BV/UA 2012-11-14 1(16) Inträdet på arbetsmarnaden bland gymnasieavgångna 2012 UF0512 I denna besrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersöningen samt dess syfte och histori. Därefter redovisas undersöningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs och hur man an ta del av resultaten. Genom att lica på en rubri i innehållsförtecningen ommer man diret till atuellt avsnitt. Innehållsförtecning A Allmänna uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistiområde... 2 A.3 SOS-lassificering... 2 A.4 Statistiansvarig... 2 A.5 Statistiproducent... 2 A.6 Uppgiftssyldighet... 3 A.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter... 3 A.8 Gallringsföresrifter... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfte och histori... 3 A.11 Statistianvändning... 4 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 Internationell rapportering... 5 A.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar... 5 B Kvalitetsdelaration... 5 B.0 Inledning... 5 B.1 Innehåll... 5 1.1 Statistisa målstorheter... 5 1.1.1 Objet och population... 5 1.1.2 Variabler... 6 1.1.3 Statistisa mått... 7 1.1.4 Redovisningsgrupper... 8 1.1.5 Referenstider... 8 1.2. Fullständighet... 9 B.2 Tillförlitlighet... 9 2.1 Tillförlitlighet totalt... 9 2.2 Osäerhetsällor... 9 2.2.1 Urval... 9 2.2.2 Ramtäcning... 10 2.2.3 Mätning... 11 2.2.4 Svarsbortfall... 12 2.2.5 Bearbetning... 14 2.2.6 Modellantaganden... 14 2.3 Redovisning av osäerhetsmått... 14
BV/UA 2012-11-14 2(16) B.3 Atualitet... 14 3.1 Frevens... 15 3.2 Framställningstid... 15 3.3 Puntlighet... 15 B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet... 15 4.1 Jämförbarhet över tiden... 15 4.2 Jämförbarhet mellan grupper... 15 4.3 Samanvändbarhet med annan statisti... 16 B.5 Tillgänglighet och förståelighet... 16 5.1 Spridningsformer... 16 5.2 Presentation... 16 5.3 Doumentation... 16 5.4 Tillgång till primärmaterial... 16 5.5 Upplysningstjänster... 16 A Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Utbildning och forsning A.2 Statistiområde Statistiområde: Befolningens utbildning A.3 SOS-lassificering Tillhör (SOS) Ja För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100). A.4 Statistiansvarig Myndighet/organisation: SCB Postadress: 701 89 Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Telefon: 019-17 61 78 Telefax: 019-17 70 83 E-post: fornamn.efternamn@scb.se A.5 Statistiproducent Myndighet/organisation: SCB Postadress: 701 89 Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Telefon: 019-17 61 78 Telefax 019-17 70 83 E-post: fornamn.efternamn@scb.se
BV/UA 2012-11-14 3(16) A.6 Uppgiftssyldighet Uppgiftssyldighet föreligger inte enligt lagen om den officiella statistien (SFS 2001: 99). A.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särsilda versamhet för framställning av statisti gäller seretess enligt 24 ap. 8 offentlighets- och seretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistien. A.8 Gallringsföresrifter Bevarandebehovet av datamaterialet an för närvarande inte bedömas men är under utredning. Tills vidare bevaras datafilerna i SCB:s ariv medan blanetterna mauleras efter ca 3 år. A.9 EU-reglering Statistien regleras inte av EU. A.10 Syfte och histori Inträdet på arbetsmarnaden bland gymnasieavgångna sa besriva inträdet på arbetsmarnaden för personer som slutfört gymnasiesolan. Vitigast i undersöningen är att mäta om de arbetar och om deras arbete är inom ett område som de har utbildat sig för. De två vitigaste målstorheterna är: Förvärvsarbete tre år efter avslutad utbildning Överensstämmelse mellan inritning på utbildningen och arbetet tre år efter avslutad gymnasieutbildning. De vitigaste redovisningsgrupperna är program, ön och födelseland. Histori Linande undersöningar, så allade gymnasie- och högsoleuppföljningar, har gjorts sedan slutet av 1960-talet. Inträdet på arbetsmarnaden har genomförts vart annat år sedan 1996. Ett frågeformulär sicades ut till ett urval av dem som slutfört gymnasiesolan eller examinerats från högsolan. Från och med 2006 års undersöning delades den i två separata undersöningar med olia frågor till respetive grupp. Undersöningen för 2012 genomfördes endast bland de gymnasieavgångna.
BV/UA 2012-11-14 4(16) A.11 Statistianvändning De vitigaste användarna av statistien är universitet och högsolor, ommuner, Högsoleveret, Solveret och andra myndigheter. Statistien används för besrivningar av de möjligheter som olia utbildningar ger för inträde och etablering på arbetsmarnaden. Myndigheter och ommuner an beställa tilläggsurval. A.12 Uppläggning och genomförande Undersöningens rampopulation består av personer som slutfört gymnasiesolan läsåret 2008/09. Rampopulationen hämtas från Solverets elevregister. Från detta dras ett urval av ca 8000 personer. Formulering av frågor SCB har formulerat frågorna i undersöningen i samråd med statistianvändarna. Merparten av frågorna är återanvända från tidigare år. Blanetten srivbordsgransades vid Mättenisa laboratoriet på SCB inför 2006 års undersöning. Blanetten var åttasidig och innehöll 33 numrerade frågor, några av dem hade delfrågor vilet genererade totalt 73 frågor. Frågorna som mäter de två vitigaste målstorheterna har följande formuleringar: 1. Hade du något arbete under vecan 16 april 22 april 2012 (även om det bara avsåg en timme)? Besvara frågan med Ja om du hade anställning men var tjänstledig, föräldraledig, sju, på semester etc. Ja Nej 2. Hur överensstämde det arbete du hade under vecan 16 april 22 april 2012 med den gymnasieutbildning du avslutade 2008/09? Arbetet var helt eller till största delen inom det område som utbildningen var inritad mot Arbetet var till viss del inom samma område som utbildningen var inritad mot Arbetet var inom ett annat område än det som utbildningen var inritad mot Min utbildning var inte inritad mot något särsilt område Datainsamling Årets undersöning av Inträdet på arbetsmarnaden genomfördes för första gången som enbart en webbenät. Webbenäten publicerades den 27 april. Två stycen påminnelsebrev sicades ut den 10 maj respetive den 24 maj. På grund av låg svarsfrevens gjordes därefter en ompletterande telefonintervju bland ett urval av de som inte hade svarat. Dessa fic svara på endast vissa av enätfrågorna.
BV/UA 2012-11-14 5(16) A.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering ser. A.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar Inga förändringar för de ommande undersöningarna är inplanerade i dagsläget. Beslut om ommande undersöningar väntas fattas under 2013. B Kvalitetsdelaration B.0 Inledning SCB delarerar valiteten i undersöningar enligt ett valitetsbegrepp som består av fem huvudomponenter: (1) Innehåll, som framför allt gäller statistiens målstorheter. (2) Tillförlitlighet, som avser osäerhetsällor och hur dessa påverar statistien. (3) Atualitet, som omfattar tidsaspeter som spelar roll för hur väl statistien besriver nuläget. (4) Jämförbarhet och samanvändbarhet, som avser möjligheter till jämförelser, över tiden och mellan grupper, samt till att använda statistien tillsammans med annan statisti. (5) Tillgänglighet och förståelighet, som avser statistiens fysisa tillgänglighet och dess förståelighet. För mer information om valitetsbegreppet för officiell statisti och en mer detaljerad redovisning av innebörden i de fem huvudomponenterna, se rapporten Kvalitetsbegrepp och ritlinjer för valitetsdelaration av officiell statisti (MIS2001:1) i serien Meddelande i samordningsfrågor för Sveriges officiella statisti. Publiationen finns på SCB:s webbplats. B.1 Innehåll 1.1 Statistisa målstorheter De vitigaste målstorheterna i undersöningen är: Andel förvärvsarbetande 16 april 22 april 2012 bland gymnasieavgångna läsåret 2008/09. Andel som hade ett arbete 16 april 22 april 2012 som överensstämde med inritningen på utbildningen bland gymnasieavgångna läsåret 2008/09. 1.1.1 Objet och population Objet Statistiens objet är individer (personer som avslutat gymnasieutbildning).
BV/UA 2012-11-14 6(16) Rampopulation Undersöningens rampopulation består av personer som hade slutfört gymnasiesolan läsåret 2008/09. Rampopulationen hämtas från Solverets elevregister. Den omfattade 96 327 personer. Målpopulation Målpopulationen var elever som avgic från gymnasiesolan med slutbetyg läsåret 2008/09. 1.1.2 Variabler Variabler i statistien Nedanstående variabler är de vitigaste i den officiella statistien: Huvudsalig sysselsättning Arbete Versamhetsområde för arbetet Arbetets överensstämmelse med utbildningen Utbildningsnivå som rävs för arbetet Nöjdhet med arbete Arbetslöshetens längd Studerat istället för arbetslöshet Arbetat utomlands Insamlade variabler Variablerna i statistien är dels hämtade via frågor i en webbenät och dels från Solverets elevregister 2008/09 samt från Registret över totalbefolningen (RTB) mars 2012. Enätvariabler Nedan definieras de vitigaste enätvariablerna. Övriga variabler finns definierade i enäten som ligger som bilaga i publiationen Inträdet på arbetsmarnaden. Gymnasieavgångna 2008/09 (www.scb.se/uf0512). De frågor som ingic i telefonuppföljningen hade följande nummer i enäten: Fråga 4, 5, 7, 8, 9, 10, 13, 17, 18 och 25. Huvudsalig sysselsättning under vecan 16 april 22 april 2012: Undersöningspersonen gör själv en bedömning utifrån fasta svarsalternativ vad han/hon gjorde mest under 16 april 22 april 2012. Endast ett alternativ får anges. Svarsalternativen är: Arbetade Egen företagare Arbetade inom arbetsmarnadspolitis åtgärd Studerade inom arbetsmarnadspolitisa åtgärder Studerade vid universitet/högsolan Studerade på omvux (ommunal vuxenutbildning) Studerade på folhögsola Arbetslös/arbetssöande Militärtjänst Föräldraledig Annat, ange vad
BV/UA 2012-11-14 7(16) Arbete under vecan 16 april 22 april 2012: Minst en timmes arbete under en viss mätveca. Här ingår de personer som arbetade, var egen företagare eller arbetade inom arbetsmarnadspolitis åtgärd. Här ingår även personer som angivit studerade, var arbetslösa, värnplitiga eller föräldralediga som huvudsalig sysselsättning under mätvecan, om de har arbetat minst en timme. Överensstämmelse mellan arbete vecan 16 april 22 april 2012 och gymnasieutbildning som avslutades 2008/09: Undersöningspersonen gör själv en bedömning utifrån fasta svarsalternativ i hur hög grad arbete överensstämmer med den gymnasieutbildning som avslutades tre år tidigare. Svarsalternativen är: Arbetet var helt eller till största delen inom det område som utbildningen var inritad mot. Arbetet var till viss del inom samma område som utbildningen var inritad mot. Arbetet var inom ett annat område än det som utbildningen var inritad mot. Min utbildning var inte inritad mot något särsilt område. Registervariabler Från Registret över totalbefolningen mars 2012 hämtas ön, personnummer och födelseland (inries/utries född). Definitionen på utries födda är att man själv är utries född. Med andra ord spelar inte föräldrarnas nationalitet någon roll. Gymnasieprogram utgörs av samtliga program inom gymnasiesolan läsåret 2008/09 och hämtas från Solverets Elevregister. Programmen grupperas i yresinritade program och studieförberedande program. I yresinritade program ingår: Barn- och fritids-, Bygg-, El-, Energi-, Fordons-, Handels- och administrations-, Hantvers-, Hotell- och restaurang-, Industri-, Livsmedels-, Medie-, Naturbrus- samt Omvårdnadsprogrammet. I studieförberedande program ingår: Estetisa -, Naturvetensaps-, Samhällsvetensaps-, Teniprogrammet och International Baccalaureate. Specialutformade program ligger under respetive nationellt program. 1.1.3 Statistisa mått De statistisa storheterna (parametrarna) utgörs av totalt antal personer i populationen eller inom en viss redovisningsgrupp och andelen personer med en viss egensap i procent av populationen. Populationen U består av N personer. I denna undersöning har populationen definierats som elever som slutfört gymnasiesolan läsåret 2008/09. De mest intressanta parametrarna är voter av två totaler enligt följande; y U U z där y är värdet på variabel y för person och z värdet på en annan variabel för samma person. y definieras (och även z) enligt följande;
BV/UA 2012-11-14 8(16) 1 om person har studerade egensap y = (1.1.3.1) 0 för övrigt Det finns givetvis ocså intresse av parametrar för olia redovisningsgrupper. Totalen för redovisningsgrupp, U d, an srivas Y = d U y (1.1.3.2) d där y d y = 0 för U för övrigt. d Z d bildas på liartat sätt. En generell parameter för redovisningsgrupp d (d an ocså avse hela populationen) an srivas θ Yd d = C, där C är en onstant. Z d Den vanligaste parametern är en procentuell andel, som erhålles när C = 100 och z = 1 för alla i redovisningsgruppen, och y är definierad enligt (1.1.3.1). Låt N vara antalet personer i redovisningsgrupp d, då an parametern srivas; d P d U = 100 d (1.1.3.3) N y d 1.1.4 Redovisningsgrupper Statistien redovisas för alla nationella program, inries/utries född och ön. Indelningen av gymnasieprogram är besriven under registervariabler i avsnitt 1.1.2 Variabler. Av seretessäl redovisas inte resultat som bygger på tre observationer eller färre. Sattningar med för stor urvalsosäerhet redovisas inte. 1.1.5 Referenstider Statistien avser förhållanden och ativiteter under 16 22 april, 2012, för de som avslutade sin gymnasieutbildning med slutbetyg läsåret 2008/09.
BV/UA 2012-11-14 9(16) 1.2. Fullständighet Användare har visat intresse för redovisning av resultaten på regional nivå (ommunnivå). Resultaten bygger på ett för litet urval för att detta sa unna tillgodoses. B.2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt Ett statistivärdes tillförlitlighet/osäerhet beror på den totala avvielsen (totala felet) mellan sattningen och målstorheten. Denna totala avvielse sulle unna besrivas enligt följande: Totala felet = Urvalsfel + Täcningsfel + Bortfallsfel + Mätfel + Bearbetningsfel I denna undersöning föreommer samtliga typer av fel. Det har doc inte genomförts några metodstudier för att unna redovisa vantitativa mått över storleen på andra osäerhetsällor än urvalsfelet. Under respetive avsnitt an endast bedömningar om de olia felens effet på sattningarna ges. Det är alltså vitigt att täna på att redovisade onfidensintervallen endast innefattar storleen på urvalsfelet. Troligen är det urvalsfelet och bortfallsfelet som är de största felällorna i den här undersöningen. Se avsnitt 2.2.1 Urval respetive 2.2.4 Svarsbortfall för mer information. 2.2 Osäerhetsällor 2.2.1 Urval Urval Undersöningens rampopulation består av personer som avgic från gymnasiesolan läsåret 2008/09. Rampopulationen hämtas från Solverets elevregister. Den omfattade 96 327 personer. Rampopulationen stratifierades efter gymnasieprogram och ön - sammanlagt bildades 38 strata. I varje stratum drogs ett obundet slumpmässigt urval. Storleen på urvalet var sammanlagt 7 989 personer. Vid bestämningen av urvalsstorleen har hänsyn tagits till förväntat bortfall. Urvalet fördelades så att felmarginalen för huvudfråga 1 (andelen förvärvsarbetande) var lia stor i olia stratum, baserat på ännedom om sattningarnas ungefärliga storle från tidigare undersöningar. Urvalsosäerhet I en urvalsundersöning är alltid sattningarna påverade av fel beroende på att endast en delmängd (ett urval) av populationen studeras. Detta fel, allas alltså urvalsfel. Denna slumpmässiga osäerhet vantifieras i form av onfidensinter-
BV/UA 2012-11-14 10(16) vall, som beränats med hjälp av ett av SCB egenutveclat estimationsprogram, ETOS. Ett approximativt 95-procentigt onfidensintervall för en sattning bildas genom: sattning ± 1,96 * (medelfelet för sattningen) Talet 1,96 motsvarar onfidensgraden 95 procent. Med ett 95-procentigt onfidensintervall menas att det söta värdet med 95 procents sannolihet ligger inom intervallets gränser, om andra fel än urvalsfelet är försumbara och urvalet är tillräcligt stort. Konfidensintervallen anges i omedelbar anslutning till publicerade (punt-)sattningar. 2.2.2 Ramtäcning Rampopulation Rampopulationen utgjordes av dem som enligt Solverets elevregister hade avslutat gymnasiesolan med slutbetyg läsåret 2008/09. Sillnad mellan mål- och rampopulation Nedanstående bild visar vad som menas med täcningsbrister. Storleen på täcningsbristerna är start överdrivna för att göra bilden mer översådlig Definition av undertäcning: objet i målpopulationen som inte finns med i urvalsramen. Sådana objet har givetvis sannoliheten noll att omma med i urvalet. Man har då inte längre ett sannolihetsurval från målpopulationen, utan endast från den del som inte utgör undertäcning, och det är endast till denna del som objetiva statistisa slutsatser an dras. (Undertäcning sall inte förväxlas med bortfall.)
BV/UA 2012-11-14 11(16) Definition av övertäcning: objet i urvalsramen som inte tillhör målpopulationen. Ofta finns ingen information i urvalsramen som pear ut dessa objet, och det finns då oänd övertäcning. Sådana objet an inte rensas bort från ramen före urvalsdragningen, dvs. man riserar att i urvalet få med objet som inte tillhör målpopulationen, vilet ocså försämrar slutsatsmöjligheterna. Täcningsbrister i denna undersöning Rampopulationen antas inte silja sig så mycet från målpopulationen för avgångna från gymnasieutbildningen. Undertäcningen i statistien utgörs av personer som hade avslutat utbildning i gymnasiesola läsåret 2008/09 men som av någon anledning inte finns med i de register som ingic i ramen. Övertäcningen består av de personer som finns med i register som ingår i ramen men som inte har avslutat utbildning det år som avses. Viss övertäcning går att identifiera vid datainsamlingen. Denna övertäcning blir änd genom att personer ringer eller e-postar till oss och meddelar att de inte tillhör målpopulationen. Det är inte orimligt att det även finns övertäcning (oänd) bland de ej anträffade personerna. I årets undersöning har 20 personer identifierats som ej tillhörande målpopulationen. Hantering av täcningsproblem Effeterna på sattningarna är svåra att bedöma eftersom det inte har gjorts någon studie av täcningsfel. Effeterna siljer sig troligen åt mellan frågor. Vid beräningen av viter antas övertäcningen vara försumbar. 2.2.3 Mätning Mätförfarandet Undersöningen har genomförts som en webbenät till personer som har slutfört gymnasiesolan tre år tidigare än mättillfället. Det finns enbart frågor med fasta svarsalternativ. För mer information om innehåll i enäten, se temarapporten Inträdet på arbetsmarnaden. Gymnasieavgångna 2008/09. Inför 2006 års undersöning gjordes ett srivbordstest av enäten på Mättenisa laboratoriet på SCB. Därefter har enätfrågorna varit oförändrade. Indiationer på mätproblem Vissa av frågorna är av den typen att uppgiftslämnarna sall minnas saer några år tillbaa, vilet givetvis innebär en ris för minnesfel och på så vis mätfel. Det har inte gjorts några studier över eventuella mätfel, men enäten har utformats med syftet att minimera risen för mätfel. Några av frågorna är s.. attitydfrågor, för vila det är ett välänt problem att definiera och uppsatta mätfel och dess inveran på resultaten.
BV/UA 2012-11-14 12(16) Enäten innehåller inga frågor som an bedömas vara särsilt änsliga. Det finns doc frågor om månadslön och arbetsomfattning. Detta är frågor som erfarenhetsmässigt riserar att ge översattade sattningar. Inga särsilda studier över detta har doc gjorts utifrån resultaten i denna undersöning. Effeter på statistien Ingen mätfelsstudie har gjorts, därför är det svårt att göra en bedömning av effeterna på resultaten. Det finns doc inga indiationer på att det finns speciellt stora problem i någon grupp av populationen, exempelvis så verar partiella bortfallet fördela sig slumpmässigt över redovisningsgrupperna. 2.2.4 Svarsbortfall Svarsbortfall, vanligen förortat till bortfall, uppstår när värden på en eller flera observationsvariabler (ex. registervariabler eller enätfrågor) i en undersöning inte an inhämtas. Sanas alla värden för en individ är det fråga om objetsbortfall. Sanas enbart vissa värden, handlar det om partiellt bortfall. Objetsbortfall Följande vägda bortfallsmått har använts vid beräning av objetbortfallets storle: Bortfallsandel = Sd, där d är designviten, dvs. en vit 1 Sd + Bd + u O d som tar hänsyn till urvalsdesignen och u är andelen med oänd status som tillhör målpopulationen. Här har u satts lia med ett, vilet innebär att bortfallsmåttet har beränats med antagandet att samtliga ej avhörda i bortfallet tillhör målpopulationen. Summeringarna i detta bortfallsmått har gjorts över följande delmängder: S: Element tillhörande målpopulationen för vila fullständiga eller partiella svar erhållits. B: Element tillhörande målpopulationen som utgör objetsbortfall. O: Element vars målpopulationsstatus är oänd (i detta fall ej avhörda). Den vägda bortfallsandelen i undersöningen var 41 procent. I tabellen nedan visas det ovägda objetsbortfallet uppdelat på vitiga redovisningsgrupper. Webbenäten och telefonintervjuerna redovisas både var för sig och sammanslaget.
BV/UA 2012-11-14 13(16) Åtgärder för att reducera objetsbortfallet SCB har använt en uppföljningsstrategi där målet varit att reducera bortfallet till så stor grad som möjligt. Två stycen påminnelsebrev sicades ut den 10 maj respetive den 24 maj. På grund av låg svarsfrevens gjordes därefter en ompletterande telefonuppföljning på utvalda frågor i enäten bland ett urval av de som inte svarat på webbenäten. Partiellt bortfall Partiellt bortfall an bero på att frågan är svår att förstå, är änslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan, att lämpligt alternativ sanas eller att instrutionerna vid hoppfrågor misstolas. Till partiellt bortfall ränas även dubbelmareringar och svar som inte an tydas. I denna undersöning är det partiella bortfallet som högst 1 procent. Vid telefonintervjuerna har i vissa fall indireta intervjuer använts, d v s någon annan än urvalsobjetet har besvarat frågorna. Vissa av frågorna är av sådan aratär att de inte är lämpliga att besvaras av någon annan än urvalsobjetet själv. Dessa frågor har hoppats över i telefonintervjuerna i de fall där indireta intervjuer har använts. De behandlas inte som partiellt bortfall vid estimationen utan som frågor som ej sa besvaras av urvalsobjetet och ingår då inte alls i resultatredovisningen. Det gäller fråga 17, 18 och 25 i enäten (se temarapport Inträdet på arbetsmarnaden. Gymnasieavgångna 2008/09 ), www.scb.se/uf0512. Metoder för bortfallsompensation För att ompensera för bortfallet har en alibreringsestimator använts. I orthet består tenien i att utnyttja registervariabler (hjälpvariabler) till att vita upp underrepresenterade grupper. De bildade alibreringsviterna är sådana att uppräningen ger exata sattningar av de hjälptotaler som bildas av hjälpvariablerna. Om t.ex. män är underrepresenterade bland de svarande och ön används i alibreringen ommer männen att få större vit än vinnor och sattningarna ommer att överensstämma med antalet män och vinnor i rampopulationen. I det här fallet bildas antalen i populationen utifrån antalet avgångna personer enligt Solverets elevregister. Genom att utnyttja ett antal hjälpvariabler (registervariabler) som bedömts vara högt orrelerade med de vitigaste undersöningsvariablerna samt de oända svarssannoliheterna har målet varit att begränsa och förhoppningsvis reducera bortfallsfelen. När metoden används på rätt sätt an den ge minsad sticprovsvarians och minsade bortfallsfel hos sattningarna. Kalibreringen har ocså lett till att onsistenta sattningar har erhållits, dvs. sattningarna överensstämmer med de storheter som finns i Solverets Elevregister 2008/09. I alibreringen användes följande registervariabler (hjälpvariabler): Kön, gymnasieprogram, födelseland, gymnasiebetyg och sysselsättningsstatus.
BV/UA 2012-11-14 14(16) 2.2.5 Bearbetning Bearbetningsfel är fel som an uppomma när man bearbetar det insamlade materialet, manuellt eller masinellt. Registrering av data ser diret i samband med uppgiftslämnandet som görs antingen via en webbenät eller via telefonintervjuer. Logisa ontroller görs så att svar på olia frågor inte är orimliga i förhållande till varandra. I vissa fall görs en rättning av svaren utifrån hur man svarat på andra frågor i enäten. Inga dubbelmareringar an föreomma där endast ett svarsalternativ är möjligt eftersom det finns inbyggda ontroller mot detta, både i webbinsamlingen och i dataprogrammet som telefonintervjuaren använder. Partiellt bortfall (sanade värden) redovisas i en egen ategori när statistien publiceras. Ingen imputering av sanade värden görs. Puntsattningar och onfidensintervall har beränats med hjälp av ett av SCB egenutveclat estimationsprogram, ETOS. Sattningarna har förts över till Excel där ytterligare bearbetningar har gjorts för att sapa de tabeller som sedan har publicerats i temarapporten Inträdet på arbetsmarnaden. Gymnasieavgångna 2008/09. Det är svårt att bedöma effeten av de fel som an uppstå vid bearbetningen. Ingen studie har gjorts för att försöa bedöma storleen på denna felälla. Vissa bearbetningsfel beror på den mänsliga fatorn, t.ex. beräningsfel, programmeringsfel och systemfel. Risen för att de sall inträffa och den onsevens detta får för statistien är mycet svår att beräna. SCB arbetar ontinuerligt för att minimera riserna för negativ inveran på statistiens tillförlitlighet på grund av fel som beror på den mänsliga fatorn, både förebyggande och genom snabba åtgärder när sådana fel upptäcs. För den här statistien finns inga ända fel var i bearbetningsfasen. Resultaten har rimlighetsontrollerats ontinuerligt under arbetets gång. 2.2.6 Modellantaganden Statistien beror inte av andra modellantaganden än de som redovisats ovan i avsnitt 2.2.1 2.2.5. 2.3 Redovisning av osäerhetsmått Tabeller med osäerhetsmått (onfidensintervall för urvalsfelet) ommer inom ort efter publiceringstillfället att läggas till i Statistidatabasen (SSD) på SCB:s webbplats, www.scb.se/uf0512. I temarapporten Inträdet på arbetsmarnaden. Gymnasieavgångna 2008/09 redovisas endast en sammanfattning av resultaten, huvudsaligen i textform.
BV/UA 2012-11-14 15(16) B.3 Atualitet 3.1 Frevens Undersöningen genomförs och publiceras vartannat år. 3.2 Framställningstid Framställningstiden är ca 7 månader referensvecan är mitten av april och publicering ser i mitten av november. 3.3 Puntlighet Statistien publicerades enligt tidsplanen. B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden Undersöningen har genomförts enligt samma upplägg under åren 1996, 1998, 2000, 2002. Dessa undersöningar är därför jämförbara med varandra. Till 2006 års undersöning genomfördes doc en del förändringar vila besrivs nedan. 1. Inträdet på arbetsmarnaden är delat i två delar dvs. görs i två separata undersöningar. Den ena undersöningen var till de gymnasieavgångna och den andra till dem som examinerades från högsolan. Anledningen till att dessa två undersöningar genomfördes parallellt var att de sulle omplettera varandra, ge möjlighet till mer specifia frågor och därmed ge information om hur inträdet på arbetsmarnaden ser ut för personer med olia utbildningsbagrund. 2. Frågeformuläret gjordes om till både 2004 och 2006. Alla förändringar som gjorts medför att jämförbarheten med tidigare undersöningar bör göras med viss försitighet. I 2012 års undersöning gjordes inga ändringar i frågeformuläret jämfört med föregående undersöning. Däremot ändrades insamlingssättet till enbart insamling via webbenät, tidigare har insamlingen sett via en pappersenät med möjlighet att svara via webbenät om så önsas. Inga studier av eventuella effeter av det förändrade insamlingssättet har ännu gjorts i denna undersöning. 4.2 Jämförbarhet mellan grupper Samtliga personer i urvalet har fått samma enätfrågor, vilet innebär att det råder full jämförbarhet mellan olia grupper i populationen. Däremot siljer sig insamlingssättet åt inom undersöningen. Vissa undersöningsobjet har besvarat webbenäten medan bortfallsuppföljning har gjorts med telefoninter-
BV/UA 2012-11-14 16(16) vjuer. Inga studier av några s.. mixed-mode-effeter har gjorts. Vid telefonintervjuerna har endast en delmängd av samtliga frågor använts. Endast frågor som har ingått i både webbenäten och telefonintervjuerna har använts vid resultatredovisningen. 4.3 Samanvändbarhet med annan statisti Statistien över inträdet på arbetsmarnaden är ett omplement till SCB:s registerstatisti om ativitet efter utbildning. Inträdet på arbetsmarnaden innehåller många variabler som är svåra att mäta med register. Det föreligger doc sillnader i mätmetod och referensperiod mellan undersöningarna. B.5 Tillgänglighet och förståelighet 5.1 Spridningsformer Årets undersöning publiceras som en temarapport Inträdet på arbetsmarnaden. Gymnasieavgångna 2008/09 där utvalda frågor redovisas och ommenteras. På SCB:s webbplats finns ocså utgivna pressmeddelanden och en län till Statistidatabasen (SSD) där en utöad redovisning av årets undersöning finns. Delar av statistien publiceras ocså i Utbildningsstatistis årsbo och Ficsolan. 5.2 Presentation Statistien presenteras i form av tabeller, diagram och text. 5.3 Doumentation Framställningen av statistiregistret och statistien besrivs i Doumentation av statistien (SCBDOK). Statistiens valitet besrivs i innevarande doument, Besrivning av statistien (BaS). Detaljerad information om mirodata finns besrivet i Doumentation av mirodata (MetaPlus). Samtliga doumentationer finns på SCB:s webbplats, www.scb.se/uf0512. 5.4 Tillgång till primärmaterial Primärdata för ensilda individer finns sparade för samtliga undersöningsår. Specialbearbetningar an utföras på uppdragsbasis. Forsare, utredare m.fl. an få tillgång till avidentifierat material efter en särsild prövning. 5.5 Upplysningstjänster, enheten för statisti om utbildning och arbete, SCB. Telefon: 019-17 61 78 Fax: 019-17 70 83 e-post: fornamn.efternamn@scb.se