationalen) och stod Sillén-kommunisterna (SKP) nära. 1936 återgick de flesta föreningarna till Riksidrottsförbundet. 7.12 Arbetarnas Göteborgsspel 30 AUG. 1 SEPT. 1935. Arbetarnas Idrottsförbund arrangerade flera mästerskap i boxning, brottning och skidlöpning. En arrangörsmässig höjdpunkt var de så kallade Göteborgsspelen 1935, på märket ser man en man som sliter sönder ett hakkors.